Kortsikt's Blog

USA är stängt idag så det blir lite stiltje. Men tonen i förra veckan var positiv. SPX ser ut som ett skolexempel. Först var det kraftigt ner, sen studsade det under en dag (fyndköparstuds), varpå alla som inte hunnit sälja (för att de var vettskrämda) sålde varpå vi kunde sätta en ny botten som sedan dess hållt. Klassisk 3-stegs rekyl i stigande trend. Sen börjar marknaden stiga ganska kraftigt från botten och passerar dels Fib50% och dels pivotpunkten från endagsrekylen. En köpsignal är ett faktum. Visst, man kan vänta till man når ATH från i januari för att vara helt säker.

Problemet är att SPX inte brukar uppföra sig med sån teknisk perfektion. Det gör mig tveksam. Jag kan sträcka mig tillbatt säga att sannolikheten att det var botten vi såg är mycket stor. Den bottenformationen kan också tjäna som en utmärkt Stopp för alla kort- och långsiktiga där ute. Men att säga att det all good och rally här ifrån är mer tveksamt. Marknaden är inte längre översåld, så finns det säljare kvar där ute, eller det kommer dåliga nyheter, så finns det att ta av. Å andra sidan fortsätter det upp härifrån så är det ett styrketecken man ska ta på allvar.

Anledningen till att det hittills inte blivit mer än en korrektion handlar om att det saknats äkta rädsla där ute. Det fanns ingen Risk off. Dollarn stärktes med nöd och näppe till 1,22 mot euron, och sen föll den igen. Hade man varit rädd på riktigt (dvs för fallande vinster nästa år och/eller väsentligt högre räntor) hade vi tagit ut 1,21 på två dagar och det är tveksamt om den hållt för ett andra test. Det finns en confidence där ute för konjunktur och vinster för 2018 och 2019. Men det viktigaste av allt. Man ser inte så värst mycket högre räntor, och de räntenivåerna man ser anses inte tillräckligt höga för att sabba festen. FED kanske höjer 3ggr i år till 2%. Då ska 10-åringen stå i 3,5%. Den står i 2,9%. Det är ingen stor sak!!

Mmmm optimismen ska ju spira i slutet av en 5-vågs börscykel. Den styrkan som konjunktur och löner brukar uppvisa i slutet av en cykel skapar FÖRST fina tal, SEN trycker de upp räntorna, som sen efter en viss fördröjning stjälper konjunkturen. Dvs först väger tillväxt (täljaren) mer än diskonteringsräntan (nämnaren), och sen slår det om åt andra hållet. Särskilt eftersom tillväxten (täljaren) viker undan pga högre räntekostnader också. Så in the end of the day slår räntor mot hela ekvationen. Men anledningen till att räntorna drar är FÖRST av glädjande natur. Sen är det tveksamt hur mycket historien kan lära oss. Allt går så jäkla fort nu!!!

För OMX del är hela området 1555-1575 motståndsområde. Bryts detta. Ja då är det läge att vara taktiskt positiv igen. DAX, i motsats till SPX, ser inte alls lika pigg ut. OMX förhåller sig mer till DAX.

Dollarns svaghet har drivit på studsen i SPX, men den har haft svårt att etablera sig över 1,25 Eur/Usd och nu stärks den igen. Så SPX ska man inte lita på!!!

stark valuta, svag börs relativt sett, är dynamiken just nu!

Imorgon kommer inflationsdata från Sverige, på onsdag kommer Flash PMIs, IFO index på torsdag och kärninflation från Europa på fredag. Inga kioskvältare  egentligen men man vet aldrig.

I förra veckan kom Amerikanska importpriser och de var skyhöga. Usch då tänker någon, men lugn bara lugn. Dels är det oljan som slår genom, och dels är det en svag dollar. US core PPI kom in på 2,2% mot väntat 2,1 och fg 2,3 YoY. Den verkar ha toppat ur men är fortsatt på en nivå där den troligtvis har en inflatorisk effekt på CPI. Allt kokar ner till dollarn. Den svaga dollarn innebär att inflationsdata kommer studsa upp under året. Frågan är inte OM, utan hur mycket och hur FED kommer förhålla sig till detta?

Ur ett börsperspektiv vill vi inte ha en stark dollar då det är lika med risk off och dåligt för ekonomin. En svag dollar är bättre för ekonomin och börsen. Men inte för svag då det trycker upp inflation och räntor.

I veckan kommer Flash PMIs. Flash är i mitt tycke nästan viktigare än den Faktiska, av det enkla skälet att den kommer tidigare. Den är mer leading. Jag hade inte sagt något om den alltid avvek väsentligt från den faktiskta, men det gör den sällan. PMIs handlar om tämnaren. ”Hur stark är konjunkturen, hur mycket kommer vinsterna att öka, var tar vinstrevideringarna vägen” typ av frågor.

Apropå leading. Empire FED index kom in på 13,1 mot väntat 17,5 och fg 17,7. Inte så kul. Philly Fed däremot kom in på 25,8 mot väntat 21,1 och fg 22,2. Starkt! Klart mixade signaler som jag har svårt att dra någon slutsats av i nuläget.

Från Sverige kom det sysselsättningsdata för januari i förra veckan. Det skapades 88´ jobb, en tillväxt om 1,7% YoY. Under 2% är dåligt brukar man säga, över 2% är bra. I december låt motsvarande på 112′ / 2,3%. Är det Bostadsutvecklarnas inbromsning som börjar ta ut sin rätt måntro? Sverige växte med 3% förra året. Vissa hävdar att 1% kom från developers. Halveras den marknaden så landar vi på 2,5%. Då har vi inte tagit med spill over effects. Ska vi vara nöjda med att Sverige växer med 2% i år? Jag vet inte vad det blir, det enda jag vet är att jobbskapar-takten är helt korrelerad med BNP tillväxt över tid.

Fick nedan chart av Deutsche. Ja de kanske har rätt. Lönerna är kanske på väg nu…. MEN VÄNTA LITE. Jag fick exakt samma chart för 3 år sedan, och då flaggade man för högre löner. Jag säger INTE att det INTE händer nu…. jag bara säger att jag fått just samma chart under 3 års tid, och lönerna sett till 12m rullande medelvärde, samt dito på Core PCE, har inte alls hängt med. De har haft fel. De kanske får rätt nu….. men varför skulle jag lyssna på dem nu? Har de helt plötsligt fått en edge att spå framtida Core PCE? Wouldnt Think so!!!!

I usa har räntorna stigit kraftigt sedan i december. Det har dem gjort på annat håll också. Men inte lika mycket. Realräntespreaden mellan usa och omvärlden har ökat på ett sätt som borde stärkt dollarn. Så har det fungerat tidigare. Logiken säger att det borde vara så. Men den har tvärtom varit svag. Till och med när det skakar till på världens börser är dollarn svag. Vad handlar detta om? Nordea är inne på en intressant linje, nämligen likviditet och flöden.

För 1,5 år sedan fanns 3 skillnader:

1, Räntorna var ca 1,25% lägre. På en statsskuld på ca 20,000 mdr så kostade räntekostnaderna staten ca 200mdr. Nu pratar vi nästan 400mdr. En ökning med ca 200mdr

2, Man avslutade QE i oktober 2014. Dvs man köpte inga nya netto. Men man rullade över befintlig skuld fram till oktober 2017. Först då lanserade man QT. Men även när QE var slopat låg man i marknaden och köpte för ca 400mdr om året. Nu nettosäljer Fed för 20 i månaden. Dvs 240 i årstakt. I q4 i år ökar den siffran till 50 i månaden, dvs 600 mdr i årstakt

3, Trump kör en ofinansierad budget, dvs underskott, med ca 150mdr om året. Även det är mer än för nåt år sedan

Jag har inte alla siffror exakt, men i stora drag måste US Treasury sälja statspapper för 1,000-1,500 mdr mer i åratakt än vad man gjorde för två år sedan.

Men den typen av ökat utbud är det inte konstigt att räntorna stiger. Ökat utbud ger lägre priser, dvs högre räntor.

Men är det därför dollarn försvagas? Dvs räntorna stiger av FEL anledning. Dvs om räntorna stiger för att Usa mår bättre så stärks dollarn, men om de stiger för att usa inte mår bättre utan för att likviditeten trycker upp räntorna… ja då kanske marknaden inte tycker det är lika kul.

En helt annan förklaring är att marknaden förväntar sig en kraftig ökning av amerikansk inflation framöver. Då innebär det att även om räntorna stiger kraftigt så gör dem det inte realt. Då kan det till och med vara så att europeiska realräntor stiger mer trots att de nominellt stiger mindre.  Ur ett realräntespreads perspektiv är det i så fall fullt logiskt. Vem tror att kärninflationen i Europa ska bli högre än 1%? Typ ingen! Vem tror att det finns en risk att lönerna i Usa kommer att tvinga upp inflationen över 2%? Rätt många!

Ovanpå det kanske delar av marknaden tror att ECB slopar QE i septemer och höjer till 0,25 i mars nästa år. Då ska Bund 10yrs till 1,75%. Det är en bra bit till. Samtidigt som inflationen står stilla. Då stiger räntorna bara realt!

Ovanpå detta stiger det amerikanska handelsunderskottet som regel när ekonomin går bra. Ökat underskott sätter press på dollar!

så om man vill förklara den svaga dollarn så går det…för den förklaras verkligen inte av dagens räntespread. Inte ens om man petar in senaste inflationen.  Men man ska vara ödmjuk. mycket kan gå fel. Jag bevakar 1,21/1,22 samt 1,25 mot euron….

Hox Valueguard för de Svenska bostadspriserna kom precis in. I Sverige steg dem med 3,4% i januari. Jämfört med för ett år sedan är de ner 2,2%. För lägenheter i Stockholm kom siffran in på +2,4 MoM resp -8,6% YoY.

Takings:

Givet studsen är bättre även på säsongsmässiga siffror så är det frestande att tänka att vi har sett botten. For now!

Sett till var bostadsobligationerna handlas så finns det ca 6% uppsida för Brf i Stockholm

Jag tror inte amorteringskravet i mars påverkar så mycket. Både banker och låntagare har redan börjat anpassa sig och det borde ligga i siffrorna.

Bostadsutvecklarna i Sthlm är rätt hårt pressade. Hittar de på nåt oväntat under våren kan det påverka prisbilden.

Den 5-åriga statsobligationen handlas på 0,32%. En normal spread historiskt mot bostadsoblisen är 50 punkter. Men den 5-åriga bostadsobligationen handlas bara på 0,55%. En tajt spread om 18 punkter. Att tala om att marknaden misstror bostadsmarknaden är vilseledande. Det är snarare tvärtom. Spreaden är tajt!

Skulle bostadsoblisen normaliseras mot statsoblisen så borde den stiga mot 0,82%. Gör den det så är det inte priserna som ska stiga härifrån, utan de är rätt värderade idag.

Givet dagens styrränta om -0,5% så bör en 5-åring normalt sett ligga på ca +0,5%. Det betyder att 5yrs Bostadsoblisen borde ligga på ca 1,0%. Vi kan nästan räkna med att den når dit senare i år. Det stärker caset ännu mer att marknaden är rätt värderad idag.

Så för att summera: priserna kan under våren stiga ytterligare något, men sett 12 månader ut borde de vara stabila. Nästa nöt att tänka på är vad Riksbanken gör med styrräntan i slutet av året, men framförallt under 2019. En serie av höjningar gör att räntebilden ändras, och med dem lånelöftena och med dem priserna.

Låt mig illustrera med ett exempel. Notera att detta inte är en prognos. Låt säga att Ingves höjer i september och december. För att sen höja med ECB i mars 19. Det är tre höjningar till 0,25% (från -0,50%). Med en styrränta på 0,25 borde en 5yrs statsoblis ligga på 1,25% och bostadsoblisen på 1,75%. Om du tittar på grafen ovan så borde den räntan översättas till 15% lägre priser än idag. En östermalmsvåning ska då gå från c100,000 per kvm till c85,000kr per kvm framåt sommaren 2019. Det krävs en stark konjunktur för oss att klara detta. Inte bara pga confidence shocken till följd av lägre priser, utan primärt för att räntekostnaderna ökat i samband med ränteuppgången.

Apropå Riksbanken, de har haft möte idag.

Riksbanken guidar för höjning under 2H18.

Trots att de reviderar ner inflationsprognosen.

Det är ett hökigt meddelande, då det innebär en vilja om högre realräntor.

Marknaden ser 6 september som mest trolig.

Höjningen tror jag bygger på följande scenario:

1, Sverige mår rätt bra, vi behöver inte en expansiv penningpolitik. Neutral räcker

my comm: jag håller med. Så har det varit ett tag

2, Svensk inflation håller sig hyggligt.

My comm: Tveksamt, lönebildningen har tappat momentum från en redan låg nivå. Tillväxten lär bromsa in tack vare bostadsmarknaden och bortfallet av nybyggnation. Inflationsutsikterna är snarare på nedsidan.

3, ECB lyfter bort QE i September och guidar för första höjning i Mars-19

My comm: Ja om det blir så är det fullt rimligt att Ingves höjer i september och december/februari så att han ligger sida vid sida med Draghi i mars.

Problemet som jag ser det är att prognosen om att ECB höjer i mars är EXTREMT osäker. För gör han inte det, och Ingves börjar höja i höst så riskerar det att stärka kronan för mycket. Ingves måste nästan hoppas mer på Europa än Sverige i det här läget

Jag ser tvärtom en stor risk att den starka Euron får genomslag i PMI datan under året och vänder dagens optimism till skeptism. Med den kommer mars-19 prognosen på skam, och då lär Ingves tveka i september. Särskilt om inflationen dessutom är seg.

Å andra sidankan han alltid hävda att Sverige inte är i behov av expansiv pennibgpolitik. Det gjorde dem idag… men det kanske blir svårare om pilarna pekar i fel riktning i höst.

Nya PPM.

PPM har ju som ambition att städa upp sitt fondtorg. Det är en bra idé. Men jag har haft synpunkter HUR man gör det. Äntligen är det någon drar åt mitt håll.

https://www.di.se/nyheter/forskare-sagar-nya-pensionsregler/

Det finns ett antal fondtorg som håller hyfsad kvalitet och pysslat med det här ett tag. Skandia, LF, Söderberg, MaxMathiessen osv. Jag har en retorisk fråga till PPM: ”Om det vore så enkelt att genom att sätta upp 3 regler (som ni föreslår, dvs ”minst 50% av AUM utanför PPM, minst 3 års track, minst 500mkr i AUM) för att platsa på torget, så skapade man ett optimalt torg. Varför har inte alla andra gjort så om det är så enkelt?”

Jag har sagt det innan och säger det igen ”PPM, utvärdera varje fond individuellt. Men låt respektive förvaltare göra jobbet. Ha 2 kriterier:

1, Har fonden levererat? (Mot konkurrenter, relevant index, absolut, relativt, riskjusterat, konsistens, Active share, Avgifter)

2, Om ja ovan, stärker den/kompletterar den nuvarande  utbud?

(3), bolaget bakom fonden ska vara ”hela och rena”

(4), premiera SRI hållbarhets-perspektivet

Nedan två har jag satt inom parentes, då vi är överrens där.

Erik skriver också om det på ett vettigt sätt.

https://www.di.se/debatt/erik-liden-rattsosakert-upplagg-i-nya-premiepensionen/

Målsättningen att skapa ett starkt fondtorg. Det är bra. Men åtgärderna är fel. Gör om gör rätt! Det får mig att tänka på amorteringskraven, och alla andra åtgärder som ligger på bordet. Målsättningen att undvika överbelånade hushåll är rätt och riktigt. Men åtgärderna är felaktiga. De ökar bara riskerna. Skuldkvotstak är lösningen.

CPI i USA.

CPI från USA kom precis. En siffra många väntat på hela veckan. Kom ihåg två saker, FEDs favomått på inflation är inte CPI, utan PCE. CPI ligger alltid högre än PCE. Den andra grejen är att ”tror ni om lönerna rörde sig uppåt i januari så får det konsekvenserna för inflationen samma månad?”. Nej just det. Inflationen följer lönerna med fördröjning.

Till datan. Marknaden är helt till sig. Headline siffran kom in på 0,5% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,1. Ajajaj alla tror på inflation, räntorna stiger och dollarn stärks. Inte bra för börsen alls!!! Men HALLÅ. För det första är siffran upp kraftigt mot december för att julhandelns vara rabatterad, och i januari vänder priserna upp. För det andra tittar inte FED på MoM för den är för skakig. Man tittar på YoY. YoY kom in på 2,1% mot väntat 1,9 och fg 2,1. Detta handlar om svag dollar och höga energipriser. Därför tittar vi inte på Headline YoY heller, utan Core CPI som kom in på 1,8 mot väntat 1,7 och fg 1,8. Visst, högre än väntat, men ingen ko på isen. Core PCE ligger några tiondelar under den. Lönerna tuffade under andra halvåret på kring 2,6%…. så summasumarum ligger kärninflationen i USA på ca 1,8% +/-0,2% utifrån vad vi vet idag.

Going forward har vi telefonitjänster från förra året, dollarn, hälsovårdskostnader etc som kan trycka upp inflationen något under våren. Men den stora grejen är att det finns inget i datan som pekar på att USA är på väg ta det stora sprunget mot en uthållig inflation över 2%. Best guess är över 1,5%, fast under 2%. Mätt som Core PCE alltså.

Att FED höjer i mars till 1,50% är en självklart. Frågan är om de höjer två gånger till i år till 2%? Svårt att säga. Att FED ska tvingas till över 2% ser jag inte idag.

10-åringen stiger idag till 2,87%. Men givet att den ska ligga ca 150prickar över styrräntan så implicerar det 1,37% styrränta. Om en månad höjer man till 1,50% så det är ju i sin ordning. Egentligen ingen inbakad inflationsskräck där inte. Då hade den stått i 3,87%.

Detaljhandel från USA kom idag. Den kom in på 0,0% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,3. Svagt! Föregående reviderades till och med ner till -0,2. Månadssiffror är luriga. På årsbasis är det tydliga. Detaljhandeln toppade ur i november på 5,7%. En mycket stark siffra. I december blev det 5,0% och nu senast 4,2%. Den faller rätt snabbt. Glöm inte att 70% av amerikansk ekonomi handlar om privatkonsumtion. Är det den svaga börsen som sabbar confidence? Nej det hände ju i förra veckan så datan lär inte fångat upp det. Vet ni vad jag tror det är? Jag tror en viktig aspekt är Yellens 5 höjningar senaste åren.

De amerikanska hushållen har ca 18,000 mdr dollar i lån. En ökning med 1,25% som slår igenom i alla typer av räntor innebär allt annat lika en ökad räntekostnad med 225 mdr dollar. Det finns ca 155m arbetande amerikaner. Det är 1,500usd per amerikan och år. Eller 120usd dollar i månaden. Eller ca 1,000kr per amerikan och månad. Givet deras låga median löner kanske det utgör 5-7% av disp inkomst för många. Förra året steg lönerna med ca 2,5%. Det kompenserar inte för ökningen av räntekostnader. Jag vet att det är grovhuggna siffror och jag kan inte garantera att allt stämmer, men ni förstår resonemanget. Stora skulder gör att små ränterörelser lätt belastar hushållen, särskilt om deras löneökningar är små. Det är poängen, och det är något man inte riktigt tar höjd för.

Kanske är det inte inflationssiffran som borde bekymra oss, utan detaljhandelsdatan. I mars kommer det bli intressant att se hur FED resonerar…… jag har nämligen svårt att se att de höjer 3 gånger samtidigt som tillväxt och inflation inte lever upp till deras prognoser.

USA studsade, men föll på igår och noterade nya lows. Asien följde efter. Så här långt följer de en klassisk 3-stegs korrektion som jag var inne på tidigare. Men dollarn stärks inte riktigt så mycket som jag hade hoppats på!!! Men det kanske kommer?

OMX står emot något idag vilket har sin enkla förklaring i att kronan är svag. Titta på OMX i Eur eller Dollar och vi har nya lows. Störigt,  jag hade hoppats på 1460-1465 området. Ett område där jag köper faktiskt! Så länge som vi inte bryter upp och stänger över 1556 så finns det goda chanser att nå de här nivåerna, och som jag sagt tidigare, det får gärna lira med Eur/Usd 1,21 då det innebär Risk-off miljö. Samtidigt inser jag att det är knepigare för OMX att sjunka när Kronan är svag (dollarn är stark).

Men det var inte därför som jag postar ett inlägg idag.

Jag såg nedan fina chart från Nordea. Den visar den Svenska staten och hushållens samlade skuld, i relation till BNP. Den visar att den varit stabil länge, vilket beror på att kompositionen mellan stat och hushåll har förändrats. En snabb tolkning skulle därför kunna vara att Sverige är lika räntekänsligt idag som för 10, 20 och 30 år sedan. Allt lugnt eller? Njae! Skulden måste väl ställas mot betalningsförmåga eller?

Jag var tvungen att räkna på det lite. Tänk dig att någon tjänar 30,500kr/mån i lön. Typ Svensk medellön. När arbetsgivaren har lagt på Arbetsgivaravgift så har han betalat ca 40,000kr. Löntagaren får ut knappt 24,000kr. 16,000kr går till staten.

Löntagaren ska med sina 24,000kr betala mat, kläder, resor OCH RÄNTEKOSTNADER på sin skuld. Staten ska genom 16,000kr betala polis, sjukvård, skola, pensioner OCH RÄNTEKOSTNADER på sin skuld.

Företagens skuld behöver vi inte räkna in då de aldrig är slutkund. Staten eller Hushållen är alltid slutkund.

40,000kr/mån X 12mån = 480,000kr

Det finns ca 5,5m löntagare i Sverige. Resten är barn, pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna och studenter. De bidrar inte med några intäkter. Typ.

5,5m X 480,000kr/år = 2640 miljarder i BruttoInkomster ink Arbetsgivaravgift förra året.

För 10 år sedan, hösten 2008, så var den rörliga bolåneräntan uppe strax över 6% och det började rejält knarra i Svensk ekonomi. Styrränta låg på 4,5% (som högst 4,75%). Saved by the bell slog Lehman till och alla centralbanker nollade sina räntor. Det gjorde att räntekostnaderna sjönk undan för svenska hushåll och vi klarade svackan 2009 bättre än de flesta. Att vi hade statsfinanserna i ordning, med låg statsskuld och budgetsaldo, bidrog också positivt.

Idag är hushållens skulder 3,200 mdr i bolån och 800mdr i övrigt. Totalt 4,000mdr. Statskulden ligger på 1250mdr. Totalt 5,250miljarder.

Då för 10 år sedan låg hushållens skulder på ca 2,000mdr. Statskulden låg på ca 1,200mdr. Totalt 3,200mdr.

Om vi utgår från bolåneränta om 6% och multiplicerar den med dåvarande skuld på 3,200mdr så kommer man fram till att hushållen och statens räntekostnader borde legat på ca 192mdr. Vilket var betungande. Men det är ett relativt begrepp.

Jag utgår från att inkomsterna idag på 2,640mdr har vuxit med ca 2% om året i 10 år. Det är en ren gissning där jag utgått från löneinflationen senaste 10 åren. Men jag tror det är inom en ball park. Det betyder att de måste legat på ca 2180mdr år 2008.

192mdr / 2,180mdr =8,8%

Dvs när räntekostnaderna utgjorde 9% av totala inkomster. Där gick gränsen! Då började det göra ont!

Vad motsvarar det idag?

8,8% av 2,640mdr är 232mdr i räntekostnader.

232mdr av total skuld om 5,250 mdr = 4,4%

Det är skillnaden! Då låg gränsen på 6% bolåneränta. Det motsvarar ca 4,4%.

Idag ligger spreaden mellan rörliga bolån och styrränta på 200 punkter. Det är historiskt högt då bankerna söker kompensation för att kunna erbjuda noll räntan på inlånadepengar i en negativ räntemiljö. 150bp är mer rimligt.

Således ligger gränsen för styrräntan på 4,4% minus 150bp= 2,9%.

Mot idag -0,5%.

Mitt recessions case bygger på räntehöjningar. Utan räntehöjningar tror jag det blir svårt. Visst, det kan bli en jävla lågkonja ute i världen som vi rycks med i. Men även globala lågkonjunkturer har en koppling till att centralbanker kyl ner en ekonomi som går bra. Dvs högre räntor.

Vad krävs för att Ingves ska höja till knappt 3%? Ja dels krävs det att inflationen stiger till klart över 2,5%+ och etablerar sig där.  Det skulle jag säga är helt omöjligt om inte lönerna stiger till 3,5%+.

Givet att de avtalsmässiga lönerna är fastspikade strax över 2% skulle det krävas en löneinflation utanför avtal på 5%, minst. Mot idag ca 3%. Det kan hända, men det känns inte så troligt.

Den andra faktorn är ECB. Går Europa svagt och ECB sitter still i båten så kan inte vi höja med 350 punkter. Då stärks kronan med 30%. Minst! Trubbel!!!

Så om historien är en guide, dvs 2008. Så krävs det en styrränta på 3%, alternativt bolåneräntor på ca 4,5% för att Sverige ska kantra och hamna i recession.

Men det kan hända. Låt säga att konjunkturen tar ytterligare fart, och jobbskapande och inflation med den. Ja då kanske vi når en tipping Point med lönerna samtidigt som europa växlar upp så att Draghi kan lägga om växeln. Detta kommer tas emot med glädje då det är första gången vi får genuin högkonjunktur sedan 2007. Men det kommer vara början på slutet.

Det går att göra en sanity check på den här också.

Idag betalar hushållen en snitt ränta på sina 4,000mdr på ca 2%. Det är 80mdr om året. Om räntan stiger till 5% (vissa bolån är bundna + billån och blancolån) så stiger den till ca 200mdr. Det är en ökning med 120mdr i räntekostnader. Fördelat på de 5,5m som arbetar blir det ca 22,000kr om året. Eller ca knappt 1,800kr i månaden per arbetande Svensk. Det är 7-8% av Disp inkomst som nu går till räntekostnader istället. Det är inte lite. Troligtvis tillräckligt för att knuffa oss in i recession.

De flesta skakar på huvudet när Draghi eller Ingves inte rör räntan och säger att Europa och Sverige går bra men fortfarande är i behov av expansiv penningpolitik.

Jag tycker ni ska vara glada så länge som lönerna inte drar vare sig i Europa eller Sverige. Det kommer nämligen vara den verkliga början på slutet.

Sen förstår jag att ni inte gillar när skulderna bland hushållen ökar för fort. Inte jag heller. Men det går att enkelt rätta till. Genom ett skarpt skuldkvotstak. Det är en annan diskussion.

Men so far so good…. titta på chartet nedan. Redan 2015 började jag höra hur slipade ekonomer i USA tala om att lönerna är på G. Det var för 3 år sedan! Rapporterna har sedan dess varit många. Allt har haft fel. Någon gång prickar någon rätt. Kanske var fredagens lönesiffran från USA startskottet. Jag vet inte. Men jag är luttrad.

Såg även nedan chart av Nordea. Den visar den 10-åriga statsobligationen i reala termer i USA, och det beräknade Out put gapet. Dvs skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. De är korrelerade vilket är fullt logiskt och naturligt. Men det intressanta är att tittar man tillbaks till när vi hade hög löneinflation OCH vanlig inflation senast, dvs under 2007, så räknade man fram gapet till strax över 0%. Dvs knappt inflationsdrivande. Samtidigt om 10-åringen fick guida så låg outputgapet på drygt 1%. Dvs klart inflationsdrivande. Idag råder det omvända. Dvs man har räknat fram gapet till strax över 0% och vi saknar inflation. 10-åringen däremot indikerar att gapet ligger på strax över -1%. Dvs ingen fara för inflation. Frågan är inte om marknaden genom att prissätta 10-åringen är skickligare än CBO på att räkna fram out put gapet. Som en parallell kan nämnas att i Sverige har vi sedan en tid kommit fram till att output gapet är positivt, och därmed borde inflationen vänta runt knuten. Men hur i helsike ska det gå till när lönerna taktar på 2,5% i årstakt? Även där verkar den svenska 10-åringen ha fattat galoppen då den ligger strax under 1%.

En alternativ tolkning av detta är att dagens 10-åring på 2,8% säger mig att marknaden INTE tror att löner och inflation är i antågande. Drar den upp mot 3,5%, gärna 4%, då är det samma sak som att säga att lönerna kommer att dra vilket gör att Core PCE kommer dra över 2%!!! Days of lowflation is over! Detta i sin tur kommer att medföra en styrränta på minst 2%, helst 2,5%.

Dvs om FED höjer en gång i kvartalet kommande 3-5 kvartal, så är det samma sak som att säga att lönerna kommer nu att dra, och det är samma sak som att säga att inflationen kommer att dra.

Lönerna och FED hänger ihop…. och det är FED som beror på lönerna. Än så länge har marknaderna hickat till… men de tror inte helhjärtat på inflationsspöket. Jag förstår dem!

vill ni höra en hemilghet? Vi kan räkna ihjäl oss på vilken ränta vi klarar eller. I praktiken är det mycket enklare än så. Redan om Ingves höjer till 2% så lär hushållens ökade räntekostnader öka så pass mycket att ekonomin bromsar in tillräckligt för att döda inflationshotet, och därmed kommer hotet om en inflation över 2% vara en icke fråga, varpå Riksbanken inte kommer vilja fortsätta att höja. Det betyder att de rörliga bolåneräntorna inte lär gå högre än 3,5%. Det är förvisso mer än en dubbling jämfört med idag. Men det är klart bättre än 2008. Det är en liten tröst!

Första veckan i mars kommer ny lönedata, veckan efter har FED räntemöte. Det känns som ganska så viktiga händelser.

I nästa vecka kommer Valuegard Hox data över bostadspriserna… spännande!

Trevlig helg!

Den värsta röken har lagt sig, och jag gör ett försök att rita den tekniska kartan…

OMX tror jag kan repa sig upp mot 1550-1575 på kort sikt. Går vi längre än så, är gårdagens 1,488 botten. Detta är dock inte troligt. I klassisk tre stegs maner så tror jag på en runda till ner till 1,450-1,460. Här bör man köpa med stopp. Håller inte de här nivåerna bör man avvakta. Men om de håller så är det nu det börjar bli intressant. För i nästa vända upp så måste vi bryta toppen som vi nu ska sätta, typ någonstans mellan 1550-1575, för att känna oss nöjda och glada och fortsätta att våga tro på Våg 5. Den som är modig agerar på detta. Den som är försiktig avvaktar köpsignal, vilket är när kommande topp bryts. Alternativt att vi går rakt upp härifrån och stänger norr om 1,600. Men det senare är mindre troligt.

Detta är ren TA. Men det är klart att det finns en koppling till fundamenta. Jag tror rörelserna i dollar, FEDs tonläge kring höjningarna i år (inte mars höjningen) samt löne- och inflationsdatan… men även på sikt var PMIs tar vägen, kommer vara avgörande. Bolagsvinsterna är underordnade tror jag då 2018 konjunkturellt kommer att bli ett bra år. Kom ihåg att marknaden prisar in lågkonjunkturer (dvs vinstras) 1,5-2 år innan de äger rum.

Såg förresten nedan chart. Talande i all sin enkelhet. Jag gillar ju bättre ERP, dvs Equity risk premium, dvs Inversen av PE minus långräntan, men den här säger nästan samma sak.

Fundamentalt börjar jag ändå snegla på det enkla argumentet, dvs börsen hade blivit lite väl dyr och gått lite väl starkt i USA. Det krävdes bara en tändsticka. Det spelade ingen roll vad det är. Lönerna var bara en ursäkt. Nu ska börsen korrigera, sen blir det tillräckligt billig och då är det dags för nästa runda upp. Somna om och enjoy femte vågen. Hehe, nej så här i slutet av en börscykel ska man nog vara lyhörd och ödmjuk, och framförallt inte somna om (läs Buy and Hold). Inte om man som jag vill stå utanför 50%:iga krascher…… Ni förstår, man kan vara en rätt medelmåttig investerare 9 år av 10 om man bara lyckas undvika det mesta av en krasch och sen har hår på bröstet att köpa när marknaden har halverats, för att tillhöra top 10% av investerar kollektivet. Faktum är att stora flertalet av Top 10% av investerarna i den här Bull cykeln kommer sopas bort och ligga väsentligt sämre till den dagen kraschen är ett faktum.

Inte alltid, men ofta är det en väldigt pålitlig köpsignal! Knäppt va?

Den här nedgången kom oväntat och är intensivare än någon trodde. Visst det finns dem som står utanför, det finns dem som baissar, men det var ingen som kunde förutspå när och hur.

Men det är inte det intressanta. Det intressanta är vad som händer framöver och hur man förhåller sig till detta.

Marknaden baissar pga att man räds att lönerna kommer växla upp under året. Detta för med sig stigande inflation och tvingar FED att ta nästa steg i penningpolitiken. Den från en neutral politik till en åtstramande.

Det ger två implikationer:

1, högre räntor – lägre multiplar

2, stora lån ger höga räntekostnader – lägre bolagsvinster

Vi kan alltså hamna i en situation där tillväxten inte blir så imponerande samtidigt som FED ändå måste bekämpa inflationen. Det ska också sägas att en centralbank aldrig har lyckats kyla av en ekonomi utan att den hamnar i recession.

En börsuppgång dör aldrig av vare sig ålder eller hög värdering utan av fallande vinster, dvs recession.

En centralbank kan alltså aldrig undvika recession, bara få den att bli mindre lång och mindre djup. Detta faktum är de inte alltid så tydliga med.

När man väl är inne i recession så ändrar dem till fullt expansiv politik. Det hjälper ekonomin att återhämta sig senare. Det hjälper dem aldrig att undvika recession, för det går inte.

Det finns enkelt uttryckt tre typer av nedgångar:

1, ca 10%. Snabba korta intra trend korrektioner, som triggas av vad som helst, men i grunden handlar det om vinsthemtagningar

2, 20%+. Här är oftast nåt verkligt fundamentalt som stör. BNP hackar till och man ifrågasätter verkligen den framtida konjunkturen. 2011 nedgången som handlade om Fukushima och Eurokrisen var en sån. 2015  nedgången som handlade om dollar, Kina, olja och Brexit var också en sån. Men trots att det känns som världens undergång, så lyckas de inte stjälpa konjunkturen.

3, Krasch, halvering av priserna och recession.

I oktober förra året toppade börsen ur på 1,680. Imorgon kommer börsen öppna ner på ett sätt som gör att nedgången kommer uppmäta ca 10% och därför har vi uppnått nr 1.

Frågan alla ställer sig, oavsett om du sitter på cash eller aktier, är om Nr 2 eller 3 väntar. Eller det bara är en Nr 1 och det är solklart köpläge?

Nr 3 kräver kraftigt övervärderad börs och optimism (vilket vi delvis hade) i kombination med recession och kraftiga vinstfall, vilket i sin tur kräver att räntekostnaderna stjälper konjunkturen, vilket kräver högre inflation och uthållig löneinflation, vilket vissa verkar vara säkra på är på ingång. Deras argument är inte nya. Jag har hört dem många gånger genom åren. Hittills har de haft fel. Kanske inte nu, men jag litar inte på nån eftersom det är ingen som har nya argument. Jag vill se mer bevis! Med kniven på strupen säger jag NEJ till Nr3. Den kommer, men inte nu!

Är detta en Nr 1 eller 2 då? En viktig pusselbit är hur Eur/Usd går vilket starkt kommer påverkas av hur marknaden tror lönedatan kommer att utvecklas samt FEDs hållning framöver. Håller 1,21 området så kliar det i köpfingret av taktiska skäl. Rent tekniskt skulle man kunna tänka sig 1,21 kring slutet på februari, början av mars. Kanske i samband med nästa lönedata? Den 13 mars är det dessutom Powells första möte. Tänk om han höjer, och sen säger att ytterligare höjningar är tveksamma då marknaden inte ska behöva vara rädd för höga räntor på ett sätt som äventyrar konjunkturen. Inflationen är ur det hänseendet sekundär. Konjunkturen är prio ett!

Då blir det back to basics och hausse igen. Det är knepigt. Fånga fallande knivar är svårt. Tänk på att Usa kommer från ATH dessutom, det kan finnas mer att ta av.

Tänk på att även korta korrektioner ofta har tre ben. Man behöver inte ha så bråttom som man tror! Det är många som inte hunnit sälja och de kommer vara lockade av högre priser om det studsar lite!

Fundamentalt har jag varit negativ sedan 14 oktober 2016. Då hoppade jag av på 1,446. Ner mot 1,460ish funderar jag på att bli fundamentalt positiv igen. Det är jag givet att

1, Ism inte går under 48

2, 10-2 spreaden inte går mot noll

3, BBB – IG spreaden inte drar

4, Equity Risk Premium inte går mot noll

för att nämna de viktigaste. De här signalerna har en logisk förklaring att varna om recession och då kan vi inte lita på vinsterna och således inte heller att vi köper på attraktiva nivåer.

För att summera. Dela upp pengarna i två delar. Köp för hälften, och sätt upp SL. Var konsekvent om du måste stoppa ur dig. Köp för andra hälften när marknaden visar styrka och du är mer säker på din sak.

Känns det fortfarande i magen? Fråga dig varför så få investerare är framgångsrika på börsen och så många är mediokra…..

Lycka till!!!

ps. Apropå att stigande räntor är det som till slut stjälper konjunkturen… I Sverige höll det på att gå ordenligt åt helsike under sommaren 2008, som präglades av högkonja, då den rörliga bolåneräntan tangerade 6%. Saved by the bell slog Lehman till under hösten och alla räntor nollades, och i ett nafs sjönk våra räntekostnader så vi klarade 2009 långt bättre än de flesta andra länder. IDAG är skulden dubbelt så stor ungefär. Vilket skulle betyda att vid 3% ränta så klämtar klockan för svensk konjuntur. Lönerna är förvisso ca 30% högre så korrat för det kanske vi klarar 4% i räntekostnader. Idag ligger den rörliga bolåneräntan på ca 1,5%. För att extrapolera… om Ingves höjer med 200-250 så borde det lira med 4% bolåneränta. Det innebär en styrränte nivå på 1,5-2%. Det kommer bara hända om ECB för samma politik och lönebildningen i Sverige ligger på 3,5%+ (mot idag 2,6%). Där är vi inte än…. men när vi når dit så är det tack och hej och dags för nästa lågkonja. Omvänt kan man säga att det är svårt för Sverige att hamna i djup lågkonja så länge som vi betalar 1,000kr/mån för att låna 1mkr.

Hur ovan resonemang förhåller sig i Usa vågar jag inte svara på… men de har höjt 125 punkter hittills… och nåt måste det ju kosta landet med tanke på skuldsättningen bland hushåll (c100%/bnp), stat (c110%\bnp) och företag ex financials (har inte siffran) är hög. Ds

För att gå rakt på sak, vi kan eventuellt se en botten redan idag och att det är ett kort köpläge rent taktiskt. OMX och DAX är rejält översålda. Samtidigt brukar även snabba och kraftiga korrektioner ha tre ben. Dvs ett första ben som lockar fram fyndköparna, varpå det studsar. Men i studsen kommer säljarna som inte hann sälja i första benet fram och säljer så vi får en ny botten. Där vågar få köpa då till och med de tidigare fyndköparna tvivlar. Men det brukar bli bra givet att trenden är stigande. För den som vill vara säker avvaktar man stängning ovan OMX 1,600. Fortfarande handlar det om köp inom ramen för en tro på att vi fortfarande är inom 5e vågen. Där OMX inte kommit särskilt långt jämfört med SPX, MSCI World NTR etc vilket handlar om laggarna svenska banker, Telia, Ericson och HM.

Anledningen till att detta kan vända snabbare är vad vi tror bygger på att Dollarn inte stärks på det sätt som man hade kunnat vänta sig om marknaden nu verkligen tror på att inflation och räntor kommer stiga kraftigt, SAMTIDIGT som tillväxt och vinstförväntningar revideras ner. Dollarn borde inte stampa på 1,25 Eur då, utan borde vara på väg mot 1,21 i sann Risk off anda.

Vi måste ha en nykter bild på detta. ECB vill och kan fasa ut QE. Men arbetsmarknaden är otajt och senaste året konjunkturen haft stöd av en svag Euro. Det kommer klinga av och PMIs kommer mean reverta. Draghi kommer inte kunna höja. Han vill inte höja. Med en styrränta om 0% så bör 2-åringen stå i +0,5% och 10-åringen + 1,5%. Inte som idag -0,5% resp +0,75. Vilket betyder att räntorna borde stiga, men alltså inte för att inflation och räntehöjningar väntar runt hörnet. Europeiska räntor bör alltså kunna fortsätta upp men inte av skälen som de flesta tror på idag.

I USA finns två scenarior. Ett där lönerna tar fart och ett där de inte gör det. Tar de inte fart så borde Core PCE stabiliseras kring 1,7-1,8%. Vilket gör att 1-2 höjningar ligger i korten. På en styrräntan om 1,5-1,75% så bör 2-åringen stå i 2,0-2,25%. Dvs typ där vi är idag. 10-åringen borde stå i 3,0-3,25%. Idag ligger vi på 2,90% så det är inte så långt kvar. Dvs utan strukturell löneinflation så är uppsidan på Amerikanska räntor liten. Tar lönerna fart, då är det ett nytt case. Jag tror inte jag behöver dra detaljerna kring detta.

Det är inte första gången vi har lite räntebaisse, och alla blir livrädda. Det är fullt möjligt att det blir så igen. Men vänta tills PMIs etc har vänt ner längre fram och oron för konjunkturen börjar komma smygande. Tror ni man pratar löner och inflation då? Då kan rädslan för stigande räntor vara som bortblåst. Det gäller att hålla sig nykter här och inte alltid ryckas med.

Oljan (brenten) kommer ner mot 68usd. Kanske är det köpläge redan idag. Brenten rekylerar av fyra skäl

1, Vinsthemtagningar från en vinnande sektor senaste 6mån.

2, Förväntat stark dollar – svag olja

3, Synen på sektorn är att den är en utdelande mogen sektor… mogna yield aktier tar alltid stryk när det vankas högre räntor.

4, Rädsla för att marginal producenterna ska komma igång och trycka upp lager datan

Men ser man ur ett större perspektiv så kanske inte 2/3 trillar in riktigt, och då kan det vara köpläge. Håller inte dagens nivåer väntar 65-66. Då kan man specka i studs. 61 är sista nivå givet att man har en positiv syn. Vilket jag har. Target 78ish gäller fortfarande.

I eftermiddags kom tjänste PMI från Usa. Mixade signaler. Den viktigaste Non manufactoring ISM kom in på 59,9 mot väntat 56,7 och fg 56,0. Starkt!!! Vilket kan få löne-hökarna att tro på en fortsättning av fredagens siffra. Service PMI målade inte samma bild. Den kom in i linje med Flash 53,3 och fg 53,7. Rätt klent faktiskt. Svårt att säga varför dem diffar så! Men det är en viktig diff som vi tids nog måste förstå.

Fortfarande står jag helt utanför, men med fingret på köpknappen rent tekniskt/taktiskt!

Läs gärna den här om fredagens data…

Moving Pieces

Mitelman och jag brukar inte vara överrens om mycket, men här håller jag medom varje ord. Bra skrivet som alltid

https://www.di.se/analys/henrik-mitelman-overdriven-oro-sanker-borsen/

NFP, den amerikanska jobbdatan kom för en stund sedan.

Det skapades 200k nya jobb mot väntat 180k och fg 160. Uppreviderat från 148k. En rätt stark siffra ändå. Pekar på en tillväxttakt kring 2-2,5%. Lite gäsp faktiskt.

Lönesiffran däremot kom in på 2,9% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,7. Uppreviderad från 2,5%.

Hallelulja.. kommer räntorna nu? En lönetakt på 2,8-2,9% har historiskt lirat med en core PCE, Feds favvomått på inflation, på 1,8-1,9%. Därmed skulle Fed ligga rätt i sina prognoser om att nå 2% inflation i år, och i sitt arbete att normalisera penningpolitiken (noll i real styrränta) kunna höja 3ggr i år till 2,0%. Man vill ju gärna extrapolera detta en dag som denna!

Okej låt mig först påminna om två saker. NFP siffran som kom i januari förra året låg också på 2,9% och de flesta hajade till. Inklusive undertecknad. Men redan i februari föll den tillbaks till 2,5% och höll sig sedan på de nivåerna resten av 2017.

ECI employment cost index som kom i onsdags för löneutvecklingen under 4q17 visade på en lönetakt om 2,6% YoY.

Jag säger inte att lönerna inte håller på att växla upp. Jag bara säger att man bör vara ödmjuk och att bygga underlaget på mer än en siffra!

Den har nämligen fintat oss förr.

Hursomhelst, siffran pushar upp såväl långa som korta räntor, och stärker därmed dollarn!

stark dollar är samma som svag krona, dvs stark börs. Men med tanke på anledningen behöver det inte bli så. Anlednigen i det här fallet är att en stark dollar lär försvaga PMIs lika mycket som svag dollar stärkt dem. Då faller vinstrevideringarna. Samtidigt sätter högre räntor press på multiplarna som är rätt uppskruvade dessutom. Därför kan SPX bli rätt dassig framöver, och då är det tveksamt om man ens vill sitta på OMX.

Jag står ju redan utanför, och detta ändrar inte på det. Vill se styrka i marknaden först!

Sen ska man komma ihåg att historiskt  har löneutveckling INITIALT gett en knuff åt köpkraft, företagens försäljning och vinster… och därmed börskurser. Det negativa med höga räntor som ex stigande räntekostnader och lägre multiplar kom något senare och satt krokben för börs och konjunktur. Historiskt alltså. Nu är skuldsättningen så mycket högre att historien kanske inte är någon guide?

Men som sagt…. lönerna kan vara på väg upp, och med dem inflation och räntor. Men vi har extrapolerat fel förr! Var ödmjuk!!! En svala gör ingen sommar, ÄVEN om alla somrar börjar med just EN svala!

Trevlig helg!!!

Yellen tackade för sig igår, och jag måste säga att jag har varit och är imponerad av henne.

Tack för den här tiden!

Hon gav ett ganska hökigt anslag vilket innebär 3 höjningar i år. Från 1,25 till 2,0% styrränta. FED tror på detta för de tror på en stark ekonomi, typ 2,5% tillväxt (jag säger inte emot), vilket i snitt skapar ca 200-250,000 jobb i månaden (jag säger inte heller emot)…. vilket förväntas driva upp kärninflationen mot 2%. Har man 2% kärninflation och vill hålla en neutral penningpolitik så är det alltså fullt logiskt med en styrränta om 2%. Därav 3 höjningar.

MEN, the big MEN, för att nå 2% kärninflation måste man ha minst 3%+ uthållig löneinflation. Hittills har vi inte varit i närheten av detta. Alltså vad Yellen säger är, ”jag tror på hygglig tillväxt och jobbskapande” Check på den, vilket mha Philips sambandet kommer trycka upp inflationen så att det motiverar våra höjningar. Det är här jag tvekar!!!

Jag tror det är minst lika stor sannolikhet att vi om exakt ett år sitter med 2,5% tillväxt/250,000jobb i månaden, fast med 1,5%Inflation/2,5% löneinflation. …… som att lönerna tagit fart. Detta är en jävligt viktig skillnad då jag tror det är svårt för FED att fortsätta höja långt över inflationen. Stigande realräntor brukar vare sig börs eller konjunktur vara förtjänt av. Och jag tror helt ärligt att FEDs främsta mål är inte att döda konjunkturen. Centralbankirer är slavar under inflationstrycket. Believe me!

Från Europa kom PMI från tillverkningssektorn in på 59,6 mot Flash estimaten 59,6 och fg 60,6. Tyska motsvarigheten kom in på 61,1 mot flash 61,2 och fg 63,3. Helt okej ändå. Frågan är om de toppat ur, och om de gjort det ska vända ner med kraft eller hålla sig på de här höga nivåerna. Viktigast kanske ändå är hur de kommer komma in mot förväntan. Euron är ju gräsligt stark tänker jag! De här siffrorna var dock helt okej!

Från USA kom PMI från tillverkningssektorn in på 55,5 mot Flash 55,5 och fg 55,1. ISM Mfg kom in på 59,1 mot väntat 58,8 och fg 59,7. New order kom in på 65,4 mot fg 67,4. Lagernivåerna är låga så ration New Order /Invetories pekar på fortsatt höga nivåer. Dollarn är svag. På det hela taget är detta bra data. Kanske toppnivåer, men det har inte börjat mean reverta, vilket betyder att tillväxten under Q1 och troligtvis Q2 kommer att vara god. Det smittar på jobb och företagens vinster. Det ser bra ut. Frågan är snarare om det redan är inprisat eller ej? Som sagt, klyschor som att en ”börsuppgång aldrig dör av vare sig ålder eller pris, utan recession” och ”en dyr börs kan alltid bli dyrare” ligger till grund för en avslutande 5e våg. Men vi vet också att trenden aldrig är spikrak och intratrend korrektioner när optimismen är som störst är vanliga.

Jag skrev några rader om Hennes&Mauritz för några veckor sen…. kan ju vara värt at påminna om en dag som denna:

Äntligen fredag

Annars velar marknaden och det känns som OMX står inför en rörelse på 50 punkter inom kort. Frågan är i vilken riktning? JAg noterar dessutom att DAX till slut stängde sitt gap, och att vi närmar oss stödnivåer. Med tanke på hur den fintade oss sist, så kanske den ska ge en falsk säljsignal innan det är dags att stiga på?

Imorgon kommer det jobbdata! Stay tuned

”Räntorna är på väg upp nu”

”Nu har det vänt, i år är det på riktigt”

”En 30-årig bull marknad för obligationer är nu slut”

Känner ni igen kommentarerna? De har den senaste tiden spridits som ett mantra i media och bland ekonomer.

Men vänta lite, stanna upp. Tänk till!! Titta på kärninflationen i USA, Europa, Sverige osv. Vad händer? Inte ett skit! Den är toksvag. Titta på lönebildningen, vad händer? Inte ett skit!! Vad har hänt med tillväxten? Den är superduper stark!!! Eller är den? Europa och USA växte med ca 2,5% förra året. En uppväxling med c0,5% från förförra året då de växte med c2%. Hmm hur definierar ni superstarkt? Ur ett historiskt perspektiv så stämmer det inte. Man måste ha någon annan referenspunkt för att definiera det som superstarkt. Typ 2009-2014? Ja det stämmer. 2015-2017 har varit bättre än 2009-2014. Men Amerikanska börserna är ju på rekordnivåer.  Ja just det, men så handlas SPX på PE25 på rullande redovisad vinst. Det är kurserna som sprungit i väg, inte vinsterna. Vinsterna är okej, men inte mer. Precis som med top line sales och tillväxt i ekonomin.

Läge att zooma ut och titta på fakta va?

RU-indikatorn publicerades i förra veckan. Rekordhöga nivåer, i paritet med år 2000 och 2007. Unikt för de åren var att konjunkturen toppade ur, att inflationen låg på en hög nivå och Riksbanken höjt under en längre tid. Många sneglar på den här och säger ”se här, det kommer sluta i tårar. Riksbanken ligger bakom kurvan. Nu kommer det!” Idioter!!! Ni missar den viktigaste iakttagelsen. Varför var inflationen hög? Jo för att lönetrycket hade varit stigande under ett par år I takt med att konjunkturen blivit allt hetare.

På den här punkten är det radikalt annorlunda nu.

Lönedata från Sverige kom igår, och precis som det varit i USA under många år tycks många vara förvånade. Inget händer med lönerna. De står och stampar. När allt är så jävla bra. Hur går det ihop. Lönerna kom in på 2,5% YoY i november. Lönetakten förväntas landa på 2,5% för helåret 2017. Riksbanken hade spått 2,7%. De flesta banker hade spått betydligt högre.

De avtalsmässiga lönerna är ju fastspikade strax över 2%. Men övriga löner växer också extremt långsamt. Innan trodde man att sammansättningen av löner spelade en stor roll. Dvs att högavlönade pensionärer slutar och fler nyanställa lågavlönade börjar. Men detta har Riksbanken tittat på, och det är inte någon stor förklaring.

Snittlönetakten senaste 20 åren ligger på 3,4% i Sverige. Det inkluderar svaga år som 2001-2004. Skulle man bara titta på de goda åren, givet att vi är i just sådana just nu enligt många, så låg lönetakten på klart över 4%. Givet att kärninflation spreadar med ca 100 punkter mot lönerna över tid, så är det inte konstigt att man hade problem med inflation klart över 2% förr när det var goda tider. På samma sätt är det inte konstigt att vi inte har några problem med hög inflation nu heller.

Har man låg inflation ska man som nation satsa på att stimulera tillväxt och jobbskapande. Har man hög inflation ska man inte göra det. Jag vet vad Sverige har och borde göra. Det tror jag Ingves också gör. Men fattar ni andra?

Tillbaks till RU-indikatorn. Varför är det hög när lönerna inte utvecklas starkare?

Den är hög för att rekordmånga företag i den underliggande enkäten svarar

”Ja, vi vill anställa, men hittar inte tillräckligt med kunnigt och kompetent folk”

Jag skulle vilja addera

”… men vi höjer inte lönerna heller”

Jag undrar…. varför höjer ni inte lönerna i syfte att attrahera personal. Ni gjorde det ju senast för 11 år sedan när det var högkonja senast.

Har man inte det här svaret, så kan man inte heller svara på om börs och bostäder ska krascha då man inte kan veta var räntan kommer att ta vägen.

Trots detta så diskuteras detta väldigt lite. Särskilt i relation till alla ränte- bostads och börsartiklar.

Så lova mig att nästa gång någon uttalar sig om bostadspriserna. Fråga dem varför inte företagen höjer lönerna mer trots en tajt arbetsmarknad. Kan de inte svara på det, så kan de inte uttala sig om bostadspriserna.

Den enda som så smått verkar förstå hur allt hänger ihop och hur verkligheten ser ut är faktiskt Nordea. Klart imponerad av dem på sistone. De tror bla annat på 2,9% löneökningar i år, fast med klar risk på nedsidan vilket är fullt logiskt med tanke på att nybyggnationen bromsar in. Det betyder att Nordea inte tror på någon kraftigt stigande inflation heller, och således tror de inte på räntehöjningar heller. Grattis, ni är de enda som tänker själva faktiskt! Alla andra säger räntehöjning i sommar eller i september. De gör det för att Riksbanken har guidat detta (hur många gånger har inte Riksbanken inte levt upp till sin guidance?). De tänker inte själva!!!! Undrar varför de ska ha lön för sitt jobb överhuvudtaget?

Sen vet ni att både jag och Ingves tycker det är ett problem att den låga räntan gör det möjligt för hushåll att överskuldsätta sig. Men det inte Riksbankens uppgift att rätta till. Det är Riksdag, regering och Finansinspektionens uppgift. Men så fort de gör något åt saker blir de kritiserade. Dels banker, mäklare och fastighetsbolag. Av rent kortsiktiga och giriga skäl. De har även blivit kritiserade av politiker, och det är av rent egoistiska och populistiska skäl, de vill helt enkelt bara ta någon annans jobb. Sen finns det en drös till…. och de är bara inkompetenta!

USA.

Från USA kom Core PCE i måndags. 1,5% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,5. Steady as a rock! Visst, FED höjer i mars till 1,5% och därmed kan man säga att de fullbordat neutraliseringen av penningpolitiken. En 2-åring ligger på strax över 2% och en 10-åring på 2,75%. Det ger ju realt rätt hygglig kompensation för inflationstrycket jämfört med för 2-3 år sedan. Ni som tror på ytterligare höjningar i år, och kanske nästa. Hur tänker ni om jag säger att:

1, Stat och hushåll i USA har strax över 200% skuld/bnp. Företagssektorn är också rätt belånad med tanke på deras aktieåterköp senaste åren. Räntekostnaderna har dubblats på 2 år. Kommer inte det att märkas?

2, QT har under 4q17-1q18 legat på snitt 15mdr i månaden. Under q3 och q4 kommer de snitta 45mdr.

3, Lönetakten lirar med c1,5% kärninflation.

4, Svag dollar ger inflation. Men till slut är den mean reverting. Det vet FED också om.

5, Säg att Surprise Index har toppat ur, eller är på väg att göra det.

6, Hårddata har inte levererat i nivå med sentimentsdatan. Vad händer om det fortsätter?

7, Energipriserna är Supplydrivna, inte i första hand demand drivna nu. Tror ni inte FED förstår implikationerna med detta. Ungefär som om matpriserna går upp pga av dåligt väder. Är det då man bromsar tror ni?

Alla verkar vara så jäkla övertygade om att det blir 3-4 höjningar i år. Jag är inte lika säker. Givet att inte lönerna växlar upp såklart….. men den har vi hört förut eller?

Från EU kom första estimatet över BNP tillväxten under 4Q17. 2,7% YoY. Starkt jobbat. Därmed ser helåret 2017 att landa på 2,5%. En uppryckning helt klart. Men lägre än vad sentimentsindikatorerna pekat på. För en stund sen kom kärninflationen från Europa, den kom in på 1,0% YoY mot väntat 1,0% och fg 0,9%.

Tror ni Draghi känner sig manad att kyla ner ekonomin när den precis börjar visa lite livskraft? Det tror inte jag! Dra tillbaks QE Ja, men räntehöjningar Nej. Visst mars 2019 säger någon… men vilken visability har vi över läget då? Noll säger jag!

Imorgon kommer PMI siffror från hela världen. Är de fortsatt starka eller pekar de på urtoppning.

På fredag kommer jobbdata från USA. Lirar jobbskapandet med tillväxt och ledande indikatorer? Det har ju varit lite si och så med det förra året. Sen har vi det absolut viktigaste…. lönerna. Kan FED fortsätta att smyga fram eller börjar Philips att fungera?

Börsen står och väger. Det är spännande nu!

Den svaga dollarn, dvs en stark krona resulterade i en svag börs. Ovanpå det vinstvarnade indextungviktaren Nordea. Det innebar att den tekniska köpsignalen blev en fint, och nu är man utstoppad i väntan på klarhet. Tyska DAX som normalt sett är pålitligare känns lite bättre. Dvs om man vill vara optimist så kan senaste dagarnas rörelse tolkas som att vi fick en köpsignal, men att regeln ”en köpsignal är nästan alltid en kort säljsignal” gäller. Dvs köpsignalen är intakt, vi ska bara ner och samla kraft för att kunna fullfölja den. Eller var det bara en fint. Svårt att säga! Om Euron fortsätter att stärkas, vilket rent tekniskt är rätt sannolikt, så kommer Sverige och Europeiska börser ha det motigt. Jag avvaktar!

Det är lite märkligt för under ECB mötet igår var Draghi allt annat än hökig. Inga räntehöjningar att vänta i år. Han gillar såklart inte att kärninflationen ligger under 1%, vilket till stor del ackompanjeras av tillväxt och löner, samtidigt som Euron är stark. Jag förstår honom!

Euron, ja den tyska 2-åringen är uppe och nosar på -0,53%. Där var den förra sommaren också. Frågan är om den ska fortsätta. I en värld utan QE och en styrränta på 0% så borde den kunna stå i 0,50%. Då ska den ralla på 100 punkter till. Jämför det med USA. Där har vi en styrränta på 1,25% vilket med samma påslag motiverar en 2-åring på 1,75%. MEN, den står i 2,11%. USA har relativt Europa normaliserat sin penningpolitik betydligt mer. Det är väl förmodligen det som driver Eur/Usd. Dvs Europa har långt kvar i normalisering, medan USA inte har det.

Tror man Draghi höjer i Mars 2019, ja då kan Ingves höja i september. Givet synen att Ingves vill ligga sida vid sida när ECB inleder sina höjningar. Problemet är inte att sia Ingves, problemet är att sia Draghi. Ser Europa ut som det gör idag i mars -19 då blir det ingen höjning. Ingves riskerar också att sitta i september med en svensk ekonomin där tillväxt och inflation har fallit tillbaks. Det ställer till det för honom, och gör det motigt att höja. Det finns för många loose ends där ute för att man ska kunna sia när Ingves ska höja om ni frågar mig. Skälet till varför ekonomer pratar om höjning i år, är för att Riksbanken säger det. Men ni måste förstå att Riksbanken kan liksom inte säga att ”vi tänker höja då, för det har vi bestämt” utan det beror på hur situationen ser ut då. Penningpolitik påverkar ekonomin. Men det är tillståndet i ekonomin som bestämmer penningpolitiken, inte tvärtom. Det förstår inte alla!

Intressant att Tyska IFO kom in på 117,6 mot väntat 117,0 och fg 117,2. Det är stark, särskilt relativt Flash Mfg PMI. Betyder det att IFO laggar, ELLER att PMI siffran var en outlier? Vet ej, men det är viktigt!

Nästa vecka blir hyper viktig..

Måndag: Core PCE

Onsdag: EMU Inflation

Torsdag: ISM/PMIs

Fredag: US NFP

Det blir spännande 🙂

Hörde ni Trums tal  i Davos. Lite som att säga ”Jag är din bästa kompis så länge som vi bara leker på mitt sätt”. Vad är det för jävla kompis undrar jag?

USA växte med 2,5% förra året. Det var lägre än de 3% man trodde på i början av året, mot bakgrund av Trumpismen. Men högre än Obama året innan som låg på 1,8%. Att det skulle vara Trump som tryckte upp tillväxten tror inte jag på. Däremot att dollarn försvagades med nästan 20% och oljan repade sig, samtidigt som räntorna, trots räntehöjningar, höll sig tajta tror jag är en bättre förklaring. Det här årets ingångsvärden ser inte likadana ut. Det är ett som är säkert!!!

Trevlig helg!