Kortsikt's Blog

Philly Fed kom in starkt igår på 26,2 mot väntat 21,0 och fg 22,7. De mjuka indikatorerna är generellt starka och pekar på att hårddatan, dvs konjunkturen,  kommer bli stark under första halvan nästa år.

Fattas bara att Trump godkänner budgeten ikväll, som ger bolagen en psykologisk knuff i ryggen. Kongressen sköt visst upp skuldtaket till 19 januari men jag ser inte hur det ska vara ett problem.

US Core PCE kom precis in på 1,5% mot väntat 1,5% och fg 1,4%….. verkar ha bottnat i linje med prognos. Lirar med lönerna. FED väntas höja i mars18, vilket marknaden är på god väg att prisa in.

Marknaden tycks vara förvånad över KI-barometern igår. Särskilt Konsumentförtroendet förbryllar. Det var upp, inte ner som man trodde i spåren av fallande fastighetspriser. De har nämligen varit väldigt korrelerade historiskt.

Men marknaden missar kopplingen. Så här är det, om räntorna stiger så får det två konsekvenser. Räntekostnaderna ökar och bostadspriserna sjunker. Den första tvingar hushållen att handla mindre, den andra får dem att känna sig mindre glada över sin balansräkning. Båda slår mot konfidens, som vänder ner. Tillsammans med bostadspriserna. Under hösten har priserna vänt ner, men inte pga stigande räntor. Det har gjort att hushållens räntekostnader är lika låga som tidigare. De betalar fortfarande samma låga räntekostnad vilket möjliggör julklappsinköp och Thailandsresor. De betalar nämligen julklapparna med disponibelinkomsten och inte tegelstenar. Värdet på bostaden blir då sekundärt. Därför är de glada, och så länge som de är glada så konsumerar man. Därför biter inte prisnedgången på konjunkturen. Prisnedgången är dessutom så pass liten att priserna är tillbaks på 2016års nivåer. Många tycker fortfarande det är goda nivåer ur ett historiskt perspektiv. Visst, skulle priserna sjunka med ytterligare 20%, då kommer det sätta sig på förtroendet. Men hur ska de kunna göra det om inte räntorna drar iväg?

Visst, om x antal developers klappar igen nästa år och de som finns kvar drar ner på sina projekt kraftigt, så kommer det att påverka tillväxten negativt. Absolut. Bara i år har nybyggnationen förmodligen hjälpt BNP med 0,5-1%. Bromsar den in så får det effekter. I så fall lär vi växa med 2,0-2,5% istället för 3%. Typ i linje med Europa i övrigt. MEN nybyggnationen är inte alls lika viktig som den samlade privatkonsumtionen. Ett tvärtstopp där till följd av kraftigt stigande räntor och/eller stigande arbetslöshet slår mycket hårdare.

Detta är en del av det resonemang jag har fört under hösten. Att detta troligtvis är en storm i ett vattenglas. Säsongsmässigt är det här desstuom en svag period för bostadspriserna. Q1 däremot är årets bästa. Det ska bli väldigt intressant att se hur HOX datan för januari kommer in i mitten på februari. Chansen är stor att det blir en game changer!!!

KI, konjunkturinstitutet, verkar dock fatta vad jag snackar om, då de säger både att bostadspriserna vänder upp nästa år, och att den Svenska konjunkturen har ca 2 goda år kvar. Där är vi helt överrens!

Tidigare i veckan så målade jag upp ett björnspår som utgick från starkare dollar – svaga mjuka indikatorer – fallande surprise – höga värderingar.

Har alla fel?

Så här två dagar innan Julafton är det väl dags för en julklapp. Ett hausse scenario. Deutsche har tittat lite närmare på vad en Corp Tax på 20% innebär för SPX bolagen.

Historiskt ligger vi strax under trend vad beträffar vinsterna för SPX. Det finns ju ingen naturlag kring detta då det finns en koppling till den generella tillväxten… men historiskt ska man ha suttit kvar i marknaden så länge som vinstnivån ligger under trend…

Men de har som sagt räknat på vad skattesänkningen innebär för SPX

Och mycket riktigt tar Trumps budget oss över trendlinjen. Början på slutet…  men som oftast kortsiktigt blir väldigt väldigt trevligt… innan det blir väldigt väldigt otrevligt.

Men vinster är en grej, och multiplar en annan. Multiplarna är negativt korrelerade med ökade vinster. Därför tror de att PE talet ska ner nåt om vinsterna revideras upp kraftigt.

Summasumarum ser de ca 12% uppsida på SPX vilket ger target 3,000. Detta skulle kunna rimma med 1,900-2,000 target på OMX. Anledningen till detta är att SPX lär gå i samklang med stigande räntor och dollar. När dollarn är stark tenderar Europa och OMX att outperforma. Många skulle nog vilja nå den här toppen i april/maj. Dels för att våren är säsongsmässigt stark där Maj är en klassisk topmånad och för att trenden just nu lite pekar dit. Men givet mitt baissescenario med dollarn så kanske vi ska gå på tvärs med säsongseffekterna (de hjälpte ju föga nu under hösten exempelvis) och våren kommer istället att bjuda på baisse, med rally under andra halvan istället. Hursomhelst Deutsche tror, precis som jag, på recession under 2020. Det innebär konjunkturtopp under 2019, och således börstopp under 2018.

Tiotusenkronors frågan är om vi ska toppa under våren utan korrektion, eller under hösten med korrektion under våren? Omöjligt att säga, men det lär bli ett spännande år.

Datamässigt är det lugnt nästa vecka. Jag kommer dessutom att vara bortrest. Därför vill jag passa på att tacka er alla för det gångna året. Det hade inte varit lika kul att skriva om ingen hade läst, kommenterat och argumenterat.

STORT TACK!!!

God Jul och Gott Nytt År.

ps. Japans ekonomi är inget jag direkt följer även om DollarYen innehåller en hel del matnyttig info. Jag noterade att data över arbetslösheten som nyligen publicerades var den bästa på 24 år!!! Den låg på 2,7%. Antal jobb per arbetssökande ligger på den högsta nivån på 43 år!!!!! Trots en sinnesjukt tajt arbetsmarknad ligger lönetakten på knappa 2%. Den karamellen kan ju alla ni räntehökar och Philipsanhängare suga på inför nästa år… jag har sagt det innan och säger det igen. Troligtvis är inte bara Arbetslöshet den ledande faktorn för inflation över tid utan den behöver förmodligen kompletteras med tillväxttakten. Dvs det räcker inte bara med en tajt arbetsmarknad utan det krävs även en hög tillväxttakt för att skapa högre kärninflationsnivåer… ds.

Trumps skattereform godkändes av Representanthuset igår, därefter godkände Senaten förslaget nu på morgonen. Eftersom Senaten gjorde några småändringar så måste de göra om voteringen idag. Men det ska nog inte vara några problem. Skattereformen lär vara i hamn innan jul som Trump hoppades på. Något han naturligtvis kommer göra en stor sak av. Frågan är om det får så stor ekonomisk påverkan? Skatterna sänks med c1,500mdr, eller 8% av BNP, under 10 år. Det är 0,8% om året. Det kan ju ställas mot när Obama körde underskott på 9.8%, 8.7% resp 8.5% för varje år under 2009,2010 och 2011. Så det gäller att ha lite perspektiv på det här!!!

https://tradingeconomics.com/united-states/government-budget

Givet marknadsreaktionerna igår så känns skattereformen väldigt diskad av marknaden. Nästa utmaning för kongressen blir att justera skuldtaket som löper ut på fredag. Detta för att undvika en nedstängning av den offentliga apparaten. Jag ser det som en formsak nu när budgeten är i hamn. Dvs om man klarar av att godkänna en budget, så måste man kunna ta dess konsekvenser för statsskulden. De hör ihop!

Riksbanken meddelade precis att man lämnar räntan oförändrad men avslutar QE vid årsskiftet. Ganska historiskt ändå! Precis som FED gjorde, så innebär inte ett lämnande av QE att man inte är köpare av statspapper i marknaden. Man fortsätter att rulla över befintlig stock, i takt med att räntekuponger trillar in och befintliga obligationer förfaller, i nya obligationer. DOCK köper man inga nya netto. Så stocken kommer inte att öka netto. För närvarande köper Riksbanken statspapper för 15mdr/mån dvs 180 mdr om året ovanpå de gamla som rullas över. Detta tänker man sluta med. DOCK flaggar Ingves för att inför ett stort obligationsförfall 2019, så kommer man redan nästa år att handla upp motsvarande belopp under 2018, typ 40-50mdr. Utöver att man återinvesterar kuponger vilket man även  gör idag. Detta gör att man fram till att 19-bonden förfaller så kommer stocken netto att öka (samma effekt som QE fast med ca 50mdr istället för som idag 180mdr). Men efter förfallet gå tillbaks till netto oförändrat. (dvs samma effekt som avslutat QE). Så visst fan är detta en hökig manöver. Men de får marknaden att tro annat verkar det som. Även det är enligt FEDs skolexemepel…. dvs vidta hökiga åtgärder, men uppfattas som duviga. De platsar nästan på Dramaten de där centralbanksmänniskorna.

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2017/Reporantan-oforandrad-pa-050-procent-aterinvesteringar-av-forfall-tidigarelaggs/

Konsekvensen av det här är borde vara att korträntan stiger från ca -0,80% till reporäntans nivå, dvs -0,50%. Detta i sin tur bör kunna ge en knuff åt övriga räntor, som i sin tur genom realräntespreaden stärker kronan något. Jag siktar på 9,80ish. Börsmässigt gäller fortfarande stark krona – svag börs. Så detta är marginellt negativt för svenska börsen!

Vad beträffar räntehöjningar nästa år, säger jag bara. Time will tell. Riksbanken har haft fel förut. Det är inte en prognos, knappt ett scenario, det är en förhoppning. Det ska flyta mycket vatten under den bron….

Jag förstår om Ingves har en ÖNSKAN om att höja räntan upp till samma nivå som ECB, så att de har samma utgångspunkt den dagen ECB börjar höja själva. Jag tycker själv att det hade varit smakligt. Men jag undrar om det är möjligt. En höjning med 50 punkter tror jag skulle få kronan att gå mot 9kr mot euron och det vete tusan om Ingves är så sugen på. I goda tider ja….. men om de goda tiderna börjar rulla över, nej tack.

Regeringen går ut med att man vill förändra PPM till det bättre

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/kraftiga-atgarder-for-ett-tryggare-och-mer-hallbart-premiepensionssystem-pa-remiss/

Det är bra. Reglerna som föreslås är att en fond för att få vara med ska ha

1, minst 3 års historik,

2, minst 50% av fondskapitalet utanför PPM

3, ska ha ett förvaltat kapital som uppgår till minst 500mkr

Finns det dåliga fonder som inte uppnår de här kriterierna. JA. Är det bra om de rensas ut? Absolut. Men finns det BRA fonder som inte uppnår de här kriterierna, JA. Är det bra om de rensas ut, NEJ. PPM hävdar att lite ”svinn” får man räkna med. Okej fine! Men en sista fråga bara. Finns det fonder som uppnår ovan kategorier som är dåliga och borde rensas ut. JA.

Ta nu senast Solidar, de kanske är skurkar med tvivelaktiga försäljningsmetoder, och då ska de inte vara med. Men ta deras fond Solidar Flex 70A. Den har faktiskt presterat riktigt bra. Efter avgifter. Fjärde bästa fond på 5 år i en kategori med drygt 50 fonder. Upp 73% på 5 år mot kategorisnittet på 66%. Upp 32% på 3 år mot kategorisnittet 26%. Klart bättre än fonderna från ”fina och skötsamma” firmor. Kunderna som hamnat i den känner kanske att de blivit inlurade, och det är inte okej. Men faktum kvarstår. De har fått en klart högre riskjusterad avkastning än andra likvärdiga alternativ. (och NEJ, AP7 är inte likvärdigt alternativ). Nu riskerar de här kunderna, som idag har ca 70% aktieexponering, att bli ”räddade” av PPM och intvingade i AP7 som tack vare belåningsdelen gör att deras exponering mot aktiemarkanden blir dubbelt så stor. Hade inte det varit tragikomiskt lagom till att börsen kraschar om nåt eller några år! Men även om det inte kraschar är det galet, då vissa som valt fonden kanske är 65+ och ganska osugna på att ta risk. Både sett till deras eget förhållande till risk och deras syn på marknaden långsiktiga förutsättningar att stiga framöver.

Jag kan också tycka att skillnaden mellan a, att man träffar sin ”bankrådgivare” som slutar med att man sitter med ett gäng indexskuggande aktiva fonder från samma bank och b, en hårdför telefonförsäljare som lurar in dig i en produkt som är ungefär lika dålig är väldigt hårfin. Båda kränger. Båda erbjuder rätt dåliga produkter.

Point being det finns bra och dåliga fonder som klarar och inte klarar PPMs föreslagna kriterier. Detta är ett hafsverk sprunget ur en situation som uppkommit i spåren av Falcon, Allra mfl. Det känns lite som vinstdebatten i skolan där alla privata skolor var dåliga och borde stängas ner. I själva verket handlar det om en kvalitetsfråga, där det finns bra och dåliga skolor inom bägge kategorierna.

Vad man borde göra istället är följande. Tillsätt en grupp av proffs på att utvärdera fonder. Men låt fondbolagen göra grovjobbet. Typ se det som en ansökan som ska svara på följande frågor:

1, Är ägarna och de anställda bakom fonden hela och rena?

2, Är deras försäljningsmetoder okej

3, Har fonden levererat ett gott resultat vs index och inom sin kategori? (alltså inte om den gått upp eller ner, utan om förvaltaren har gjort ett bra jobb)

4, Är avgiften skälig inom kategorin. Ta särskilt hänsyn till Fond-i-fonder.

5, Stärker fonden det totala utbudet i PPM, eller är det bara ännu en i raden av många liknande. Kompletterar den eller är den bara ännu ett substitut?

6, Har fonden en Hållbar inriktning?

Jag lovar er att erfarna fondutvärderare ganska enkelt kan ta ett beslut om fonden bör vara med i PPM eller ej, givet att de har svaren på ovan. Sen ska alla fonder som är med genomgå samma prövning varje år. Blir analysen negativ, så har man ett år på sig att rätta till det. Det är mycket enkelt.

Syftet är enkelt, med dagens förslag slänger man ut bra och dåliga fonder, och lämnar kvar en hel del dåliga. Vad sägs om att bara försöka rensa ut dåliga?

Enda skillnaden mellan PPM och Skandias fondtorg är att i PPM ska alla TILLÅTAS ansöka om inträde. I Skandias fall är de inte skyldiga att ta emot en ansökan. Det ska vara enda skillnaden. Men huruvida du blir intagen eller ej ska vara helt upp till PPM. Inte som idag där PPM har haft en skyldighet att inte neka någon. PPM har en skyldighet mot pensionsspararna att erbjuda ett fondtorg fritt från skurkar och svaga fonder. Men det löser man inte med nuvarande förslag.

Det är nästan så man blir sugen på att ringa PPM och erbjuda dem min hjälp att sätta ihop den här lådan….

Jag såg en Dox kommentar på SVT igår, Human.

https://www.svtplay.se/video/10416337/human/dox-human-avsnitt-1

Väldigt se- och tänkvärd måste jag säga, och vackert gjord! Men den hjälper dig dessvärre inte att bli en bättre investerare…. men det kanske inte är allt i livet… eller?

Har ni noterat hur DAX bröt upp igår? Ser ju rätt fint ut om man är bullish. Visserligen skapades ett gap som säkert ska täppas till, men sen kanske det fortsätter upp. Då lär OMX hänga med. OMX är ju lite stökigare rent tekniskt eftersom HM har skruvat om nivåerna en hel del. Men det lär rätta till sig.

Det rapporterades om löner i Euroland. De steg med 1,6% YoY under Q3. Ner från 2,1% under Q2. Under perioden 2009-2017 ligger snittlönetakten på 1,75%. Dvs ca 1% över kärninflationen. Senaste kvartalet, trots all optimism kring Europa konjan, så ligger inte lönerna högre än 1,6% och rimmar därför med en inflationstakt under 1%. Ur ECB perspektiv är detta duvig data. Det är inte ens säkert de fasar ut QE i september nästa år. Räntehöjningar känns otänkbart. I princip är pressmöten från ECB helt ointressanta fram till nästa höst om inget händer. De kommer sitta på händerna operationellt samtidigt som man hyllar återhämtningen i Europa konjunkturen.

IFO index från Tyskland kom precis. 117,2 mot väntat 117,5 och fg 117,6. Framförallt var det expectations komponenten som gjorde att vi inte riktigt levererade enligt förväntningar. Missförstå mig inte. Nivån är god, och Tyska konjunkturen ser stark ut närmaste 6 månaderna. Se graf nedan. Men risken är rätt stor att mjuka indikatorer som ex IFO håller på att toppa ur och vända ner. Jag har länge undrat om Euro-förstärkningen inte alls kommer ge avtryck på Tysk tillverkningsindustri? Alltså inte att den ska börja gå dåligt, utan derivatan, dvs att momentum ska avta. Här finns en uppenbar risk, vilket leder oss in på nästa avsnitt….

Har alla fel? Jag har tittat på en del 2018 rapporter, och de är generellt positiva till konjunktur, vinster och fortsatt låga räntor… vilket tillsammans utmynnar i rådet att man ska äga aktier. Men jag har en alternativ story!

En svag dollar är troligtvis det starkaste skälet till varför semtimentsindikatorer som ex ISM seglat upp under andra halvan i år.

Men sedan mitten på augusti så försvagas inte dollarn längre och när vi glider in i nästa år så avtar den här effekten allt annat lika. Givet att Fed kanske är sugna på att höja i mars då konjunkturen lär vara bra (mot bakgrund av att de mjuka indikatorerna leder de hård med 1-2 kvartal). Då finns till och med risken att räntorna stiger något vilket kan få dollarn att stärkas. Draghi lär ju inte göra nåt förrän tidigast i september. QT i USA accelererar också. Summasumarum, Dollareffekten går från försvagningstrend till best case flat trend, worse case förstärkningstrend.

En stark dollar riskerar att trycka ner de mjuka indikatorerna från dagens höga nivåer. Analytikerna ligger som vanligt behind the curve, så även surpriseindex lär få det motigt. ISM vänder ner, Surpriseindex vänder ner.

Fallande ISM mfl OCH surpriseindex brukar inte vara mumma för börsen, TROTS att konjunktur och vinster ser bra ut. Då ska man också komma ihåg att SPX handlas på All Time High samt att värderingarna är ur ett större perspektiv uppskruvande.

Ovanpå detta har vi stigande räntor, vilket är negativt för aktier allt annat lika. OM INTE vinster och konjunkturutsikter kompenserar, vilket det troligtvis inte gör om de ledande indikatorerna faller, då det finns en koppling mellan ledande indikatorer – generell tillväxt – bolagens försäljningstillväxt – vinsttillväxt.

Det är en rätt sur coctail av fallande mjuka sentimentsindikatorer, stigande räntor och högt värderad börs.

Europa ser bättre ut på många sätt, men om börserna faller i New York så brukar inga andra börser gå i motsatt riktning….inte om man drar ut tidslinjen i varje fall.

Jag säger inte att man ska sälja allt…. bara vara skeptisk av fundamentala skäl. Det mest intressanta är kanske att detta scenario är contrarian mot konsensussynen… och det när Världsindex ligger på ATH. Det kan nämligen bli så ironiskt att när vi sitter här om ett år, så visade det sig att man skulle sälja ut alla sina vinnaraktier, och köpa HM istället. Hade inte det varit rätt tragikomiskt givet tongångarna idag?

Någon kanske kliar sig i huvudet, tänker vänta lite… men stigande räntor brukar ju vara synonymt med stigande ISM, att börsen går bra osv… nu tror du på stigande räntor och fallande ISM och börs. Hur går det ihop? Ja i grunden handlar det om följande: höjer Fed för att de måste , för att de tror på högre inflation och behöver normalisera politiken inför framtiden. Ja då är det negativt, för då slår högre räntor och starkare dollar hårdare än vinstrevideringarna kompenserar för. Men om de höjer, fast samtidigt är tillräckligt mjuka i anslaget. Då blir effekten tvärtom. Det är en rätt dynamisk materia.. inte svart och vitt som många tror!

Tekniskt har vi inte fått några pålitliga säljsignaler ännu, och 5e vågen känns oavslutad. Men man ska nog bestämma sig för någon typ av exit strategi om det surnar till…

Imorgon är det Riksbanksmöte!!!!

Året börjar lida mot sitt slut. För ett år sedan trodde jag att OMX av lite olika skäl kunde nå 1,300 och 1,900. Ingen av dem uppnåddes. 1,300 var dessutom ett vackert ingångsläge fundamentalt, men det blev inget av det så nu har man stått utanför under hela året av fundamemtala skäl. Av tekniska/taktiska skäl är läget annorlunda. Där har man ju flexat desto mer. Jag tror fortfarande att vi är inne i femte vågen… men det är ett bräckligt läge!

I nästa vecka blir det lugnt. Vi har IFO som lär vara bra. Även löner i Euroland, som inte kommer visa nåt. Core PCE från USA på fredag, som lär vara ljummen givet core CPI, dollar och löner. Vi har även Riksbanksmöte och KI barometer. Marknaden är splittrad kring vad de tänker göra med QE. Jag tycker han borde ta bort det. Han kommer ju inte sluta köpa statspapper för de gamla ska ju rullas över. Det är nettoköp av nya för 15mdr i månaden som jag kan tycka att han inte behöver längre. Anledningen är:

1, riksgälden ändå emiterar så få eftersom Sverige i praktiken kör budgetöverskott och statskulden är liten.

2,  kronan står i 10kr mot euron vilket gör att en viss förstärkning inte spelar så stor roll. Den är tillräckligt svag. Det hade varit värre om den stod i 9kr.

3, 15mdr är i sammanhanget ganska lite, och jag tror effekten blir rätt måttlig. Kom ihåg att de inte handlar om QT. De ska fortfarande rulla över gamla. De kommer fortsätta att vara köpare i marknaden. 2019 förfaller en bond där Riksbanken sitter på 50mdr. Jag kan tänka mig att de köper upp papper för 50mdr 2018 för att kunna ta förfallet på 2019 bonden nästa år.

Det som talar emot är att Stibor och andra korträntor borde teoretiskt stärkas en hel del om QE försvinner, vilket innebär att kronan kanske stärks mer än väntat. Det vill inte Ingves. Ingves har också sagt flera gånger att de har varit svårt att få upp tillväxt, jobbskapande och inflation. Mycket svårare än man trodde. Att strama åt penningpolitiken för snabbt och för kraftfullt är värre än att ligga lite behind the curve. Point being, Jag har ingen aning vad de kommer göra!!!

Såg nedan chart av Nordea. Stämmer den så borde det innebära att core pce ska till ca2,5% och lönerna 3,5%+. Det låter mycket, men skulle det hända så kan vi kallt räkna med 3 höjningar nästa år… vi vet att dollarn och indirekta effekter av oljan kommer pressa inflationen. Men knappast så här mycket! Det verkar inte riktigt rimligt!

Trevlig helg

Valuegard/Hox kom just med statistik över de svenska bostadspriserna. Lägenheter i Stockholm sjönk med 4,2% i November. Samtidigt sjönk den 5-åriga svenska bostadsobligationen till 0,35%. Även det rekordlåga nivåer i paritet med lows förra året. Diskrepensen är anmärkningsvärd.

Är detta rimligt? Nej så länge som vi inte har ett fastspikat skuldkvotstak som gör att lånelöftena följer inkomstutvecklingen så är det räntan som över tid som har den största förklarande faktorn för bostadspriserna. Skulle inkomsterna falla kraftigt, säg i spåren av lågkonjunktur, då spelar det också in. Men än så länge är det en icke faktor. Visst spelar regleringar och utbud in, men prisbilden i det stora hela styrs av storleken på lånelöftena. Hur mycket folk får låna och har på fickan alltså! I lånelöftet finns ett antal rörliga parametrar men kalkylräntan är den mest avgörande, bortsett från inkomsten då naturligtvis. Utvecklingen av kalkylräntan följer bostadsobligationen som alltså är bankernas upplåning av långa bostadspengar. Att det skapas spreadar mellan de här är inget konstigt, men över tid tenderar de att konvergera. Det tror jag fortfarande på!

Man kan omvänt också säga att dagens priser tar höjd för att bostadsobligationen ska stiga till 1,0%, från dagens 0,35%. Är det omöjligt? Nej faktiskt inte. En styrränta på -0,5% innebär implicit att den 2åriga statsobligtionen ska ligga på 0%, och 5åringen på +0,5%. Men en klassisk spread på 50prickar mellan bostads och statspapper så landar man på just 1,0%. Så i teorin går det att härleda. Men jag tror inte på det riktigt!

Nej jag tror sättningen i marknaden är en funktion av mediadrev, att bankerna kräver att man säljer först och köper sen och ett visst överutbud i sthlm. Amorteringskravet berör inte så många, och de som berörs tror jag lånar lika mycket som innan då de inte har nåt emot att amortera 1% av lånet per år. Effekten av detta är försumbar.

Om det här stämmer, dvs att lånelöften i princip är lika stora som tidigare, och att det är ovan faktorer som påverkat prisbilden så bör kurvorna konvergera närmaste 12 månaderna. Förstår ni vad jag menar? Vi kan alltså sitta om ett år och säga att turbulensen under hösten 2017  var en storm i ett vattenglas! Fullt möjligt.

På lite längre sikt så ser jag en risk för både högre räntor och lågkonjunktur (dvs lägre inkomster), och då mina vänner, kan det bli allvarligt på riktigt! Men den tiden den sorgen!

I USA kom core CPI in på 1,7% YoY mot väntat 1,8 och fg 1,8. Ganska soft faktiskt. Lirar hyggligt med Core PCE och lönerna. Core CPI brukar ligga 50 punkter högre än core PCE. Skillnaden mellan löner och core PCE ligger på ca 100prickar, och mot core CPI på ca 50 prickar över tid. Dvs USA är inte överhettat men inte i recession heller. En balanserad penningpolitik är att föredra, och det är precis vad Fru Yellen medicinerat. Igår höjde hon till 1,25% och man kan i princip säga att politiken är balanserad. Definitionen är att man kan köpa T-bills på ett års sikt och bli kompenserad för inflationstrycket. Det är mer än vad man kan göra i Europa och Sverige. I Sverige kan du låna ut pengarna till staten på ett år till -0,8% ränta, samtidigt som det blir ca 1,7% dyrare över ett år. Din köpkraft försämras med 2,5% under ett år. I USA ligger den nu på nästan noll.

Jag tror på en höjning till nästa år. Mer troligt under 1H18 än 2H18.

Fed flaggar för 3 höjningar under nästa år (till 2% styrränta), och två till under 2019 (till 2,5% styrränta). I min värld kräver detta en core PCE på ca 2,5% för att FED ska vara tvingade att de här stegen. Detta i sin tur kräver en uthållig lönebildning på ca 3,5%. Utan högre tillväxt, inflation och lönebildning så undrar jag hur det ska gå till? Ja arbetsmarknaden ser tajt ut på pappret…. så tror de fortfarande på Philips kurvan. Men det har ju inte fungerat hitintills. Yellen tykcer det är ett stort mysterium…. givet detta kanske vi borde vara lite ödmjuka in i att ta in FEDs prognoser?

Men jag förstår till viss del deras prognos. De väntar sig nämligen högre tillväxt, lönebildning och inflation, och skulle de få rätt är det inte orimligt med fler höjningar. Men om den uteblir tänker jag!!!!!!!! Fed har haft fel många gånger förr.

Det handlar också delvis om signalvärde. Skulle FED verkligen kunna säga att de förväntar sig att USA inte går mot bättre tider nästa år? Vilka signaleffekter skapar det? Kanske blir det självuppfyllande? Bättre då att prata upp konjunkturen och sen redigera prognoser och politik allteftersom verkligheten hinner ikapp. Det har ju varit arbetsmodellen senaste åren. Risken är stor att den upprepas. Väldigt få ekonomer pratar om hur fel FED har haft i sina prognoser historiskt. Det fattar inte jag! Det har ju varit rätt avgörande!

Från Tyskland kom Flash PMI över tillverkningssektorn in på rekordhöga 63,3 mot väntat 62,0 och fg 62,5. Från Europa kom samma siffran in på 60,6 mot väntat  59,8 och fg 60,1. När man inte tror det kan bli bättre!!! Jag har lite tröttnat på sentimentsdata nu, och vill se hårda bevis framöver. Framförallt jobbskapande och löner är intressant i Europa nu, då de kommer få konsekvenser för hur Draghi agerar i september nästa år när QE programmet ska läggas om. Idag tror på många på en sista utfasning under 4q18, för att sen kunna höja räntan under våren 2019….. men den prognosen ger jag inte mycket för. Det ska flyta mycket vatten under den bron innan vi får besked!

En fråga som kan bli aktuell framöver är följande, tyska arbetsmarknaden är tajtare än Europa generellt. Ekonomin tuffar på snabbare. Vad händer om lönerna börjar dra i Tyskland och pressa upp inflationen högre än Europa generellt? Hur ska Ecb förhålla sig till detta. Kommer den heterogena Europa att börja knaka i  fogarna då? Får vi en Eurokris del 2?

Från USA kom siffran in på 55,0 mot väntat 54,0 och fg 53,9. Inte så tokigt, konvergerar med ISM. Service PMI kom in på 52,4 mot väntat 55,0 och fg 54,5….. inte lika kul. Varför sviktar Service näringen???

Jag såg The Great Gatsby med Leo Di Caprio häromkvällen. Filmen var kanske inte riktigt min cup of tea, men 20-talet som sedan kulminerade med kraschen 1929 med påföljande mångårig depression har väldigt många likhetstecken med det här årtiondet. Då var det industrialismen och bilindustrin som stod i topp. Idag är det AI, connectivity och gud vet allt. Det var en förändringens tid där allt var möjligt. Den jargongen finns till stor del idag också!

Läs gärna https://en.m.wikipedia.org/wiki/Roaring_Twenties

Ganska fascinerande likheter faktiskt. Och ganska oroande samtidigt!!

Vi har ju diskuterat 10-2 spreaden en del. Den har visat sig stämma ur ett historiskt perspektiv. En annan sådan är ERP, Equity Risk Premium. Dvs vad aktier ger för överavkastning jämfört med det långa riskfria alternativet. En förenklad sådan är Aktieyielden minus Långa räntan, uttryckt som Inversen av PE (1/PE) minus US 10yrs Government bond.

Historiskt, precis som 10-2 spreaden, har den varit nere och nosat på noll när vi toppat ur. Nu ligger PE-talet kring 20, dvs earningsyield på ca 5% samtidigt som 10-åringen ligger på 2,4%. Det ger 2,6%. Inte så tokigt egentligen och absolut ingen SÄLJ signal.

Skeptikerna svarar med att det är räntan som ska upp, inte aktier. Jag håller med. Men ska 10-åringen gå till 5%??? Det låter högt! Det innebär ju en styrränta på minst 3,0-3,5%. Det i sin tur prisar in ett inflationstryck på minst samma nivå, och en lönebildning upp mot 4-5%. Lågt räknat. Det känns orimligt tycker jag.

Jag kan tänka mig ett hausse scenario där lönerna tar fart, vilket får två effekter på kort sikt:

1, köpkraften tilltar, omsättningstillväxten ökar och vinsterna ökar. Happy Days!

2, Lönerna drar upp över 3% och trycker upp core PCE över 2%. FED tvingas höjas till 2,5%.

Om FED höjer till 2,5% så kan 2-åringen stå i 3% och 10-åringen i 4%. PE-talet trycks tack vare vinstökning och stark konjunktur upp till 25.

(1/25) – 4 = 0

Högre vinster som dessutom multipliceras med ett högre PE tal. Det kallas för hausse det. Ackompanjerat av lönetryck och stigande inflation och räntor, men även stark konjunktur och vinstökningar…. vilket tar oss till toppen. Men lyckan brukar bli kort. För sen kommer krasch och recession till följd av att stigande räntekostnader bryter ryggraden på den Amerikanska och Europeiska konjunkturen. Så som det brukar vara! Hade inte det varit vackert.

Detta paraboliska scenario rimmar också rätt väl med hur börscykler brukar sluta… dvs med ett kraftigt rally som får de värsta pessimisterna att tvivla och inte bli bjudna på middagar!

Svensk inflation kom precis. KPIF kom in lite högre än väntat (1,9) på 2,0%. Fg månad var 1,8%. Riksbanken trodde på 1,7%. Kärninflationen kom in på 1,8% mot fg 1,8. Riksbanken trodde på 1,7%. Ett något högre tryck än väntat. Men nivån lirar med lönebildningen. På marginalen borde detta locka Riksbanken att fasa bort QE i nästa vecka. Frågan är om de har modet att göra det innan ECB.  Kronan stärks vilket spontant tolkas som att marknaden förväntar sig en hökigare Riksbank. I nästa vecka vet vi.

Angående Trumps sänkning av bolagsskatten. Aktiemarknaden gläds åt detta. Varför tror ni? Jo för att det blir mer pengar till aktieägarna. Men är det nån som tror att skattesänkningen gynnar medelamerikanen? Det tror inte jag. Problemet i USA är inte att det inte skapas jobb, att arbetslösheten är hög eller det är svårt att få jobb. Problemet i USA är att nedre halvan av befolkningen (inkomstmässigt) inte får livet att gå runt på sin lön. Om någon ser en koppling mellan lägre bolagsskatt och högre medianlöner får de gärna dela med sig. För jag ser det inte. 

Jag säger inte att alla låginkomsttagare måste få väldigt mycket högre lön. För det dödar förmodligen bara konkurrenskraften, och leder till att det slutar skapas jobb. Men det gäller att staten finns där för alla som inte får det att gå runt. I form av bra skola, vård och omsorg. Men det kostar, och aktieägarna måste nog dela med sig för att det ska gå att finansiera. Att Trump överhuvudtaget är president  är delvis en konsekvens av det här problemet. Jag tror det är enda utvägen för USA på sikt. Synd bara att den här debatten inte är mer utbredd. Tankegångarna är helt enkelt för oamerikanska!

Mjuka data i USA pekar på en rejäl pick up av hårddata under 1q18. Det i sig kan trigga höjning i mars. Om marknaden extrapolerar detta till att tro på fler höjningar så kan räntorna dra en bit till. Då kan dollarn stärkas allt annat lika, och det i sig lär sätta press på mjuka data under våren. ISM mfl ligger ju på en hög nivå så det finns att ta av. Vänder de mer med besked och drar surpriseindex med sig lär börsen få det motigt. Sen var och när det toppar är svårt att säga… och tajming faktorn är tyvärr den som ofta gör att även om man får rätt så ligger man fel….. puuh nästa år blir en rysare, på båda håll!

Nedan visar att det kan bli rätt bra skrutt framöver…

Även Europa pekar i rätt riktning. Dock vet vi att Draghi inte kommer röra räntan förrän tidigast 2019….

Börsen har mer att ge…. den pekar nämligen på att hårddata förbättringen helt ska utebli, och mjukdatan ska kapsejsa. För detta krävs förmodligen en dollarförstärkning på 10%+ i kombination med att Trumps budget inte går genom!

Annars får vi vara nöjda med 2017. För första gången sedan Lehman så verkar vinsterna landa på den nivån som man förutspådde vid årets början!

Vinsterna hålls uppe bla pga att tillväxten är starkare än löneinflationen. Så brukar det vara fram till slutet av konj-cykeln…

även låga skatter och räntekostnader har bidragit till vinsterna.

Således handlar vinsterna mer om låga löner, låga räntekostnader, låga avskrivningar och låga skatter…. ÄN fantastisk top-line tillväxt som trillar ner på sista raden. Jag undrar om alla inser detta?

Di är ute och sågar Ingves igen.

https://www.di.se/analys/henrik-mitelman-penningpolitiken-saknar-verklighetsanknytning/

Låt mig repetera. Vi måste strypa utlåningen, dvs koppla den till inkomstutvecklingen. Annars bygger vi upp bubblor som kommer göra ont när de briserar. Inom OM, utan när, sen om det tar 5 eller 15 år spelar ingen roll. Det är politikernas uppgift. Att det inte är genomfört är deras fel. På min julklappslista finns bara en önskan, att alla artiklar som sågar Riksbanken byts ut mot artiklar som sågar våra politiker. Oavsett parti. För alla är ansvariga till att detta drivs genom. Vi är på god väg, lite väl sent, men ändå!

Men bortsett från detta gör Ingves ett bra jobb. Vi har en lönetakt på ca 2,7% i Sverige vilket lirar med en kärninflation på 1,7%. Det är ingen överhettning. Vi borde sikta högre. Precis som Ingves gör. Ingves vill se högre tillväxt längre. Fler jobb under en längre tid. Det är inte negativt. Det är precis det han ska jobba för givet att det inte finns överhettningstendenser. Då ska han trycka på bromsen. Att vi just ligger på -0,5% i styrränta är en ren konsekvens av att ECB ligger på 0%. Hade ECB legat på 0,5% hade vi kunnat ligga på 0% och uppnått samma effekt.

Många verkar önska att styrräntan hade legat på 1,5% istället. Konsekvensen av detta hade varit att Sverige hade vuxit med 1%, nästan inga jobb hade skapats, lönebildningen hade om möjligt varit ännu sämre, kronan hade stått i minst 8kr mot Euron. Handelsbalansen hade varit usel. Som en konsekvens av detta hade kärninflationen varit lägre än 1% och lönerna hade nog inte orkat upp till 2%. Allt hänger nämligen ihop. Det är ingen situation jag önskar mig, givet att vi inte har några överhettningstendenser. Det fina hade varit att bostadspriserna hade aldrig stigit till 100,000kr /kvm+ på Östermalm, utan legat kring 70,000kr/kvm….. och skuldberget hade varit väsentligt lägre. Det hade varit positivt. Men det tragiska är att detta går att åstadkomma med regleringar. Utan  negativa effekter på svensk ekonomi och med fortsatt låga räntekostnader för hushållen. Ja faktiskt ännu lägre än idag då lånen med rätt reglering hade varit lägre, fast där räntan varit samma som idag. Svenskarna hade alltså haft ännu mer kvar i plånboken efter räntorna är betalade. Det i sig innebär att de hade kunnat amortera ännu mer idag på lägre lån dessutom….. dvs om det finns en önskan hos hushåll att någon gång bli skuldfria så hade den möjligheten varit ännu större än idag.

Avslutningsvis måste jag säga att Mitelman har fel i att hans kompis har det dåligt ställt tack vare den låga räntan och svag krona. Maten är dyrare, restaurangbesöket likaså. Men faktum är att disponibelinkomsten efter räntekostnader är betalade är högre än någonsin. Trots låga löneökningar har just svensken råd med den dyrare maten. Varför tror ni alla utlandsresor är slutsålda. Är det för att en svag krona gjort det alltför dyrt att semestra utomlands. Nej, det är för att det skapas jobb i Sverige, och att räntekostnaderna är lägre som andel av inkomst än någonsin. Höj räntan så stärks kronan… men resebyråerna kommer sälja färre resor. Det är kopplingen!

Ja det stämmer faktiskt! De tror på höjning nu på onsdag, som alla andra, till 1,25%. Men de tror även på fyra höjningar nästa år, till 2,25%. Anledningen är att de tror att Core PCE kommer lyfta rejält, understödd av lönerna.

För att tro på en styrränta på 2,25% så måste man tro att Core PCE är klart över 2%. Därför måste man tro på löner klart över 3% i årstakt. Något vi inte sett på över 10 år. Är det dags nu? Till DBs kritik kan jag säga att de är inte FÖRSTA gången de tror på stigande inflation och räntor, och har haft tvärfel.

Även då har de lyft fram ett antal charts som visar att arbetsmarknaden i USA är tajt och stigande löner är att vänta. De chartsen använder de som stöd även nu. Jag kan hålla med om att chartsen pekar på en tajt arbetsmarknad, men eftersom de inte fungerat hittills så är det långt i från säkert att de fungerar nästa år. Jag är inte ens säker på att en tajt arbetsmarknad framkallar stigande löner av en rad olika skäl. Jag säger inte att jag tror på motsatsen heller. Seeing is believing helt enkelt.

Som sagt, jag noterar också att arbetsmarknaden är tajt enligt traditionella mått. Men jag noterar även att det finns en antal punkter som skiljer sig när man jämför för 10 år sedan eller mer, och det är bla:

1, Globaliseringens effekter

2, Digitaliseringens effekter

3, Fackförbunden har tappat makt som lönedrivare

4, Högavlönade 40-talister går i pension, och lågavlönade tar deras jobb

5, Tjänstesektorns allt mer dominerande roll

6, Strukturellt lägre Tillväxt i nominella termer bidrar till nominellt låga löner

7, Reallönerna är inte så dåliga faktiskt, det håller tillbaks nominella löner.

8, För att lönerna ska ta fart krävs inte bara tajt arbetsmarknad och god tillväxt. Det krävs även god Produktivitet. Annars ger bara företagarna bort vinstmarginal om de höjer lönerna. Produktiviteten har varit låg, därför är de obenägna att höja.

För att nämna några punkter. Det är möjligt att historisk tajthet inte utmynnar i samma löneinflation tack vare kombinationen av ovan.

Givet att lönerna inte etablerar sig klart över 3% så tror jag FED får det svårt att höja med mer än en gång nästa år…. to be cont.

Ha en bra vecka!

USA – kongressen beslutade igår i sista minuten om en tillfällig finansering av budgeten till 22 december vilket innebär att republikanerna kan koncentrera sig på att göra klart sin skattereform innan nya tuffare förhandlingar drar igång. Enligt tidigare uttalanden från kongressens budgetkontor slår USA i skuldtaket på måndag. Det känns som att man vill landa både budget och ett lyft skuldtak samtidigt, och det helst innan vi alla går på julledighet.

Amerikansk arbetsmarknadsdata, NFP, för november kom precis. NFP landade på 228k nya jobb mot väntat 200k och fg 244k (nedreviderat från 261k). Ömsom vin ömsom vatten liksom. Indikerar en tillväxt på drygt 2%. No big news.

Lönerna kom in på 2,5% YoY mot väntat 2,7% och fg 2,3 (nedreviderat från 2,4). Fortsatt låg lönetillväxt trots en arbetslöshet på 4,1%. Den ligger i linje med Core PCE om 1,5%. Alla ni som tror på 3-4 höjningar nästa år…. hur tänker ni där? För att inflation och löner ska komma som en kanon nästa år, okej jag fattar. Men att lönerna inte rört sig ur fläcken senaste två åren trots stark tillväxt och arbetsmarknad då? Nähä inget svar där! Och det faktum att ekonomin i år hjälpts av en svag dollar, men att den inte försvagas längre…. det talar för ännu sämre utsikter, hur rimmar det med…hmmmm… ja ni fattar!

I nästa vecka är den stora grejen FEDs räntemöte på onsdag kväll, där de kommer höja med 25 prickar från 1,00 till 1,25%.

Det kommer även Core CPI från USA onsdag.

Från svenskt håll kommer inflation på tisdag, och bopriser på torsdag.

Tills dess får ni ha det så bra

Trevlig helg!   

Omx trillade i backen i fredags och gav tekniska säljsignaler. Jag hörde att det var nån journalist i Usa som skrev om att Trump var på god väg mot riksrätt som fick marknaden att hicka till. Men lagom till att Usa stängde på kvällen så hade man inte bara insett att så inte var fallet utan senaten hade även hunnit godkänna budgeten som bla sänker bolagsskatten till 20%. Så då blev det ju en stark stängning.

Det här med 20% är som ni förstår ingen överraskning utan något som marknaden prisat in i några veckor!

Så här i efterhand ser det ut som en falsk signal faktiskt. Jävla journalist!!! För den som vill vara säker kan man vänta på stängning ovan 1,637.

Us Pmi non Mfg kom in på 54,5 mot flash 54,7 och fg 55,3. Sämre

ISM service kom in på 57,4 mot väntat 59,0 och fg 60,1. Sämre

Ingen ko på isen i absoluta termer man jag undrar vad det innebär om datan på allvar börjar rulla över kommande månader för börsen… dvs både sett i absoluta termer som relativt förväntansbilden?

Samtidigt har hårddatan laggat den mjuka datan rejält på sistone så marknaden kanske inte har så naiva förväntningar?

US 10-2 spreaden, eller yieldkurvan, har vi pratat om tidigare. När den går mot noll har det tidigare inneburit recession inom 12 månader.

Jag har ett tänkbart scenario för detta.

Det klassiska sambandet mellan Styrränta, 2-åring, 5 åring och 10 åring är att det är ca 50 punkter mellan dem. Låt oss kalla det för ett historiskt normaltillstånd.

Idag ligger 2-åringen på 1,8%…. utifrån tanken att den ska ligga 50bp över styrräntan kan man säga att den till 100% prisar in höjningen i december när Fed höjer till 1,25%

10-åringen däremot ligger på 2,4% istället för 2,75% vilket skulle vara motiverat utifrån term structure resonemanget.

Men vad krävs för att 10-2 spreaden ska gå mot noll? Låt säga att 10-åringen inte reagerar på Feds räntehöjningar. Då måste alltså 2-åringen nå 2,4%. Vilket alltså kräver en styrränta på ca 2,4 minus 50 punkter, dvs ca 2%. Från 1% idag. Det är höjningen i december, plus tre höjningar till nästa år.

Är detta rimligt och varför?

Fed guidar för 3 höjningar nästa år, och marknaden prisar in noll. Jag tror på en givet lönerna inte tar fart över 3%.

1, Ja det är rimligt om lönerna börjar ta fart på ett sätt som pressar inflationen mot 2% och därutöver. Arbetsmarkanden är så pass tajt idag att det borde inte komma som någon överraskning. Å ANDRA SIDAN har den varit tajt väldigt länge utan det medfört löneinflation. Anledningen till det här har vi diskuterat till förbannelse!

2, Varför står inte 10-åringen idag i 2,8% och varför skulle den stå stilla vid ytterligare höjningar. Ja det är fullt rimligt av flera skäl.

a, om du är amerikan idag och köper en 10årig statsobliagtion så täcker dagens ränta på 2,4% om året inflationen även ur ett långsiktigt perspektiv. Om man köper obligationer med annan löptid så krymper den garantin. Man kan tänka sig att många investerare idag som gjort en fin resa senaste 8 åren kan tänka sig att tacka för kaffet och ligga lågt ett tag. De bryr sig inte om att pengarna inte växer då de anser att risken är för hög. Risken att förlora pengar. Men de vill gärna bevara dem, och med bevara menas kompensation för inflation. Därför finns det en naturligt högt intresse för 10-åringen.

MEN om räntorna börjar dra långt mer än väntat kan det sätta press på 10-åringen… men den risken upplevs nog som liten.

b, ser man till USAs belåningssituation, där hushåll+stat+företag är sjukt högt belånade så är det inte orimligt att tänka sig att kraftiga räntehöjningar kommer göra att konjunkturen sladdar av banan. Det i sig tvingar FED att sänka. Alternativet är att FED inte höjer så mycket. Då kommer räntorna fortsätta att vara låga oavsett. Båda scenariorna gör det förmånligt att äga 10-åringen.

c, befinner vi oss dessutom i slutet av en konjunkturcykel är det fullt rimligt att 10-åringen tar höjd för detta. Man kan säga att den flaggar för sämre tider på sikt. Grovt förenklat brukar man säga att 10-åringen speglar den långsiktiga tillväxten, medan korträntan återspeglar den kortsiktiga inflationen.

Nedan chart visar det vi vettat länge, dvs att Usa går för full kapacitet. Hittills har det inte utmynnat i högre löner och inflation..  men enligt Deutsche så kommer det nästa år. Alternativt räknar man fel på Potentiell BNP, då världen har förändrats på ett sätt att det inte går att räkna som innan. Ett räknesätt som är väldigt nationellt, vilket känns lite tokigt när världen idag är så global…

SEB är i sin Nordic Outlook som kom för ett tag sen också inne på Yieldkurvan

Klicka för att komma åt NO_Nov2017_Eng_FINAL_cover.pdf

Men de slår också fast att den inte riktigt är nere på noll ännu. Utan på ca 0,5% och när den varit där historiskt så har det varit ganska långt kvar till både börs- och konjunkturtopp. De flaggar också för att indikatorn eventuellt mist sin styrka. Något jag kan hålla med om. Normalt sett har ju långräntorna varit väldigt mycket högre, samtidigt som korträntorna stiger i slutet av cykeln. Centralbankerna kan eventuellt satt den här ur spel.

På fredag kommer Amerikansk jobb data, NFP. På fredag så löper även det uppskjutna skuldtaket ut för Usa. Så kommer de inte överrens så kanske de går i kånken 😉. Skämt åsido, de försöker såklart knyta ihop det med budgeten. Trumps första ”prestation”. Det är hög tid! Stay tuned!

ps, såg att höken Mittelman som i flera år sågat Ingves för den låga räntan (och som är orolig för utlåningen det fört med sig) nu sågar amorteringskravet, som just syftar till att hålla nere hushållens belåning… jag fattar faktiskt inte hur han får ihop resonemanget?

https://www.di.se/analys/henrik-mitelman-regeringens-dubbelfel-skadar-sverige/

Den här artikeln var däremot jävligt smart, då han sätter fingret på höstens stora grej, dvs att priserna går ner på att köparna säljer först och köper sen, och inte tvärtom. Ofta påhejat av banken!

https://www.svd.se/darfor-sjunker-bopriserna-nar-saljarna-blir-nervosa

Ds.

Nej jag syftar inte på börsen som varit nere på 1,598 nu på morgonen. Visserligen har vi klarat av Fib50% av höstens rörelse, och får vi en stark stängning så är detta ett vackert köpläge, men får vi en svag stängning så är det inte bra tänker jag. Då tänker inte jag sitta kvar i allafall. Bättre att kliva av och stoppa tillbaks sig längre fram. Titta även på DAX stöden som komplement, samt hur USA öppnar och datan i eftermiddag kommer in. Spännande fredag med andra ord!

Varför denna pessimism? Kanske för att det knappast kan bli bättre eller?

Från Europa kom precis Manufactoring PMI in på 60,1 mot flash estimaten 60,0 och fg 58,5. Den tyska motsvarigheten kom in på 62,5 mot flash 62,5 och fg 60,6.

I eftermiddag kommer PMI från USA

US Mfg PMI kom in på 53,9 mot Flash 53,8 och fg 54,6

US Mfg ISM kom in på 58,2 mot väntat 58,3 och fg 58,7. Fast new orders högre än sist.

Har de toppat ut? Kanske. Är det en dålig siffra? Nej

Noterade nedan chart som visar att Output gap i USA nu är postivt. Det är själva definitionen av högkonjunktur och att ekonomin nått en nivå där ytterligare kapacitetsutnyttjande innebär en form av överutnyttjande av resurser. Något som historiskt har medfört stigande inflation. Ett positivt Output gap är alltså en signal till centralbanker att stramar ni inte åt, så är det hög tid att tänka på det nu. Annars skapar ni bara problem i framtiden som enligt skolboken är svåra att hantera. Som exempelvis ligga bakom inflationskurvan och tappa förmågan att agera proaktivt, vilket i sin tur kan leda till förtroende kriser, vilket i sin tur kan leda till valutaförsvagningar, och otäcka ränte-inflationsspiraler. Jag säger inte emot skolboken kring detta!

Jag har bara en fråga…. Har man räknat rätt på nivån av ”potentiell BNP” (output gap är alltså skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP) om löneinflationen idag är på nivåer som historiskt är jämförbara med kraftigt NEGATIVA outputs gaps?

Jag skulle säga att det här är vår tids billion dolllar question…. och det sjuka är att 1, ingen har svaret och 2, det är helt avgörande för hur svensk konjunktur, sysselsättning och tillgångspriser kommer att utvecklas de närmaste åren.

För er som inte är invigda i ämnet kan sägas att skulle det vara så att Potentiell BNP beräknas fel, så innebär det att vi kanske inte är i närheten av några inflationstendenser, inte ens på sikt. Det innebär i så fall att vi inte kommer se några större räntehöjningar ens på sikt. Att neutrala styrräntor kanske ligger kring 0,5-1,5%. Detta innebär att konjunkturen kanske inte rullar över i lågkonjunktur, å andra sidan når vi ingen stark konjunktur heller. Vilket betyder att cykeln senaste 7 åren, eller snarare icke cykeln, kan fortsätta i många år till. En ganska stagnant ekonomi egentligen om man zoomar ut. Det innebär att centralbankers plot-scheman inte bara har varit fel, de kommer fortsätta att vara fel länge till. De allra flesta bank- och universitetsekonomer har fel. Det kan också innebära att höjer en centralbank i tron att Output gap är positivt, när det egentligen är negativt, så bromsar man upp en ekonomi som egentligen är rätt skör och som inte alls behövs bromsas upp. Ämnet förkommer liksom inte den breda debatten vilket jag tycker är synd. På centralbanksnivå så talar man om fenomentet kring löneinflationen. Yellen kallade det en gåta. Det här är nästa steg. I media och allmänheten verkar den inte få fäste ännu, det kanske är för tidigt eller komplicerat…

ELLER är det bara så att löneinflationen ligger på vänt, och att:

a, lönerna är alltid en extremt laggande faktor

och

b, ekonomin måste uppnå en viss mognad, typ där vi är nu, för att löneinflationen över huvudtaget ska kunna ta fart

c, och löneinflation är aldrig något som kommer successivt utan är ren ketchup… all or nothing, antingen är det en otajt marknad med noll inflationsdrivande lönebildning… eller är det tvärtom

The jury is still out there…

Trevlig helg!