Det känns som om året har haft en stark inledning, vilket gäller för många Europeiska och Amerikanska index, men faktum är att OMX toppade den 16 december på 1554, och handlas nu kring 1507. I förra veckan satte vi en lägre topp. Så den korta trenden pekar faktiskt nedåt med första target kring 1492ish (Fib38 av Trump och lite annat). Marknaden är dock översåld och det är långt ifrån säkert att vi är klara på uppsidan. Bryts 1541 så väntar nytt test av 1554, och därefter 1600+ nivåer. Den medellånga trenden sedan förra sommaren är positiv. Det eldas på av Trumpism.
US 10-åringen har tappat något från 2,65% till 2,35%. Det handlar om att FED var ute och sa att man är oroliga över en alltför stark dollarn. Thank God att någon mer än jag kommer ihåg vad en stark dollar förde med sig sist. Marknaden tolkade detta som att FED inte vågar vara alltför Hökig, då det innebär stark dollar allt annat lika. Därför handlade man ner räntorna något. Stark makro och mindre hökig FED gjorde att SPX höll sig stark. Räntorna föll. De långa mer än de korta. Men är det realistiskt?
Redan innan Trump har börjat gasa så ser de ekonomiska indikatorerna starka ut. Ska FED låta bli att höja trots att inflation och den ekonomiska aktiviteten drar i väg? Det är inte så realistiskt eller smart faktiskt. Nej, om jag hade varit FED hade jag nästan hoppats på att 1, Trump är mer snack än verkstad och/eller att 2, tillväxt och inflation växlar upp i Europa vilket gör att Draghi blir hökigare framåt vårkanten. Men givet vad vi vet idag är risken mycket stor att FED höjer 3-4 gånger i år, och därmed kan dollarn enkelt stärkas med 15-20% härifrån. Faktum är att även utan Trump så låg FED i startblocken för att höja 3-4 ggr under 2017. En stark dollar för med sig negativa effekter för Amerikanska ekonomin, med spridningseffekter till resten av världen. Dock brukar dollareffekten komma med ett par kvartals eftersläpning.
Ser man till Tyska 2års bunden har den gått från -0,84% till -0,74%. Den amerikanska 2 åringen gick på andra hållet med 15 punkter. Så spreaden mot den amerikanska har vidgats med 25 punkter. Inte konstigt att Eur/Usd studsade upp mot 1,06….
Oljan drog mot 58dollar. Stark makrodata och svag dollar… kan det bli bättre!
Stoxx600 har fortsatt gap på 344, dvs -5,5%. Dax har 10,786 dvs -6,5%. Jag hoppas de ska täppas under Q1.
Rent tekniskt är trenden uppåtriktad och rådet Buy on Dips bör gälla. Samtidigt är det intressant att se att trots stark data så orkar inte riktigt börsen ralla vidare. Är vi i ”början på slutet” av Trumpismen… eller är vi ”i slutet av början”. Det senare är ett köpläge, om det förra gäller så har vi betydligt mer rekyl att hämta hem…. det är svårt.
Det har som sagt kommit in en hel del viktig data sedan veckan före jul.
Tyska Mfg PMI kom in starkt på 55,6 mot väntat 55,5 och fg 55,5
Den Europeiska motsvarigheten kom in på 54,9 mot väntat 54,9 och fg 54,9.. Bra!
Kan Europa växa med mer än 2% i år???? Om vi kan det så lär Draghi kunna ta bort QE, och kanske till och med höja en gång.
Från Kina kom officiella Mfg PMI in på 51,4 mot väntat 51,5 och fg 51,7, Caixins siffra kom in på 51,9 mot väntat 50,9 och fg 50,9. Helt ok. Det var värre för ett år sedan. Non Mfg kom in på 54,5 mot fg 54,7 samt Caixins siffra 53,4 mot fg 53,1….. Rätt riktning. Valuta Reserven kom in på 3,010 mdr mot väntat 3,010 och fg 3,052… puuuh.
Ska man vara lite petig så kan man konstatera att Dollarproblemen kom med viss fördröjning sist. Dvs dollarn stärktes ju från sommaren 2014 till våren 2015. I augusti-15 fick Kina problem, som höll i sig till februari-16. Dollarns inverkan på oljan och Amerikanska vinster slog också inte under 2H15-1H16. Så även om vi befarar att FED höjer minst 3ggr i år, vilket får implikationer för dollarn, som får implikationer för Kina vars valuta är peggad mot dollarn, samt olja etc… så är det i princip omöjligt att säga NÄR de här problemen ska poppa upp!
Från USA har det kommit en radda.
Michigan var stark innan jul då den kom in på 98,2 mot väntat 98,0 och fg 98,0. Consumer Boards CF kom in på 113,7 mot väntat 109,0 och fg 107,1. Rekordnivåer som tangerar IT-bubblans glada dagar. Jag bara undrar lite ödmjukt, kan Trump leva upp till förväntningarna?
Jag ber er alla att läsa nedan artikel. Den är kort och går ut på att USA har skapat en jävla massa jobb sedan Finanskrisen. Att Trump tar över en ekonomi som mår ganska bra, fast med stora skulder och stora klasskillnader. Jag är klart tveksam till hans planer. Jag sa under hela förra året. Det amerikanska presidentvalet är inte en stor grej realekonomiskt. Visst, det kan skaka om marknaden en tid, men i det längre perspektivet är det en non-issue. Mitt stora skäl var att oavsett vem som blev president som fick han eller hon snällt foga sig vid att köra en ganska balanserad budget. Ovanpå detta börjar arbetsmarknaden bli tajt vilket skapar högre löner och högre inflation och räntor. Så en president har klart begränsat handlingsutrymme, och löften kommer landa i valfläsk och populism. Öppnar man en tidning idag så är det inte utan att man känner sig tveksam till den här analysen…. dock har jag inte, likt alla er andra, svalt betet ännu! Men den tiden kanske kommer?
http://nordic.businessinsider.com/us-economy-added-jobs-faster-than-all-g7-economies-combined-2017-1/
Chicago PMI kom in svagt på 54,6 mot väntat 56,8 och fg 57,6….. är den leading?
Sen kom US Mfg PMI in på 54,3 mot väntat 54,2 och fg 54,2.. ok
Sen kom ISM Mfg in på 54,7 mot väntat 53,8 och fg 53,2… Hallelujah
New Order komponenten kom in på 60,2 mot fg 53,0….
Vad ska man säga. Inköpschefsindex brukar ju toppa ur kring 55-60. Inte 50-55. Så det finns kanske lite krut till?
Från Tjänsesektorn kom US Service PMI in på 53,9 mot väntat 53,4 och fg 53,4. Motsvarigheten från ISM kom in på 57,2 mot väntat 56,8 och fg 57,2… Styrka!
Sen kom jobben i form av NFP, som kom in på 156k mot väntat 175k och fg 204k (uppreviderat från 178k). Klen siffra fast stark revidering! Jag undrar lite stilla…. om nu Trump frälser varenda amerikan. Varför tuffar inte den upp till 250k+? Det verkar mest vara sentimentsindikatorer som drar i taket. So Far, det realekonomiska kanske kommer med fördröjning? Tittar man senaste 5-6 åren så är inte jobbskapande över 200k något konstigt. Däremot är 156k ganska lågt. Varför skapas det inte fler jobb nu om alla är så positiva? 2% tillväxt rimmar med 200k jobb i månaden. Många tror att USA ska växa med 3% nästa år. Då måste jobbskapartakten upp mot 300k i snitt i månaden… men det kanske kommer? Men än så länge rimmar inte det realekonomiska med förväntningarna! Anledningen att man tittar på sentimentsindikatorer som ex PMI och Konsumentförtroende är att de ofta leder den realekonomiska datan. Men inte alltid!
Timlönerna som jag antar FED detaljstuderar drog till 2,9% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,5. Det ska bli intressant att se ECI, Economic Cost Index för Q4 som kommer den siste januari. Den tittar FED på. NFP timlöner snittade 2,7% under Q4. 2016 markerade en skillnad vad beträffar lönerna jämfört med 2010-2015 då de snittade kring 2%. dvs betydligt lägre. Rule of Thumb är att löneinflation kring 3% rimmar med Core PCE på 2%. Om Core PCE avviker från detta så går det ofta att härleda till dollarn. Fast där krävs större rörelser, typ 10% dollarsvängning tror jag slår mot Core PCE med 0,5%.
Ur det här perspektivet kanske FED laborerar med att löner kring 3,5% ger Core PCE 2,5%, fast om dollarn går mot 0,85Eur så är det deflatorisk med ca 1% vilket skulle pressa tillbaka Core PCE under 2%. Det låter ju rätt trevligt för dem. På kort sikt. En stark dollar bromsar upp ekonomi, jobb och till slut löner, så att de kanske tvingas sänka igen. Lite beroende på hur det går för Europa och de andra. Det är många kockar i den här grytan vet ni!
STORA FRÅGAN ÄR; när vi sitter och tittar på lönerna i USA om ett år. Har de dragit över 3% i årstakt i snitt. Ja då räcker det troligtvis inte med 3 höjningar från FED, utan minst 4. Men kan vi hålla oss under 3% i snitt, typ 2,5% ja då lär FEDs egna prognoser stämma. Dollarn är också viktig ur det här perspektivet, men den är ju snarare en konsekvens av vad FED gör. Inte tvärtom. Valutors effekt på inflation är dessutom mean reverting över tid. Lönerna är mer en konsekvens av tillväxt och arbetsmarknad. Därför är de viktigare.



Läs nedan
http://www.di.se/nyheter/dystra-utsikter-om-ranteavdrag-tas-bort/
Ytterligare en undersökning som pekar på att många hushåll har lånat för mycket. Jag undrar 3 saker.
1, Om nu bankerna är så rigorösa i sin utlåning, och hushållen så förståndiga. Varför svarar de att de inte klarar en ränteuppgång?
2, Varför slopa ränteavdraget när läget är som mest kritiskt. Behövs inte de slantarna till att betala dyra räntekostnader i framtiden. Genom att slopa ränteavdraget ökar man riskerna i systemet, inte tvärtom!
3, Är det inte hög tid att knyta lånens storlek mot inkomsterna. Inte som idag, där låneutrymmet korrelerar med räntan. Inför Skuldkvotstak. Det rycker inga tusenlappar från hushållen heller.
Som jag sagt tusen gången innan. Vill du förstå bolåneräntornas utveckling de kommande åren. Håll koll på den amerikanska löneutvecklingen. Svenska bolåneräntor styrs av räntorna på bostadsobligationer och Stibor. De styrs i sin tur av Ingves politik, som i sin tur styrs av Draghis politik som i sin tur styrs av Yellens politik. Yellen tittar på Core PCE, som i sin tur styrs av dollarn och lönerna, fast där lönerna har den största strukturella inverkan. Lönerna styrs av jobbskapande och tillväxt I USA. lätt va!!!!
Svenska staten har 1,300mdr i statskuld. Den betalar man ca 10mdr i ränta på. Svenska kommuner har ca 500mdr i lån, som man betalar 4mdr på. 14mdr totalt. Svenska hushåll har 2,800 mdr i bostadslån, 500mdr i billån samt 300mdr i övrigt. Totalt 3,600mdr. Årliga räntekostnader på ca 70mdr efter avdrag. Staten + Kommun + Hushållen har ca 5,400mdr i lån. Blir räntan på den skulden 1% dyrare så är det 54 mdr i ökade räntekostnader. Givet att Staten inte kör budgetunderskott eller drar ner på välfärden så är det Svenska lönetagare som får stå för den kostnadsökningen. Det är ca 5400kr per svensk och år. Eller 450kr i månaden. Om man lyfter bort pensionärer, barn och ungdomar så blir det ca 900kr i månaden per arbetande svensk. Sverige är räntekänsligt. Punkt.
Men vän av ordning. Var tar räntekostnaderna vägen? Jo det är någons ränteinkomster enkelt uttryckt. Problemet är att utlandet, genom bankerna, har finansierat stora delar av hushållens skulder, så en hel del av ränteinkomsterna om räntorna stiger lär hamna utanför Sverige. Det som stannar ligger oftast kvar och återinvesteras i portföljerna. En ränteuppgång är därmed NETTO skadlig för konsumtion, tillväxt och jobbskapande.. PUNKT.
I det läget, även ta bort ränteavdraget är hål i huvudet. Det slår hårdast mot de som behöver det mest, och utsätter hela ekonomin för stor risk. Bind upp lånen mot inkomsterna. Ryck inte tusenlappar från hushållen. NU!!!!!
Har ni sett över era portföljer från förra året. MSCI World ink utdelning var upp 16% i SEK. SIX PRX var upp 9,6%. Jag skulle säga att alla aktieportföljer över 20% är bra. Under 10% är dåligt. Mellan 10-20% ”Indexlike”. Låg man med 50% cash, eller nåt annat. Så får man justera för det!!! Det är många där ute i stugorna som sitter nöjda och belåtna med sina 15% avkastning.. Idioter! Var självkritiska! Ljug inte för er själva! Ställ krav på dina rådgivare. Vid varje uppgångscykel (den vi är i nu har pågått sedan 2009, dvs snart 8 år… vissa har alltså har aldrig upplevt Baisse och lågkonja) uppstår nya ”haussespeckare” som tycker de är proffs. Wake up and smell the Coffee är allt jag har att säga!!!
Avslutningsvis en rätt talande bild om läget idag.

Vad ska man säga? Å ena sidan kan man säga att prognosförmågan hos analytikerkåren är NOLL när det kommer till att förutspå större förändringar, som avviker från trend. Å andra sidan är Marknaden superproffsig på att prognostisera stora förändringar. Problemet med marknaden är som sagt inte när den har rätt, utan att den så ofta har fel. Minsta lilla nyhet och den kan diskontera både det ena och det andra. Blir det inte så… ja då är den lika snabb att rätta till ”problemet”. Problemet är om man har positionerat sig när marknaden börjar inse att den har haft fel. Då kostar det pengar! Kontentan är att ingen vet!!!
Jag gillar ju PMI´s för att den frågar inköpschefer av kött och blod hur de ser på framtiden. De svarar vad de har som avsikt att göra, inte vad de garanterat kommer att göra. Därför blir de liksom en mix av framtid och nutid. Det är liksom den minst dåliga prognosen. Än så länge lever de upp till förväntningarna och mer därtill…. men de har gått starkt och det är inte en alltför järv gissning att en rejäl dipp i surpriseindex kommer gå i samklang med en korrektion. Frågan är när och från vilken nivå?
Annars blir det nog en rätt lugn vecka. Jag fokuserar på datan från Kina.
Good to be back!