Kortsikt's Blog

OMX är uppe och testar motståndet just nu kring 1660 (1655 på stängning). Marknaden är överköpt, men det var den även nere på 1600/1610. Bryter vi så väntar 1720. Även området 1680/1700 är intressant då det utgör Fib50% av 1518 och 1600/1610. En rekyl kommer! 100% säkert. Frågan är från vilken nivå. 1600/1610 kommer troligtvis att testas. Men det sa jag även om 1560. Det senare känns ju rätt avlägset nu. Det finns även ett tekniskt case för 1500ish i december. Det som talar emot en större rekyl är säsongsmönstret. Oktober till April brukar vara den bästa perioden. Men RSI ska ner mot 50ish och vända.

Ur ett längre perspektiv är trenden stigande, och jag har länge tagit sikte på 1720 som en roadbump mot 1900/2000 som ska uppnås nästa år. Den sista etappen i resan sedan 2009. Jag har haft väldigt fel i att pricka nivåer i den tekniska analysen så ni ska ta allt detta med en nypa salt. Det enda råd som egentligen fungerat är det allmänna: Trenden är stigande, Skala ner din posse när stämningen är god, skala upp den när den är dålig. Tillämpa en Stopploss metodik som passar dig och dina positioner. Det lär funka ett tag till.

NFP, dvs jobbskapandet i USA, kom in på -33k  mot väntat 90k och fg 156k. Vi kan ta det med en axelryckning då det har med orkanerna att göra. Den kommer fixa till sig snart igen!

Men lönerna är desto viktigare. De kom in på 2,9% mot väntat 2,6% och fg 2,5%. Den högsta på mycket länge. En siffra gör ingen trend, men ändå!!! 2,9% lönetakt rimmar med 1,9% kärninflationstakt (mätt som Core PCE). Dagens siffra borde glädja alla Philips anhängare. Den gör också att sannolikheten för december höjning stiger. Dock ska man ha klart för sig att lönedatan i nov samt dec bör ligga kvar kring samma nivåer. Men hursomhelst, stigande löner ger stigande inflation. Vilket ger FED anledning att balansera sin penningpolitik. Således ökar chanserna för höjning i december. Således borde dollarn stärkas.

Stark dollar, svag krona, stark OMX typ.

Svag krona, bra för svensk tillväxt, ökad chans för att Ingves tar bort QE och kanske höjer nästa år om ECB också går i den riktningen. Typ!

ISM Tjänstesektorn kom in i onsdags 59,8 mot väntat 55,5 och fg 55,3. Högsta sedan 2005. Not bad!!! Det är bra då USA primärt är en tjänsteekonomi och det är där jobben skapas. US Service PMI kom in på 55,3 mot flash 55,1 och fg 56,0. Också en bra siffra men inte på samma nivå som den första. ISM/PMI manufactoring visar samma diskrepans. Hursomhelst, Q4 ser lovande ut. Nu är det upp till Q3orna och bekänna färg och visa på samma riktning så att revideringarna hänger med…. annars finns det risk att hårddata inte går i samklang med sentimentsdatan.

Di.se skriver lite om aktiv vs passiv förvaltning.

https://www.di.se/nyheter/proffset-sa-vassar-du-ditt-fondsparande/

Jag har skrivit en hel del om detta tidigare. Men låt mig repetera:

Fördelarna med passiv förvaltning:

1, Billigt

2, Du vet att du inte kommer gå sämre än index

Nackdelarna:

1, Allt annat lika väger en övervärderad aktie mer i ett index än en undervärderad

2, Storbolagsbias. Det finns inget som säger att storbolag behöver gå bättre än småbolag. Snarare tvärtom

3, Man riskerar att få Sektor- och land bias (lite vilken fond det är) vilket kanske inte alltid är önskvärt

4, Man riskerar att få vissa ”faktor” Biases. Som ex Growth vs Value lite beroende på vad som är i ropet.

De här punkterna 1-4 gör att man troligtvis tar större risk än man hade kunnat göra i en icke indexerad produkt.

Nackdelarna med Aktiva fonder är:

1, Dyra

2, Du kan inte veta om fonden kommer gå sämre än index

3, Få slår index. Men detta är också ett matematiskt faktum som många missförstår. Dvs om man utgår från att det finns två aktörer på marknaden, aktiva och passiva fonder. Så kommer passiva positionera sig enligt index. Övriga aktier kommer fördelas mellan de aktiva fonderna. Alla aktier är alltid ägda av någon. Vissa aktier går bättre än index, andra sämre. Så rent matematiskt måste hälften av de aktiva förvaltarna gå bättre än index och hälften gå sämre. Men tack vare avgifter så borde typ 40% gå bättre och 60% sämre. I praktiken har det inneburit att ca 25% går bättre ett slumpvist valt år. Anledningen till att det är färre som slår index än vad det matematiskt borde vara handlar om att vissa fonder säger att de är aktiva, men är passiva. Efter avgifter går de alltså sämre än index per automatik. Vissa är indexskuggande för att fondens storlek tvingar dem till det. Andra inte. Ett annat skäl är att det finns fler aktörer i aktiemarknaden än fonder. Om de på marginalen väljer bättre aktier än fonderna så är det också en anledning till varför inte fler fonder slår index efter avgifter.

Av de 25% som går bättre än index ett slumpvist valt år så är det drygt var femte som gör det hyfsat regelbundet. Dvs 1 fond på 25 lyckas slå index regelbundet. Det finns en logik bakom detta också. Vinnaraktierna under ett slumpvist valt år är inte samma påföljande år. Vinnarna det året är inte desamma året efter heller. Det ställer till problem. För att en fond ska kunna slå index ett år, så måste de valt rätt aktier. Men för att kunna slå index nästkommande år så måste de sitta på de nya vinnaraktierna. Sen måste de repetera detta om och om igen. Då talar vi om tajming, och tajming beror till stor del på tur och otur. Att en förvaltare ska lyckas med att byta från en vinnare till en ny vinnare, innan den förra blir en förlorare, och från att den tidigare varit en förlorare så måste han ha en stor portion tur. Eftersom turen är normalfördelad så kan inte de aktiva fonderna som grupp lyckas särskilt väl.

Det är alltså dåliga odds att gissa vilken fond som ska slå index ett slumpvist valt år. Sannolikheten att den fonden sen ska slå index  år efter år är alltså väldigt liten. Även den som regelbundet försöker välja en ny fond har också dåliga förutsättningar. Men det handlar alltså inte om att aktiva förvaltare är särskilt dåliga, utan de matematiska förutsättningarna är helt enkelt för dåliga. Ibland när man lyssnar till debatten så får man nästan intrycket av att folk tycker att 80-90% av alla aktiva fonder ”borde” slå index för att försvara sin existens som grupp. Det är alltså en matematisk omöjlighet.

Fördelen med Aktiva fonder är

1, De passiva fondernas nackdelar, man kan sätta ihop en portfölj som bättre balanserar över vs undervärderade aktier, får bort land, stil, sektor och size biases, och därmed får en portfölj med mer attraktiv riskprofil. Därmed inte sagt att den slår index. Men en skicklig förvaltare borde klara det på lång sikt, då den lägre  risken framförall levererar värde när marknaden kraschar. Med hjälp av den outperformance som skapas då tar han med sig det i nästa uppgångsfas.

Ex. Säg att index går från 100 till 200 över en period. Sen kraschar den ner till 100. Säg att en aktiv fond har beta 0,8. Då stiger den till 180 för att sen krascha till 108. högre avkastning med lägre volatilitet. Problemet är att i praktiken tillåts inte fondförvaltare arbeta så här. Detta då uppgångsfaserna oftast är på ett par år. Aktieintresset är stort från allmänheten. Att då kroniskt gå sämre straffar sig. När kraschen kommer sticker många huvudet i sanden, aktieintresset dör, och det är få förvaltare som får tack när de går ner 40% trots att marknaden är ner 50%. Därför är det få aktiva förvaltare som jobbar med den aktiva förvaltningens sanna styrka. Istället jagar de outperformance i en stigande marknad, och kraschar därför lika mycket eller mer än marknaden när sättningen kommer. Totalavkastningen över tid blir därefter.

Debatten kring aktiva och passiva fonden saknar kompentens och insikt idag… vi borde börja där!

Det har pratats mycket om att räntorna kommer att stiga nästa år, och vilka effekter det kommer att få. Man får ofta höra ”Aktier har fortsatt uppsida, inte minst för att räntebärande placeringar inte ger nåt”. ”Om räntorna börjar stiga så går allt åt helsike”

Det stämmer till viss del, men det finns andra aspekter att tänka på:

1, 0% är svag avkastning. Särskilt om aktier stiger med 20%. Men om aktier faller med 20% så är 0% väldigt bra. 0% är inte alltid dåligt.

2, ”PE 17 är inte dyrt med tanke på dagens räntor”. Detta uttryck tar sitt avstamp i att börsen historiskt handlats till i snitt 15,6X fast då var räntorna väsentligt högre. Många tänker att ett räntemotiverat PE-tal ligger långt över 20. Men då missar de en sak. Vinsttillväxt!!! Den historiska 15,6x tar höjd för högre räntor (riskfri ränta). Men den tar också höjd för högre vinsttillväxt. Jag har tidigare gjort en förenklad DCF modell (dvs en kassaflödessnurra som omfattar 10 år och därefter terminal value, riskfri ränta 10-åring samt historiskt snitt på riskpremie) som visar att 8% vinsttillväxt till de historiska räntorna som gällde Pre-Lehman motiverade ett PE tal kring 16. Drog man ner räntan till typ noll så steg det motiverade PE-talet till typ 30. Men den aggregerade vinsttillväxten senaste 10 åren har varit mycket lägre än den historiska. Så drar vi även ner långsiktig vinsttillväxttakt så sjunker det räntemotiverade PE-talet ganska snabbt ner under 20.

Frågan är, kan vi långsiktigt ha låga räntor och hög vinsttillväxt. Nej det går inte. Vinsttillväxt är över en 10-års period korrelerad med företagens Försäljningstillväxt. F-tillväxten är korrelerad med nominell tillväxt i ekonomin. Nominell tillväxt skapar jobb. När tillräckligt många jobb skapas så stiger till slut lönerna. Stiger lönerna så stiger inflationen. Stiger inflationen stiger räntorna. Så ytterst kan man säga, nollräntor över tid betyder implicit låg inflation. Låg inflation innebär implicit svag vinsttillväxt. Typ över en 10-års period. Så vi kan inte ha kakan och äta den.

Konklusionen är att PE17 är inte så billigt trots att räntorna är låga.

3, En variant av ovan är som min kollega sa. Aktiemarknaden är smart. Den prisar in högre räntor. Den har förstått att dagens räntor inte är uthålligt.

4, ”Stigande räntor är negativt för aktiemultiplarna, typ PE-tal”. Ja det stämmer. Men stigande räntor KAN också vara synonymt med högre tillväxt. Dvs uppreviderade vinster. Så NETTO måste inte stigande räntor vara negativt för aktier.

5, ”Det är inte dagens PE-tal som är för höga. Det är vinsterna”. Den här gillar jag. Om räntorna stiger så stiger räntekostnaderna. Givet skuldberget så blir de höga. Tillväxten bromsar in. Företagen säljer färre produkter. De tjänar mindre pengar. Det är dagens vinster som är inflaterade. Drar räntorna sjunker vinsterna. Då handlas inte börsen till PE  17 längre utan högre. Lägg till resonemanget under punkt 4, dvs att högre ränta ger lägre PE. Då ska en lägre vinst multipliceras med en lägre multipel. Det är själva kärnan i börskraschen.

Det finns många aspekter kring räntans effekter. Det enda jag säger är att man bör inte se det isolerat. Utan vad är det som driver räntan i en viss riktning, och vad som händer med övriga variabler. Att förstår dynamiken i det här kommer vara värdefullt kommande 2-3 åren tror jag. Eller vad tror ni?

Många verkar tro på stigande räntor framöver, och att det finns ett behov av högre räntor. Till alla er så har jag några frågor:

1, Varför stiger inte lönerna, när företagen säger att det är 1, goda tider 2, de vill anställa men hittar inte folk 3, andel av befolkningen som har ett jobb är mycket hög?

2, Kan inflationen uthålligt stiga om inte lönerna gör det?

3, Kan man tala om högt resursutnyttjande och överhettning om inte lönerna stiger?

4, Finns det några bra skäl att höja räntorna om inte inflationstrycket stiger, bortsett från att bromsa in utlåningen till hushåll och dess bieffekter på bostadsmarknaden?

Going forward så fäster jag vikt vid Q3orna. Det är som vanligt bara EN sak som spelar roll. Kommer Fwd EPS vara högre efter rapportperioden än idag? Många talar gärna om rapporterna kommer in bättre än väntat osv osv… men i slutändan räknas bara en sak. Kommer den förväntade vinsten kommande 12 månader revideras upp eller inte. Revideras den upp så blir marknaden allt annat lika billigare. Då finns det underlag för kursökningar, givet att marknaden inte ska omvärderas annorlunda än idag. Annars inte.

Vad händer härnäst?

Vilken budget Trump till slut kommer få genom är också viktig. Eller rättare sagt, kommer den innebära att företagens vinster ökar eller inte.

Slutligen, Draghi och Ingves bör ge besked i slutet på månaden om de kommer röra QE i januari.

Nordkorea, Spanien, Orkaner och gud vet allt. Det är bara brus…. Till motsatsen är bevisad.

Såg två svenska lönecharts. Det första är jag rätt trött på. Det har inte guidat rätt sen 2015. Samma chart från USA visar samma sak, och där kan man gå ännu längre bak. Det behövs en djupare diskussion. Det sista chartet visar på löneutvecklingen i Sverige idag, och att det krävs ganska så rejäla löneökningar för att vi ska få ett inflationsproblem. Har svårt att förstå dem som argumenterar för överhettning. Problem med lån och bostadssektorn, JA. Men det går att åtgärda enkelt utan att höja räntan. Överhettning, Nej. Inte som jag ser det i alla fall!!!!

Trevlig helg!

Rent tekniskt ville det ju inte alls toppa ur i förra veckan. Fel av mig! Tvärtom fortsatte det upp med stöd av starka börser och svag krona. Börsen är klart överköpt och rekyl borde infinna sig. Frågan är var det toppar ur. Nästa motstånd ligger på 1660. Det finns en optimism där ute, och då brukar uppsidan vara begränsad. Precis som för ett par veckor sedan när det fanns en pessimism där ute…. då var det köpläge.

Oktober brukar vara en klassisk bottenmånad, men många chartister tror nog att vi såg botten i augusti. Ur ett fundamenta perspektiv så kommer fokus riktas mot Q3 rapporterna. På fredag kommer arbetsmarknadsdata från USA. Från Europa och Sverige får vi se om centralbankerna kommer säga nåt om QE programmens framtid. Nedtrappning i januari är base case. Särskilt om FED kan höja i december. Men viktigast är förmodligen Trump och hans budget. Börsoptimismen grundar sig på att man återigen hoppas på att bolagsskatterna kommer sänkas i USA, och därmed ge mer över till aktieägarna. Frågan är hur detta ska finansieras? Om det inte ska finansieras med mer lån vill säga. Skuldtaksdiskussionen förlängdes till december.

Valutorna är fortsatt viktiga för börserna. Det känns som att kronan är på väg mot 8,50ish mot dollarn. Så länge som marknaden tror att FED höjer i december är detta base case. Dock är det inte orimligt med en snabb rekyl mot 8,06-8,08. Detta kommer lira med rekyl i OMX.

För Eur/Usd siktar jag på 1,12-1,14. Brott av 1,165 bekräftar detta. Dock kan en snabb rekyl få oss att testa 1,19ish.

I Sverige förlängde man Ingves mandat. Frågan är hur man gör i USA. Jag tror och hoppas man förlänger Yellens mandat. Sätter man en ny mer hökig kandidat som chef som sen höjer mer och snabbare än man gör idag, så kommer det bara bromsa den amerikanska ekonomin. Det verkar ju korkat då skatteintäkter är korrelerade med tillväxt, och vill man som Trump genomföra kostsamma reformer, så vill man väl göra det med så stor kassakista som möjligt?

Svensk politik är inget som påverkar börsen, och därför borde jag inte kommentera Ulf Kristersson. Men jag kan inte hålla mig. Jag undrar lite ödmjukt, hur kan Alliansen hålla ihop om man inte är överrens om hur man ska förhålla sig till SD. Verkar som om Annie inte kan sitta i regering med någon som vill göra det med stöd av SD. Var står du Uffe? Läser man Di.se nu ikväll så säger du att det var ett misstag att släppa fram Löfven och Moderaterna måste kunna ta makten oavsett vem som stöder er. Samtidigt vägrar du samarbeta med SD. Förlåt men det låter korkat. Du kommer nämligen aldrig få Jimmys stöd om han inte får nåt i utbyte. Alltså kommer SD och vänstern rösta ner er i Riksdagen. Svenska väljare förtjänar besked innan valdagen hur man löser detta.

Svenska politiker har lyft upp frågan kring avtrappning av ränteavdraget igen. Om jag får repetera min syn:

1, Ränteavdraget är bra om det tvingar folk att låna lite mindre. Samtidigt är Skuldkvotstaket tusen gånger bättre, då det inte ger en negativ effekt i hushållens plånböcker samtidigt som det uppnår samma syfte med att folk tvingas låna mindre. Dvs genom att ta bort ränteavdraget så ökar riskerna i systemet då moståndskraften mot stigande risker minskar. Den effekten får inte skuldkvotstaket.

2, De som tjänar mest på ränteavdraget är de med stora lån. De har i regel stora inkomster. Alltså ser man det som en överklass produkt. MEN i relation till disponibelinkomst så är det låginkomsttagare som är mest beroende av ränteavdraget. Dvs de kommer påverkas mest negativt.

3, Är ränteavdraget en kostnad för staten? Njae. Är skatterna från Ränteinkomster en inkomst för staten? Bakom varje utlånad krona med tillhörande räntekostnader, finns en inlånad krona med ränteinkomster. Personligen tycker jag man ska se till netto.

Point being. Inför Skuldkvotstak. Den dagen vi vet att 0% av låntagarna har för mycket lån. Låt oss då ta bort ränteavdraget. Om vi gör det idag så ökar vi bara systemriskerna. Särskilt bland de utsatta grupperna där konsekvenserna är som störst. Det är inte så smart. Gör det i rätt ordning.

Kataloniens illegala omröstning igår har inte heller bäring på börsen. Men jag kan inte hålla mig. Jag tänker på 4 saker:

1, om 40% går och röstar, och 90% röstar JA, så vet vi att 36% av folket vill ha självständighet. Men vad tycker övriga 64%? Jag tror det finns ett bias bland de som går och röstar och de som vill ha självständighet.

2, de som vill ha självständighet av språkliga, kulturella och historiska skäl måste vara lite svaga i sinnet. Det känns så otroligt gammalmodigt och förlegat tankesätt.

3, då förstår jag snarare dem som anser att Spaniens rikaste del inte är så sugna på att finansiera Spaniens fattigare delar. Lite som att Stockholmare inte vill finansiera Norrlands inland. Eller Danderydare inte vill finansiera fattigare Stockholmare. Men om vi drar detta till sin spets. Var tror ni det slutar då? Just det. SAMTIDIGT måste det finnas en rimlighet i transfereringar och utjämningsbidrag. Det är detta diskussionen i Spanien borde handla om.

4, Inom EU talar man idag om ökad integration, ett starkare EU och mindre nationalism. Omröstningen går på tvärs mot detta. Ett självständigt Katalonien lär inte bjudas in till vare sig EU eller Euron på kort sikt. Det får dem fixa själva. Klarar man det? Norge och Schweiz klarar ju av att stå utanför. Men är Katalonien jämförbart?

I fredags kom Inflationsdata från USA. US Core PCE kom in på 1,3% mot väntat 1,4% och fg 1,4%. Kan FED verkligen skita i detta i december om det inte vänder upp? Vi har ju en antal oneoffs som gör att inflationen borde repa sig framöver. Ni vet dollarn, energi, telefoni, hälsovård etc. Samtidigt har vi ett lönetryck som inte motiverar högre inflation än den vi har idag. Så till alla ni som tar för givet att FED höjer i december och ett antal gånger nästa år. Er analys måste antingen vara ofullständig eller tror ni på att Philips sambandet ska börja fungera? Jag är ödmjuk. Enligt mig så kommer inflationen svinga sig tillbaks mot 1,7-1,8% men därefter är risken stor att den faller tillbaks igen. I linje med rådande löneinflation. Givet att lönerna inte drar alltså, vilket man inte kan utesluta, men som vi inte sett några tecken på!

Idag har det även rullat in lite PMIs.

Från Europa kom Mfg PMI in på 58,1 mot flash 58,2 och fg 57,4. STARKT. Från Tyskland kom den in på 60,6 mot flash 60,6 och fg 59,3. Starkt, men avviker från IFO. Från Kina kom Caixin Mfg PMI in på 51,0 mot väntat 51,5 och fg 51,6. Lite svagt. Den officiella siffran kom in på 52,4 mot väntat 51,5 och fg 51,7. Starkt! Varför diffar dem? Vem leder vem?

Från Usa kom PMI in på 53,1 mot flash 53,0 och fg 52,8.. dvs okej samt ISM som kom in på 60,8 mot väntat 58,0 och fg 58,8. Sjuukt starkt. Jag undrar om de leder hårddatan, eller de skjuter över målet igen. Nu handlar det knappast om Trump effekt, utan snarare starkt oljepris och svag dollar…. ska bli intressant att se om Q3orna kommer driva upp FY18 earnings…. jag är inte så säker!

Hursomhelst, dagens PMI skörd är börsvänlig…. dock kan det vara inprisat till stor del! Kom ihåg att de negativa effekterna av stormarna kanske inte har börjat synas heller?

Det finns goda chanser att vi toppar ur idag.

Dels är marknaden överköpt.

Dels har stora index som SPX, Stoxx600 osv lämnat bakom sig gap från den 8 september som utgör ca Fib50% nivåer idag, och som brukar täppas till.

Även om börsen är på gång att bilda en medellång teknisk köpsignal, som man bör agera på, så kommer den inte utan rekyl.

OMX testar sitt motstånd kring 1600-1610…. och det kanske håller. Nästa område är inte förrän 1660, och dit når vi inte utan rekyl tror jag. Har jag fel går vi mot 1660 och rekylerar mot 1600… typ där vi är nu!

Jag har också tjatat om att börsen inte kan trenda uppåt om inte kronan börjar försvagas… där är vi nu! Problemet är tyvärr att kronan inte leder börsen utan tvärtom senaste veckorna.

Det slog mig hur tekniskt oviktiga den senaste Pivot punkterna varit. När vi var nere på 1518 så siktade man efter 1500ish. Den kom på skam. När vi dessförinnan var uppe på 1660 siktade man på 1720, som även den kom på skam. Vad lär detta oss? Ta gärna ut viktiga balansnivåer, men räkna nästan med att nästa reaktionsnivå blir en bit innan eller efter. Dvs se större intervall som köp och säljzoner. Var beredd att ta en förlust och stoppa ur dig när du har fel!

Oavsett om vi toppar idag eller ej, så räknar jag med att 1,560 stödet ska testas innan vi drar vidare. Är marknaden stark lär vi kanske vända en bit högre upp.

IFO kom in igår på 115,2 mot 116,0 väntat och fg 115,7 (nedreivderat från 115,9). En touch svagare siffra, men fortfarande på en stark nivå. Frågan är om IFO leder PMI?

Den här veckan blir annars rätt lugn på datafronten. Laddar inför nästa veckas PMIs och NFPs. Oktober brukar vara en vändningarnas månad. Men kanske vände det på 1518 redan i augusti? Eller är dagens styrka bara rekyl i fallande? Hmmm, nästa rekyl kommer visa vägen!

Jag noterar att dollarn är på väg att tillta i styrka… är det trendvändning nu måntro? Eller fint?

Have a nice one!

Flash Manufactoring PMI kom från Europa och Tyskland nu på morgonen. Från Europa kom den in på 58,2 mot väntat 57,1 och fg 57,4. Den Tyska kom in på 60,6 mot väntat 59,0 och fg 59,3. Helt otroligt starka siffror. Tänker att det borde inte vara några problem för Draghi att i oktober flagga för att dra ner QE från 60mdr till 40mdr. Men undrar också hur länge detta kan hålla i sig med tanke på Eurostyrkan i år?

Amerikansk Manufactoring Flash PMI kom in på 53,0 mot väntat 53,0 och fg52,8. Inte dåligt, men fan inte så bra heller tycker jag. Vi får se vad ISM kommer in på nästnästa vecka. Det är störigt att PMI och ISM konvergerar så, för man blir liksom inte riktigt klok på vilken som guidar framtiden bäst. Visserligen drogs ISM med i Trumpeffekten, och föll därefter desto mer, men har repat sig. Det skulle betyda att PMI har en mer nykter syn. Å andra sidan är ISM mer aktad pga sitt långa trackreckord och undersökningens omfattning.

Nordea var tidig med att lyfta fram säsongsmässigheten i den amerikanska datan.

Mycket pekar på att datan under hösten ska komma in bättre än väntat…

Detta skulle i så fall innebära en naturlig push på långräntorna, typ 10 åringen. Om Fed höjer i december borde också bidra….

Detta borde i sin tur stärka dollarn. Dvs försvaga kronan. Dvs starkt OMX. Läge att fånga OMX på nästa rekyl?

Trist att behöva av sluta veckan med nedan chart. Men sist yieldkurvan låg där den gör idag var vi 2,5 år från recession. Det skulle i så fall rimma väl med mitt scenario om lågkonja under 2020 (och konjunkturtopp 2019, börstopp 2018)

TREVLIG HELG!

Fed avstod från att höja räntan och meddelade att man introducerar QT i oktober. Helt väntat!

Man specificerade inte beloppen för QT men marknaden räknar med 10mdr per månad under 4Q17. Detta trappas sen upp till 20mdr i 1Q18, 30mdr i 2Q18, 40mdr i 3Q18 samt 50mdr i 4Q18. Sen fortsätter man med 50mdr till man är klar. Med ”klar” är inte när man nollat innehaven på Tillgångssidan i FEDs balansräkning, utan när man nollat posten Bankreserves på skuldsidan i Balansräkningen. Fördelningen väntas vara 60% Statspapper – 40% bostadspapper.

Okej, är 10 mdr mycket? För det första är det 6mdr i statspapper som inte kommer rullas av i oktober-december. 4mdr är knutet till bostadspapper. Är 6mdr mycket? Kan det få inverkan på statslåneräntorna?

USAs statsskuld ligger på ca 20,000mdr dollar

http://www.usdebtclock.org/

Låt oss förenkla. Underliggande löptider varierar men den är inte orimligt att tänka att merparten av skulden rullas över på 10 år. Det betyder att 1/10-del faller varje år. 2,000mdr dollar. Det är ca 170mdr i månaden.

Tänk att i oktober så faller 170mdr som måste rullas över. De flesta som sitter på statspapper gör det av en anledning. Ofta har de mandat att sitta på x% statspapper. Typ Försäkringsbolag etc. En annan grupp är utlandet, främst Kina och Japan, som handlar mycket med USA och får betalt i dollar. För dem är det naturligt att köpa det tryggaste som går att köpa för pengar i kundens valuta. Amerikanska statspapper. Sen har du alla pensionärer och rika människor med ett behov av att BEVARA sina pengar (ett begrepp som det talas lite om, i motsats till VÄXA) som gärna sitter på statspapper. Point being, när statspapper förfaller, så är det naturligt för de här aktörerna att rulla över dem i ett nytt papper, med ny ränta och löptid. Men i oktober så är det en tant som säger ”Hörni pojkar, jag tar det mesta av det jag brukar, men jag måste lämna 6mdr. Är det någon som kan ta dem?”. Just det, det är tant Yellen som väljer att rulla över det mesta men väljer att avstå från en liten del. 6mdr av 170mdr är peanuts. Så de stora drakarna kommer säga. Nemas problemas, vi tar dem. Inte för att de kan trycka pengar, de får såklart sälja nåt annat, eller avstå från att köpa nåt annat, för att kunna ta ytterligare 6mdr i statspapper. Men det kommer inte ge avtryck. Det är för lite. QE har historiskt skapat det vi kallar för Asset Inflation. Det var en del av syftet. Man är rädd att QT skapar Asset deflation. Men 6mdr i det här sammanhanget. Det är peanuts.

Vad händer sen? Jo Yellen blir ju sittande med en del papper hon rullat över, precis som innan, och med 6mdr i cash. Eller egentligen 10mdr, för hon har gjort samma sak med bostadspapper. Hon tar den stora säcken med 10mdr och åker ner i källaren hos FED. Där finns två rum. I det första rummet står en tryckpress. Den har hon använt mycket genom åren. Men det var ett tag sen sist. Typ 2014 tror jag det var. Men nu går hon till andra rummet, för första gången någonsin. Där finns en stor braskamin. I denna slänger hon in säcken med pengar. Puff. Så var dem borta. Lika enkelt som hon en gång tryckte dem i andra rummet. Ordningen återställd. (för er som inte förstår så finns det inte två rum i källaren hos FED med en tryckpress och braskamin, utan allt ligger i en dator, och allt det här justeras enkelt med ett musklick)

6 miljarder kanske inte är så mycket. Men vid samma tid om exakt ett år så är tanken att hon kommer avstå från att rulla över 50mdr. Varav 30 mdr i statspapper. Att be killarna som rullar över 170mdr en normal månad att ta 30 extra, är ju mer än 6mdr. Så allt annat lika kommer det bli tajtare. Det fina i de här förhandlingarna är att det kommer aldrig att saknas pengar. Det är bara en fråga om pris. Dvs US Treasury som sköter om statsskulden och emitterar statspapper kanske måste lyfta räntan något när FED avstår från 30mdr. Det är den här processen som skapar pressen på andra tillgångsslag. Asset Deflation. Vi vet inte exakt vad som ger exakt vilken effekt på räntorna, men FEDs modeller säger typ att 500mdr om året, dvs ca 40mdr i månaden, slår med 0,25-0,50% på räntorna. Det är alltså den förväntade effekten. Men det är ny mark, så vi kan inte vara säkra på nåt!

Men budgeten ropar någon! Sant, det vi diskuterat ovan är bara befintlig skuld som rullas över. Skulle Trump lansera en budget med stora underskott, som måste lånefinansieras genom Treasury, då ritar detta om kartan. Men eftersom vi inte vet nåt om budgeten ännu så behöver vi inte gissa tycker jag. Det mest troliga är att den blir hyfsat balanserad. Det är ju därför han brottas med Obamacare. För att kunna frigöra pengar till skattesänkningar. Skattesänkningar som inte går att genomföra utan att spara på annat håll. I oktober vet vi mer hoppas jag.

Yellen sa även igår att FED avser att höja 3 ggr I ÅR. Den mindre begåvade listar ut att då måste hon vilja höja i december. Mycket riktigt tog Fed funds rate ett skutt upp och därmed prisar man in en höjning i december med ca 75% sannolikhet. Samtidigt var hon orolig över inflationen. Det rimmar lite illa faktiskt. Jag tror så här. FED tror att effekterna från mobiltelefoni, energi, dollar och hälsovård kommer klinga av och inflationen kommer lyfta något fram till december. Det motiverar nästa höjning. Jag tror också att hon höjer för att jag tror också att inflationen lyfter av samma skäl. MEN, om den inte gör det. Säg att det skulle stå kvar och stampa. Då är decemberhöjningen illa ute. Så vi kan inte ta gift på den!

Sen meddelade man att man har som avsikt att höja 3ggr nästa år. Från 1,25% till 2,0%. Under 2019 två gånger, till 2,5%. Under 2020 en gång till 2,75%. För det första är inte prognoserna för 2019 och 2020 vatten värda. Så glöm dem. Jag säger inte att det inte kommer hända. Jag säger att ingen har prognosförmåga så långt idag.

Vad som är mer intressant är VARFÖR man tror på detta. Jo det är mycket enkelt. FED tror att ekonomin ska växa med ca 2%ish om året närmaste 3 åren. Om ekonomin gör det så skapas det ca 200,000 jobb i månaden. 2,4m nya jobb om året. Inte noll inte 5miljoner. Det finns en logik bakom varför det skapas jobb i en växande ekonomi, och att det försvinner jobb i en krympande. Om det skapas 2,4m nya jobb om året de närmaste 3 åren så kommer arbetslösheten att leta sig ner mot minst 2%. Det är nu det börjar bli intressant. Idag ligger löneinflationen på ca 2,5%. Det utmynnar i ca 1,5% Core PCE. MEN om arbetslösheten faller ner mot 2% så är det rätt naivt att tro att lönerna inte kommer att börja ta fart (här har man haft fel i många många år, men det är ändå rätt trotsigt att hävda att 2% arbetslöshet inte leder till löneinflation högre än vid historiskt mycket svaga konjunkturer). Därför tror de på stigande löner. Med dem kommer Core PCE att stiga. När den går över 2% så kommer man successivt byta fot från Balanserad penningpolitik till Åtstramande politik. Det innebär positiva realräntor. Dvs styrräntan ska vara högre än inflationen. DÄRFÖR tror man på så många räntehöjningar som man gör!

MEN det är här FED och marknaden trampar fel. De amerikanska hushållen har nästan 18,500mdr dollar i skulder. Statskulden ligger på strax över 20,000 mdr. Totalt 40,000mdr ish. Räntorna på det här kalaset betalas av skattebetalarna. Genom deras löner. OM Fed höjer med 1% så ökar räntekostnaderna för befolkningen med 400mdr om året. 2% är 800mdr. Ni fattar. Jag vet inte exakt vad löneunderlaget ligger på men stigande räntekostnader av den kalibern utgör en stor del. TILLRÄCKLIGT stor för att bromsa ekonomin om höjningarna blir för många. Bromsar ekonomin så skapas färre jobb. Lägre tillväxt och lägre jobbskapande kommer göra att löneinflationen inte vill ta fart. Alltså tar inte Core PCE fart. Alltså kommer inte FED kunna höja så mycket. FEDs höjningar och QT kommer bita tillräckligt. Tillräckligt för att tillväxt, jobbskapande inte kommer kunna fortsätta i samma takt… och därmed minskar risken för stigande löner och inflation. OCH realiseringen av räntehöjningar!

Min tes har varit att Åtramande politik troligtvis inte kommer införas, för att pga den stora skulden så har man en automatisk broms som kickar in även vid små räntehöjningar. Dvs Balanserad PP räcker.

Min gissning är att man höjer till 1,25 i december, givet att inflationen börjar ta fart igen. Troligtvis kommer man även höja i mars och juni givet att konjan håller i sig och inflationen lyfter att rent statistiska skäl. Dvs upp till 1,75%. Därefter har vi QT som börjar pressa på under andra halvan samtidigt som stigande räntekostnader gör sitt för ekonomin. Så min Best guess är att man höjer till 1,75% och sen är det stopp, givet att lönerna inte skenar. Men kom ihåg att detta inte är en prognos utan snarare en scenario analys. Det finns för många lösa komponenet här som kan stöka till det. Så att kalla det prognos är aningens naivt.

Time will tell.

Under samma tid väntas Draghi ta ner QE från 60mdr i månaden till 40mdr i januari. Samt från 40mdr till 20mdr nästa sommar. Denna åtstramning lär sätta press på Europeiska räntor.

Vad händer med den så viktiga Eur/Usd. Rent tekniskt borde dollarn studsa någon gång. Typ Fib38% alt Fib50% av årets rörelse. Men räntespreadmässigt? Idag ligger den amerikanska 10-åringen på 2,28%. Nästa sommar med 1,75% styrränta och lite QT borde den ligga på 3,25%ish. Givet att vi inte står inför recession, för då kommer den handlas lägre. Tysken borde typ stå i 1,25-1,50% givet att Draghi bibehåller 0% styrränta med fasar bort QE. Detta mot 0,47% idag. Det betyder att US 10yrs ska upp med 0,97% (3,25-2,28) medan tysken ska upp 0,75-1% (1,50-0,47). Typ samma! Ur det här perspektivet är det svårt att motivera varför endera ska stärkas eller försvagas starkt mot någon. I ett längre perspektiv är det mer intressant. För om FED är klar med sina höjningar, och Draghi står i begrepp att höja under 2019…. då finns fortsatt Euro-potential såklart. Fast först rekyl.

Maggan kastade in den svenska budgeten igår. 1% budgetunderskott. Folk kritiserar henne för att vara slösaktig och köra med valfläsk. Så här är det. De som kritiserar henne gör det för det är deras jobb. De skulle kritiserat henne oavsett hur budgeten ser ut. 1% underskott när Sverige växer med ca 3% och statsskulden ligger på drygt 30% av BNP är peanuts. Helt okej om du frågar mig. Ansvarigt? Absolut! Statsskulden som andel av BNP kommer sjunka till nästa år. Omvärlden tittar på oss och är gröna av avund. Tills dem sett hushållens skulder i förhållande till inkomsterna. Då skrattar de och säger. Tur ni har så låg statsskuld. Det kommer ni få användning för en dag 🙂

Nej vad gäller vår budget så tycker jag det handlar mer om sammansättning, än själva slutnotan. Men den diskussionen får vi ta en annan gång.

Trots FEDs småhökiga budskap vill inte räntorna riktigt dra i USA. Det gör att dollarn inte riktigt drar. Det gör att vi tvekar om dollarn ska etablera sig över 8 spänn och gå mot 8,50. Det gör att OMX inte lyfter och utmanar 1,600-1610 motståndet på sin väg mot 1660. Det svajar…. och jag, precis som alla andra bevakar 1560 på nedsidan och 1600-1610 på ovansidan. Redo att stoppa in mig tekniskt i marknaden… men hittills helt utanför.

Imorgon kommer Flash PMIs från olika håll i världen…. stay tuned!

Företrädare för bankföreningen tycker det är en dålig ide om Finansinspektionens förslag om utökade befogenheter att begränsa utlåningen går igenom.

http://www.di.se/opinion/bankforeningen-inte-ens-hogutbildade-kommer-fa-kopa-bostad/

Kan ni inte läsa Di, läs gärna

https://www.va.se/nyheter/2017/09/18/bostad2/?utm_campaign=va-sept18-eft&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=036e6051aa8244e085af6c296e632ef5&elq=afab35164a1d4ba89cab4454635e49b6&elqaid=10507&elqat=1&elqCampaignId=7380

Det är stötande! Bankernas primära sätt att öka vinsten är genom ökad utlåning. Fråga vilken bankdirre som helst var deras vinst hade legat idag om de lånat ut hälften så mycket som de gjort senaste 10 åren.

Ett skuldkvotstak hade surrat fast utlåningens maxnivåer vid inkomstutvecklingen och då hade utlåningstakten blivit därefter. Detta borde bankföreningen såklart känna till. Alltså är de köpta, eller jävligt okunniga.

De säger exempelvis att bankerna redan tillämpar ett skuldkvotstak idag. Men herregud, då kan det ju inte vara nåt problem att införa en reglering? Nej just det. De vill ha föexibiliteten att frångå sina egna principer. Vilket nedan chart visar!

Såg nedan chart av Claes Hemberg… tycker ni det verkar som om bankerna jobbar strikt efter sina principer? Hade de varit stenhårda i sina principer hade det varit kritvitt över en viss gräns. Nu är det fan prickar överallt!

De skriver också att låginkomsttagare stängs ute ur marknaden. Haha! Det löste vi samma dag som vi införde belåningskravet om 85% skuldsättning. De unga har inte EK och kan därför inte köpa. En urbota dum reglering utan nytta!

Lögnerna fortsätter. De tar dagens priser och sen räknar de med nya regleringar hur de slår mot hur mycket man får låna. Då kan man inte köpa! Men hallå! Utlåningen styr priserna. Lånas de ut mindre, blir priserna lägre. Lån styr priser. Inte tvärtom! Man kan inte ta dagens priser och ställa dem mot mindre lån. Jag har i tidigare inlägg bevisat hur priserna är totalt korrelerade med storleken på lånen, genom lånelöfteskalkylerna. Det är logiskt!

De hänvisar till en undersökning gjord av Copenhagen Economics som säger att ränteläget drivit upp priserna. Detta stämmer. Det ska få oss att tro att lösningen på problemet är om Ingves börjar höja styrräntan istället. Vad de glömmer att säga är att den låga räntan har gjort lånelöftena mer generösa, vilket drivit upp lånen och därmed priserna. MEN, med ett skuldkvotstak så hade lånelöftena bara beviljat lån upp till en viss gräns och därmed hade lånestocken och priserna bara vuxit till en viss gräns. De hade ytterst följt löneutvecklingen. Priserna hade varit lägre, lånen likaså. Men även räntekostnaderna då Riksbanken hade kunnat fokusera, precis som idag, på ett lågt resursutnyttjande, låg tillväxt och vidmakthålla en konkurrenskraftig valuta i en värld utanför våra egna gränser som växer med ca 2%. Varför rycka tusenlappar från hushållen genom högre räntor, när man kan nå samma effekt, dvs bromsa utlåning, priser och därmed motverka en kommande fastighetskrasch och finanskris genom skuldkvotstaket. Detta verkar inte ens bankernas egna ekonomer, strateger och gud vet allt kunna ta till sig av!!! Trots att är rädda för obalanser som skapas i spåren av utlåning. De ligger ju inte direkt sömnlösa över inflation och skenande löner. Då hade räntehöjningar varit det rätta vapnet. Men inte nu!

Bankföreningen lyfter också fram stackars egen företagare som tar ut lite lön. Tar de ut lite lön för att deras företag inte tjänar mer. Då ska de inte få låna mer än de klarar. Det kan stjälpa både deras företag och hushållsekonomi. Om de tar ut liten lön för att de väljer utdelning istället av skatteskäl. Då tycker jag de ska spara lite utdelningar istället så att de kan skjuta in Ek i bostaden istället. Då behöver man inte ta ett så stort lån.

Ursäkta, men hela debattartikeln stinker, och var fan är journalisterna som alltid hugger på Ingves. De lyser med sin jävla frånvaro. Det är äckligt!

Idioter, fattar ni inte att skuldkvotstak och kraftiga räntehöjningar får exakt samma effekt på utlåning och priser. Fast där det förstnämnda INTE försämrar kassaflödet hos hushållen eller kraftigt stärker kronan. Något vi dessvärre inte kan välja bort vid räntehöjningar.

Fattar inte hur alla som driver en så hård linje mot Ingves kan sitta och vara så jävla tysta när företrädare för bankerna, byggfirmorna och mäklarna dissar regleringar. Regleringar som ni borde gilla om ert övergripande mål är att bromsa utlåning och obalanser.

Jag förstår alla som är oroliga över den svenska bostads- och fastighetssektorn. Prisuppgång och utlåningstillväxt. OBALANSER som uppstår som till slut kan tvinga oss in i fördärvet. Men det går att bromsa. Antingen genom att höja räntorna som de flesta är inne på. Eller regleringar, där det finns både bra och lite mindre bra. Men de flesta verkar bara vara inne på att det är Ingves fel, och att han sitter inne med den bästa lösningen. Så är det inte. Det är precis tvärtom. Han sitter på den klart sämsta lösningen. Jag kan inte förstå alla som hackar på Ingves, men som är så tysta när det kommer till regleringar? Fattar ni inte?

Jag vet exempelvis att Nordeas chefsekonom Annika Winsth fattar att regleringar som Fi propagerar för har en bromsande effekt på utlåningen. Samtidigt sa hon senast i förra veckan att det är hög tid för Riksbanken att börja höja. Av många skäl, men där ett av de viktigaste är att motverka att det byggs upp bostads- och skuldbubblor. Hon fattar alltså att båda verktygen leder till hennes mål. Men hon hackar på Ingves, men inte Bankföreningen. Kan någon förklara detta för mig? Annika, jag undrar om det möjligtvis är så att du inte känner att du ”kan” hacka på bankföreningen även om du skulle vilja? Detta är inte personligt mot Annika… alla andra chefsekonomerna beter sig exakt likadant. Jag förstår att VD på Nordea säger nej till regleringar för det är ett hot mot lönsamheten. Men som chefsekonom???

Sen har vi samma beteende bland journalisterna. Men det är klart… bankerna och mäklarna är ju stora annonsörer. Det är inte Ingves.

Är det verkligen så illa undrar jag?

Kärninflationen från Eurozonen kom in på 1,2% YoY mot väntat 1,2 och fg 1,2. Vare sig nivå eller trend borde få Draghi att vilja se stigande räntor eller starkare Euro…. således vänta er en fortsatt duvig politik. Därmed inte sagt att han i oktober inte kommer meddela att QE reduceras från 60 till 40mdr i månaden från och med januari. Anledningen till att han kan tänka sig att göra det är att han sänkt tidigare trots att inflationsdatan är svag. Att lyfta bort QE handlar mer om att Europa inte är i kris, än att inflationen måste vara en huvudvärk.

FED har en tid gett signaler om att de inte är nöjda med inflationsutvecklingen. Det är en av anledningarna till att man inte höjer imorgon. Hur den fortsätter att komma in i oktober, november och december kommer vara avgörande för om man tänker höja i december. Marknaden prisar in 65% sannolikhet. Huruvida FED höjer eller inte är viktigt för det påverkar räntespreaden med Europa, som i sin tur påverkar Euron. Givet hur Euron utvecklas får det effekter på vilken politik Draghi väljer att föra, och som bekant så förhåller sig Ingves till hur Draghi gör. Hur Ingves agerar får i sin tur effekter på vilka räntekostnader svenska hushållen har framöver, vilket påverkar vår ekonomi. Det påverkar också kalkylräntan i lånelöftena, och har därmed en direkt effekt på våra bostadspriser. Så JA, den Amerikanska inflationen är extremt viktig för vår egen vardagsekonomi. Kanske till och med viktigare än vad Svensk inflation är…..

Inflation i USA mäts på många sätt men de två vanligaste är CPI (consumer price index) och PCE (personal consumption expenditures). FED förhåller sig till den senare. Men tittar såklart på båda. I första hand tittar man på Core CPI och Core PCE, mer än headline siffran. På senare år har CPI taktat ca 0,5% högre än PCE. Förklaringen ligger i hur man mäter. Korgarna skiljer sig åt något där de största skillnaderna berör priser på hälsovård och boende. Core CPI kom senast in på 1,7%. I linje med fg mätning fast något högre än väntat. Core PCE kom senaste in på 1,4%. I linje med väntat och nåt lägre än fg mätning. Så någonstans mellan 1,4-1,7% ligger inflationstrycket på idag. Detta rimmar rätt väl med lönetakten kring 2,5%, där den historiska spreaden legat på ca 1%.

Men vad kommer hända med inflationen framöver? Stiger den så lär den trigga FED att vilja höja i enlighet med sin strategi att balanserad penningpolitiken. Dvs ta REAL räntorna mot noll. Vilket implicit betyder att styrränta och kärninflationstakt ska ligga på samma nivå. Det är inte förrän inflationstakten etablerar sig över 2% som vi kan tala om överhettning vilket ställer krav på FED att istället tillämpa en åtstramande politik. Dvs positiva realräntor. För att kärninflationen ska nå den här nivån så hävdar jag att lönerna måste etablera sig kring 3,5% i årstakt, minst. Jag säger inte att det inte kan hända. Jag säger bara att det inte har hänt ännu, och jag är extremt ödmjuk inför förmågan att kunna prognostisera löneutvecklingen. Hittills är det många som misslyckats. Inte ens FED vågar ge klara besked kring Philips sambandet. Det säger en hel del!

Men det finns annat som påverkar inflationen det närmaste året.

Nedan chart visade hur mobiltelefon tjänster slog hårt mot inflationen i mars och april. Men även utan de här så kom CPI ner rejält. Nu ser vi en återhämtning, eller snarare normalisering.

Även resor och hotell boende föll kraftigt i pris, men verkar nu vara på väg tillbaks

Även Medical Services har hållt tillbaka inflationen, men är på väg tillbaks…

Den tidigare starka dollarn har inneburit att Core Goods Inflation gått ner… men med tanke på att dollarn varit svag i år så lär det mean reverta nästa år… två charts!

ISM har tidigare haft en ledande effekt på Core CPI. Det är inte så konstigt. ISM leder tillväxt, som leder jobbskapande, som ger köpkraft, som pressar upp priser, dvs inflation…. så det är logiskt! Den pekar på stigande inflation mot 2% nästa år. Men att tro att inflationen ska fortsätta ovanför det är naivt med dagens lönetakt.

Givet att marknaden har rätt. Dvs att Core CPI, och motsvarande Core PCE inte kommer röra sig nämnvärt under resten av året så tror jag risken är rätt stor att FED INTE höjer i december. Vi får se. En höjning i mars-18 känns däremot väldigt sannolik. Stämmer nedan chart, dvs att inflationen kommer röra sig upp mot 2% till nästa sommar, så lär FED inte bara höja i mars utan även i juni. Fler än 3 höjningar, dvs upp till 1,75% tror jag vi kan glömma, så länge som lönerna inte tar fart. Kom ihåg att vi även har QT. Det spelar inte så stor roll i år (30mdr). Det väger ganska lätt under 1H18 (150mdr). Men under 2H18 handlar det om 270mdr. Så om jag får bestämma blir det höjning i mars och juni till 1,50%. Alternativt december, mars och juni till 1,75%. Alternativt december, mars till 1,50%. Sen är det stopp!

Så länge som lönerna tuggar kring 2,5% i årstakt så kommer inte inflationen att strukturellt kunna ta sig längre än till 2% förrän det är dags att börja mean reverta igen. Det är därför som jag tror på max 2-3 höjningar totalt. Drar lönerna över 3% och etablerar sig där…. då får vi rita om kartan!

Jag vet att för många låter detta urflummigt, och den här typen av prognoser är mer scenarioanalyser än prognoser. Men det är viktigt att ha en förståelse för hur allt hänger samman. För om detta faller ut, dvs att FED höjer 2-3 gånger fram till nästa sommar, så lär det skicka upp amerikanska räntor och stärka dollarn. Det är samma sak som att försvaga Euron vilket gör att Draghi kan bli mer duvig, vilket gör att Ingves kanske vågar sig på de här räntehöjningarna som alla prognosmakare verkar tro på idag (fast inte riktigt pga av skälen jag anger ovan). Gör FED däremot ingenting… för att ovan syn på inflationen inte infaller. Då är risken högst påtaglig att Ingves inte gjort ett skit med räntan vid den här tiden nästa år. Så det känns ju som ganska viktig materia. Ellerhur?

Ha en fin kväll!

OMX har tuffat vidare och utmanat både 1585ish-motståndet och Fib50% 1588 nivån. Många undrar; håller vi på att bryta den fallande juli trenden, eller väntar ny baisse? Nästa viktiga motståndsnivå är 1600-1610 området. Det är först när vi passerat den som vi får en lång teknisk köpsignal. Samtidigt noterar jag att Kronan inte riktigt vill etablera sig över 8kr mot dollarn med besked. Det gör att jag tvekar kring styrkan på börsen. Börsen börjar också bli smått överköpt, vilket på kort sikt brukar vara anledning till rekyl, men på längre sikt en köpsignal. Oavsett kommer OMX att falla tillbaks till 1560ish innan det drar vidare till högre nivåer. Håller 1560 så är 1516 en trolig botten. Håller inte 1560 så väntar troligtvis lägre nivåer och då har vi satt en ny Pivot topp. FED mötet i nästa vecka kan bli triggern för hur det blir. Vissa tror att marknadens duviga syn på Fed kan komma på skam, och att de kommer framstå som mindre duviga än väntat. Detta skulle i så fall ge en knuff åt räntorna och stärka dollarn. Dvs Svag krona…. alltså stark börs! Jag vet att det osar lite kaffesumpsanalys. Vi får se helt enkelt! Som enskild indikator skulle jag vilja lyfta fram Fed Funds rate för december som idag ligger på ca 50% (sannolikhet för december höjning). Skulle den dra i väg, så drar räntorna och dollarn.  Att de inleder QT med 10mdr i månaden borde inte vara någon game changer då det är väntat.

US Core PPI kom in på 1,9% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,9…. förhållandevis stabil. Trots dollarns svängningar.

US Core CPI kom in på 1,7% mot väntat 1,6 och fg 1,7%. Den har slutat att falla!!! Frågan är om det är dags för den att börja stiga? Se chart nedan. Rensar man för telefoni etc så ligger den rätt mycket högre. Snarare mot 2,4%. Skillnaden mellan CPI och PCE har historiskt legat på ca 0,5% vilket skulle betyda att core PCE (Fed favo mått) är på väg mot 1,9%. Det tror jag skulle få FED att börja se mer muntert räntehöjningar. Kanske redan i december. Annars i mars.

US Retail sales kom in lite svagt. Control Group kom in på -0,2% MoM mot väntat +0,3 och fg +0,6. Lite förbryllande. Har det med stormen att göra? Ur ett YoY perspektiv ser det dock inte så dåligt ut!

Empire Mfg Index kom in på 24,4 mot väntat 19,0 och fg 25,2. Helt ok!

China FAI, dvs fixed asset investment kom in 7,8% mot väntat 8,2 och fg 8,3. Industriproduktionen kom in på 6,0% mot väntat 6,6 och fg 6,4. Retail kom in på 10,1 mot väntat 10,5 och fg 10,4. Lite klent, och inte riktigt i linje med PMI…. men inget att dra för stora växlar på.

Chartet nedan är från Merill och visar att cash nivåerna bland förvaltarna är väsentligt högre nu än de var senast under 00-talet när aktievärderingarna uppfattades som lika höga. Det är en intressant tolkning. Ett alternativ sätt att se på det är att cashnivåerna legat kring 4% senaste 14 åren, och skulle vi få en riktig jäkla downturn så är det snarare troligt att cashnivåerna drar upp mot 7%. Minst!

DN har en artikel som visar att svenskarna blundar för högre ränta. Den visar att drygt 40% av de tillfrågade inte har tagit höjd för högre räntor. Jag kan tycka frågan är rätt konstigt förmulerad. Problemet är nämligen att vanlig amortering under 1-2 år knappast förändrar situationen nämnvärt om du har ett stort lån. Hushåll skulle kunna sälja sin bostad och byta ner sig, och därmed reducera lånet. Men det är ett rätt stort ingrepp. Jag skulle säga att har du rätt nivå på lånet, så behöver du inte vara orolig. Dvs en ränteuppgång gör att du kan konsumera mindre på annat, på samma sätt som senaste årens räntenedgång har inneburit motsatsen. Det är inte så mycket att bråka om. Det viktiga är att du klarar av att betala dina räntor i alla tider, vilket ställer krav på storleken på lånet. Så på frågan, har du förberett dig för högre räntor är fel ställd. Det borde snarare vara. Vet du vad dina räntekostnader blir vid högre räntor? Ser du någon risk att du inte kommer klara av att betala dem?

http://www.dn.se/ekonomi/manga-svenskar-blundar-for-hogre-ranta/

Jag har lyft fram detta tidigare. Problemet med svenska arbetsmarknaden är inte primärt bakgrund utan utbildning. Utrikesfödda med hög utbildning får nämligen jobb. Sen är det frågan om 20 åringar från Syrien som helt saknar grundskoleutbildning kan bli Handelsekonomer…. känns inte som det va?

Svensk data är stark, de flesta ekonomer talar om räntehöjningar…. och mitt i allt det här går Per Jansson från Riksbanken ut och säger att det vore katastrof att dra tillbaka QE om inte ECB gör det. Implicit att då stärks kronan så pass mycket att 6-12 månader senare så vänder datan ner. Marknaden drog snabbt den korrekta slutsatsen. Om man inte kan dra tillbaka 15mdr QE i januari…. hur ska man då kunna höja senare nästa år? Jag tror han har en poäng. Jag tror ECB ska reducera från 60 till 40 samtidigt som vi går från 15 till 0 är det bästa för en stabil valuta. Däremot tror jag inte det är katastrof om ECB inte gör nåt.

Apropå ECB, så nedan chart från Nordea som pekar på lönerna kan vara på väg upp i Europa. Det kan mycket väl bli så. Men låt mig bara vara tydlig. Vi har haft tonvis av sådana charts från USA senaste 3 åren som pekar på att lönerna kommer ta fart, då korrelationen varit hög historiskt. Men där charten visar fel. Broken Philips curve liksom. Min magkänsla är att resursutnyttjandet ändå är ganska lågt i Europa sett ur aggregerat perspektiv. Åk till Sydeuropa om ni inte tror mig! För det tredje behöver löneinflationen upp mot 2,5-3% för vi ska nå 2% kärninflation. Om vi ska över 2% krävs ännu högre löneinflation. Det känns rätt avlägset.

Nedan chart visar hur korren brutit ner mellan Koppar/Guld och 10-åringen. Kommer dem att gå ihop. Jag vill ju tro det. Främst genom att 10-åringen ska upp. Vid en styrränta på 1% vill jag ju ha 10-åringen på 2,5% precis som den indikerar. Kan vi bara engångseffekterna ur inflationen verka ur, det lugnar sig kring Nord Korea samt Trump får en hyfsat balanserad budget på plats…. så har vi räntan på 2,5% snart igen.

Slutligen tänkte jag avhandla själva rubriken i det här inlägget. Är det högkonja eller inte. Jag har länge hävdat att vi ingalunda är i recession, men inte heller i högkonja. Jag grundar det på att:

1, Tillväxten är strukturellt lägre än vid tidigare konjunkturer

2, Arbetsmarknaden, sett till jobbskapande, arbetslöshet och löneinflation, inte är lika stark som vid tidigare högkonjunkturer

3, att våra största tradingpartners inte har högkonja, då är det naivt att tro att vi har det

4, att konjunkturuppgången inte är bred utan pga att den är räntedopad så är det bara vissa grupper, branscher och regioner som mår bra. En äkta högkonja borde inte fungera så!!!

Men varför hör man varje dag från ekonomer att den svenska konjan är så rysligt bra? Jo för att de tittar på BNP gapet. Enligt skolboken är det högkonja när den är positiv, och så är det just nu. Klicka på länken nedan och läs, för det är intressant.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/

Bnp gapet är alltså skillnaden mellan dagens bnp och potentiell bnp. Potentiell BNP är alltså inte som många tror max nivån för aktiviteten i vårt land utan den nivå av aktivitet som innebär ett balanserat utnyttjande av våra resurser. Dvs det vare sig driver inflation eller deflation. Nu är vi alltså över den potentiella Bnp nivån vilket innebär ett överutnyttjande av resurserna. Detta borde leda till stigande inflation. Men det gör den inte pga för låg lönebildning.

Men vem har rätt och vem har fel? Jag köper defintionen av lönegapet och synen på konjunkturen. Men räknar vi fram ”potentiell BNP” på rätt sätt. För att räkna fram det så tittar man på nivån av resursutnyttjande i ekonomin. KI gör det. Den visar mycket riktigt att resursutnyttjandet är högt. Hur tar man reda på det? Jo man gör bla enkät undersökningar bland företag där man frågar om de vill anställa, om det är lätt eller svårt att hitta folk att anställa. Man tittar även på hur stor andel av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Alla de här pekar på ett mycket högt resursutnyttjande. Därför anses vi befinna oss i högkonjunktur.

Men jag undrar lite ödmjukt:

Kan resursutnyttjandet anses vara högt samtidigt som löneinflation är obefintlig? Jag vete tusan, men det är en rätt viktig fråga. För om det INTE är så, så innebär det att vi räknar fram potentiell BNP felaktigt. Den kanske är mycket högre? Då skulle det betyda att BNP gapet inte alls är positivt. Ingen högkonja alltså.

Om vi beräknar ”potentiell BNP” felaktigt så innebär det att vi vare sig har högkonja eller skadlig inflation…. och hur bråttom har då Riksbanken att strama åt sin politik? Givet hur obenägen Riksbanken är att höja räntan så skulle man kunna misstänka att även Riksbanken är tveksam till hur ”potentiell BNP” beräknas. Skeptikern kanske då svarar att det inte är beräkningen som är felaktig, utan att Riksbanken helt enkelt prioriterar att förhålla sig till ECB penningpolitik. Det kan såklart ligga nåt i det. Å andra sidan, om löneinflationen i Sverige legat på 4,7% istället för som idag 2,7%, och kärninflationen varit därefter….. hade Riksbanken verkligen kunnat säga ”vi måste förhålla oss till ECB”? Jag tror tvärtom att i det läget hade man sagt att Sverige lider av uppenbara överhettningstendenser och att vi bör höja räntan även om ECB inte gör det. Konsekvensen av detta är naturligtvis att kronan stärks kraftigt, men det är helt klart önskvärt med tanke på att ekonomin är i stort behov av nedkylning. Idag har vi inte det problemet, så jag lutar mig nästan åt förklaringen att beräkningen av ”potentiell BNP” inte är fullständig då den inte att tar hänsyn till löneinflationen i ekonomin.

Jag är också fullt medveten om att löneinflationen kanske ligger och lurar runt hörnet. Att indikatorerna som visar på högt resursutnyttjande till slut kommer slå igenom, men att det lite längre tid än vanligt. Fine! Så kan det kanske vara, men än så länge har vi inte sett några bevis på detta. Vare sig i Sverige, Tyskland eller USA.

Som ni förstår är det en rätt viktig frågeställning?

Min fråga till alla er där ute är inte om vi är i högkonjunktur eller ej… utan om vi gör rätt i att beräkna ”potentiell BNP” utan att ta hänsyn till löneutvecklingen i ekonomin?

För just nu går alla omkring och tjoar högkonja mot bakgrund av att BNP gapet är positivt….. och att Riksbanken bör agera därefter. Risken är att vi fattar ett sånt beslut på felaktiga grunder.

Trevlig helg!

I våras meddelade Fi, Finansinspektionen, att man vill utvidga amorteringskravet på bolån. Hushåll som tar större lån än 4,5X hushållets Bruttoinkomst ska tvingas amortera 1% på lånet per år. Man kan säga att det är ett mjukt skuldkvotstak. Mjukt i bemärkelsen att det inte är ett tak, utan att man de facto kan låna mer än 4,5X sin bruttoinkomst. Men det kostar i amortering, vilket förhoppningsvis tvingar vissa låntagarna att ta lite mindre lån i slutändan. Alternativt amortera ner dem lite fortare till sundare nivåer.

Fi vill införa mjukt skuldkvotstak

Jag är ingen stor supporter av amorteringskrav. Däremot är jag en stor supporter av skuldkvotstak som många vet. Det är bättre att ta RÄTT storlek på lånet, och sen slippa amortera. Än att ta ett för stort lån, och tvingas amortera. Amorteringskravet gör också att det rycks tusenlappar från hushållen varje månad. Tusenlappar som kan komma att behövas i händelse av en ränteuppgång. Det ökar alltså riskerna i systemet. Sen är det såklart upp till var och en om de faktiskt VILL amortera på sitt lån. Vilket egentligen handlar om frågan, vill du konsumera idag eller imorgon? (amortering är samma sak som sparande och det är inget annat än uppskjuten konsumtion, med den skillnaden att om du konsumerar för lånade pengar idag så kostar det ränta. Om du sparar och förräntar dina pengar kan du troligtvis konsumera mer i framtiden än vad du kan idag allt annat lika.)

Hursomhelst så har förslaget gått ut på remiss och naturligtvis är det många som tycker det är ett dåligt förslag.

http://www.di.se/nyheter/professorer-underkanner-skarpt-amorteringskrav/

Bankföreningen tycker det är dåligt för det innebär att hushållen kommer låna mindre, vilket innebär lägre potentiell vinsttillväxt för dem. Vilket är deras prio nummer ett. Även Sveriges Byggindustrier och Mäklarsamfundet tycker samma sak, av samma skäl. Mindre vinst helt enkelt. Detta är branscher som allt annat lika tjänar mer pengar ju större lån vi tar. Man kan tycka att detta är unket. Dvs de borde svara ur ett ekonomiska samhällsperspektiv. Men samtidigt är det ju inte ett byggbolags uppgift. Det är att bygga och tjäna pengar, vilket de gör nu när priserna är tillräckligt höga, vilket alltså är kopplat till att hushållen får tillräckligt maffiga lån (som de använder när de köper sin nybyggda bostad).

Men nu går alltså även Lars E O Svensson, John Hassler och Peter Englund ut och sågar förslaget. De säger att:

1, Det är inte alls säkert att Sveriges ekonomi tar skada om hushållens räntekostnader stiger. Att Finansinspektionen saknar bevis för detta. Därför behöver man inte heller införa åtgärder som begränsar lånens storlek.

Men vänta lite. Hushållen har 3,000mdr i bostadsskulder, 500 mdr i BRF skulder som de är ansvariga för och 800 mdr i övriga skulder. Det summerar till 4,300mdr i skulder. En ökning med 1% är 43 miljarder i ökade räntekostnader. Men 43 miljarder hamnar inte bankernas kasskista utan går vidare till dem som finansierat bankerna. Väldigt mycket bostadsobligationer. Men där äger utlandet en stor del, så de pengarna försvinner ut ur landet. Svenska aktörer som sitter på bostadsobligatiner är ofta försäkringsbolag- och pensionsbolag. De pengarna tenderar till att återinvesteras. Väldigt lite går ut i ekonomin.

Men man kan också ifrågasätta varför räntan stiger. Jo för att inflationen stiger. Varför stiger den, jo för att lönerna stiger. Summan nettolöner (dvs lön efter skatt) som betalas ut i Sverige ligger högt räknat på 1,500 miljarder. Om lönerna skulle stiga i en takt som exakt kompenserar för ökade räntekostnader så måste de stiga med 2,9% (1543/1500). Men det gör de nästan ju tänker någon!!! Problemet är att då kompenserar det inte alls för inflationen i vår ekonomi. Dvs då kan vi inte handla mer än vi gjorde förra året, och då slår det mot ekonomin. Idag ligger lönetakten på ca 2,7%. Det är detta som krävs för att köpkraften ska lyckas lyfta BNP med ca 3%. Om vi därutöver vill bli kompenserade för ökade räntekostnader med 1%. Då måste lönerna stiga med 2,7% + 2,9%= 5,6%. Detta för att bara kompensera för EN PROCENT ökade räntekostnader. Vid ytterligare EN procent stiger räntekostnaderna med 86 miljarder. Då krävs 2,7% + 5,7% = 8,4% löneökning. Detta för att svensk ekonomi inte ska påverkas. Rimligt? Nej inte särskilt!

2, Att en försvagad konjunktur snarare ger fallande räntor. Inte stigande.

Detta är något mina kritiker ofta lyfter fram. Räntorna lär ju inte fortsätta att stiga om ekonomin tvärbromsar! Sant. Men i praktiken så ser händelseförloppet annorlunda ut. Lehman hösten 2008 innebär att centralbanker nollade styrräntorna. Trots detta hade vi recession under 2009. Det funkar nämligen så att det är stigande räntor och räntekostnader som får konjunkturen att välta över och gå in i recession med kraftigt stigande arbetslöshet och fallande tillgångspriser. I det läget sänker centralbanker räntan vilket mycket riktigt sänker räntekostnaderna. Men efter business och consumer confidence är så nedtryckt så konsumerar man inte. Man sparar och är försiktig. Har vi dessutom en fastighetskris så förvärrar den recessionen och förlänger den. Trots noll räntor. I USA bottnade huspriserna ur 2009. Men det skulle dröja ända till 2015 innan priserna var tillbaks på 2007 års nivå. Nollräntan gör att man kan ta sig ur recessionen, INTE UNDVIKA DEN.

3, Att högt belånade hushåll faktiskt ger Riksbanken ett starkt verktyg att reglera ekonomin.

Sant, ju mer lån hushållen har, desto mer har Riksbanken greppet mellan benen på hushållens väl och ve. Men ur det resonemanget så är desto mer lån bättre. Så är det naturligtvis inte. I förlängningen skulle det bakbinda Riksbankens penningpolitik, om 25 punkters höjning eller sänkning hjälper eller stjälper hela vår ekonomi. De skriver att skuldsättningen ger Riksbanken ett verktyg att styra landet ur en recession. Det är i så fall lika mycket ett verktyg att styra landet in i recession. Vi ska ha rätt nivå på skulden vs inkomsterna. Inte aggregerat. Utan för varje enskilt hushåll. Det är bara så vi kan undvika en fastighetskrasch, som i sin tur leder till finanskris, som i sin tur leder till recession. Recessioner kommer och går. Det kan vi inte göra så mycket åt. Men det är jävligt mycket trevligare att bara ha recession, än att ha recession i kombination med fastighets- och finanskris.

Inför skarpt Skuldkvotstak NU!

Börsen är pigg och är uppe och sniffar på motståndet kring 1,585. Bryts det väntar 1,600-1,610. För att vi överhuvudtaget ska bryta och fortsätta uppåt mot gamla toppar, jag tänker främst på 1,660 och 1,720, så kan inte kronan harva under 8kr mot dollarn. Den får inte vara så stark. Stark krona – svag börs. Så länge som kronan inte etablerar sig över 8 kr så är risken för återtest av 1,516 och stödområdet kring 1,500 samt 1,450 klart överhängande. Däremot om kronan är på väg mot 8,50kr då har vi troligtvis sett botten. Någon gång kommer vi få en reaktion på rörelsen från 9,10kr i april i år, och jag tror 8,50kr är ett bra target. Frågan är om det är dags nu?

Vi har september FED möte nästa onsdag, den 20e. Marknaden tror inte på någon höjning, och marknaden brukar ha rätt. Men skulle man mot förmodan höja så skulle räntorna hoppa till och stärka dollarn… dvs försvaga kronan, vilket skulle kunna vara ett startskott för börsen. Men det är inte så troligt. Tvärtom är det mer troligt att de ger en duvig bild mot bakgrund av inflationen och att Stormarna kommer ge ett hack i kurvan för tillväxten under Q3. Men att de troligtvis introducerar QExit, eller QT (Quantitative Tightning) som det också kallas för.

Kronförstärkningen på sistone är dels ett resultat av en mer duvig FED, som alltså handlar om klen Core PCE och klen lönebildning. Men även ett starkt Sverige som ser ut att klara sig utan fullt så expansiv penningpolitik. Nej, vi kan inte balansera penningpolitiken genom att snabbt höja till neutrala realräntor, dvs upp till 1,5-2,0% då detta skulle tvinga oss in i fastighetskrasch och recession. Men vi kan skrota QE och vi kan höja med 50 punkter upp till par mot ECB. Frågan är om kronan prisar in detta på 8kr mot Euron, eller vi har mer att ge? I min värld ska en 2-årig statsobligation ligga kring 0% och 10-åringen kring 1,0% om styrräntan är -0,5% och Riksbanken INTE tillämpar QE som dopemedel. Idag ligger de på -0,72% och +0,52% så visst finns det att ta av om man Riksbanken avslutar QE och lämnar marknaden för statspapper som nettoköpare. Alltså kan kronan, allt annat lika, stärkas ännu mer. Lägg på räntehöjningar och den kan stärkas ytterligare. Därför måste jag säga att risken är rätt stor att Riksbanken inte kan inta en mer hökig hållning. ECB är i samma sits. Men det finns en stor BUT, och det är om FED ändrar sig.

Eftersom den amerikanska inflationen hålls nere av låga löner, telefonitjänster, läkemedelspriser, stark dollar och tidigare svaga energipriser…. och alla effekter utom lönerna lär falla ur statistiken så är chanserna goda att inflationen börja stiga igen borta i USA. Det kan få FED tillbaka i höjar spåret. Åtminstone upp till 1,5%. Det är två höjningar till. Också QT ovanpå det. I det läget blir det lättare för både Ingves och Draghi att agera hökigt utan att euron och kronan blir alltför starka.

Åter till börsen. Vill du har bra börs så vill du att kronan går till 8,50. Tror du på nya bottnar så måste du sikta på 7,50kr. Frågan är vad som väntar..

Rent tekniskt så ser kronan ut att ha stärkts klart, då vi testat våren 2016 stödet, samt Fib50% av hela uppgången från 2014. Det skulle betyda att kronan nu är på väg mot 8,50kr och börsen står inför rally. Alternativt bryts den här nivån och då väntar typ 6,50kr vilket känns helt otänkbart då det skulle kräva en rätt hökig riksbank och en rätt duvig FED. Samtidigt typ. Så det är svårt att säga. Det lutar åt rally, men som sagt, jag vill se att vi bryter motstånden och att kronan etablerar sig över 8kr på riktigt. Annars är risken stor att vi får se nya bottnar som säsongsmässigt är så klassiskt i september/oktober.

Det kom inflationsdata från Sverige idag, som de flesta säkert har sett.

CPIF kom in på 2,3% YoY mot väntat 2,2% och fg 2,4%. Fortfarande är det dyra paketresor som spökar. Något som på sikt borde falla ur statistiken.

CPIF ex energi steg med 2,0% mot väntat 2,0 och fg 2,1%.

Rensar man för effekterna av resor, men även en tidigare svag krona, som numera är stark, så borde inflationen leta sig ner mot 1,7%ish längre fram. Det rimmar också med rådande lönetakt.

Detta sammantaget lockar såklart Ingves att gå mot en mer balanserad penningpolitik. Men han kan inte gör det om kronan stärks med 20% och räntekostnaderna dubblas för svenska hushåll. Då kommer anledningen till att han stramar att slå om till att bli en anledning att stimulera längre fram. Det är nog ingen som tycker det är optimalt.

Men åtminstone borde han kunna höja två gånger och ligga par mot ECB samt avsluta QE. Sen får vi se!!! Vår tillväxt är så otroligt kopplad till tre saker:

1, Kronan, som alltså påverkar vår handelsbalans, och därmed tillväxt och jobbskapande och slutligen löner och köpkraft.

samt

2, Räntan som påverkar hushållens räntekostnader och därmed konsumtionen. En procentenhet dyrare räntekostnader lyfter bort ca 40 miljarder för hushållen i potentiell konsumtion och sparande)

samt

3, Räntan igen, genom att den påverkar fastighetspriserna då lånelöftena krymper med en högre ränta, vilket egentligen är kopplat till att kalkylräntan stiger när ränteläget stiger. Fastighetspriserna har en stor indirekt effekt på svensk tillväxt genom fastighetsbolag, byggbolag, mäklare, byggvaruhus, arkitekter, fastighetsrelaterade konsulter och advokater och dess spridningseffekter på övriga sektorer.

och allt detta är helt beroende på vad Riksbanken gör. Riksbanken är dessutom inte självständig utan måste förhålla sig till ECB, som i sin tur måste förhålla sig till FED. Därför måste Ingves och Draghi sagt till Yellen i Jackson Hole att du kan för satan inte sluta med räntehöjningarna nu, när vi börjar funderar på att dra oss tillbaks. Då kommer våra valutor stärkas och sabba alltihop! Varpå Yellen säkert svarade… jag vet, men vi måste ändå förhålla oss till inflationen och lönerna tar liksom inte fart. Dessutom ska vi ju inleda med QT, där vi har räknat fram att 500mdr i QT är samma sak som en höjning med 0,25 punkter. Så vi måste ta det lite lugnt. Ni har väl dessutom ingen brådska egentligen. Det finns ju inga som helst överhettningstendenser i era ekonomier, mätt som inflation och löneutveckling? Nej jag vet såklart inte vad de sa till varandra… men det är rätt kul att spekulera. De flesta bedömare ute på stan tycks vara bombsäkra på att första räntehöjningen kommer nästa år. Jag vill bara säga två saker. 1, Det är inte första gången man tror på räntehöjningar och 2, det är betydligt mer komplicerat än att bara säga att ”Sverige går bra – dags att höja”. Därmed inte sagt att man gör det. Det är till och med troligt. Särskilt om FED blir lite hökig snart igen, och ECB flaggar för nedtrappning av sina QE köp i oktober, förslagtvis från 60 till 40 mdr med start i januari nästa år.