Kortsikt's Blog

Den kinesiska Yuanen stärktes i förra veckan vilket naturligtvis är bättre än motsatsen. Men jag anser inte att Börsernas positiva reaktion (och räntemarknadens negativa reaktion) står i paritet till den här rörelsen. Det måste handlar om något annat också. Min teori är att ISM Non-Mfg siffran ligger bakom. Den tolkas in av marknaden att Service näringen mår väldigt bra och troligtvis gör att USA lyckas undvika recession. ISM Non-Mfg siffran gjorde också att Surpriseindex lyckades slå om till positivt för första gången på mycket länge.

Men ISM Mfg var ju dassig, och speglar den allt svagare världshandeln som är ett resultat av handelsbråket. Är inte det negativt?

Man ska komma ihåg följande: Sedan 1975 så har ISM Mfg gått under 50 elva gånger. 5 gånger lyckades den att prediktera recession. 45% hit ratio. Men under 70/80-talet låg hit ration på 75%, medan den sen 90-talet har gått ner till 30%. Under samma period har Tillverkningssektorn i USA gått ner från c20% av BNP till c10% av BNP. Olje- och gas industrin utgör dessutom en mycket större andel av tillverkningsindustrin idag jämfört med då.

Kontentan är att Tillverkningsindustrin är inte lika viktig idag som tidigare. Att ISM Readings under 50 inte predikterar recessioner särskilt väl.

Men ISM Mfg värden ner mot 40 då? Ja då ökar såklart tillförlitligheten, men det betyder också att man kommer sitta med i nedgången mycket längre.

Ska vi sluta att titta på ISM mfg och istället fokusera på non-mfg. Nej verkligen inte. Fortfarande så tar de tempen på ekonomin båda två i ett relativt tidigt skede, och vinstrevideringar kommer vara känsliga för förändringar i båda ISM. Vinstrevideringar driver börsen. Det är också viktigt att förstå varför ISM Mfg är stark el svag, och dess koppling till Non-mfg. Hade vi haft en kraftig ränteuppgång (som ökar hushållen och företagens kostnader) så är det rimligt att ISM Mfg hade blivit dålig, och med någon månads fördröjning kommer även ISM Non-Mfg haka på den här nedgången. Vi ser att cykliska aktier gått dåligt, ie ISM Mfg, medan Defensive sektorer gått starkt, ie ISM non-mfg.

För att vara helt konkret. För ett år sedan växte USA med 3% och marknaden trodde att SPX skulle öka sina vinster med strax över 10%. För den som följt ISM så har man tidigt kunnat förstå att 2019 skulle bjuda på c2% tillväxt och 0% vinsttillväxt. Skillnaden mellan Mfg och Non-Mfg har visat att tack vare hyggligt stark arbetsmarknad och låga räntekostnader så mår tjänstenäringen rätt bra. Medan handelsbråket har gjort att tillverkningssektorn har det jobbigare. Detta är viktig information som det gått att tjäna pengar på.

Men som recession varnare är inte ISM särskilt bra.

Många lyfter fram Divergerad Yieldkurva i kombination med ISM Mfg sub 50 som en god recessionsvarnare. Det är sant, den är bättre. Men återigen, det är handelskriget som fått detta att hända. Både för ISM mfg och räntorna.

1, Om handelskriget går mot en lösning, så har det varit false alarm
2, Om handelskriget inverkan på världshandeln BARA leder till inbromsning som värst (där Tysklands NOLL tillväxt är the tail of the dog) och inte recession, då är det återigen FALSE ALARM
3, Om nettot mellan de låga räntekostnadernas stimulans, och världshandelns inbromsning, ändå är POSITIV, då är det False Alarm.

Därmed inte sagt att Handelskriget kanske kan sabba consumer confidece som gör att de minskade räntekostnaderna inte konsumeras i ekonomin, och därmed uteblir återhämtningen, vilket i sig kan tvinga in världen i recession….. men det är inget jag vågar betta på i dagsläget.

SPX mfl har gett tekniska köpsignaler som ni vet, men lämnat en massa gap bakom sig. Det är möjligt vi ska upp till ATH innan vi stänger gapen…. men de borde stängas förr eller senare.

Såg nedan chart på Twitter…. den är bra!

ECB på torsdag är veckans viktigaste.

/J

SPX har brutit upp men bildat en massa gap efter sig. De kommer att stängas, nån gång! Jag noterar att CNY är fortsatt stark…. BIG hmmmmmm. Nån som vet nåt?

Jobbdata kom precis från USA som visade att det skapades 130k jobb mot väntat 158k och fg 159 (nedreviderat fr 164). Sämre absolut. Men fortfarande inom ballbark 2% BNP tillväxt. Jag tittar på 3m och 12m glidande för att få bort bruset och då är bilden stabil. Kommer datan locka till recessions-ångest? Tror inte det! Snarare tror jag att marknaden kan glädjas över att FED nu inte behöver tveka på att sänka. Vilket FED iofs inte gör, då de för längesedan bestämt sig för att sänka i september. Men ändå!

Lönerna förbryllar. De kom in på 3,2% YoY mot väntat 3,1 och fg 3,3 (uppreviderat fr 3,2). Timlönerna håller verkligen i sig. Trots inbromsning. Det är lite märkligt då lönerna enligt ECI kommit ner i linje med kärn inflationen. Jag vet ärligt talat inte varför ECI och NFP säger olika saker. Över tid borde spreaden gå tillbaks.

Analysen är viktig…. om inflationen går ner, som den gjort så innebär det att företagen inte klarar att höja priserna lika mycket som innan. Men det gör inget om lönerna går ner lika mycket. Men ligger lönetakten kvar så borde det sätta press på vinsterna, vilket i sin tur leder till att företagen slutar anställa och eller varslar. Vilket i sin tur slår mot köpkraft, som slår mot tillväxt. Alternativt så är det bara en tidsfråga innan företagen försöker höja priserna för att kompensera för lönerna, och då väntar högre inflation. Vilket kan göra det jobbigt för FED. Eller är NFP bara lagging eller visar en annan bild, medan ECI är mer korrekt. Svårt att säga.

Jag är inte jätteorolig för lönerna, trots ovan resonemang. Jag tror bara det blir ett problem den dagen tillväxten och optimismen kommer tillbaks, för då finns det en bra grogrund för ännu högre löner, vilket till slut leder till högre räntor, FÖR HÖGA räntor… END GAME! Men vi är inte där ännu!

Nedan chart tycker jag är rätt kul. Handelskonflikten har påverkat global handel negativt. Den har i sin tur påverkat ISM Mfg negativt. Amerikanska räntemarknaden har hållit ISM Mfg i handen hela vägen ner. Men tack vare låga räntor så blir räntekostnaderna allt lägre, vilket gynnat den stora tjänstesektorn, vars humör speglas av ISM non-mfg som var stark. Puuh, snacka om rundgång. Man kan alltså strippa ut ett antal delar i mellan och säga… tack vare handelskonflikten går service och tjänstenäringen bra i USA. Än så länge…. det är alltså inte realistiskt att tillverkningssektorn är i recession medan den andra är i högkonja. Tids nog ger nån vika…. ni vet vilket jag tror på!

I nästa vecka blir det ganska lugnt, Svensk och Amerikanska inflation samt ECB möte. Får se hur mjukt ECB kommer in…. kan kronan gå till 10,50 måntro?

Trevlig helg
/J

Ni kanske har noterat att CNY stärkts. Är det för att de ska träffas i oktober, eller är det nåt annat? SPX har fortfarande inte brutit ur konsolideringsintervallet, och man har på nytt lämnat ett gap bakom sig. Marknaden är bullig… but just sayin´. Kanske bara jag som inte fattar att marknaden håller på att ”växa ur” handelskonflikten. Time will tell!

———————-

Riksbanken alltså! Vilken integritet.

De meddelar idag att de avser att höja räntan i december el senast februari nästa år.

Ni som tycker att Ingves varit för duvig genom åren, vad säger ni om detta?

Ni som tycker Ingves varit för vek och gått i ECB ledsnören, vad säger ni nu?

Nu hackar man istället på Ingves att han gör policy misstag a la 2010. Eller gör han?

Kolla här, svensk ekonomi växer med c1,5% och det finns inget starkt case för att den ska falla mot noll. Åtminstone inte så länge som USA inte hamnar i recession och/eller svenska hushåll har så pass låga räntekostnader, Lönerna ligger stabilt kring 2,5%. Inflationen har druttat ner från c2% till c1,6%. I linje med lönerna. Jobbskapandet är svagt, men positivt. Det är en ekonomi i soft patch. Inte recession. Ärligt, hur fan ska Sverige hamna i recession när vi betalar ca 1% ränta efter ränteavdrag på skulder på 4,000mdr. Dvs ca 40mdr i samlade räntekostnader. Cirka 3% av disponibelinkomsterna? JAg bara undrar? Jo just det, vi kan få en IMPOTERAD recession likt 2009, från antingen Europa eller USA. Men om inte ens ECB eller FED tror på recession i deras hemländer. Ska Ingves agera utifrån att USA är på väg mot recession som kommer slå mot oss när inte ens deras egen centralbank tror på det? HELLO!!!

Kräver dagens ekonomiska situation:

en åtstramningspolitik? NEJ, det är knappast överhettning
en stimulans politik? NEJ, vi är knappast på väg mot recession.

Det kräver något mitt i mellan. En styrränta på -0,25 och inflation och tillväxt kring 1,5% uppfyller inte detta. Av den anledningen förstår jag honom att en höjning inte är några problem.

Jämför med USA…. de låg på 2,25% styrränta när inflationen låg under 2%. Samtidigt som dollarn är stark. Då finns det att ta av.

Jämför med ECB…. Europa har större problem än vi, inflationen är lägre, tillväxten lägre, OCH euron har varit rätt stark. För dem finns det skäl att gasa lite, även om det kommer göra liten skillnad.

Jag tycker det är stort att Ingves & Co står på sig. Det visar att de följer datan, och inte medias nyckfullhet. Starkt jobbat!

Sen är det klart att kronans svaghet gör detta möjligt. Hade den stått i 9,50 mot euron så hade han aldrig gjort det här. Så han borde delvis tacka valuta marknaden för det här.

Sen kan handelskonflikten kanske starta en recession, och då ritas kartan om. Men där är vi inte ännu!

Riksbanken tror på 1,5% BNP i år. Jag instämmer. De tror på 1,7% kärninflation, jag instämmer. De tror på löner på 2,6%. Njae, snarare 2,4-2,5%. Men vem räknar. Nästa år tror man på 1,5% tillväxt. Det tror inte jag. Fortsatt låga räntekostnader för hushållen och ett Europa som kommer tillbaka i spåren av starkare konjunktur i USA och Asien talar för höger tillväxt enligt mig. De tror på 2,9% löner. Glöm det. Lönebildningen nästa år kommer vara ett resultat av aktiviteten i år, alltså kommer lönerna typ inte röra sig. Avtalsrörelsen är ingen faktor att räkna med. Riks hoppas för mycket. Kärninflation tror de på 1,9% nästa år vilket är rimligt med det löneantagandet, men sorry, lönerna kommer göra dem besvikna och därmed inflationen. Nästa höjning, till 0,25 tror de kommer under 2H21. Jag tror den kommer i december 2020, eller senast 1H2021.

Den Svenska 5-åriga statsobligationen studsar från -0,71 till -0,61. 10 punkter. Det borde även bostadsoblisen göra, men avtrycket på bostadspriserna borde vara försumbart. Jag uppdaterar det vid nästa HOX siffra. Men visst, by definition är dagens Riksbanks besked negativt för bostadspriserna.

Stibor3m rör sig inte ett skvatt utan ligger kvar kring nollan. Samma nivå som sedan april i stort sett. Det innebär att svenska rörliga bolån, som prisas efter Stibor3m, inte borde förändras. Alltså förändras inte svenskarnas räntekostnader. Alltså påverkas inte svensk ekonomi av dagens räntebesked.

Kronan stärks till 10,68eur. Men det kommer inte göra nån skillnad. Kronan är fortsatt stimulativ ur ett strukturellt perspektiv. Dagens besked borde få den att successivt röra sig mot 10,50. När vi närmar oss december kan den mycket väl nå 10kr. Det handlar såklart även om hur Draghis september paket faller ut, och hur datan och handelskonflikten utvecklas. Men med kniven på strupen så är inte 10kr i december en omöjlig gissning. Det ska dock flyta mycket vatten under broarna innan.

När Riksbanken höjer till noll i december så borde även diskussionen om negativa inlåningsräntor dö ut. Skönt!
———————–

Kampen mellan tjänstesektorn, uppbackad av låga räntor, och tillverkningssektorn, nedtryckt av handelskrig och minskad handel, står i full blom.

Ism non-mfg kom precis in på 56,4 mot väntat 54,0 och fg 53,7. Mycket starkt.

US Service PMI kom in på 50,7 mot flash 50,9 och fg 53,0. Hmm svagt!

Vilken ska man tro på. Vilken leder? Jag vet inte, men i marknaden anses ISM väga tyngre.

Låt säga att ISM bättre speglar verkligheten, låt mig ställa en fråga….

Om ni tvingas välja, vad väger tyngst: låga räntor för amerikanska hushåll och företag, eller lägre världshandel?

En följfråga:

Kan vi få en djupare global recession, utan att Usa är i recession?

Godkväll

/J

ISM kom precis in på 49,1 mot väntat 51,3 och fg 51,2. New order viker mot 47,2. Ration new order/inventory pekar på ännu lägre ism framöver. Svagt!

US Mfg Pmi kom in på 50,3 mot flash 49,9 och fg 50,4. Helt okej.

Philly, Empire och Chicago har märkligt nog inte pekat rätt. Ism och pmi är svaga.

My take är följande: Datan är inte bra, men den visar inte heller på någon signifikant försämring. Det är helt uppenbart att 1, handelskonflikten även påverkar den amerikanska industrin och att 2, omvärldens inbromsning påverkar usa.

Men i mina ögon så visar datan, än så länge, att landet växer med c2% i årstakt. Högst nån tiondel sämre. Det är inte recession, och jag har svårt att se att världen skulle hamna i en global recession så länge som Usa är så pass starkt. Det skulle i så fall vara första gången.

Men det är klart, ur ett börsperspektiv skulle jag gärna vilja se ett kraftigt uptick av Ism new order… där är vi inte ännu.

Jag är också lite orolig över det faktum att Mfg ISM leder non-mfg Ism. Den kommer på torsdag tror jag, och den är viktig då det är de amerikanska konsumenterna som håller usa, och världen, under sina armar. Får se om de orkar gasa mot bakgrund av de lägre räntorna… trots handelskonflikt. Jobbdatan på fredag är också viktig ur det här perspektivet. Glöm inte att över 70% av den amerikanska ekonomin bygger på privat konsumtion och över 80% av jobben ligger i tjänstesektorn. I’ll be back!

Rent börsmässigt borde dagens data få SPX att stänga sina gap. Huruvida vi ska fortsätta att konsolidera är mer osäkert, men det är klart att summerar rekordlåg CNY med den här ISM siffran, och med kniven på strupen så väljer jag brott ner ur intervallet. Det skulle i så fall peka mot majbotten för SPX.

————————

Jag tror Trumps plan är så här:

Inleda ett handelskrig för att få bättre villkor mot världen, och kina i synnerhet. Vi har alla varit lite veka där. Samtidigt får han in lite tull intäkter att sätta sprätt på. Fed blir lite knäsvaga och sänker räntan. Det stimulerar tillväxt 2020. Handelsbråket har gjort att sentimentsindikatorer har tappat och med dem surpriseindex. Detta har gjort att börsen tappat. Det känns dåligt! Många är pessimister. Vid nåt läge, gärna när många har tappat hoppet, så får han till ett avtal. Inköpschefer kommer då automatiskt svara positivt från låga nivåer. De kommer studsa kraftfullt och dra med sig surpriseindex och vinstrevideringar. Börsen börjar ralla och optimismen spirar. Detta samtidigt som hushåll och företag har mer över på kontot efter räntekostnader är dragna. Ekonomin accelererar vilket drar med sig jobbskapande. Trump kommer hyllas, inte minst av sig själv, som mannen som skapat detta (fixat både Fed och Kineser) åt såväl amerikaner som resten av världen. Han vinner valet om drygt ett år lekande lätt. ”It’s the economy stupid”

Jag kan ha fel… men det låter inte helt galet va?

————

Jag är ingen stor supporter av arbetslöshetsmåttet, då det går att trixa med. JAg gillar egentligen sysselsättningsgrad mycket bättre. Men nedan chart från investerardygnet.se visar att arbetslösheten över hela världen varit fallande senaste 5 åren. Detta är inget konstigt, vi har haft tillväxt, och tillväxt skapar jobb. Men det som är märkligt är att räntorna varit fallande. Varför är detta märkligt? Jo för att när det skapas jobb så blir arbetsmarknaden allt annat lika tajtare. Det tvingar fram större löneökningar. Företag kompenserar löneökningarna genom att höja priserna. Det leder till inflation. Stigande inflation leder till högre räntor. Dels för att centralbanker som har inflationsmål höjer räntan, och dels för att en rationell marknaden inte borde vilja äga en obligation vars ränta inte kompenserar för inflationen under obligationens löptid.

Men vi har alltså haft FALLANDE räntor, som alla vet, under den här perioden. Detta handlar ju ytterst om att inflationen inte tagit fart. Det i sin tur handlar om att lönerna inte tagit fart.

VI kan diskutera inflation, räntor och penningpolitik hur länge som helst. Men varje diskussion borde börja med, ”varför är löneinflationen så låg i världen, trots att vi har haft 10 år av stigande konjunktur och jobbskapande, och var kan man tänka sig att lönerna tar vägen kommande år?”. En bra diskussion kring detta, gör att nästa diskussion, oavsett vad och vilken sida man står på, blir så mycket intelligentare om man kan landa den här frågan. Omvänt, kan man inte svara på den här, så blir vilken diskussion som helst ganska ointelligent.

Jag har tidigare lyft fram ett antal strukturella faktorer som motverkat och motverkar löneinflation:

1, globalisering

2, digitalisering

3, demografi, dvs äldre högavlönade slutar och unga lågavlönade börjar i större utsträckning än tidigare

4, fackens avtagande roll

5, tjänstesektorns dominerande roll

6, att låg inflation leder låga löner. Dvs moment 22.

7, låg produktivitet motverkar höjda löner

8, strukturen på bolag har gått från pyramid till timglas, stora företag har mer pricing power över löner

9, låg tillväxt leder till låg nominell försäljningsökning, vilket motverkar utrymmet för företag att öka sina kostnader

10, gig ekonomi, visstidsanställning, har sällan lönepower

11, Trots 10 år av jobbskapande, så är sysselsättningsgraden lägre än den var 2007 i många länder.

12, många stater med hög statskuld klarar inte köra budgetunderskott (som de gjort historiskt), vilket motverkar tillväxt och sysselsättning och löner.

Det finns fler punkter. Alla punkter gäller inte i alla länder, och de slår igenom i varierande grad. Men NETTO har de haft och har inverkan.

Så berätta för mig var lönerna tar vägen kommande 5 åren…. och ge mig en beviskedja på varför, så kan vi diskutera vad som helst efter det ;-). Kan man inte svara på det, så kan man nästan inte svara på nåt annat heller.

Trevlig kväll

/Jonas

OMX, DAX och STOXX bröt upp i förra veckan och gav tekniska köpsignaler. Inga gap har de bakom sig heller. Man skulle ju nästan kunna bli lite bullig här om det inte vore för att CNY fortfarande inte försvagats ett uns, vilket är marknadens sätt att säga att handelskonflikten inte tagit ett enda steg i rätt riktning. SPX har ännu inte brutit ur sitt konsolideringsintervall samt att vi har ett gap på 2,890. Jag vågar ännu inte bli tekniskt positiv, utan tror på en set back inom kort. Där och då ska det bli intressant att se hur köparna beter sig.

———————

Lite data uppsummering

Från Kina har det kommit Mfg PMI data. NBS, den stora officiella, kom in på 49,5 mot väntat 49,7 och fg 49,7. Caixin kom in på 50,4 mot väntat 49,8 och fg 49,9. På marginalen positivt. Men på det stora hela pekar på en stabilisering.

Från Europa kom Mfg PMI in på 47,0 mot flash 47,0 och fg 46,5. Från Tyskland kom den in på 43,5 mot flash 43,6 och fg 43,2. Samma analys som vid Flash datan, dvs stabilisering.

Så det är inte recession, men det är inte knappast högkonja heller. Världshandeln måste få luft under vingarna innan det blir riktigt bra igen. Tjänste och Service näringen har hittills gjort att Asien och Europa inte druttat ner i fördärvet. Tacka låga räntekostnader för det.

Chicago PMI kom in i förra veckan på 50,4 mot väntat 47,5 och fg 44,4. Muntert och lirar med Philly och Empire. Kommer ISM överraska imorgon? US PMI har pekat på andra håller. Observera att surpriseindex ligger på låga nivåer….

Core PCE kom in på 1,6 mot väntat 1,6 och fg 1,6. Snark. Lirar med löner (ECI) och 2% BNP tillväxt säger jag. NFP timlöner ligger högre. Inflationen är inget hinder för FED att agera. Åt något håll. Den är sekundär nu.

Amerikanska fastighetspriser, Case Shiller, kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4. Rekordlågt säger nån? Titta på priserna i absoluta termer… de ligger på ATH. Bra för cons. confidence. De kommer ligga kvar där så länge som USA har 1, låga räntor och 2, inte är i recession.

Svenska löner kom in på 2,5% för årets första 6 månader. Enbart juni låg den på 2,6%. Steady as a rock. Verkar ju inte spela nån roll om Sverige växer med 3% eller 1,5%.m kronan är stark eller svag. Om resursutnyttjandet är högt eller lågt. Lönerna är där dem är. Lirar med 1,5-1,6% kärninflation. Lönerna varken hjälper eller stjälper Riksbanken. Någon överhettning är det inte i Sverige. Vare sig nu eller förra året. Inte lågkonja heller. Att lönerna skulle börja stiga finns inget som tyder på. Exportindustrin fajtas med ett svag Europa. Joppskapandet i Sverige har halkat ner från 100k+ jobb plus i månaden till c25k. Då är arbetstagarna inte lika kaxiga vid lönesamtalen.

I veckan fokuserar vi på ISM/PMI och US jobbdata.

—————————–

Riksbanken har möte på torsdag. Så här tror jag. Rent datamässigt, och strikt penningpolitiskt, så borde han stå kvar vid en höjning i december. Men givet allt stök i världen och andra centralbankers agerande så är chansen/risken stor att han skjuter den på framtiden. Att han kanske ändå inte gör det skulle kunna bero på den svaga kronan (som prisar in en svängning i politiken) som gör att det ”finns att ta av”. Dvs han skulle kunna gå på tvärs med Draghi. Om kronan stärks mot 10,50 är det inget problem. Dock är detta inte sannolikt.

——————————-

Att tänka utanför boxen är bra. Inte för att det alltid blir rätt. Det finns liksom ingen naturlag som säger att det måste bli rätt bara för att det är utanför boxen. Å andra sidan brukar inte nulägesanalys och konsensus bli så jäkla rätt heller. Mer för att det är nyttigt att vara dynamisk i sitt tänk.

Därför skulle jag vilja pensla ut en alternativ syn än den allmänt rådande

FED kommer att göra följande:

Sep19: sänker till 1,75%

Dec19: troligtvis avvaktar, kanske sänker

April20: konjan ser rätt bra ut, de rör inte räntan

Sommaren20: konjan är bra och de börjar guida för höjning

Sep20: de vill höja men gör det inte för att inte störa valet

Dec20:höjer till 2,0%. Lönerna har börjat röra på sig igen. Core pce väntas följs efter.

Våren 21: höjer till 2,25

Sommaren21: höjer till 2,50

Hösten 21:höjer till 2,75

Dec21:höjer till 3,0%. Detta räcker för att sätta krokben på konjan. Kanske blir det nån höjning till…

Konjan vänder ner under början av 2022. Recession under andra halvan 2022 och/eller 2023

Räntemarknaden har fel idag i sin tro. att soft patch och handelskonflikt kommer att leda till recession.

Yieldkurvan inverterar när räntekostnaderna som andel av inkomsterna blir för hög. Yieldkurvan har inverterat även denna gång men av fel skäl. Räntekostnaderna blev aldrig tillräckligt höga för att starta recession. Handelskriget är till stor del en förklaring varför konjan kom av sig och därmed sköt upp recessionen. Tvärtemot vad alla tror.

När marknaden inser att den haft fel kommer räntorna att stiga.

2-årigen kommer först att gå till c2% och ligga kvar där. Under andra halvan 2020 kommer den att fortsätta att stiga, och gör det till slutet av 2021 då den kommer stå i c3,25% el högre.

10-åringen är svårare att säga. Det finns en risk att den inte orkar hänga med lika mycket och därför fortsätter yieldkurvan att vara inverterad. Men den kommer att stiga i absoluta termer, men om det blir 2,50 eller 3,50+ går inte att säga. Troligtvis det förstnämnda.

Detta gör att man börjar misstro yieldkurvan som signal. Men det är fel då den återigen kommer flagga för recession helt korrekt.

Börsen toppar ur 6 mån innan recession. Säg i slutet av 2021 eller under våren 2022

Minst två år till av Buy the dip börs.

Uppsidan bestäms av vinstillväxt under 2020 och 2021. Säg 10+10% för enkelhets skull. Resten beror på multiplar vilket är knepigt att sia om.

Jag förstår att detta låter galet, men det är kanske därför det är så intressant. Tänk vad konsensus och den ”smarta nulägesanalysen” ofta har fel.

Ett passus… handelskonflikten kan inte fortsätta att hålla på som den gör och dra ner världshandeln. Då kan det paja ovan scenario. Men jag tror inte det blir så… men jag kan inte bevisa nåt!

Men visst, allt kan hända, jag kanske tänker helt annorlunda om ett halvår.

Time will tell…

Ha en bra vecka!

Trump meddelar att han tänker höja tullarna den 1 oktober på varor värda 250 mdr från 25% till 30%, dvs 12,5mdr dollar, samt den 1 september höja tullar på 300mdr med varor från 0 till 15%, dvs 45mdr dollar. Tullhöjningar på totalt 57,5mdr.

Detta från tidigare förslag om 10% på 300mdr, dvs 30mdr i december, som tidigare var 1 september.

Det intressanta här är att man kastar bort löftet om december väldigt lättvindigt. Men det är också intressant att man höjer över 25%. 25% är alltså inget tak.

Den kinesiska Yuan fjädrar upp (försvagas) och noterar 7,18 som högst. Översätter man ovan tullhot till hur mycket Yuan behöver försvagas för att kompensera för tullarna så borde man landa på 7,60 på ett ungefär.

Det här är såklart inte bra för börsen…. utan de Asiatiska börserna faller kraftigt. Det borde även Europa göra nu, men istället kom nedgången av sig!!!!!!!! Trump meddelar nämligen att kineserna har kontaktat honom och vill förhandla. Mnuccin säger även att ett avtal kan signeras på ett par sekunder. Såklart han säger…. problemet är väl inte att det finns ett avtal att skriva under, utan vad som står i det. Kineserna har ju inte visat sig att vara särskilt tillmötesgående.

Jag vet inte hur den här farsen kommer att utvecklas. Bara att jag är fortsatt negativ på kort sikt så länge som CNY handlas över 7.

Tittar man på OMX hade det varit tekniskt vackert med en nedgång till cirka 1445. Det hade också lirat med att SPX föll mot sin Maj botten. Det är såklart SPX som sätter tonen för utvecklingen här.

Jag noterar även att SPX gap stängdes i fredags. Tack för det . Även gapet i OMX stängdes idag, samtidigt öppnades ett annat på ovansidan.

Den tekniska konklusionen är rätt enkel. Visst, man kan fiska efter botten men det är svårt. Så länge som CNY är över 7 kan det bli värre innan det blir bättre. OMX och SPX har nyckelnivåer på 1550ish och 2950ish som gör att jag blir positiv igen. Ett brott av dem får gärna lira med en positiv rörelse i CNY. Naturligtvis kommer detta att kunna kopplas samman med positiva nyheter kring handelskonflikten.

Veckan är ganska nyhetsfattig ur ett makro perspektiv. Jag fäster vikt vid svensk lönestatistik på fredag. IFO från Tyskland. Case Shiller, Core PCE, Chicago PMI från USA. PMI från Kina.

Utvecklingen av handelskonflikten kommer att överskugga allt annat.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för att jag blivit intervjuad av Erik och Jonas i Börssnack. Bra tugg med smarta killar!

https://borssnack.libsyn.com/47-recession-eller-soft-patch

Njut av solen

/Jonas

——————-

IFO kom in på 94,3 mot väntat 95,1 och fg 95,7. Inte riktigt samma optimism som flash pmi i förra veckan. Samtidigt är detta ingen exakt vetenskap. Dagens IFO lirar ungefär med hur det var 2012, som ingalunda var nåt muntert år, men ingen recession heller. PMI indikerar samma sak. Europa är där vi är, och Tyskland har tack vare sin export till Kina det snäppet värre. Så kommer det fortsätta att vara till Asien och USA tar fart igen. Det kan inte Draghi göra så mycket åt…. mer än att på marginalen försvaga euron något. Att Europa ändå inte är i recession handlar om att hushållen har låga räntekostnader, och jobb att gå till. Det är främst tillverkningssektorn, och exportindustrin, som lider tack vare den minskade världshandeln. I förlängningen funkar det inte att servicenäringen lever ett liv (service PMI) och tillverkningsindustrin en annan (Mfg PMI) utan någon kommer att ge med sig. Jag hoppas och tror det är Mfg PMI som ska fjädra tillbaks…. men om jag har fel så kommer till slut servicenäringen känna av industrins inbromsning…. time will tell!

——————

Svensk handelsbalans om precis (export minus import) och den var väldigt stark. Låt mig säga så här, den hade inte varit bättre om kronan varit väsentligt starkare. En positiv handelsbalans bidrar positivt till ett lands bnp tillväxt. Tänk så här, export är bra för vårt lands tillväxt, importen är bra för ett annat lands tillväxt. BNP tillväxt är korrelerat med jobbskapande. Ungefär BNP – 1% ger sysselsättningsökning. Så växer Sverige med 1,5% så ger det 0,5% fler jobb. 0,5% ökning på Laborforce på 5,1 miljoner människor är va 50,000 nya jobb. Så en bra handelsbalans…. ger allt annat lika FLER jobb, än om handelsbalansen varit sämre. Fler jobb ger mer aggregerad lön, som konsumeras upp och bidrar till tillväxt, som i sin tur ger fler jobb. Ni fattar!

————————-

Jag noterar att CNH är fortsatt svag, trots Trumps twittrande om att Kineserna vill sitta vid förhandlingsbordet….. I DO NOT LIKE!

————————–

Fed protokollet sa inte så mycket igår. Det var EN sänkning vi såg i somras. Inte starten på ett koppel av sänkningar (som marknaden numera prisar in). Därmed inte sagt att det inte kan bli fler sänkningar. Bara att hade FED sett recessionen i vitögat (som räntemarknaden gör, dock inte aktiemarknaden) så hade de guidat annorlunda. Sänkningen i somras var en kalibrering av penningpolitiken. Detta mot bakgrund av att neutrala räntan inte ligger på 3%+ utan snarare 1,5-2,0%…. vilket årets mycket måttliga inbromsning visar. De lyfter också fram omvärldsriskerna. Alltså ”riskerna”. Inte de facto dess stora negativa påverkan på amerikansk ekonomi, för det har dem ännu inte fått.

Jag tror på en sänkning till i september, till 1,75%. Dels för att det är i linje med rådande inflationstryck, vilket rent teoretiskt tar dem från åtstramningspolitik till neutral politik, OCH för att tillväxt och inflation faktiskt trendat NER i år, inte upp, och inte mår dåligt att få en klapp på ryggen. I december tror jag i dagsläget INTE på någon sänkning. Detta då jag tror data börjar ta sig då sommarens låga räntor börjar att synas i realekonomin. Trumps 30mdr i tullar ska ju införas då också, och det hade ju varit fint av Trump inför valåret 2020 börja med att INTE höja tullarna utan istället komma överrens med Kineserna. Rent valtaktiskt alltså. But time will tell right.

————————

Tyska Mfg Flash PMIs kom precis in på 43,6 mot väntat 43,0 och fg 43,2…. stabilisering. Skulle kunna ses som ett tecken på att tillväxttakten stabiliseras runt 0%.

Euro Mfg Flash PMIs kom precis in på 47,0 mot väntat 46,2 och fg 46,5…. stabilisering. Skulle kunna ses som ett tecken på att tillväxttakten stabiliseras runt 1%.

———–

USA Flash Mfg PMI kom in på 49,9 mot väntat 50,5 och fg 50,4. Sämre. Först vill jag säga att 49,9 är ingen bra nivå. Men det ska inte övertolkas som vissa gör att 49,9 är recession, och 50,1 är happy Days. Jag skulle säga att den här nivån lirar med c2% tillväxt. Kanske nån tiondel under. Men det gäller att fånga de stora dragen här. Bilden jag ser är ca50, ger c2% tillväxt, ger cirka oförändrade vinster i SPX, ger ungefär samma utdelning som förra året. Nästa steg skulle vara ner mot 45, som lirar med 1% tillväxt el sämre, fallande vinster och på sina håll slopade eller reducerade utdelningar, samt fortsatt fallande surpriseindex. Skillnaderna mellan de här, rent börsmässigt, är såklart enorma!

Det som intresserar mig nu är hur PMIs målar upp en bild, och Empire och Philly en annan, och ISM eventuellt en tredje. Jag har liksom ingen samlad bild, men det kommer ge sig.

US Service Flash PMI kom in på 50,9 mot väntat 52,8 och fg 53,0. Sämre. Den laggar Mfg så man ska inte göra en för stor sak av detta. Men det faktum är jobbskapandet kommit ner, från 200k+ till cirka 150k, i spåren av att tillväxten växlat ner från 3 till 2%, gör att köpkraften, dvs de samlade Inkomsterna efter skatt minus räntekostnader YoY% har kommit ner, och då finns det mindre att shoppa för vilket tjänstesektorn känner av direkt. DOCK, kommer de allt lägre räntekostnaderna snart göra sig påminda och då stiger köpkraften igen.

———————-

Om nån timme är det dags för Jackson Hole. Tror nog inte det kommer vara nån kioskvältare egentligen. Mer än att 1, man tror inte på recession, men man ser risker 2, man är beredd att agera i händelse av ett förvärrat läge. 3, Att världen kan vänta sig fortsatt expansiva centralbanker under lång tid framöver. Typ!

Trevlig helg
/Jonas

Veckan inleds med en riktig rivstart! Men jag noterar att OMX lämnar ett gap bakom sig på 1519. Även SPX har ett gap längre ner på 2856. Turerna kring handelskonflikten håller i sig, såklart. Men jag noteterar krasst att CNY ligger på 7,05. Jag säger inte att man måste vara baissig, bara att man ska bära med sig den här informationen.

I veckan är det fokus på Jackson Hole samt FED protokollet. Frågor som:

1, Vad menar man med Insurance cut
2, Kan vi vänta oss fler sänkningar än den kommande i september
3, Syn på US tillväxt-löner-inflation
4, Handelskriget – spill over effects från omvärlden.
5, är de nöjda med dollarn
6, Man har sänkt från 2,25 till 2,00. Men 10-åringen handlas på samma nivå som när styrräntan var noll. 2-åringen handlas på samma nivå som när styrräntan var 1,00%. Marknaden prisar in MINST 100 punkters sänkning till i närmaste året…. vad säger FED om det?
7, Amerikanska konsumenter kommer senare i höst och nästa år få mycket pengar över i plånboken när räntekostnaderna lättar. Men om det är en rörig miljö där ute, så kanske de väljer att spara slantarna i stället för att handla upp dem. Vad tänker FED om detta?

för att nämna de viktigaste punkterna.

Jag fäster stor vikt vid flash PMIs i veckan. I Europa undrar jag om man klarar ligga kvar kring 1% tillväxt i år… eller PMIs kommer peka på att vi ska lägre. För USAs del undrar jag om Philly och Empire i veckan är outliers, eller nåt annat håller på att hända.

Intressant att Trump säger att handelskriget inte kommer att dra ner USA i recession. Det är snarare Tyskland som dras ner i recession. Europa snäppet bättre, Asien ytterligare ett snäpp bättre. USA däremot har inte påverkats så här långt. Tillväxten har druttat ner från 3% till 2% i årstakt med det handlar mer om att finanspolitiska stimulanser klingat av, samt FEDs tidigare höjningar. Men det är klart, det finns alltid spill over effects från omvärlden som kommer med en viss fördröjning. Men att de skulle vara så kraftiga att de drog med sig USA till recession är i princip otänkbart. Goldman hävdar att handelskriget så här långt kostat 0,4% i negativ tillväxt globalt sett. Capital Economics hävdar att att fulla tullar på alla varor skulle kosta 1% i tillväxt globalt sett. Det är inte småpotatis såklart, men det skapar ingen global recession likt 2009.

———————–

Hox/Valuegard har kommit med prisstatistik över svenska bostäder idag.

Priserna är stabila med en viss dragning uppåt. Jag tittar alltid på priserna för bostadsrätter i sthlm, då de är mest effektiva och leder resten av landet.

Först negativa faktorer som kan påverka marknaden:

1, fortsatt överhäng av nybyggda lägenheter
2, inkomster är viktiga i lånelöfteskalkylerna… lönerna tar sig inte utan tuggar på kring 2,5%
3, tillväxten i Sverige taktar kring 1,5% vilket innebär att jobbskapandet borde ligga kring 0,5%… dvs 25,000 nya jobb i årstakt. det är klent
4, global osäkerhet kan ge försiktiga köpare
5, Europa, och i synnerhet Tyskland går knackigt
6, Säsongsmässigt är den här perioden, fram till januari, inte den starkaste prismässigt

Det är många negativa punkter, men jag skulle säga att de väger lätt mot den viktiga punkten, 5yrs bostadsobligationen. Den har i den allmänna räntenedgången halkat ner och är nu för första gången negativ. Det gör att räntorna för bundna bolån glider ner. Det gör att kalkylräntan i lånelöftena glider ner, och det gör slutligen att bankerna beviljar större lån. Givet att regleringar som amorteringskrav inte sätter stopp, vilket gör att bostadsköparna har mer pengar på fickan än någonsin. Detta är positivt för priserna.

Chartet ovan visar att lägenheterna i sthlm lätt kan stiga med 5% närmaste halvåret. Det är också min prognos, trots alla negativa punkter ovan. I värsta fall har vi en flat marknad i höst.

Det är paradoxala, som jag skrivit om tidigare, är att oron runt om i världen, är GYNNSAM för svenska bostadspriser så länge som vi inte trillar in i recession. Inte Ogynnsam. Konstigt va!!!

————–

Apropå låga och negativa räntor. Diskussionen om negativa inlåningsräntor står i full blom. Dvs om banker ska ta betalt för att ta emot pengar eller inte är en bra ide. Jag anser att det är pest eller kolera. Idag så har vi nollräntor på inlåningskonton. Bankerna har en kostnad för detta, men de har kompenserat detta genom att ta ut lite högre ränta på inlånade pengar istället. Eftersom stocken med utlånade pengar är större än den med inlånade så innebär det att räntenettot aldrig varit större. Kul för bankerna kanske, men sämre för svensk ekonomi om mer pengar landade i våra plånböcker. Å andra sidan äger vi våra banker i stor utsträckning genom pensionskapitalet så man kan även säga att det är uppskjuten konsumtion. Om bankerna inför negativa inlåningsräntor så tror jag det innebär tre effekter:

1, vissa blir arga och tar ut pengarna och stoppar in dem hos nichbanker som inte erbjuder negativ ränta. Å andra sidan är deras pengar mycket osäkrare där med tanke på att de är utlånade i form av blanco lån som brukar defaulta rätt rejält när det blir dåliga tider. Å andra sidan har vi statliga insättargarantin, men den har aldrig prövats i stor skala. Det hade varit bättre om pengarna låg kvar hos bankerna egentligen

2, det finns en tes att negativa räntor sporrar konsumtion, eftersom det är så ogynnsamt att spara dem. Den tesen är fel. Jag tror tvärtom att när du ser hur dina sparpengar krymper så börjar du sätta av mer pengar för att bevara ditt kapital. Dvs du drar ner på konsumtion, vilket är negativ för ekonomin.

3, Den stora fördelen är om räntorna på bolån halkar ner lika mycket som de negativa räntorna på inlåningspengar ökar. MEN jag har en magkänsla att bankerna inte riktigt vill bjuda på detta utan försöker plocka in pengarna själv. Dvs de bibehåller marginalerna på bolån, och därför uteblir den negativa effekten.

Så för att summera…. negativa räntor på inlåningskonton är en dålig ide, åtminstone ur ett aggregerat svenskt samhällsekonomiskt perspektiv.

Detta vet Ingves om….. det är därför han helt vill ta styrräntan till 0%. Men han kan inte göra det om kronan skulle bli för stark…. alltså tänk 9,50 eller mer. Men där är vi inte idag….. så vi får se hur läget ser ut i december…. jag håller tummarna. Även om risken för en vårhöjning just nu blivit lite högre.

Ha en fin vecka!

/Jonas

Jag känner mig produktiv idag. Så det får bli ett inlägg till.

När Trump meddelade att han tänker höja tullarna med 30mdr i september, och därmed svika G20 uppgörelsen, så drog CNY mot 7+. Då slog jag fast att nivån kring 7 är i paritet med Maj i år och allt annat lika kan man vänta sig att börsen handlas i nivå med maj. För OMX, Stoxx och Dax så är vi där nu. SPX har en bit kvar. Ska SPX ner till sin maj nivå, så lär Stockholm fortsätta ner.

Sen slog jag fast att kommer kineserna kompensera för de 30mdr så kan man vänta sig att CNY ska mot 7,30-7,40. Då är detta förenligt med lägre nivåer än maj. Dvs kanske vi ska börja titta på dec18 nivåerna. Återigen, SPX har långt ner dit, och Europa lär inte gå sidledes om SPX ska dit.

Men så stack Trump ut hakan häromdagen och sa att det blir inget i september, utan december. CNY repade sig något samma dag… men studsade tillbaks igen. Markanden tar fasta på tullhotet, inte när det ska implementeras.

CNY harvar kring 7 och för SPX är det rimligt att anta att vi ska tangera maj nivåer. Då finns det mer nedsida överallt. Baissigt alltså!

För att vi ska bli bull så behöver CNY trassla sig ur 7 nivåerna och leta sig ner mot 6,87 nivåerna. Då går vi tillbaks till G20 uppgörelse läget, och då blir det bullmarket igen.

Men just nu går det att motivera mer nedsida, då marknaden tycks skita i att Trump sköt fram de 30mdr till december. Man stör sig helt enkelt på tullhotet, inte när det implementeras.

Konklusionen är att det kan bli värre innan det blir bättre. Åtminstone om man ser till CNY.

Därför anser jag att den här krisen handlar inte om yieldkurve invertering och där höga räntekostnader har fått marknaden att oroa sig över recession… utan alla handlar om handelskonflikten. Punkt!

My take är att investerar man vid rätt tillfälle nån gång mellan idag och årsskiftet, jag vet tyvärr inte när, så kommer man under en tidspunkt nästa år, ointressant när egentligen, ha gjort en sjuhelvetes fin affär.

———————————–

Empire FED kom precis in på 4,8 mot väntat 3,0 och fg 4,3. Bättre!

Philly FED kom in på 16,8 mot väntat 10,0 och 21,8. Bättre!

Sammantaget pekar dem INTE på att PMIs ska gå under 50…. således ingen recession.

Det är bara yieldkurvan som skvallrar om motsatsen. Jag hävdar bestämt att inverteringen av den bygger på handelskriget. INGET annat. Det är ganska lös materia, och gör att historien haltar då den alltid byggt på att höga räntekostnader sätter stopp för konjunkturen. Vänta till den dagens lönerna drar över 4% i USA och alla är strålande positiva. Då ska jag fan varna för recession…. när ingen annan kommer göra det! Hur positiva var alla i mars år 2000 eller juli 2007? När den upplevda risken är låg, så är den faktiska risken oftast högre. Tänk på det ett tag!

NAHB index, som leder bostadspriserna kom in på 66 mot väntat 65 och fg 65. Rock solid. Inte så konstigt med bostadsobligationernas utveckling. Bra för confidence….

Jag tror fortfarande att det är en Buy the dip marknad, ungefär som det varit sen 2009. Problemet är CNY…. den stör mig då den inte är kompatibel med högre nivåer, utan snarare tvärtom. Men jag har säkert fel…imorgon är det fredag! Skönt!

/J

Angående yieldkurvan…. känns som en favorit i repris eller. Vi pratade ju inte om nåt annat i baissen Q418. Men den glömdes snabbt bort när vi rullade in i 2019 haussen. Helt plötsligt var den ointressant. Men nu är den tydligen superrelevant igen. Sicket sjukt beteende egentligen. Vad som också är sjukt är att 90% av alla som pratar om yieldkurvan, egentligen inte riktigt förstår varför en invertering är negativ. De bara vet att det är negativ signal liksom. En annan sjuk grej är att många verkar tro att när yieldkurvan (10-2) ligger på +0,1 så är det hur lugnt som helst, stabil konjunktur liksom. Men hamnar den på -0,1 då är det kört, recession nästa. Suck säger jag bara!

Lite riktiga fakta baserat på US10-2 kurvan:

1, Vid de senaste 5 inverteringarna så har det till slut landat i recession
2, Sedan andra världskriget, så har inverteringar predikterat 7 av de senaste 9 recessionerna.
3, Vid 3 av de 10 senaste inverteringarna blev det aldrig någon recession.
4, Recessionen dyker upp, i snitt, 22 månader efter en invertering
5, SPX är upp, i snitt, 12% ett år efter kurvan inverterat
6, det är inte förrän c18månader efter en invertering som det verkligen blir baisse.

Notera att detta bara är statistik baserat på historisk data. Vad är slutsatsen?

1, Väntar recession, så är det troligt att yieldkurvan inverterat lång tid innan.
2, Ibland inverterar yieldkurvan utan att det blir någon recession
3, När kurvan inverterar så brukar det följas åt av stark börs

Men viktigast av allt är att förstå kurvan och varför den inverterar, och varför det är en predikterande signal.

Normalt sett går det till så här….. högkonjunkturen skapar jobb och välstånd på ett sätt som till slut driver upp löner. Företag höjer priserna i syfte att kompensera för ökade löner. Inflationen stiger och det blir till slut en typ av spiral mellan löner och priser. Det är vad centralbankerna kallar för överhettning. Gör man inget så spårar det ur som slutar med en okontrollerad recession. Recessioner kan vi inte undvika. Lågkonjunkturens moder är högkonjunkturen. Vad vi vill ha är ”kontrollerade” recessioner. Därför börjar centralbanker höja räntan när inflationen stiger och/eller når en för hög nivå. Det får tre konsekvenser:

1, räntekostnader stiger på skulder, något som trycker undan konsumtion och investeringar
2, det blir mindre attraktivt att låna, något som trycker undan konsumtion och investeringar
3, finansiella tillgångar blir mindre värda då framtida kassaflöden diskonteras till en högre ränta. Fallande tillgångsvärden påverkar consumer och business confidence negativt, något som trykcer tillbaks konsumtion och investeringar.

Ekonomin kyls av. Löner har historiskt varit lite som ketchup. Dvs under lång tid är arbetsmarknaden otajt, så det är arbetsgivarens marknad. Lönerna håller sig på mattan, men i slutet av konjunkturen så lossnar det och de drar, och då kommer allt. Centralbanken måste då ta i med hårdhandskarna. Detta punkterar konjunkturen och det vänder ner. Recessionen tar vid. När recessionen slår till, så brukar centralbankerna göra det motsatta. Dvs sänka räntor kraftigt och stimulera. Men recessionsbollen är redan satt i rullning, och det går inte att undvika. Man kan bara göra recessionen lindrigare, och inte lika utdragen. Inte undvika den. Expansiv penningpolitik är sedan ett av skälen till att ekonomin vid ett senare skede orkar resa sig ur askan, och in i en ny högkonja.

Översatt till räntemarknaden så är alltså de långa räntorna högre än de korta i högkonjan. Yieldkurvan är positiv. När centralbanken börjar ana inflation så höjer de varpå korta räntor stiger snabbare än långa. Yieldkurvan börjar sjunka undan. När sedan marknaden börjar ana oro så köper de långa räntor som sjunker kraftigt och alltså återspeglar ett sämre konjunkturläge på sikt. Kurvan inverterar.

Om man ser till vad som hänt på sistone och som lirar med historien så är det följande

1, I USA har det skapats över 200k jobb i månaden de senaste 9 åren. Något som drivit ner arbetslösheten till rekordlåga nivåer (dock inte sysselsättningsgrad).

2, Löneinflationen har gått från c2% som lägst till över 3% (mätt som snitt mellan ECI och NFP timlöner). Detta medförde ett inflationstryck från 1,2% som lägst under 2015 (core PCE) till som högst 2,1% förra året.

3, FED höjde nio gånger, från 0 till 2,25% styrränta

4, Långräntan 10 åringen har på sistone fallit så kraftigt att den gått under 2-åringen. Investerarnas syn på framtiden är nattsvart.

Så långt rimmar det. Men detta är vad som inte rimmar:

1, En nyckel till varför det blir recession är alltså inte bara att inflationen blir för hög, utan att räntorna blir för höga. Men vad är för höga? Jo det är ju när räntekostnaderna tränger undan för mycket konsumtion och investeringar. Alltså när räntekostnadernas ANDEL av inkomster (tänk för hushåll relativt lönerna, för företag relativt Ebitda, för stater relativt Skatteinkomsterna) blir för stora. För hushållet blir det mindre över till konsumtion, för företaget blir det mindre vinst vilket håller tillbaks utdelningar, investeringar och rekryteringar och för stater blir det mindre över till välfärds ”spending” (stat är lite annorlunda här då de kan köra budgetunderskott, men allt annat lika har de mer över till annat om räntekostnaderna är lägre). Man skulle kunna hävda att alla räntekostnader, är någons ränteintäkt, vilket borde vara gynnsamt. Men i regel är det pensionskapitalets intäkter (då de sitter på fordringarna) och de höjer inte pensionerna när kupongerna ökar, utan det gör bara pensionsportföljerna större. Eftersom pension är inget annat än framtida konsumtion kan man säga att ränteuppgången flyttar konsumtion idag till framtiden. Det gynnar morgondagen, på dagens bekostnad.

Hursomhelst, om man tittar på räntorna i höstas när de var som högst så måste man fråga sig….. innebar de att räntekostnaderna som andel av inkomster hamnade på en nivå som historiskt varit kopplat till recession. Mitt entydiga svar är NEJ. Bevisen är många. Dels är procentsiffran är lägre än den varit historiskt. Men vi har inte heller sett effekterna på detaljhandelsförsäljning, nyanställningar osv.

FEDs nio höjningar har gett en viss inbromsning, från 3 till 2% tillväxt. Från 250k jobb i månaden till 150k. Men inte mer. Hade lönerna dragit till 4%+ så hade FED fått höja till 3%+ och då hade vi sannolikt haft en favorit i repris. Men så blev det inte.

2, Recessionsrädslan tar inte avstamp i en ekonomi som varit överhettad. Visst, den växlande upp från 2015 till 2018. Men inte överhettad ur ett historiskt perspektiv. (ett krav för detta skulle jag säga är löner på 4%+ för att uttrycka det enkelt). Där FED kylt ner ekonomin på ett sätt som kommer trigga en recession pga för höga räntekostnader, utan i en handelskonflikt. Som visserligen kanske kan trigga en recession om världshandeln faller ytterligare. MEN då är det en annan anledning till varför det blir som det blir.

3, FED och den sk. termpremium. Term premium begreppet är centralt. Det innebär att normalt sett är räntan högre för en 10 åring än en 2 åring. Detta pga av investeraren vill ha kompensation för risken att låna ut pengarna längre. Därför har det varit en rätt stor sak historiskt när 10 åringen går under 2 åringen. Marknaden accepterar alltså en lägre årlig ränta närmaste 10 åren, än närmaste 2 åren. Man måste alltså vara rätt negativ till framtiden. Därför har också yieldkurvans invertering varit tillförlitlig. MEN den radikala politik vi sett från centralbanker senaste åren har effektivt dödat term premium. Spreadarna mellan löptider har aldrig varit lägre. Det gör ju också att yieldkurvan varit extremt flat ur ett historiskt perspektiv. Så frågan är om den är ”dopad” pga av detta och inverteringen inte ger samma signal som den gjort historiskt. Dvs om centralbankerna inte agerat som de gjort och gör senaste 10 åren så hade räntor och spreadar varit högre, och yieldkurvan hade förmodligen sett helt annorlunda ut.

4, Vid tidigare tillfällen har nyckeln till inverteringen varit fallande långräntor, men nyckeln till dem är kraftigt stingande korträntor dessförinnan (det är ju därför investerarna blir rädda och köper långa papper), och nyckeln till den är en inflation klart över målet, och nyckeln till det är löner upp mot 4%+. Det sistnämnda uppnåddes aldrig den här gången.

Så vad är slutsatsen? Jo jag tror det finns goda chanser att yieldkurvan, hör och häpna, har rätt. Fast mitt scenario är lite annorlunda än konsensus bilden.

Jag tror nämligen, precis som innan, att Presidenten inte kan ha recession nästa år för att vinna valet, alltså kan han inte tillåta att handelssamtalen spårar ur på ett sätt som inte framkallar recession. Ovan på det har vi expansiv finanspolitik (budgetunderskott) och låga räntekostnader. 2020 blir starkt sett till vinster och tillväxt. Börsen kommer gå starkt inför detta. Men i spåren av den starka konjunkturen, där det skapas ytterligare 3miljoner jobb så drar sysselsättningsgraden upp på en nivå som tidigare triggat lönehöjningar mot 4% i årstakt (jämför med år 2000 och 2007) varpå inflationen börjar ta fart mot 3% och FED får mitt i all optimism vända på kappan och börja höja igen. Denna gång mot 3%+. Folk kommer inte ta notis om detta, då konjan är stark, man är trott på alla analyser om vad FED gör och inte gör, Trump kommer troligtvis vara rätt populär osv…… men det är detta som är spiken i kistan då räntorna nåt en nivå som tvingar fram recession under 2021, kanske 2022.

I så fall skulle dagens invertering ännu en gång ha historiskt rätt…. dvs att en invertering är en stark köpsignal på 12 månaders sikt, och är en stark recessions signal på 22 månaders sikt…

Som sagt, detta är ingen prognos, det är mer av ett scenariotänk, men ni fattar vad jag menar.

Sorry om jag blev långrandig, men om ni inte kan få nog om Yieldkurvan så skrev jag en hel del om den i höstas.

/J