Idag är USA stängt, och hela veckan är förhållandevis lugn. En del rapporter och tal från FED ledamöter. På fredag är det OPEX. Skulle inte förvåna mig om marknaden hålls under vingarna så att alla med skydd inte gör några pengar på sina positioner. På datafronten ganska lugnt… från USA kommer Empire FED, US core PPI, Retail Sales, NAHB index samt Philly FED.
Först näst nästa vecka blir det action med FED möte, ECI och jobbdata, ISM/PMIs mm.
Visst kan vi får ett björnrally in i februari där SPX når 4400. Men det är inte base case. Det skulle bygga på att räntehöjningarna under förra året inte får särskilt stor genomslag fram till sommaren, utan första halvåret tvärtom bjuder på en soft patch med bibehållna vinstestimat och fortsatt svag dollar. Och att det är först under andra halvåret som vinstestimaten börjar surna till. Detta är inte base case av det enkla skälet att jag tror räntorna får genomslag på efterfrågan under första halvåret. Det är allt svagare efterfrågan som har gjort att jobbskapandet kommit ner från 500k+ i månaden mot 250k senaste månaderna, och denna trend kommer att fortsätta. Det är på grund av svagare efterfrågan som råvarupriserna toppade ur förra åert, för att frakt priserna vände ner och flaskhalsar lättats upp. Räntorna äter sig in i köpkraften med en fördröjning och detta kommer att fortsätta.
Köpkraften idag präglas av räntorna i juli förra året. Räntorna toppade ur i oktober förra året så fullt genomslag borde därför vara i april/maj. Därför tror jag inte på soft patch narrativet borde få något större fotfäste under första halvåret. DÄREMOT i april/maj så lär räntorna vara väsentligt lägre än i oktober förra året, så därför ser det bättre ut i oktober i år. Inte för att det kommer vara någon högkonja på nåt sätt. Men momentum i konjunktur nedgången har potential att plana ut under andra halvåret. Börsen gillar ju att diskontera framtiden, och ser gärna till förändringstakten, och sätter vi en botten under första halvåret, så kan andra halvåret börsmässigt bjuda på en ganska stark återhämtning. Tänk 2009. Då rallande börsen för att 1, den hade kraschat 2, för hur marknaden i god tid såg att 2010 blir inte bra, men det blir inte sämre än 2009 och 3, räntorna hade gått i backen för att FED sänkte.
3870-3900 är viktig stödnivå. Bryts den väntar 3600. Bryter vi upp över 4000 väntar 4150 i första hand.
Soft patch narrativet är väldigt kopplat till fortsatt svag dollar. Börjar den stärkas… då kan vi skrota detta!
Ha en fin vecka
Tbc
—————
Recession eller Softlanding.
I min bok så är det många Nulägesanalytiker som tror på Soft landing. De har stöd i låg arbetsmarknad, stark sysselsättning, höga vinstnivåer, hyfsat god tillväxt. Jag säger till dom… Nu ja, men klarar ni att visualisera hur det ser ut om 6-12 månader? Eller bygger er prognosförmåga på extrapolering av nuläget?
Jag har ingen kristalkula. Men för mig är det rätt enkelt.
Om ett hushåll hade 600,000kr i årlig disponibel inkomst och 3mkr i lån, så hade man vid 1% bolåneränta för två år sen 570,000 över till annat. Säg att inkomsten ökat med 5% sedan dess till 630,000kr. Säg att räntan letar sig upp mot 4% så har man 510,000 kvar. Det är en minskning med 10% av konsumtionsutrymmet. Sen kan man alltid laborera med bundna räntor och rörliga, olika inkomster och lån osv. Länder skiljer sig också åt. Men faktum kvarstår. Tillväxt drivs av konsumtion och investeringar. Investeringar upphör när IRR kalkylerna går sönder vilket de gör vid dagens räntor. Konsumtion rör anpassar sig efter disponibel inkomsten, och den faller.
Jag får liksom inte ihop matten hur vi ska klara att undvika recession, givet räntor och skuldsättning.
Räntorna i somras slår genom nu. Det är därför PMIs ligger kring 50 och inte 60+ som tidigare. Efterfrågan har lättat, och det är därför flaskhalsar försvunnit och fraktpriser faller. Räntorna idag slår genom i sommaren som kommer. Hur kan konjunkturen vara bättre i sommar än idag. Om PMI är 50 idag. Vad kommer den att våra till våren då? Hur ser efterfrågan ut då? Hur mycket säljer företagen för då? Hur stora vinster kan de skapa då?
US Empire FED PMI kom precis in på -32,9 mot väntat -9 och fg -11,2. Sinnessjukt dålig siffra! Den har bara varit sämre i mars 2009 och mars 2020. Mår New York bra tycker ni? Soft landing hur då? Eller kan det vara så att höga räntor biter?
Idag handlas SPX till c 4000 vilket ger PE 17x på 230 dollar konsensus vinstestimat. En klar softlanding nivå. Pe17 ger earningsyield om c6%. Historiskt säger man att under 3% aktieriskpremie är dyrt. Över 4% billigt. 3,5% är fair. Så SPX prisar idag in en långränta på 2,5%. Det kan man tänka sig om styrräntan är 1,5% och konjunkturutsikterna är stabila. Detta lirar inte. Visst kan Fed sänka till 1,5% senare i år. Men tror ni dom gör det om det är goda tider? Det tror inte jag. De gör det om arbetslösheten börjar stiga kraftigt. Men hur kan man tro på 230 dollar då? Det gör inte jag. Jag får inte ihop det!!!!!
——————–
Onsdag
NAHB index kom in på 35 mot väntat 31 och fg 31. Första studsen på 12 månader. Fortsatt usel nivå dock. Studsen kan ha att göra med att långräntorna toppade i oktober. Fortsätter därmed långräntorna ner framöver så kan alltså nahb ha bottnat för gott. Vad innebär det? Jo att fastighetspriserna har ett riktigt risigt år FRAMFÖR sig, men att de därefter bottnar ur och vänder upp under 2024. Sannolikt också påhejat av Feds räntesänkningar längre fram… vilket i sig är ett resultat av stigande arbetslöshet vilket i sig är ett resultat av recession. Tror inte en sekund på soft landing. Soft landing är i bästa fall övergångsstadiet mellan hög och låg konja.
US Core PPI kom in på 0,1% MoM mot väntat 0,1 och fg 0,2 (nedreviderat från 0,4). Stark siffra som visar att inflationen i producent ledet försvunnit. Men det är också väntat. Tittar man Ink energi/food så var den negativ, men det handlar ju om energipriserna som svänger. Hursomhelst, inflation är No More…. och denna siffran ger framförallt stöd åt Core Goods Inflation, som vi vet är på väg ner. Så det är egentligen inte mycket till nyhet.
Retail sales kom in på -1,1% MoM mot väntat -0,8 och fg -1,0 (nedreviderat från -0,6). Svagt. Förstår ni siffrorna? Om Detaljhandelförsäljningen tappar 1% i månaden, så kommer YoY siffran ett år senare ligga på -12%. Detta är nominella termer. I reala som tar hänsyn till att man höjt priserna är det ännu sämre. Varuhyllorna förblir välfyllda. Beställningar av nya varor kommer avta. Tycker någon att detta är i linje med soft landing. Särskilt som att trycket från räntorna bara ökar framöver med tanke på att de slår genom med en fördröjning. Jag ser inte ekvataionen bakom soft landing och bibehållna vinster. Om någon har nåt smart att säga här… speak up pls!
—————–
Torsdag,
Den stora grejen på sistone är att US10yrs har trillat ner till nästan 3,3%. Jag tror den kan fortsätta till 3%. Varför?
1, lägre inflationsförväntningar (i takt med att core Goods och core services faller Exkl hyror)
2, lägre tillväxtförväntningar (vi är redan i en soft landing, och nu handlar allt om vi ska rulla över i recession eller inte)
3, FED pivots… dvs man har gått från att höja 75 till 50, och nu väntar man sig 25 i nästa vecka. Detta har bidragit till räntenedgången, och gjort att börsen gått bra sen räntorna toppade i oktober. Efter 25 kommer noll höjningar, och efter det kommer sänkningar. Beroende på om vi får recession eller inte. Definitionen av recession är negativt jobbskapande. Definitionen av soft landing är Noll till svagt positivt jobbskapande.
Att börsen har gått bra handlar alltså om fallande räntor, I KOMBINATION med svag dollar. Svag dollar är själva sinnebilden av Soft landing, och eftersom softlanding är icke negativt jobbskapandet, så är en svag dollar kopplad till jobbskapandet. Slår jobbskapandet om till negativt, så kommer dollarn att stärkas, och tillsammans med fallande räntor så får vi en risk off marknad som innebär att börserna kraschar.
Nästa vecka kommer jobb data… och jag vet inte hur den blir. Den borde inte överraska så negativt för att Emplyment faktorn i ISM har inte kollapsat ännu.
FED mötet i näst nästa vecka är också viktigt. Visserligen höjer de bara med 25. Men de kommer ge ett hökigt budskap, av det enkla skälet att man inte vill bli duva för snabbt. Det blev man på 70-talet och då fick man inte bukt med inflationen. Man kommer hålla i styrräntan så länge som jobbskapandet inte kollapsar. Då tvingas men sänka. Men NÄR… det är den stora frågan.
SPX börjar komma ner till stödnivåer 3870-3890… som sannolikt håller för ett första test. Särskilt när dollarn är svag. Om FED och data kommer in i nästa vecka på ett sätt som håller dollarn fortsatt svag, då är risken stor att köparna kommer in igen och driver upp detta i första hand mot 4100-4150 men 4400 går att nå redan i februari. Detta är inte base case, utan jag tänker att datan riskerar att komma in på ett sätt som stärker dollarn, SPX bryter ner, och vi faller mot 3600. Men det är jämnt skägg.
Även om vi stiger till 4400 så är det bara inom ramen för björnmarknaden. Jag är fortsatt fundamentalt baissad. För att jag ska ändra min syn så behöver jag bevis på att räntorna inte får mer genomslag, och ledande indikatorer börjar ta fart igen. Där är vi inte på långa vägar. Tvärtom!
Räntor som amerikanska 2 och 10 åringar, eller 30 årig bostadsoblis toppade i oktober, och kommer ge fullt genom slag till våren. Om vi sen i vår ligger på väsentligt lägre räntor, så kommer de ge stöd åt konjunktur mot slutet av året. Det innebär att konjunktur och vinster blir riktigt svaga under halvåret. De blir inte bra under andra halvåret heller… men de blir inte sämre än under första halvåret. Detta pekar på botten under vår/sommar… vilket alltså pekar på att svag börs framöver. That said, det hindrar inte marknaden från att handlar upp till 4400 i februari, för att vända ner efter det. Dock inte base case.
Den stora grejen är att jag tror vi går från Högkonja till Soft landing till Recession, vilket i sin tur har att göra med att räntorna har höjts gredvis och därmed fått en gradvis inverkan på demand. Softlanding präglas av räntorna förra våren/sommaren, och då låg ex US10yrs på 2-3%. Till våren kommer konjunkturen präglas av räntor under andra halvåret och då pratar vi 3,5-4%. Det kan tyckas lite… men 4% är dubbelt så högt som 2%, och givet skuldernas storlek relativt inkomsterna, så får det en stor squezze effekt på konsumtion, för att inte tala om investeringar.
Philly Fed i eftermiddag!
Philly FED som är en personlig favorit kom in på -8,9 mot väntat -11,0 och fg -13,8. Bättre än väntat och bättre än sist, men fortsatt på en nivå som är dålig och som pekar på ISM klart under 50.
————–
Fredag…
OPEX idag…
Nästa vecka blir också hyfsat lugn. Veckan därefter kommer FED och en massa viktig data. Tror det är dags för ett brott ner mot 3600 alt brott upp mot 4400. Data som stöder duvig FED och Soft landing narrativ är bra, motsatsen är dålig.
Det är inte en fråga om Soft landing. Vi ÄR i Soft landing nu, vilket ledande data har visat på länge och där även hard but lagging data numera också visar på. Stora frågan är om det rullar över i recession eller inte. FED börjar närma sig slutet på sina höjningar. Styrränta 4,50-5,0%. Den stora frågan där är, kommer vi ligga i en Soft landing ekonomi där FED ligger kvar länge på dagens höga styrräntor, ELLER kommer en recession tvinga dom att sänka.
Pågår Soft landing ekonomin länge så kan vi räkna med att vinstestimaten ligger kvar. Då handlas marknaden till PE17. Men då ligger även styrräntor kvar länge och vi kan räkna med långräntor kring 3-4% länge. 1/17=6% earnings yield och räntor kring 3-4% ger aktieriskpremie på 2-3%. Inte så attraktivt. PE 13-15 är mer motiverat
Rullar soft landing över i recession, vilket jag tror, då pratar vi vinster runt 160-180… dvs PE 22-25, dvs earningsyield 4-4,5%. Givet en fair aktieriskpremie om 3,5% så diskonterar marknaden räntor på 0,5-1%. Dit är det en låååång väg även under ett recessions scenario… så där är marknaden inte attraktiv heller.
Så oavsett hur man vrider och vänder på det så är inte börsen köpvärd. Sen spelar inte värdering någon roll på en månads sikt, och visst kan det gå till 4400 bara på starkt sentiment. Men givet hur nedtryckt VIX och dollar är så tycker jag att oddsen nästa är större för en studs där, och det skulle betyda att marknaden har större chanser att bryta ner.
Hursomhelst, fundamentalt är jag i björnlägret.
Kina som öppnar och låga energipriser i Europa hjälper konjunkturen. Men de här krafterna är underordnade dels räntornas inverkan på köpkraft och investeringsvilja, och förändrar inte Värderingsresonemanget ovan, och därmed inte heller den fundamentala bilden. Sorry! Men de ger uppenbarligen stöd åt sentimentet.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Så länge Asien (exklusive Japan) levererar på reopening tror jag vi får leva med ett relativt starkt Europa och därmed ett relativt starkt OMX. Det har iaf stämt väldigt bra i år när Asien och Europa har gått väsentligt starkare än SPX där fokus är på andra grejer som du så väl beskriver. Nu ska det bli kallare i Europa till veckan efter en rekordvarm januari. Inte helt omöjligt att det blir en rekyl nedåt på det i Europeiska index.
BofA poll:
https://www.bloomberg.com/news/articles/2023-01-17/bofa-poll-shows-investors-most-underweight-us-stocks-since-2005
När gjordes undersökningen?
Vad jag har hört är det till stor del short covering som driver uppgången… pain trade liksom
Ett annat problem är att många stora institutioner gick svagt förra året då vare sig bonds el aktier levereade, och även om de tycker värderingen är oattraktiv och tror på dåliga tider, så har året börjat dåligt då de är underviktade aktier.. så pain även där…
En sak vet jag… börsen följer vinster, men en variation som bygger på värdering. Och börsen gör det i god tid innan vi har facts… stora frågan är vinster, eller rättare sagt recession eller soft landing?
Det kan absolut vara som du säger.
Dock ska man ha klart för sig att Asien numera är ett alternativ och inte längre ”uninvestible” (se även transitory, även det försvann ur vokabulären).
Därmed ökar konkurrensen för US stocks och de kan numera handlas med undervikt vilket inte riktigt var fallet när Asien var ratat.
Inga stora rörelser idag förutom Nikkei som mäktade med 2.5% upp på oförändrad räntekurva. Dock hade det (så klart) ett pris i valuta och YEN tappar cirka 2.5% mot SEK så det blev ett nollsummespel för svenska investerare i Japan idag.
Sorry, glömde svara på när undersökningen gjordes. 6-12 januari.
Tack, men då känns den aktuell…
Hej! en fråga, ibland har bankerna en känning på att det blir höjning och frontar denna och många vet att det blir en höjning och skär ner lite innan är det då 6 månaders fördröjning eller kan detta gap ha minskat? speciellt i USA där det brukar gå ganska snabbt?
Styrräntans reaktion på realekonomin är ju egentligen inte den exakta kopplingen. Utan realekonomin är kopplad till marknadsräntorna som brukar springa i förväg. Sen är det skillnad på långa och korta räntor, vilket såklart får olika inverkan beroende på hur skuldsättningen ser ut.
Men man brukar säga 6 månader för styrräntan som snitt… antagligen för marknadsräntor drar nån månad tidigare. Så reaktionsförmågan är egentigen kortare.
Hej Jonas!
Vet att du inte håller timing som din främsta styrka men låt mig få sparras lite med dig…
Ett alldeles för långt inlägg och lite all over the place, jag är inte lika skicklig som du att hålla ihop det och argumentera kort i en sådan här fråga. Om det passar dig bättre kan du baka in ngt svar i ett framtida huvud inlägg kring det jag argumenterar om. Jag läser allt på din blogg 😊
—————————————————————————————————–
Jag har ändrat mitt mest troliga scenario sen en tid tillbaka, det började med att jag vacklade i min conviction då jag uppfattar flera tecken av motståndskraft i ekonomin.
Mitt nya huvudscenario; vi ser ”de nedbrytande ”effekterna av alla räntehöjningar sker först till h2 2023 kanske tom först i q4 eller tom q1 2024. Jag försöker parera det med mina lärdomar av 2008 och hastigheten där bolag fick negativ orderbok all of a sudden. (dessutom idag avslutade jag boken Finanskrascher: f kapitalismens födelse till Lehman B, av L Magnusson. Snabbläst och enkel för den som diggar ekonomisk historia)
Några argument:
• Räntans effekt – jag brukar räkna minst 6-9 m ibland längre (bla beroende på utgångsläget) mot dina 6 m – men det är ju ingen exakt vetenskap så stannar där, men läser emellanåt att du själv är inte på att räntehöjningarnas effekt kan fördröjas.
• FED höjer fortfarande (intressant nog även om de måste, i en kraftigt inverterad yieldkurva, som toppade om hela -0,85 ish och nu strax över – 0,7). FED har inte ens pratat om att pausa och att takten på höjningarna slås av är inte en ny pivot policy i min bok. Det är först när FED övergår till sänkning! När FED slutar höja, då kommer ofta en paus om ngr månader – och först sen kommer sänkningarna. Denna nya cykel efter höjningarna avslutas och övergår i en ny cykel som ofta har pågått om 1-1,5 år (pausen ofta 4-6 mån) och sen kommer perioden med sänkningar – om historien nu ska vara någon vägledning.
• A/inverterad yieldkurva, 3 mån mot 10 år inverterade så sent som i november – 2 mot 10 år (jag justerar och räknar bort den marginella inverteringen/testet som skedde kring 1 april) så får jag inverteringen till inledningen av juli 2023 – vi har fått recessioner med ca 1,5-2 års fördröjning i snitt från inverteringen. Detta är en av de bästa recessions indikator men extremt dålig timing indikator som vi alla känner till.
B/ Vad som är tydligare timingmässigt, och mer skrämmande är när ”brantningen” sker. Den signalerar när vi får en positiv lutning att recessionen kommer snart…. många gånger i historien trubbigt mätt måste vi komma till + 0,35-0,65 i positivt räntegap (på yieldkruvan) innan recessionen konstateras (definitioner av recessioner diskuteras, men lite förenklat). Kurvan har inte alls börjat branta ut ännu!
C/ Börsmässigt!! Många gånger har vi haft en räntespread om ca +1,5 % på yieldkurvan innan vi når marketlows… och då har vi kommit långt i recessionen, mer än hälften typ 2/3 delar. Historiskt skulle det handla om minst 7-8 månader från att vi kommit i recession. Det känns som vi har en bit kvar att vandra.
D/ Recessioner är ju faktiskt inte så tidslånga. Många gånger rullar de över inom 12 +/- någon/ra månader. Men historien har visat att det från pausen (då FED slutar höja) till marketlows ofta måste passera 1 år + några månader. Låt oss säga 14-18 månader.
• Jag har aldrig hittat något data att när inflationen är < 5 % att den aldrig kommit ner, OM inte Feds funds rate varit högre än inflationen/ eller att en recession gjort inflationen tam igen. (Detta har inget med timingen att göra men det är en intressant datapunkt och talar för ditt case att inflationen kommer tillbaka till 0-2 % och inte strukturellt lägger sig på en högre nivå).
De senaste inverteringarna från första dag av invertering till konjunkturtopp (alltså inte marketlows) enl NBER. Data från Blomberg.
• 1978 – 17 månader
• 1980 – 11 månader
• 1988 – 20 månader
• 1998 – 36 månader
• 2000 – 14 månader
• 2006 – 23 månader.
(2019 aug inverterade yieldkurvan – 7-8 månader senare hade vi ”Covid” börsbotten men jag justerar här och räknar inte in denna med samma signal värde på grund av dess orsak/karaktär).
Så i ett antagande scenario; FED höjer sin fed funds rate sista gången i februari (även om deras terminalrate signalerar ytterligare hiking, strax över 5 % och att vi dessutom kanske får höjningar i mars och maj? men vi struntar i det i detta antagande). Och att vi sen får en paus 4-6 månader och sen har vi ytterligare minst 4-6 månader innan lows det ger oss oktober 2023 till februari 2024.
A/ Några synpunkter på min argumentation och antagna scenario?
B/ Och sista, varför tror du att FED skulle göra ett Alexanderhugg ner till hela 1,5 % i ett svep?
(historiskt är det väldigt ovanligt att gå tex från 4,5-5 % till 1,5 % med ett hugg (Covid kan ha varit ett undantag men från lägre nivåer dvs från 1,5-1,75 till 0-0,25). Tex i bifogad länk, kan man följa höjningscyklerna, pauserna och sänkningarna de senaste 25 åren – enklast i tabellen och inte grafen. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Styrrantor—internationellt/?graph=/12708/1,2,3/all/
Tack och happy måndag!
Tack för en lång och genomtänkt kommentar. Det uppskattas.
A, det här med räntans fördröjning är som du säger knepig.
Men långräntor som ex US10yrs och den 30åriga bostadsobligationen toppade ur i oktober förra året. Även om du lägger på 9 månader så hamnar du på juli i år.
Att deras paus måste vara 4-6 månader skulle jag vara försiktig med. Så fort jobbskapandet slår om till negativt så kommer de konstatera att X% ränta är fel.
Historiskt höjer de gradvis, men sänker nästan alltid kraftfullt. De ser 1,5% som neutral styrränta (dvs en ränta som vare sig bidrar till inflation eller drar ner den) så det är en rimlig nivå. Blir det riktigt brunt så nollar man!
Det har skrivits mycket på Twitter om och när börsen bottnar i förhållande till FED. Jag är klart kritisk till de här jämföreserna. De är lika osäkra som säsongseffekter.
Däremot tror jag börsen bottnar när det ser som svartast ut, för då kan det bara bli bättre. och börsen diskonterar framtiden, och därför börjar den stiga igen. Frågan är vad som är svartast? Jag tror ju att Q2 kan bli det. Om vi ska ha botten då, så måste ju börsen ner fram tills dess.
Den andra faktorn är ISM New Orders, samt ISM non-mfg Biz activity. De har kommit ner under 50…. för att ge recession under 2H23 så ska de alltså guppa på här runt 50 under hela 1H23, och därefter bralla ner mot 35 under sommaren, för flagga för recession under 2H23. Det tycker jag känns rätt osäket. Det är lite som att säga att jobbskapandet kommer tugga på runt 200k nya jobb i månaden hela våren. Känns också rätt osannolikt. Skulle inte räntorna från andra halvåret förra året ge mer genomslag närmaste månaderna? Men visst, allt kan hända.
A, Yieldkurvan är klockren recessionsindikator. Men helt hopplös på tajming. Jag skulle aldrig ta historiska snitt och applicera på framtiden. För stor fel marginal. Det blir för mycket säsongseffekts grej. Det ser så himla bra ut, men det blir ofta inte så bra.
B. Jag håller med om brantningen… för den handlar ju i grunden om att FED flaggar för räntesänkningar, vilket ofta innebär att vi är inne i recession, och ekonomin behöver hjälp. Där och då sätt ju också botten som jag var inne på tidigare. Men det måste alltså gå dåligt fram tills dess.
C. Jag tror inte heller recessionen behöver bli så långvarig, även om 12-24 månader efter recession också är ekonomiskt kämpiga. Däremot gr ju börsen i regel bra från att recessionsläget är som sämst. Typ mars 2009.
Har jag missat nån fråga?
haha jo tack jag är nog en tänkare. Men du Jonas är som en sån där maskin man skriver till på en hemsida med svar direkt (skrivrobot) – med en STOR skillnad att man utöver snabbheten får ett riktigt bra svar! Du är magisk – Tack många bra poänger i dina svar och jag ska lägga till dem i analyserna. Jag vet att en del i mitt inlägget var trubbigt.
Jag fick utmärkta svar på mina funderingar och vill inte ta upp mer av din attention – vid tillfälle om du har lust får du gärna utveckla i det du var väldigt kort i… Historiskt höjer de gradvis, men sänker nästan alltid kraftfullt.
Yes instämmer – Kraftfull i sänkningarna men inte i ett svep. Jag upplever FED mer agila och lättrörligare numera jämfört med tidigare – men jag upplever att det sker i flera, åtminstone några steg, och under längre tid än det hugg du beskriver.
Tex 2000-12 till 2001-11/12 i 8 steg från 6,5 % till 1,75 %. 2007-08 till 2008-09/10 i 6-7 steg från 5,25 % till 2 % – Detta är inte till ränte lows men en bra bit in i säkningscykeln. Är det annorlunda nu menar du?
Och efter det där långa ovan kommer jag redan tillbaka 🙂
Nu handlar inte allt om yieldkurvan men kom också på att du för ett par år sen postade detta om yieldkurvan:
Riktiga fakta baserat på US10-2 kurvan:
1. Vid de senaste 5 inverteringarna så har det till slut landat i recession
2. Sedan andra världskriget, så har inverteringar predikterat 7 av de senaste 9 recessionerna.
3. Vid 3 av de 10 senaste inverteringarna blev det aldrig någon recession.
4. Recessionen dyker upp, i snitt, 22 månader efter en invertering
5. SPX är upp, i snitt, 12% ett år efter kurvan inverterat
6. Det är inte förrän c18månader efter en invertering som det verkligen blir baisse.
Väldigt intressant inlägg Timothy! En del tänkvärda aspekter.
Passar på att posta en artikel som jag tyckte var väldigt bra utifrån mycket som diskuterats här på bloggen samt några saker som du var inne.
https://blog.unlimitedfunds.com/transitory-goldilocks
Kontentan är lite av Jonas har varit inne på. Krona förlorar aktiemarknaden (dvs räntemarknaden har rätt och FED får sänka H2’23 pga recession) men även klave förlorar aktiemarknaden (ekonomin är mer motståndskraftigt och FED behöver höja mer än vad som prisas in nu och hålla de nivåerna längre, nedgången blir större då den börjar från högre nivå). I dagsläget känns R/R lite som att hoppas på att kronan stannar tillfälligt på högkant för att kunna göra några fler procent till på uppsidan. Beroende på vilket tidsperspektiv man så kanske det räcker gott iofs?
Jag bevakar några indikatorer lite extra nu; VIX (positiv för nedgång IMO), HYG (signalerar fortsatt styrka), DXY (positiv för börsen), råvaror (har kommit ned men några av de mer industriella metallarna visar lite styrka såsom koppar, tenn och järnmalm samt att oljan börjar se starkare ut igen).
Lägger in ett tips till på en kort video som går igenom visa relationer utifrån ett tekniskt perspektiv.
Tack för input!! 🙂
Som sagt, man ska vara försiktig med yieldkurvs statistik på framtiden. Även om det är frestande!
Oktober skriver du…
Jag har för mig att 4- och 7-årscykeln sammanfaller just i oktober. Var några månader sedan jag kollade på det, och borde egentligen ha kollat innan jag postar. Men jag skriver ofta först och tänker sen 😉
Det som jag tycker är svårt just nu är att ALLA vet att recensionen ska komma. Alla VET att det ska bli lågkonjunktur. Det betyder antingen att den kommer bli brutalt mycket djupare än vad alla tänkte, eller att den först kommer när alla ger upp tanken på att den skall komma.
Jag blir inte förvånad om vi får en ny ATH under våren så att ”alla” glömmer bort lågkonjunkturen, att FOMO kommer tillbaka osv. Sen kommer den…
*kring oktober, inte i oktober…
Som sagt, största risken är att Soft Patch bekräftas under våren och alla blir superglada och köper upp marknaden, fast där Soft PAtch bara var en övergång till recession 2H23 och 2024… och att det därefter kraschar…
Sen kan man alltid fråga sig vad ALLA betyder…
Varför penslar analytikerna in starka vinster i år, varför pratar många bankekonomer i USA om soft patch osv…
VARFÖR ligger FED på 4,25% styrränta om vi är i recession…
Jo för att vi inte är i någon recession
För att ISM NEw Orders etc har visat på inbromsning från hög nivå, men INTE recession
Till alla oss som pratar om Recession… vi har inga bevis på det. Det är spekulation.
Börserna där ute förhåller sig bara till data så här långt… och den datan visar INTE på nån recession. Nej tvärtom skapades det flera hundratusen jobb senaste månaderna i USA. Det är väldigt långt från recession…
Jo jag glömde det viktigaste..
Säg att vinstförväntningarna på 230 dollar vinst för SPX i år ligger kvar under större delen av året….
Att konjunkturen inte vänder ner förrän mot slutet av året, och det är först 2024 som vinsterna kommer ner mot 160-180 (klassisk recession nedgång)
Okej, men då har vi Soft patch vinst a 230 dollar att jobba med…
SPX handlas till 4,000 / 230 = fwd PE 17X
Är det screaming buy? Njae, i absolut form tycker jag inte det…
Sett till aktierisk premie brukar man ju säga att 3-3,5% är fair value.
1/17=6%
Ränta= 2,5-3%
aktie risk premie 3-3,5%.
Dvs dagens marknad prisar in långräntor på 2,5-3%
Så vad är det stora köpläget nu??? Alltså även om man penslar in bibehållna vinster och fallande räntor.
Jag ser inte det!
och i det läget skulle marknaden ralla vidare till gamla toppar… för att? Så många är utanför och vill köpa in sig av glädje för att det inte blev nån recession. Jag köper inte det!
Tvärtom tror jag att SPX ska ner till 3000 och OMX 1600 och marknaden gör nu sitt allra bästa för att lura in så många som möjligt att följa med ner under våren!
”Skulle inte förvåna mig om marknaden hålls under vingarna så att alla med skydd inte gör några pengar på sina positioner.”
Vem är det som håller marknaden under vingarna i såna här situationer? T.ex så att korta inte ska tjäna något. Vem tar risken att köpa häruppe med det tankesättet? Europa främst.
Ofta inför OPEX får vi förstärkta rörelser. Handlar om Gamma handlarna. Som hela tiden måste ta positioner för att neutralisera risk.
David Bagge och Erik Hansen kan dom här gjejorna bättre än jag.
Jag kan bara tala om erfarenhet där jag många gånger legat med skydd mot portföljen, och legat out of the money… dvs de är inte värda nåt. Sen veckan efter förfall faller det på…. men hade samma rörelse hänt EN veckan tidigare, hade jag kunnat tjäna pengar på optionerna.
Sen rullar jag ofta över i nya, så det fixar till sig ändå… men faktum är att jag lyckas inte tjäna nåt på ursprungspossen, TROTS att jag hade rätt om marknaden. Problemet blev tajmingen.
Idag skriver DI att ”80 procent av [av de hittills 30 som rapporterat] S&P 500-bolagen har rapporterat över förväntan”.
Känns inte som att Q4 leder till ändrade vinstförväntningar iaf, snarare tvärtom.
Hmmm rätt tidigt va?
Jag tror inte heller stora nedrevideringar kommer förrän under andra halvåret… men börsen diskar framtiden… så det kan vi inte sitta och vänta på!
Jag tittar hellre på dollarn…
Fastighetssektorn har gått väldigt starkt på OMX de sista veckorna. Beror detta på att man prisar in kommande räntesänkningar i H2-23 tro? Och/eller en botten i fastighetspriserna, som du tidigare spekulerat kring här på bloggen? Är det inte isf lite enögt eftersom en recession (som krävs för ett policyskifte) knappast lär vara bra för fastighetsbolagen – oavsett ränta? Samt att dessa bolag knappast lär komma undan en allmän baisse, oavsett om OMX ska till 1600 eller lägre? Är det nån slags relativjustering gentemot övriga börsen som gör att priserna på fastighetsbolagen ökar mer än snittet, just nu?
Hej Jakob, Intressant ämne.
Om du tar SX35, dvs svenska börsens Fastighetsindex, så rör den sig inverterat med US10yrs….
10yrs började dra hösten 2021, och då började Sx35 att falla.
I oktober förra året började 10rs att falla och en dess har SX35 stigit.
Jag tror US10yrs ska ner mot 2,5-3% i sommar, och detta är allt annat lika bra för SX35.
Men sen hur bra, beror såklart på hur konjunkturen ser ut, och mer specifikt hur hyresnetto kommer in. I recession stiger vakanserna allt annat lika, samtidit som hyreshöjningar blir tuffare, så hyresnettot borde krypa nedåt. Detta är negativt.
Men jag tror räntefaktorn är viktigare.
Så just nu har SX35 betat av nästan Fib38 av hela nedgången, och det är möjligt att den ska orka upp till Fib50. Men efter uppgången är avklarad tror jag den ska ner en bit och reflektera högre vakanser. Men om räntan för sig nedåt, så ger det en boost till nästa uppgång.
Jag skulle säga att botten i oktober, mycket sannolikt kan visa sig vara cykel botten, inför nästa uppgång. DOCK kan man komma in på lägre nivåer än idag.
Sen i nästa steg gäller det att välja rätt Fastighetsbolag… men den analysen har du säkert gjort själv.
Erik Penser släppte sin senaste genomgång/husvy igår. Jag tycker Jonas Thulin har många bra argument för att börsen, framför allt de europeiska, kan fortsätta gå bra närmaste tiden. Många sitter på mkt cash och kan bli tvingade att köpa när konjunkturen visar sig utvecklas bättre än förväntat. Det har de varit inne på sedan i November när många av deras indikatorer (financial conditions etc) började visa tecken på vändning. Tacka den milda vintern för det? De ligger överviktade Europa.
Men han menar också att en ISM kring 40 i USA redan är inprisad vilket jag antar du inte håller med om? Dit verkar vi ju vara på väg om det inte vänder ganska snart.
Han tror ju sen ett tag tillbaka på soft-landning a la 1994-1996 i USA. Att löneökningarna skulle ta fart när arbetslösheten är så låg som den är avfärdar han. Det finns för lite statistik som visar på det sambandet. Phillips-sambandet är opålitligt. Därmed finns det enligt honom inget fog för att inflationen skulle vara ett problem framöver. FED har redan lyckats… Men kan FED verkligen ta risken att de eventuellt inte skulle lyckas tänker jag…
Oavsett hans syn på samband löner/inflation/arbetslöshet verkar det osannolikt att arbetslösheten (och därmed köpkraften) ska stå kvar och stampa kring rekordlåga nivåer under speciellt lång tid fram. Så har väl historien aldrig utspelat sig?
Dina resonemang kring köpkraften och hur den inte kan upprepas närmaste året jämfört med föregående år tycker jag är väldigt logiska. Jag är också skeptisk till börsen, men det är svårt att inte tro på Thulins argumentation. Iaf lite 😉
Tack för dina tankar!!
Förstår att frågan är ställd till Jonas men reagerade på soft landing US 94-96.
Det var verkligen helt andra tider då (framförallt globalisering och demografi som gick i centralbankernas favör) så jag vet inte om det är så applicerbart på 2023 och det som händer om 6-12 månader.
Framförallt är världen extremt mycket mer skuldsatt nu än då…..
Jag ser inte det som inprisat. SPX handlas till PE17 på vinster som är högre än 2022. Det är inte billigt. Sen undrar jag hur man kan tro att de vinsterna ska upprätthållas när ISM fortsätter att sjunka, det förstår jag inte heller, vilket gör börsen ännu mer oattraktiv.
Det går verkligen inte att jämföra 1994 med 2023. Känner inte igen mig överhuvudtaget (bra att du nämnde skulderna som knappt existerade). Förenklat upplevde jag allt som köpvärt 1992 (då jag började).
Sen att allt ballade ur 1999 berodde på greed och att alla blev fartblinda likt 2007.
Du skriver
” US Empire FED PMI kom precis in på -32,9 mot väntat -9 och fg -11,2. Sinnessjukt dålig siffra! Den har bara varit sämre i mars 2009 och mars 2020”
Men mars 2009 och mars 2020 var ju världens bästa köplägen genom tiderna!
Att datan var dålig hade ju ingen betydelse för index som därefter gjorde bland de finaste uppgångarna någonsin
Absolut!
Men då handlades marknaden till PE18 på Recessionsvinster. Inte peak earnings som nu…
Och räntorna var körda i botten, så aktieriskpremien var väldigt fin.
Ingen av dom delarna har du nu…
Men hade SPX handlats under 3,000…. och räntorna varit nerkörda. Då hade det varit jämförbart!
”Jag ser inte ekvataionen bakom soft landing och bibehållna vinster. Om någon har nåt smart att säga här… speak up pls!”
SP500 står idag i 4010 jämfört toppen på 4750 så vi har ju totalt sett redan kommit ned en bra bit i de amerikanska indexen.
Du har ju själv sagt att genomsnittfamiljen handlar tills plånboken är slut (sparandekvoten är låg).
Tesla har nu sänkt sina priser 15 %, fraktpriserna är ned 90 %, oljan är snart ned 30 % year on year.
Enligt din egna teori kommer ju detta leda till ÖKAD konsumtion av andra tjänster då folk nu får mer pengar över.
Oavsett vilket tror jag att ditt grundnarrativ var fel. Du har utgått ifrån att frakt, olje och datorchip priserna gått ned pga minskad efterfrågan, så är ju dock inte fallet. Datorchipen går ned i pris därför att Intel/TSM/AMD investerat enorma summor i nya fabriker, frsktpriserna gick ned när covidrestriktionerna släppte och båtarna inte behövde ligga i karantän i 2 veckor, oljan har gått ned när världen lärt sig hantera utbudskrisen genom ökade investeringar.
Q2 2023 får amerikanerna och tyskarna löneökningar om 5-6 % samtidigt som oljan kostar 2/3 av vad den gjorde förra året. Vad skall de lägga pengarna på? Jo, ökad konsumtion av varor och tjänster enligt teorin att alla konsumerar tills pengarna är slut.
”SP500 står idag i 4010 jämfört toppen på 4750 så vi har ju totalt sett redan kommit ned en bra bit i de amerikanska indexen.”
Du får gärna förklara betydelsen av detta?
Att priserna sjunker driver inte konsumtionen i nominella termer.
Konsumtion drivs av nya jobb, löneutveckling, räntekostnader och statens budgetunderskott.
Räntekostnaderna väger tyngst här eftersom skulderna är så mycket större än de samlade inkomsterna.
En familj som har 1 mkr i inkomst, men 4mkr i lån, där räntekostnaden stiger med 1%, måste ha 4% inkomstökning för att täcka den stigande räntekostnaden.
Hej, jag tycker det är intressant att dom man pratar med säjer att botten var i höstas… nu är dom flesta bullish, rapporterna kommer in hyffsat bra vilket också stärker det.Börsen går som tåget, kan du ha missat något i dina spekulationer (tro) eller blir det inget av 3000-2800 i höst eller när det nu kan tänkas hända? Vad kan förändra din bild att du har fel att det INTE blir som du tror, isåfall hur kan då din spekulation (tro) ändras vad ska få dig att ändra din bild av det hela? Jag undrar lite hur du tänker där?
Bra fråga…
Skulle ex New Orders börja stiga kraftigt härifrån så betyder det att räntorna inte biter som tänkt. Även om långräntorna skulle börja sälja kraftigt och yieldkurvan gå tillbaka, för att man säljer bonds och köper aktier är ingen bra signal, eller consumer confidence börjar repa sig kraftigt och peka på att konsumenterna känner sig glada… eller jobbdatan fortsätter att komma in starkt på 250k+, eller Retail sales börjar lyfta igen…. det finns rätt mycket som kan börja gå åt andra hållet som pekar på att räntorna inte får väntad effekt på ekonomin som skulle få mig att börja lita på vinsterna, och då får man börja skissa på nytt scenario.
Vore intressant att höra lite mer om hur du resonerar runt Kina’s öppning och dess påverkan. En väldigt negativ aspekt som jag ser är dess påverkan på råvarupriser om de kommer gasa på med stimulanser. Tror dock att ledningen där är rädda för att få inflationsproblem så kanske försöker kontrollera det.
jag tror inte Kina ensamt driver upp råvarupriser rent generellt… vi behöver även en stark konjunktur från Västvärlden, vilket vi inte kommer att ha. Så jag är inte jätte orolig…
Nu har råvarupriserna studsat något, av tre skäl
1, De föll kraftigt, och viss mean reversion är fullt rimlig
2, Faktum är att såväl Europa som USAs konjunktur har varit mer motståndskraftig än väntat… jag trodde det skulle gå rätt fort in i dåliga tider, men det har gott långsammare än väntat, dels för att man trots allt har höjt ganska gradvis, och det tar tid för räntorna att slå genom, inte minst för att många hushåll och företag sitter på bundna lån, som förfaller allteftersom
3, och sist men inte minst… Kina effekten.
Dock tror jag det är hack i kruvan. Är Väst i recession om ett år, så har inte inte råvaror kunnat trenda till gamla toppar !
Juni 2006 höjde FED räntan till 5.25 %
Fortfarande 1½ år senare i januari 2008 såg ekonomin ganska så bra ut innan Bearn Sterns kraschade (sannolikheten att en bank idag 2023 skall krascha är långt mindre än 2008 pga hårdare regulatoriska krav). Så sent som september 2008 höjde riksbanken räntan till 4.75 %.
Idag ligger FED Fund på 4.33 % och Riksbanken på 2.5 %, inte ens i närheten av de nivåer från sommaren 2006 där det därefter skulle ta 20-28 månader innan ekonomin skadades i grunden.
Om det tog 1,5 år med 5.25 % ränta för att skada ekonomin så skadar ju 2,5 % till 4.33 % inte ekonomin särskilt som räntebanan varit så snabb.
Om vi redan nu tror att FED i december 2023 skall ha sänkt till 1,5-2 % så hinner den underliggande ekonomin aldrig skadas.
FED skulle behöva höja till 5 % i Q1 2023 och ligga kvar där till Q4 2024 innan vi skulle få samma skador i ekonomin som 2008. Om vi tror att FED ligger på 1,5 – 2 % i Q4 2023 så blir det aldrig någon kris.
Det räcker inte med att jämföra ränta då och ränta nu. Man måste ta in två faktorer till. Dels skuldkvot, dvs skulder i förhållande till inkomster, och dels löptiden på skulder, dvs andel rörliga i förhållande till bundna.
Om man tar USA, så ligger hushållens skuldkvot på ungefär samma nivå idag som då, rensat för Sub prime lån som utgjorde ungefär 10% av skulderna. Däremot ligger statlig skuld på nästan 140% idag mot c40% då. Så Usa kommer känna av 4,25% styrränta, men det finns en släpande effekt innan det når realekonomin. Den eftersläpningen ligger på cirka 6 månader. Så dom Q4 rapporterna som rullar in nu, präglas såklart av ekonomins styrka under Q4, men den är i sin tur en funktion av räntorna under april, maj, juni. Sen är en stor del av amerikanska lån bundna, och därför måste man höja mycket mer för att få en inbromsning. För att det är kortare lån som blir dyrare, samt långa lån som förföll under april-juni. De höga räntorna vi hade under oktober – till idag, får inverkan på ekonomin först i april och framåt.
I Sverige fall är statsskulden ingen stor sak, men hushållens skuldkvot, samt den kommersiella fastighetssektorn ett stort problem. Men även där har vi en eftersläpning. Hushållens lån var till stor del bundna innan, och rörliga låg på c50%. Men löptiderna är rätt korta och innan det här året är slut är bara 20% bundna, så Riksbankens ränta får stort genomslag här under året.
Jag har räknat på räntorna relativt skuldkvoterna, och negativ inverkan på köpkraften, och det finns inte en chans att vi lyckas ducka recession. Däremot är jag osäker på när räntekostnaderna slår mot ekonomin givet hur de är bundna. Men det är en rätt ointressant fråga, för att centralbankerna kommer ligga kvar på dagens räntor så länge som det skapas jobb, för att de vill att räntekostnaderna gröper ut köpkraften, och de har tiden på sin sida. Alla med bundna lån däremot har inte tiden på sin sida, utan för varje dag som går är en dag närmare förfall och högre räntekostnaderna. Räntekostnader som gör att vi tvingas konsumera mindre. Vilket sänker tillväxten, vilket gör att jobbskapandet till slut dör.
Centralbankerna bryr sig inte om frakt priser eller begagnat priser går ner. De måste tvinga ner löneinflationen vilket de bara kan göra om arbetslösheten börjar stiga. Därför kommer de se till att räntekostnaderna till slut belastar ekonomin tillräckligt mycket. Att undvika kris är inte en ”option” i deras bok.
Em fråga angående skuldkvot hos amerikaner då detta kommer ha stor betydelse framöver. Har sett flera grafer på twitter senaste halvåret som ger ett annat budskap än att det skulle vara lika illa som innan finanskrisen. Kolla tex den här datan, som visserligen är från september förra året, men som ändå visar att amerikanska hushåll är rätt mycket mindre belånade jmf med innan finanskrisen…
https://mobile.twitter.com/NeuroQuantNQ/status/1566038634259746816
Eller missar jag något här?
Vänligen
Det är absolut bättre. Enkelt uttryckt kan man säga att de ligger på samma nivå som under finanskrisen EXKLUSIVE subprime. Supprime utgjorde c10% av stocken då, och det var default problemen där som skapade krisen.
Vad är skillnaden?
Ett bra lån bygger på ett hushåll med fast anställning och stabil inkomst. Visserligen ökar arbetslösheten under lånkonja, men 90% brukar behålla jobbet. Av de som blir av med jobbet sitter några i hyresrätt, och bland de som äger sin bostads är det ofta två personer som ansvarar för lånet, och det är liten andel där båda blir av med jobbet. Summasumarum, väldigt få defaultar på sitt lån, för att det ska innebära en systemkris. MEN, det betyder inte att stigande räntekostnader ger en ordnar inbromsning av konsumtion och därmed konjunktur. Hur snabbt och hård den blir beror på 1, skuldkvot och 2, hur stor andel bundna lån. Men desto högre styrränta och desto länge man ligger kvar på den, så får cenrtralbankerna till slut önskad effekt.
Subprime är en annan femma. Där kunde folk låna pengar utan inkomst. Lånen var räntefria under en viss period, och när räntorna skulle börja betalas så hade dessutom räntorna stigit, samtidigt som låntagaren inte hade inkomst. En annan typ av subprime var att låntagare kunde köpa fler bostäder, utöver sin egen. Det räknades hem med att man kunde hyra ut, och täcka sina räntekostnader, och man gjorde det för att man räknade med att bostäderna skulle stiga i värde. Men lågkonjan slog till, man lyckades inte hyra ut, räntorna steg och med dom steg räntekostnaderna samtidigt som bostäder kraschade i värde. Subprime lånen deaultade till nästan 50%, vilket skapade en skuldkris trots att de här lånen vara utgjorde 5% av hela stocken. Vi minns bäst Lehman kraschen, men allt byggde på subprime och de finansiella lösningarna runt detta. Subprime förekommer i princip inte i dag.
Så ja, det är stor skillnad mot idag, men det betyder inte att dagens räntor skapar en ”ordnad” inbromsning på ekonomin.
Hur ser du på Alfs perspektiv att soft landing är inprisat och mest sannolikt? Intressant perspektiv tycker jag. Tycker ofta han har bra analys/perspektiv!
https://themacrocompass.substack.com/p/recession-or-soft-landing?sort=new#details
Alf är grym!!!
Vi är i Soft Landing just nu tror jag… jag ser det som ett övergångsstadie från högkonja till lågkonja.
Min logik bygger på att räntorna letar sig in med 6 månaders fördröjning. Att dagens räntor räcker för att skapa recession. Hur lång tid det tar handlar om hur snabbt lån prisas om, dvs korta lån prisades om direkt, medan bundna sker mer gradvis. Att centralbankerna kommer ligga kvar på dagens styrräntor till arbetsmarknaden krossas, dvs det slutas skapas jobb.
Hej!
Vill bara säga att jag gillar din blogg och läser den ofta. Tack för den!
Vad säger du om att våran fd finansminister Anders Borg tror på ”softlanding”? Och han tror på efter lönerörelsen är klar kan vi bocka av inflationsoron.
Att vi inte ska bry oss om att seken står lågt mot andra valutor för det har den gjort historiskt flera gånger trots högre räntor.
Anders säger också att börsen står på en jämnviktsnivå efter uppgången i år och att 2024 ser ljust ut.
Tittar man tekniskt på flera index så har de slagit om till bull.
Jag tycker många är negativa. Hör snickare, pizzabagare som pratar om sämre tider och att det kommer bli mycket värre.
Gillar Borg jätte mycket, men han har blivit mindre analytisk med åren… åtminstone utåt!
Vi är i Soft landing nu.. frågan är om det övergår i recession eller ej. Jag tror ju det.
Våra skulder är problemet:
Vi har c5000mdr i skuld.
4000 bolån, 600 billån, 400 övrigt typ
För ett år sen var
50% rörlig ränta 2000mdr, kostnad 25mdr
50% bunden ränta 2000mdr, kostnad 30mdr
Övr lån är ett hopkok, tänk privatleasing 3 år är ett bundet lån kan man säga. Men kostnad låg på ca 35mdr trots att det är minsta delen. Konsumtionslån du vet..
Totalt c90 mdr (av våra bruttoinkomster om c2000mdr utgör de cirka 4-5%)
Nu för tiden
Rörliga lån ca60%, dvs 2500. Ränta 3%, kostnad 75mdr
Bundna lån 40% 1500, kostnad 22mdr
Övriga lån ligger och betalar till gammal ränta och få tas till ny, men det kommer behöva rullas till slut. En privatleasad bil som kostade 4500 innan kostar 7500 nu. Ingen kommer rulla över den. Men de köper en begagnad och tar de lån får de ändå betala högre ränta. Så övriga lån blir dyrare samtidigt som amorteringarna ökar här.. men säg 38mdr
Totalt 75+22+38=135mdr upp från 90mdr (c7% av inkomster) visst det är mycket pengar men det är lugnt. Det är därför folk fortf reser, går på krogen osv. Soft landing.
Om ett År.
Här antar jag att Riksbanken höjt 2ggr från 3 till 3,5%. Vilket kan bli värre beorende på hur omvärlden agerar.
Jag räknar med påslag på 100 punkter fr bankerna annars kommer de tappa räntenetto. Detta är också försiktigt. Så 4,5% rörlig ränta.
Ingen binder om sina lån
Detta ger 80% rörliga bolån 3200mdr, kostnad 145 mdr
Bundna lån, kostnad 12mdr
Övriga lån 50mdr
Totalt 207mdr (10% av inkomster)
Nu hävdar jag att det börjar svida
Sen om ytterligare ett år…
Rörliga 4000mdr ger kostnad 200mdr
Övriga ger kostnad 70mdr
Totalt 270mdr (14% av inkomster)
Det finns stora uppside risker här… Theedenn tvingas höja ännu högre för att försvara kronan
Att bankkunder kräver ränta på sina sparkonton, vilket jag tror i tider som dessa, samtidigt kommer bankerna skicka vidare denna kostnadsökning mot bolånekunderna… så risken är att marginalerna trycks uppåt mot ovan.
Så att gå från 90 till 270mdr på knappt 3 år kommer kännas. Samtidigt som konjunkturen i omvärlden också försvagas…
Ser inte hur vi ska segla genom detta utan att det knappt märks… jag har inte sett matten bakom det iallafall!!!