Kortsikt's Blog

KPIF, dvs inflationen rensat för ränteeffekter landade på 2,0% YoY förra månaden. Vissa tidningar skriver att Ingves borde vara glad. Men jag tror inte att han är gladare än vanligt. Lyfter man bort energikomponenten, då ligger inflationen på 1,3%. Just det. Det faktum att oljepriserna dubblats senaste året spelar in. Framöver så kommer därför KPIF falla tillbaks igen.

Kära bloggvänner. Alla är inte så smarta där ute, men vi kan väl vara det? Det går inte att titta på inflationssiffran isolerat. Inte ens Riksbanken gör det, även om de i sin externa kommunikation talar om 99% inflation.

1, Man måste förstå vad inflationsmåttet försöker illustrera.

Inte ens det kan de flesta svara på. Inflationen är som en tryckkokare. Dvs den ska visa kombinationen av tillväxt och resursutnyttjande i en ekonomi. Hög tillväxt kan utmynna i hög inflation, om resursutnyttjandet är högt. Är det senare lågt så behöver inte hög tillväxt utmynna i hög inflation. Låg tillväxt i en ekonomi med högt resursutnyttjade kan resultera i hög inflation. När inflationen börjar dra, då är det dags att kyla av. Det gör man med en åtstramande penningpolitik. Själva definitionen av den är att styrräntan är högre än inflationen. Riskbanken tvingar fram positiva realräntor. Är inflationen låg och fallande, ja då behövs expansiv penningpolitik. Själva definitionen av det är negativa realräntor, dvs styrräntan ska vara lägre än inflationen. Där är vi nu, och har varit i många år. Sen finns det ännu ett läge, och det är när man är på väg från det ena till det andra. Då vill de flesta centralbanken mellanlanda i något som man kan kalla Balanserad Penningpolitik. Det är när styrräntan och inflationen är ungefär lika höga. Egentligen vill en centralbank alltid ligga där, men eftersom det ekonomiska läget historiskt har pendlat mellan starkt och svagt, och väldigt sällan är varken eller, så fordras nästan alltid expansiv eller åtstramande politik. Eftersom skuldsättningen i väst är så hög idag, så är det min tes att en tillbakagång till Balanserad PP räcker för att kyla ner ekonomin på ett sätt, som gör att man aldrig behöver gå in i ett åtstramande läge, annat än högst temporärt.

2, Inte ens Riksbanken ser endast till inflation. Även om det verkar så ibland.

Jag brukar titta på Inflationen, och sen komplettera med tillväxttakt, arbetslöshet, jobbskapande och löneinflation (och även trenden på PMI och Consumer Confidence).

Ta den senaste inflationssiffran. Vad känns mest rätt, 2% och vi är på väg in i en högkonja med överhettningstendenser, eller 1,3% och det lite ”mer av samma, som det varit under de senaste åren”? Ja tittar man på de övriga parametrarna, och då särskilt lönerna, så känns 1,3% mer rätt än 2% faktiskt.
Avtalsrörelsen ser ut att landa lönerna strax över 2%. Sen har vi alla utan avtal som rullar in.

Historiskt har en lönetakt på ca 4% rimmat med 2% kärninflation. Senaste 7 åren snittar en lönetakt på 2,5% i Sverige. Men Riksbanken tror att den kommer stiga närmaste året. Time will tell.

Jag skulle säga att tack vare den låga löneglidningen så har vi en inflationstakt som ligger under målet, och som egentligen är förenligt med en ekonomi som växer okej, men är långt ifrån överhettad.

Mina vänner, finns det inga överhettningstendenser, ja då behöver man inte lyfta bort tryckkokaren från spisen. Det gör bara att färre kommer i sysselsättning, helt utan nytta. Så länge som vi inte har några överhettningstendenser (som kan skada oss i förlängningen) så vill vi att det skapas jobb, för det alstrar köpkraft, som genererar tillväxt, som gör att vi alla får det lite bättre.

Nackdelen med den låga räntan är såklart att

a, Vissa hushåll verkar låna för mycket. Det kan enkelt åtgärdas med skuldkvotstaket. Det begränsar lånen men inte räntekostnaderna.

b, Spararna får för låg avkastning. Men det är nettopositivt att de skuldsatta har låga räntekostnader, precis som att Det hade varit nettonegativt räntorna varit väsentligt högre!!!

Hushållens 3,600mdr i skulder ligger till stor del finansierat hos utlänningarna, så de ränteinkomsterna hade lämnat Sverige. Andra hälften hamnar i värdepappersportföljer, som återinvesteras. Istället för idag, där slantarna vi har över i plånboken efter vi betalat räntan kan användas till konsumtion, amortering och investeringar. Något som driver tillväxt, och de facto ser till att våra företag går bra och folk har jobb. Hade de inte haft det så hade börsen handlats lägre vilket slagit tillbaks mot spararnas aktiedel.

Svenskarna har också 1,500mdr på bankböckerna till nollränta. Bara att det beloppet är lägre än de utlånade pengarna gör att nettoeffekten av högre räntor hade varit negativ. Dessutom konsumerar du inte mer om du får 2% ränta på banken. Däremot om du har pengarna i plånboken så gör du det, vilket folk har idag.

Tillväxten hade gått ner om räntorna varit högre, TROTS att spararna fått mer ränta på sina pengar!

Så egentligen finns det ingen anledning att höja nu. Men skulle lönerna börja röra sig uppåt, samtidigt som tillväxten är stark. Då anser jag att det finns skäl att gå mot en Balanserad politik.

3. Kronan

Sverige har trots allt ett handelsöverskott som inte är försumbart. Samtidigt kännetecknas vår omvärld fortfarande av Svag tillväxt och Globalisering. En stark krona gör det inte lättare för våra exportörer att sälja sina varor.

Kronan styrs primärt av realräntespreaden mot Euron. Så för att hålla kronan stabil, så bör man INTE höja så länge ECB inte gör det.

Därför kan vi utgå från att Ingves inte höjer så länge som inte ECB gör det.

Men Europa är på frammarsch, som jag kommer visa nedan, men expansiv PP är fortfarande motiverat. Men om Dollarn skulle stärkas för mycket så blir det problem. Därför tror jag att Draghi kommer höja inom ett år. Ingves lär hänga efter. Draghi höjer för att Yellen gör det, och syftet är som sagt att hålla Euron stabil mot dollarn.

4. Consumer Confidence

Eftersom fastighetspriserna är korrelerade med storleken på lånen, och lånens storlek bestäms genom bankernas bolånelöften, som räknas fram genom en bolånekalkyl, där kalkylräntan är en av de viktigaste parametrarna, där bolåneräntan ingår i kalkylräntan, och där bolåneräntan styrs av kostnaden för bostadsupplåningen, som bygger på räntan för bostadsobligationerna, som har en koppling till statsobligationerna, som har en koppling till styrräntan….. så är det alltså rimligt att anta att höjer Ingves räntan så sjunker fastighetspriserna, ALLT ANNAT LIKA.

Om Fastighetspriserna sjunker, så påverkar det Consumer Confidence negativt, allt annat lika. Även om du har råd att åka på semester eller köpa en ny bil, så kanske du inte gör det om ditt hus fallit i värde med 20% senaste året. Inte för att din cash flow påverkats, eller för att Huset är värt mindre än lånet och banken klagar. Utan bara för att det är trist att EK på pappret krympt med 20%. Därför köper du inte den nya Volvo XC90 som du kanske hade gjort om priserna inte gått ner. Att du sedan fått något fördyrade räntekostnader på ditt lilla lån, gör inte saken bättre, utan gör bara beslutet att INTE köpa Volvon lättare!

Detta tänker Ingves på!

Point being, tittar man på Svensk ekonomi så finns det ingen anledning att inte köra Expansiv penningpolitik. Fast man behöver göra nåt åt utlåningen till hushåll.

Från Kina kom ytterligare lite data i natt:

Retail kom in på 9,5% mot väntat 10,6 och fg 10,4
FAI kom in på 8,9 mot väntat 8,3 och fg 8,1
IP kom in på 6,3 mot väntat 6,2 och fg 6,0

Nyårseffekten gör datan tämligen ointressant!

I Europa är det jävligt stökigt politiskt…. men makro indikatorerna pekar i rätt riktning

Om försäljningen ökar så lär vinsterna hänga med…

Välmående företag skapar jobb, vilket gör att sysselsättningen ökar. Det ökar köpkraften vilket kan pusha upp tillväxten över 2% om vi har tur. Dock ser lönerna ut att stå stilla. Med 10% arbetslöshet så lär de fortsätta att stå stilla. Jag menar om inte ens USA på 4,6 arbetslöshet kan skapa löneinflation hur ska Europa göra det på 10%? Nåväl, om inte lönerna drar så lär inte kärninflationen göra det uthålligt heller. Räkna med att Draghi under mycket lång tid framöver kommer ha lägre styrränta än FED. Sen betyder inte det att man inte kommer höja…. bara att man kommer höja så mycket mindre än FED. Det handlar om att Dollarn inte får bli för stark!

Det ryktas om att Trump ska presentera sin budget imorgon, samtidigt som Nederländerna går till val och FED höjer räntan. Spännande!!!!!!

Jag tror man kan specka i oljerelaterade tillgångar här…. kan skapas en botten i de här trakterna kring 50,4usd. Glöm inte Stoploss!

Men kanske inte så mycket nyhetsvärde trots allt.

Imorgon kan Fru May skicka in ansökan om Storbritanniens utträde ur EU. Det verkar inte helt enkelt men fullt möjligt, och tids något vi ändå bör vänta oss. Däremot tror jag det är långt kvar till dem de facto lämnar, om de ens gör det. EU måste nu visa hur bra det är att vara med i EU. Tror britterna till slut inser det också!

På onsdag är det val i Holland… jag undrar om de EU fientliga högerextremisterna vinner? Gör dem det är det bara ett steg i riktningen mot EUs undergång. Jag undrar om Holländarna röstar på dem för att de vill slippa EU eller muslimer? Historiskt har de väl varit ganska pro EU?

På onsdag höjer FED räntan till 0,75%. Då bör 2-åringen ligga på 1,25% och 10-åringen 2,25%… vilket dem gör med råge. Så det är 100% inprisat. Veckan stora grej är egentligen vad de flaggar för going forward. Marknaden har länge varit ”Vadå räntehöjning” fram till 2 veckor innan möte. Då drar räntan. Det handlar om att FED har varit hökig sedan maj 2013 och inte riktigt levt som man lär. Men någon gång kanske de återställer det förtroendet och marknaden faktiskt börjar ta höjd för mer än en höjning. Skulle det bli så kan räntorna dra rejält. Nästa steg är om lönerna drar på ett sätt som skickar Core PCE klart över 2%. Då pratar vi inte om måttliga höjningar längre och det skulle kunna förändra bilden ganska snabbt. Vissa tror på detta. Jag gör det än så länge INTE!! Anledningen till att jag inte tror på det är att 1, jag tror det finns strukturella faktorer som håller tillbaks lönerna trots att arbetsmarknaden börjar bli tajt vilket innebär att lönerna visst kan klättra, men knappast skena och 2, drar räntorna så innebär det en ganska snabb försämring i ekonomin då hushåll, företag och stat på sina håll är väldigt skuldsatta, och i ett nafs börjar räntekostnaderna ta ut sin rätt på ekonomin. Detta TROTS högre löner.

Vissa tokar tror att löneuppgången kompenserar för Räntekostnadsuppgången. Det gör den, fast väldigt lite. Grejen är att lånen för många är långt större än lönen. Aggregerat är också Lånen större än Inkomsterna. Det gör att det i stort sett är omöjligt för lönerna att växa snabbare än räntekostnaderna på aggregerad nivå! Sen finns det såklart hushåll där löneutvecklingen är fantastisk, och där de knappat har några lån…. och så finns det motsaten. Det är den senare som ställer till det!

Ur det här perspektivet kan en löneuppgång bli ganska kortvarig om den leder till substantiellt högre räntor. Valutan spelar såklart in här också!

Förra veckan kom data från Kina:

CPI kom in på 0,8% YoY mot väntat 1,7 och fg 2,,5
PPI kom in på 7,8 mot väntat 7,7 och fg 6,9
M2 kom in på 11,1 mot väntat 11,4 och fg 11,3
Nya lån kom in på 1,170mdr mot väntat 950 och fg 2,030

Jag tar siffrorna med en nypa salt då det var Kinesiskt nyår i februari. I veckan kommer Retail, IP samt FAI från Kina.

Utöver ovan så tror jag det är många som väntar på Trumps budget……. lite för att bilda sig en uppfattning om realismen i tillväxtprognoser osv….

Finansinspektionen är ute och pratar om att tvinga hushåll att binda lån igen. Suck. Att binda lån kostar bara pengar. Har du för mycket lån så skjuter du bara problemet framför dig nåt år, tills det är dags att lägga om lånen. Hur skulle det vara om hushållen tog rätt mängd lån från början. Då kan man sitta på rörligt som alla vet är billigast över tid.

Lånade nedan chart från Twitter. Det kommer från Torbjörn Isaksson/Nordea. TACK!

Om vi från början hade haft ett sunt skuldkvotstak, dvs lånen kopplade till lönen, så hade inte kurvan över lån/disp inkomst ökat lika mycket utan rört sig mycket mycket flackare. Samtidigt hade räntorna varit lika låga som idag, så räntekostnader/disp inkomst hade varit ännu lägre (de hade varit lägre med lika mycket som lånen varit mindre) vilket frigjort pengar till amortering, konsumtion och investeringar. Det hade varit bra!

Baksidan av detta, som jag inte tycker är någon baksida egentligen, är att fastighetspriserna hade varit lägre (då det är storleken på lånen som driver priserna). Därmed hade EK potentiellt varit lägre. Hur mycket är svårt att säga eftersom lånen också hade varit lägre. Men den där rikedomskänslan många hushåll känner idag är farlig då den är falsk, då de flesta inte kan frigöra pengarna (om de inte dör eller flyttar till Spanien eller Norrland). Värdet är dessutom ganska volatilt… eller rättare sagt, lika mycket som det kan gå upp kan det gå ner. Lånen däremot, och folks förmåga att betala räntekostnader, är betydligt mer fasta parametrar.

Det är tråkigt att hushåll som tjänar 30,000+30,000=60,000 minus skatt = 42,000kr och har 5mkr i lån på sin lägenhet på 100kvm…

IDAG är svinglada för att de betalar 4,000kr ränta i månaden (efter ränteavdrag) och där lägenheten är värd 8mkr

”IMORGON” blir svinledsna när de tvingas betala 12,000kr i månaden samtidigt som lägenheten är värd 6mkr.

Effekten av att dra ner på sin hushålls ekonomi samtidigt som man känner sig fattigare kommer kännas trist för många. Nu beskriver jag ändå en familj som kommer få det att gå ihop. Några kommer inte få ihop hushållsekonomin samtidigt som de kommer ha negativ EK. Frågan är hur banken löser det, och frågan är vad det får för avtryck på Svensk ekonomi, och frågan är hur omvärlden kommer se på Sverige och viljan att köpa bostadsobligationer (utlandet finansierar till stor del våra bostäder genom sitt ägande av bostadsobligationer)…. och frågan är var det slutar, vilket påverkar oss alla. Även de obelånade!

Jag brukar fråga mina vänner. Om ni får välja mellan att ha 5mkr i lån, och en lägenhet som är värd 10mkr, eller 2,5 mkr i lån och en lägenhet som är värd 5mkr, så väljer samtliga det första. Det är ganska beklämmande. När jag säger att vi talar om att bo i SAMMA lägenhet, bara olika ”ränteepoker” så verkar de inte fatta. Men om vi från början hade haft ett fungerande skuldkvotstak så hade det varit effekten. Samma 10mkr lägenhet som folk bor i idag, hade varit värd 5mkr. Men lånen hade varit mindre. MEN även EK troligtvis. Men framförallt räntekostnaderna, och motståndskraften mot en ränteuppgång…. jag vet vad jag hade valt!

Jag ska inte måla fan på väggen, MEN jag vill betona att vi måste hitta ett sätt som får folk att ta RÄTT storlek på sina lån. SAMTIDIGT som Räntekostnader, och alla andra kostnader, ska hållas nere. (dvs höj inte räntan, slopa inte ränteavdraget, tvinga inte folk att amortera, inför inte Fastighetskatt, tvinga inte folk att binda lånen osv).

För stora lån kan vara skadligt. Inte bara för låntagaren utan oss alla då det kan påverka Svensk ekonomi. Låga räntekostnader är bra för låntagaren och Svensk ekonomi. Inför regleringar som bromsar lån men inte höjer månadskostnaden. Det är medicinen. Hur svårt kan det vara att förstå detta.

Skuldkvotstaket är en sådan reglering!

Som ni förstår är detta inte Riksbankens uppgift. Det är Finansinspektionens uppgift. Men till skillnad från Riksbanken så är inte Fi oberoende. Dvs politikerna verkar utöva ett ganska massivt inflytande över denna stackars myndighet. Kanske läge att göra den oberoende också?

SEB skriver idag:

Vår prognos är fortfarande att Riksbanken höjer räntan lagom till jul. Vi vet också att det inte räcker som argument för Riks­­banken att påbörja en reversering av minusräntan att ekonomin befin­ner sig i en allt hetare högkonjunktur, att re­sursläget når historiskt ansträngda nivåer, att ”AB Sveriges” ba­lansräkning är bamsestark och att hushållens skuldtill­­växt ligger ett par procentenheter över uthålliga nivåer. Vi ser visserligen inget jättelyft i KPIF-inflationen men vi tror på en sta­bilisering på högre nivåer mellan 1,5 och 2 procent.  

Jag tror dem får rätt. QE fasas ut i september, och då preparerar RB marknaden på en höjning, som kommer i december. Därefter höjer man 3ggr till upp till 0,5% styrränta under 2018.

Anledningen är enkel. Riksbanken har, precis som alla andra centralbanker 3 lägen av penningpolitik att välja mellan. Expansiv (som idag), Balanserad och Åtstramande (som fordrar problem med för hög inflation och överhettning).

Precis som i fallet USA så är det rimligt att Sverige går mot en mer Balanserad politik.

Detta givet

1, Att svensk tillväxt, jobbskapande, löneinflation och inflationsutsikter (rensat för mat, energi och räntor) motiverar det…

2, Att FED och ECB också går på den linjen

Vilket fordrar såklart att

1, Dollarn inte stärks med 10%+ här ifrån

2, Att den politiska bilden i Europa inte fullkomligt skenar i fel riktning

3, Att inte Trumpismen inte vänder till något lika negativt som det är positivt idag.

Have a nice one!!!!

ps. Det pratas mycket om hur galet det är att sitta på långa obligationer när räntorna går upp. Det är sant och riktigt.

Men låt mig nyansera diskussionen något. Det har även flödat in en hel del kapital till fonder som investerar i företagsobligationer. Det är faktiskt inte så dumt… låt mig komma med några synpunkter:

1, De flesta företagsobligationer som emitteras är sk. Floaters /FRN. Dvs kupongen är 3m Stibor + x punkters påslag. Det betyder att stiger räntorna i världen, så stiger kupongerna och kompenserar därför för den negativa ränteeffekten. Den effekten får man inte på långa statspapper.

2, Men de kan ändå gå lite sämre pga av att spreadarna vidgas. Dvs idag kan en 5 årig företagobligation spread mot 5-årig statsobligation ligga på 50 punkter, när den i normalfallet bör ligga på 150 punkter. Den ligger på 50 punkter spread för att alla vill ha ftg obligationen för att en svensk 5-årig statsobligation ger noll% i 5 år. Men den dagen en 5-åring ger 2,5% årlig ränta, då är det inte så troligt att marknaden accepterar 3% för företagsobligationen utan marknaden kommer att kräva minst 4%. Så de kan ändå gå lite sämre pga att de spreadar isär. Detta är alltså inte samma sak som Ränterisken. Detta är kreditrisken.

3, IG och HY obligationer. Båda är företagsobligationer med skillnader är gigantiska.

IG = Investment Grade, HY = High Yield. IG har rating ner till BBB. HY har som bäst BB och sämre. Det är väldigt stor skillnad på typen av bolag. IG är oftast stora, gärna börsnoterade bolag, med låg skuldsättning, starka kassaflöden, hög motståndskraft mot svag konjunktur, det finns en balansräkning med riktiga Tillgångar. HY är ofta mindre bolag, där de inte får bankfinansiering, fokus är på kassaflöden då tillgångssidan kan vara rätt luftig, skuldsättningen är hög.

IG papper är mindre känsliga mot en dålig konjunktur, risken för att de ska defaulta är mycket liten. Däremot är Yielden extremt låg, och de kommer vara rätt känsliga för om spreadarna går isär och räntorna går upp.

HY papper däremot är extremt känsliga för en svag konjunktur. Å andra sidan kommer de inte bry sig så mycket om räntorna i världen går upp en bit. Yielden är väldigt hög. Risken likaså.

Jag vill inte döma ut HY, trots att risken är hög, för att man blir kompenserad avkastningsmässigt. Men det är viktigt att göra hemläxan. Det är också stor skillnad mellan BB och B. Där en BB ofta har mer gemensamt med BBB, än B.

Jag vill inte heller döma ut IG, då de trots allt ger mer än statspapper. Kanske inte tillräckligt för att kompensera för risken som trots allt finns där, men ändå.

En mix är bäst. Hur mycket får varje persons risk/reward avgöra.

4, I takt med att bankerna får det allt tuffare med regleringar, Basel förordning osv, så blir deras vilja att låna ut till företag mer restricted och kostsam. Därför är det bra att det vuxit fram en fungerande marknad för företag att sälja sina obligationer på. Den har kommit för att stanna, även om den kommer att hicka till någon gång.

5, Kapitalet blir äldre. Trots att det finns lika många 60-åringar som 40-åringar så har 60-åringarna mer pensionskapital. Det stora pensionskapitalet ligger hos de äldre. På ålderns höst ska man inte ligga fullmatad i aktier. Alternativet är att ha sin bas i räntor, och ta upp aktieandelen när risken i aktier är låg. Att då ligga i räntekänsliga stats- och bostadspapper som inte ger nåt är ingen bra ide. Särskilt inte när räntorna stiger. Kan man ligga i en fond som bevisat sig kunna det här med företagsobligationer, och som ger 1-2% mer varje år än en fond med statspapper så kan det vara värt risken. Det blir pengar över tid till ett risktagande jag tycker är acceptabelt. Men se till att det är en förvaltare som vet vad han sysslar med, vilket man oftast tar reda på genom att se hur hans fond gått i dåliga tider.

6, Att köpa aktier på egen hand, är både enkelt, billigt och nästan att rekommendera. Men marknaden för företagsobligationer är mer svåråtkomlig för de flesta. Så lägg tid på att hitta rätt fond(er). Även här kommer behovet av rådgivning in… om det nu finns någon sådan.

Tips på frågor när du letar fond med inriktning på företagskrediter är:

a, hur mycket IG, hur mycket HY. Hur mycket BB och hur mycket B.

b, Hur mycket Floaters, hur mycket Fix. Stor andel FRN gör den ränte Okänslig.

c, hur mycket utländska bonds, valutasäkrar man?

d, Vad är genomsnittlig löptid

e, hur diversifierar man på sektornivå (Norge är mycket oljerelaterat, Sverige fastigheter)

f, hur många positioner har fonden, 20 eller 100. Dvs hur ont gör det när en bond defaultar?

g, hur stor andel av emissionen har fonden normalt sett? Dvs har det tagit hälften av en emission så kommer de inte ur when the shit hits the fan.

h, Givet hur fonden ser ut idag, vad är förväntad yield kommande år. 1% är en trygg fond. 5% är en risky fond.

7, Det är bättre att pengarna ligger på en Noll-räntekonto på banken, än att du ligger i fel fond. Du behöver inte skämmas om du inte orkar göra hemläxan, eller din rådgivare egentligen är en säljare du inte litar på!

Lycka Till!!!

Den amerikanska jobbsiffran NFP kom in på 235k mot väntat 200k och fg 238, uppreviderat från 227k. Starkt! Fed kommer höja på onsdag. Snittet för jan och feb är högre än 4q16 som snittade 150k. Det tyder på att tillväxten växlat upp över 2% i årstakt. Det betyder också att ledande PMIs från slutet av förra året har guidat rätt. Fortsätter dem att få rätt så kan vi vänta oss ett ännu bättre jobbskapande under Q2.

Lönerna kom in på 2,8% i årstakt mot väntat 2,8 och fg 2,8 som är en upprevidering från 2,5. Kommer lönerna in på 2,8 även nästa gång så lär ECI, som Yellen följer slaviskt, komma in starkt för q1.

Snittlöner kring 2,8% pekar på en core pce runt 1,8%. Väldigt nära deras mål om 2%.

Fortsätter jobben att trilla in starkt så kan också lönerna fortsätta upp. Därmed är risken mycket hög att core Pce kan ta sig upp till 2% i år. Ja den kan till och med skjuta över.

Ur Feds perspektiv är det enligt mig en no brainer att balansera penningpolitiken i år. Det innebär inte att man bara höjer i mars, utan även i juni, september och december. För mig är det en självklarhet!

Givet att 2-åringen ligger på 1,35% och 10-åringen ligger på 2,60 så prisar man in knappt en höjning till efter mars. Det får jag faktiskt inte ihop!!! Vad ser räntemarknaden som inte jag ser?

Eftersom inte räntorna drar mer i Usa så stärks inte dollarn heller. Det gör inte saken bättre att Draghi är smått positiv till utsikterna och var på marginalen lite hökig igår….

Det som kan sabba det för Fed under året är

1, att dollarn stärks mot 0,95 eller mer mot Euron. Då kommer de att bli försiktiga då de vet vad en alltför stark dollar för med sig.

2, Le Pen vinner och situationen urartar i Europa varpå Euron försvagas på ett sätt som får samma negativa effekter som under punkt 1

3, Trump trejden tvärdör och övergår i något mycket negativt varpå ledande indikatorer kollapsar, och därmed tillväxt, och därmed jobb, löner och core PCE

Är det någon av ovan 3 som räntemarknaden tar höjd för eller? Känns rätt långsökt!

Eller handlar det om att Kina trycker ut sina US statspapper? De är ju rätt stora holders av dem…

Vad det än är så misstror marknaden Fed och räntorna verkar inte vilja dra förrän de ser varje höjning i vitögat, typ två veckor innan!

Jag tror ju som bekant att Fed vill höja 4ggr i år upp till 1,5%. Jag tror att när Draghi och Ingves är klara med sina QE så tänker de också höja med 100 punkter. Ecb till 1% och Riksbanken till 0,5%. Men eftersom de två sistnämnda gör det senare än Fed så undrar jag om dollarn hinner stärkas innan den försvagas igen… det tål att tänkas på.

Räcker de här höjningarna? Ja blir arbetsmarknaden för tajt till följd av jobb och tillväxt så finns det en risk att inflationen slår över varpå de kanske får höja 100 punkter till under 2018. Men idagsläget tror jag mer på att 1,5% räcker för att kyla ner ekonomin tillräckligt. De samlade skulderna i Usa är så pass höga att en totalhöjning om 1,5% borde bita. Vi ser redan hur de små höjningarna biter på bil-och bostadslån. Dessutom tror jag Fed vill börja rulla av QE under 2018. Man kan inte göra det nu då privata sektorn inte är så pigg på att köpa stats- och bostadspapper som ger mindre än inflationen. Men när de höjt till 1,5% så blir det lättare. QExit kommer gå till så att de, precis som idag, låter statspapper förfalla. Men de köper nya för pengarna. Vid Qexit köper de inga nya. Det gör att US treasury kommer behöva sälja statspapper till någon annan för att kunna pröjsa Fed. Det borde ge något högre realräntor vilket är en åtstramning i sig.

Så mitt huvudtema är att de höjer till 1,5% men mer än så blir det inte. Detta skulle innebära att 10-åringen ska till 3% och 2-åringen 2%. En bit kvar alltså!

Var på dragning idag med Martin Floden som sitter i direktionen på Riksbanken. Inte så mycket nytt egentligen. Det som är intressant är att han är lika förvånad som jag över att den aggregerade löneinflationen är så låg i landet trots god tillväxt. Han tror inte heller, precis som jag, att kärninflationen uthålligt kan etablera sig upp mot 2% om inte lönerna tar fart från dagens nivåer. Vad vi inte är överrens om är att han tror att lönerna kommer ta fart. Jag är inte lika säker. Anledningen är att han tycker sig se fler och fler områden där arbetsmarknaden nu börjar bli så tajt att det bara är en tidsfråga innan lönerna lyfter. Time will tell!

Det här med lönerna är komplext. Det är förmodligen en funktion av flera saker:

1, arbetsmarknaden är inte tajt överallt. Utlandsfödda utan eftergymnasial utbildning ligger arbetslösheten på över 20%

2, tack vare jobbskatteavdrag och sänkta räntekostnader så upplever många att de fått det bättre.

3, prisinflationen aggregerat har varit låg senaste åren. Om din vardagsekonomi inte blir så värst mycket dyrare från år till år så känner du inte att du får det sämre

4, exportföretag konkurrerar på en globalmarknad som varit svag. Lönehöjningar är det sista som är på agendan

5, många servicejobb är av enklare karaktär och där finns ingen naturlig lönepress trots tajtare marknad

6, tillväxt och jobbskapande är okej men kanske inte tillräckligt bra, dvs om du sitter i en anställningsintervju och har 3 andra jobb att välja på så kan du ställa lönekrav… så bra är inte marknaden generellt

7, kollektivavtalen smittar. Trots att marknaden kan vara tajt på vissa håll så är arbetsgivarna medvetna om var avtalslönerna ligger och lutar sig mot dem

8, omvärlden kännetecknas av låg tillväxt och politiskt turbulens. Riksbankens styrränta är minus 0,5%. Folk vågar inte lita på konjunkturen, och därför finns det en viss försiktighet från bägge håll, dvs både från arbetsgivare och arbetstagare.

Han är också, precis som jag, orolig att vissa hushåll tagit för stora lån. Han tycker också, precis som jag, att skuldkvotstaket är den bästa och mest effektiva åtgärden för att få bukt med överbelåning.

Vi tyckte som sagt rätt lika om allt!

Det som förvånade mig var att det inte var fler som spottade på deras negativa styrränta. Kanske börjar poletten trilla ner hos de flesta nu att hade styrräntan varit två procent högre så hade

1, kronan varit typ 20% starkare mot omvärlden vilket gjort att vår exportindustri gått x% sämre. Hallå, det räcker med att kunderna ute i världen har det tufft. De blir inte mer sugna på Svenska varor om de är 20% dyrare!

Och

2, svenska hushåll hade haft 72 miljarder mindre varje år, i form av högre räntekostnader, att konsumera och investera för, vilket motsvarar 7,200kr per svensk och år, eller 600kr i månaden. Eller om man ser till de belånade hushållen så är det ca 1,800kr per belånat hushåll i månaden. Behöver jag säga mer?

och

3, säga vad man vill men Asset inflation, som vi sett bland aktier, räntor, fastigheter m.m gör inte folk ledsna. Tvärtom känner de sig rika och glada. Den confidence boosten gör i varje fall inte att folk vågar konsumera och investera mindre i varje fall

Europa har vuxit med 1,5% ett tag. Sverige har vuxit med det dubbla. Skillnaden är Riksbankens förtjänst.

Media gnäller över minusräntor. Hade räntan varit 2% högre hade allt varit sämre och då hade man gnällt över det!

Men han är orolig över hushållsskulderna. Problemet är inte att vi har låga räntekostnader. Det är nåt positivt. Problemet är att vi tillåts låna för mycket. Det behöver man åtgärda, helst igår typ!!!

Avslutningsvis har jag noterat att oljan är svag…. haha alla proffs var säkra på att nästa rörelse var upp, och så blev det ner. Jag tror att anledningen till att rörelsen blev så kraftig handlar om många stoppar triggades. Men anledningen till att det gick ner handlar så vitt jag kan förstå om en allt flackare terminskurva. Innan Opec uppgörelsen så gasade de oljeproducerande länderna för fulla muggar. Sen istället för att sälja till billigt spotpris sålde man det dyrare på termin längre fram. Det gjorde att lagren svällde, vilket de senaste veckornas lagerdata visat. När sedan kurvan flackas av så blir det helt plötsligt ingen grej att sälja på termin. Bättre att kränga idag till spotpris. När många säljer till dagspriser… ja då dippar det.

Rent tekniskt är detta jätteintressant. 51usd är Fib50% och 50,5 är gap. Håller 50-51 så tror jag man ska köpa oljerelaterade tillgångar där…

Det som händer nu resulterar i att  lagrena kommer börja krympa längre fram. Samtidigt kommer Opecs avtal att börja kicka in med lägre produktion. Det gör att supply har potential att komma ner längre fram. Dessutom lär efterfrågan lyfta i takt med att tillväxten växlar upp, om nu globala PMIs får rätt. Det gör att 70usd är fullt uppnåbart senare i år. Men glöm inte stoploss, för oljan är som sagt kroniskt svårprognostiserad.

Trevlig helg

Frågan är om det är så…. vollan har ju varit låg ett tag och efter regn kommer solsken. Frågan är vad det blir för typ av solsken.

Pessimisterna drar gärna storyn om stigande räntor, Trumpism är dåligt underbyggd, börsen har gått starkt sedan valen i november OCH Brexit, höga aktievärderingar, sentimentsindikatorer har rätt ofta fel, Le Pen m.m.

Optimisterna lyfter gärna fram likviditet som letar avkastning, analytikerna underskattar vinstpotentialen om global tillväxt jackar upp, dyrt blir i regel dyrare om revisions pekar i rätt riktning, tekniskt positiv trend, vänder sällan ner ordentligt förrän ”alla” är positiva, FED&Co kan och kommer inte höja så mycket, inflation och löner inget hot (i år heller)…. m.m

Jag är fortsatt fundamentalt supernegativ, fast tekniskt positiv med SL1560.

Från Kina kom handelsdata….

Export -1,3% YoY mot väntat 14,0 och fg 7,9…. ganska klent
Import 38,1% YoY mot väntat 20,0 och fg 16,7… vad hände där? Jo Kinesiskt nyår inföll under februari.

Så frågan är inte om man bör ta handelsdatan med en nypa salt.

Häromdagen kom FX reserver från Kina. En siffra inte så många reagerade på. Den kom in på 3,005 mdr mot väntat 2,967 och fg 2,998. Den första siffran på mycket mycket mycket länge där Reserven steg från en månad till en annan. Det måste jag säga är ett styrketecken.

För att förstå Kina, och framförallt kunna ducka en ”Svart Svan” event därifrån i framtiden bör ni hålla koll på 4 saker. 1, FX reserves utvecklingen 2, Spot priset på Renminbin 3, PMIs samt 4, Huspriserna. En till två faktorer kan strula och det är okej givet att de andra är okej…. men börjar mer än två koka så ska man akta sig. Då är inte Kina frossan långt borta. Där är vi inte ännu dock!

Annars undrar jag om vi inte börjar närma oss en loose-loose-loose situation?

Antingen infrias inte de uppskruvade förväntningarna om högre tillväxt, som de mjuka sentimentsindkatorerna pekar på, och då är det bara en tidsfråga innan PMIs etc vänder ner och triggar rekyl (Loose 1)

Eller

Kommer tillväxt igång vilket i USA skapar 250k jobb i månaden…. vilket tvingar Fed att höja… vilket till slut blir en belastning för marknaden, vilket triggar rekyl (Loose 2).

Eller

Höjer FED så mycket att dollarn stärks för mycket (under 0,95 mot Eur/Usd) vilket skapar negativa följdeffekter, vilket också är skäl nog för rekyl (Loose 3)

Någon kontrar säkert med att ”så länge som vinsterna stiger” så lär inte högre räntor trigga rekyl (dvs som motargument till Loose 2) Problemet är att jag tror vi överskattar vinsterna om tillväxten blir stark. Anledningen är att företagens räntekostnader samt löneinflation äter upp marginaler vilket gör att vinsterna inte hänger med tillväxten….

Det finns anledning att vara skeptisk fundamentalt. På kort sikt tenderar en dyr börs med ett starkt positivt sentiment att kunna bli ännu dyrare… det är först när baissarna är riktigt förödmjukade och sentimentet av någon oklar anledning får sig en törn som det brukar vända ner…..

April topp någon?

Det pratas mycket om PPMs framtid och även behov av rådgivning, och vad rådgivning ska kosta.

Jag anser att

1, De flesta är i behov av rådgivning
2, Men Rådgivning ska typ vara gratis, då den är så enkel
3, Rådgivning handlar om sparhorisont (din ålder) och riskaversion. Förenklat kan man säga att alla under 60 år ska ha fokus på att pengarna ska växa. Efter 60 ska man skifta fokus mot att bevara dem.
4, Detta kokar ner till att alla under 60 ska ha en bra fond med mycket aktier, och alla över 60 ska ha en fond med lite eller inga aktier. Det är så enkelt att man knappt kan ta betalt för det.
5, Därutöver anser jag att rådgivningen ska handla om EN sak till. Jag anser ju till skillnad från etablissemanget att risk inte är konstant. Aktiemarknaden kan vara MER eller MINDRE Riskabel. Definitionen av MER riskabel är när börsen gått starkt under lång tid och värderingsmässigt erbjuder en svag risk/reward för den långsiktige spararen. Risken för nedsida är så pass stor att den inte kompenserar för Chansen till Uppsida. Risken kan även vara LÅG, då är det precis tvärtom. En 45 åring som har en fond med 100% aktier, eller 150% i AP7 tycker inte jag ska ha så mycket aktier om Risknivån är hög. Trots att han har 20 år minst till han börjar ta ut pengarna så tycker inte jag det. Han ska inte ha 0% aktier, men inte 100% heller. Någonstans mittimellan. På samma sätt tycker inte jag att en 60 åring med bara räntor behöver stå utanför marknaden om Risknivån är Låg. Han ska inte ha 100% aktier, men mer än 0%.
6, det är nu etablissemanget antagligen går loss, då det hävdar att jag talar om tajming, och och tajming är en återvändsgränd och förlustaffär över tid. Jag håller med. Tajming är tur, eller otur… och oftast landar man i Otur. Men jag pratar inte om tajming, utan pris och värde.

Genom att kombinera P/Bv, PE-tal och 10-årig statsobligation (jag beskriver detta i min ABOUT) så kan man ganska enkelt få fram en modell som visar om börsen handlas i nedre tredjedelen ur ett historiskt perspektiv, eller övre tredjedelen. När den historiskt har handlats i övre tredjedelen så har det varit smart att ta det lite lugnt, öka kassan, och avvakta till man når nedre tredjedelen. Visst, det kan ta 3 år, så detta är inget tajminginstrument. Bara att lyfta av lite cash när marknaden ur ett historiskt perspektiv är pricy… och tvärtom! Fondförvaltare kan inte pyssla med detta för de utvärderas varje dag, månad, kvartal och år. Def hinner bli av med jobbet innan de får rätt. Men en 45-åring har det priviligiet.

Men att kräva att stora massan ska ha koll på detta är inte genomförbart. Det krävs att en bra rådgivare gör det.

En duktig rådgivare kan också göra en körning likt den jag gjort med Blandfonderna, och sålla bort dem du inte ska ha. Problemet med rådgivare är att de tenderar att sälja det dem tjänar mest pengar på.

Jag brukar säga till mina ointresserade vänner att de bör se över sina fonder 2ggr om året. Minst 1 gång. Men inte ens det lyckas dem med! Där har en rådgivare också en roll att fylla. Lite som att bli kallad till tandläkaren.

Rådgivning behövs, rådgivning är enkelt och borde inte vara dyrt. Problemet är att rådgivare styrs av att tjäna pengar, och det gör att rådgivningen och sparprodukterna inte optimeras. Det är själva problemet. Inte PPM systemet i sig.

På fredag kommer jobbdata, och nästa onsdag höjer FED räntan. Nu tror jag marknaden kommer fokusera på om FED även kommer höja i juni, september och december… det kan röra runt en del.

Vi närmar oss också April….då Trump måste skicka in en budget. Undrar om den kommer balansera eller ej?

Säsongsmässigt brukar börsen vara okej fram till och med April… och därefter ska man stå utanför i et halvår. Problemet med den säsongseffekten är att den är ett genomsnitt. Rätt ofta blir det inte så. VI får se hur det blir den här gången!

Nedan chart visar BNP utvecklingen i USA. I nominella termer, dvs tillväxt plus inflation.

Som ni ser var snittet mellan 92-09 4,85% i tillväxt. Om man tar bort 2009 så lyfter den mot nästan 6%. De här 6% kan man sedan bryta ner i 2% inflation, och 4% realtillväxt. Man kan alltså säga att historisk normal tillväxt legat på ca 4%, inflationen ca 2%.

Man ska ha detta i bakhuvudet när man tittat på post-Lehman. 2010-2016 uppvisar ett snitt på 3,7%. Tillväxten snittar på 2,5% och inflationen strax över 1%.

USA sticker ut ur ett internationellt perspektiv post Lehman för att vuxit snabbare än de flesta, skapat fler jobb i % än de flesta och tvingat ner arbetslösheten mer än de flesta.

Nu är alla glada över att realtillväxten kan nå upp till 3% i år. Ur ett pre Lehman perspektiv är det under medel.

Men ur ett historiskt perspektiv så är tillväxttakten lite mer än hälften än vad som är normalt. Inflationen likaså. Inte så konstigt. Det finns såklart en koppling.

Det handlar också om andra faktorer som att ökad belåning bland Amerikanska hushåll drev tillväxten förr i världen. Det har den inte gjort post-Lehman. Å andra sidan har staten ökat sin skuldsättning genom att köra budgetunderskott. Hade de inte gjort det så hade inte tillväxten legat på 3,7% utan väsentligt lägre.

Amerikanska företag har också tagit upp belåningen de senaste åren. Men inte för att investera på hemmaplan. Nej man har gjort det för att köpa tillbaks aktier, vilket är samma sak som att man tagit lån och delat ut pengarna till aktieägarna. De investeringar som amerikanska företag har gjort är framförallt utanför rikets gränser. Sen har strukturen på investeringar förändrats. Nej man bygger inte en ny fabrik. Man sätter upp ett nytt bolag i Silicon Valley…. det kräver mest human capital. Amerikanska Service och Tjänstenäringen har vuxit, men den binder inte så mycket kapital. Så det här med CapEx är trixit. Den tillväxten som varit inom real CapEx går framförallt att härleda till energisektorn. Tar man bort den så är typ CapEx noll. Energisektorn är viktig för USA. De kommer förhoppningsvis vara självförsörjande om några år. Det beror på oljepriset såklart. Det hade varit bra, för då behöver de inte kriga i Mellanöstern stup i kvarten. Å andra sidan är försvaret viktigt för USA, såväl som tillväxtmotor, men även för innovation och sysselsättning. Men ur ett samhällsperspektiv så hade det ändå varit bättre om Mellanöstern sålde sin olja till Asien och Indien. Mer om det en annan gång!

I Sverige talar vi gärna hur fantastiskt det går. Tillväxten i år kan mycket väl bli ca 3%. Jämfört med Europa som kan masa sig upp till 2% är det bra! Men även där behöver man perspektiv. 3% realt är inte så fantastiskt ur ett historiskt perspektiv. Med 1-2% inflation så blir det 4-5% nominellt. I Sverige var det ingen ekonom som pre Lehman höjde på ögonbrynen för 4% nominell tillväxt.

Vet ni vad som korrelerar med ett lands nominella tillväxt? Jo den aggregerade försäljningen bland landet företag. Vet ni vad som är korrelerat med den aggregerade omsättningen bland företagen? Jo företagens,

1, Vinster. Ett företag vars försäljning inte växer har svårare att öka sin vinst jämfört med ett företag vars försäljning växer. Allt annat lika alltså

2, Sysselsättning. Ett företag vars försäljning ökar har, allt annat lika, större vilja att anställa än ett företag vars omsättning krymper

3, CapEx. Ett företag vars försäljning växer har oftast större vilja att investera och utöka sin affär än en företag vars försäljning krymper

(4), Löneökningar. Ett företag vars försäljning växer har oftast större vilja att öka lönen till sina anställda än ett företag vars försäljning faller. Den här punkter är inom parentes då tajthet i arbetsmarknaden är viktigare. Dvs ett företag, oavsett hur bra det går, agerar rationellt och höjer inte lönerna mer än nödvändigt. Vet företaget om att de anställda går att ersätta på en eftermiddag så bildas oftast inget tryck. Oftast är det en snortajt arbetsmarknad, då ökar lönerna. Så den här faktorn är sekundär tajtheten i arbetsmarknaden.

Först ut var Markit´s Service PMI som kom in på 53,8 mot väntat 54,0 och fg 53,9. Helt okej, och lie ljummen likt sin kusin inom Mfg.

Därefter kom ISM Non-Mfg som kom in på 57,6 mot väntat 56,5 och fg 56,5. Likt sin kusin ISM Mfg så var den enastående.

Tror inte de här siffrorna kommer röra om så mycket med tanke på att Manufactoring siffran har en tendens att ligga steget före…

Från Kina kom Service PMI in på 52,6 mot fg 53,1… okej.

Nästa vecka kommer lite data från Kina, men framförallt har vi Jobbdatan på fredag.

Känns som att SPX vill täppa gap och sen kanske vi drar igen….

Trevlig helg!

ps. Jag har fått en del frågor kring SHIT list nedan, och har nu kompletterat med siffror över underavkastning så var och en kan se hur pass dåligt fonderna har gått och vad det har kostat i kronor i utebliven alternativavkastning. Räkna, gråt och skicka ett argt mail till din tjänstepensionsförvaltare… det är allt jag har att säga! ds.

Allras sparare har sålt motsvarande 10% av fondförmögenheten. Det lär fortsätta. Pengarna går i huvudsak in i AP7 Såfa fonden.

http://www.di.se/nyheter/spararna-flyr-allra-efter-kopstoppet/

Om PPM kommer fram till att de brutit mot reglerna så skickas hela slanten över till AP7:an.

Nej, jag påstår inte att de leverat en tillfredställande avkastning, för det har dem inte. Den har varit katastrof!

Nej, jag påstår inte att Allra inte har haft fuffens för sig i Luxenburg, Malta, Dubai eller med strukturerade produkter…

Men hade det inte varit höjden av otur om Allras sparare, ca 20mdr kr, skickas in AP7 lagom till nästa stora börsnedgång.

Tittar man på Allras 3 fonder så skulle jag säga att de har ett viktat beta mot marknaden på högst 0,8. Troligtvis lägre. Ap7 har minst beta 1, troligtvis högre.

Jag hade inte varit förvånad om börsen satte sig med 40% så går ap7 ner 60% och Allra 30%. Riskjusterat gör fortfarande Allra ett dåligt jobb, men Ap7 är en av PPM systemets mest riskabla fonder. På grund av belåning!

det hade ju varit typiskt om media driver en kampanj mot Allra som slutar med att de okunniga spararnas pengar hamnar i Ap7 lagom till nästa börsnedgång. Pengarna halveras och det hade varit väsentligt bättre att ligga kvar!

Tror ni alla journalister och politiker tar sitt ansvar då?

Ap7 passar inte i alla tider

Ap7 passar inte alla

Debatten behöver lyfta ett antal pinnhål kompetensmässigt

Några tal till från FED, och Beige Book igår…. nu tror marknaden att FED höjer med 25 punkter den 15 mars. Varför trodde man inte det innan förbryllar mig?

Vår Svenska Riksbank duvar på i spåren av ECB och riskerna med valen i Frankrike och Nederländerna. Konstigt att dollarn inte är starkare mot såväl krona som euro.

Beige Book var lite intressant då vissa FED distrikt rapporterade klagomål kring en stark dollar. Något som påverkar turism och export. Någon annan indikator visade att företagen inte är så positiva som sentimentsindikatorerna säger. Nu ligger dollarn på 1,05 mot euron. Undra vad som händer om den står i 0,85 som jag fortfarande hävdar är full möjligt om FED höjer 4ggr i år.

Idag är det lugnt på makrofronten. Imorgon kommer PMIs för Servicesektorn. Nästa stora är jobbdatan nästa fredag. Därefter är det FED möte onsdagen veckan därpå. Kan det fortsätta upp fram tills dess?

SPX öppnade igår med ett gap upp, som kanske täpps till i det korta. Apropå gap, Vi börjar närma oss ett av OMX gamla gap. 1,612 som skapades i Augusti 2015…. sista gapet på ovansidan.

Många stora index har viktiga gap som kommer täppas till. Det är inte en OM fråga, det är en NÄR fråga.

Stoxx600 har ett på 344, ca 8% ner. Lär ju täppas igen Trump rekylen kommer!

SPX har gap på 1864, 2036, 2283 och en radda i februari.

DAX har 8967, 9655 och 10786.

Gap täpps antingen samma månad, alternativt får man vänta länge. Men bara vetskapen om att det finns gap där nere gör att jag känner säker på att en dag kommer dagens optimism vara lika bortblåst som att det känns naturligt med den nya pessimismen. Vad det beror på, och när vet jag inte. Men jag har det i bakhuvudet.

Världsindex är upp drygt 37% senaste året, i kronor räknat. Det kommer inte gå 37% till. En rekyl på minst 8-10% lurar i vassen i år. Jag vet dock inte när och från vilken nivå. Men på kort sikt tror jag vi kan stå inför en urtoppning! Många chartister har tagit ut 1640-1680… men ett återtest av toppen på 1,720 hade också varit läckert. Korrektionen, när den väl kommer, kan ratracera minst 38% av Trump uppgången. Alternativt 50%. Efter rekylen är avklarad fortsätter den avslutande Våg 5 upp, för att sen slutligen sätta en topp. Därefter krasch, räkna med 50% och lågkonjunktur. En lågkonjunktur, som jag tror kommer handla om höga räntor och för stora lån. Men fram tills dess ska vi tjäna pengar!

Timeline:

Inom närmaste månaden urtoppning

Innan Juli, korrektion med 8-15%. Fib38/50 av Trump rörelsen minst.

Innan årets utgång: test av 1720

Inom 18 månader: 1900-2000

Inom 36 månader: Krasch!

Have a nice one!

ps. Jag justerar upp stopplossen på min tekniska trade till 1560 ds.

Så höll Trump ännu ett tal igår kväll. Som vanligt handlade det till 99% om klyschor och slagdängor och 1% om vad han rent konkret tänker göra. Det var samma gamla visa. Infrastruktur 1000mdr, skattesänkningar för folk och företag, omstrukturering av Obamacare, satsningar på försvar, banta statsapparaten, protektionism och handelsbarriärer. Men kanske bygger hela Trumpismen på att han är otydlig. Den dagen han börjar bli konkret och vidta åtgärder så kanske glansen falnar?

Vad gäller Protektionism så finns det inte ett enda historiskt exempel på att det fungerar. Det är mycket logiskt.

1. Varför importerar man saker istället för att tillverka dem själv. Jo för att man kan inte få fram samma kvalitet till lika lågt pris. Om man inför importtullar så kanske man kan konkurrera. Men varorna blir ju likt förbaskat dyrare. Om inte folk får högre löner så urholkas köpkraften. Dessutom skapar man en skadlig inflation (i motsats till en bra som drivs av ökad efterfrågan) som trycker upp räntorna, som i sin tur urholkar tillväxt och köpkraft. Det brukar också förkomma en indirekt effekt på andra varor som gör att priserna ökar.

2. Vad tror ni omvärlden gör om de möter importtullar. Sitter på händerna? Nej de brukar göra samma sak. Inte minst för att hålla sin handelsbalans i schack. Alltså får USA exportera mindre. Hur bra är det? Så mycket av den effekt med att skapa jobb på hemmaplan, tar stryk av minskad export.

Protektionism och Handelskrig har aldrig fungerat.

Korträntorna börjar röra sig uppåt i USA och nu är det 50/50 sannolikhet enligt marknaden att det blir en räntehöjning den 15 mars. Blir det en höjning ska räntorna upp en bit till. Samtidigt stiger inte långräntorna lika mycket, så 10-2 spreaden sjunker. Det brukar vara förenligt med en dassigare syn på konjunkturen. BeigeBook ikväll ger mer guidande. Jobbsiffran nästa fredag är också viktig för FED.

Tittar man på senaste makro, så är den allt annat än dassig. Frågan är om räntemarknaden ligger steget före?

Chicago PMI kom in på 57,4 mot väntat 53,5 och fg 50,3… snorbra precis som alla andra local PMIs

CB Consumer Confidence kom in på 114,8 mot väntat 111,0 och fg 111,6… urstark. Frågan är ändå inte om Michigan ligger steget före då den har toppar ur redan?

Tyska Mfg PMI kom precis in på 56,8 mot väntat 57,0 och fg 56,4… starkt!
Samma siffra från Eurozonen kom in på 55,4 mot väntat 55,5 och fg 55,2…. not bad!

Från Kina kom Mfg PMI in på 51,6 mot väntat 51,2 och fg 51,3… Caixins motsvarighet kom in på 51,7 mot väntat 50,8 och fg 51,0…. mer vind i seglen. Trevligt! Handelssiffror och PPI har indikerat att det är lite muntrare nu så det är kanske inte så konstigt! Non-Mfg kom in på 54,2 mot fg 54,6.. helt ok.

Samtidigt kan höjda räntor, läs stark dollar, sätta grus i maskinerit. Fastighetsindikatorer fladdrar också. Men just nu är glaset halvfullt, inte tvärtom!

Från USA kom ISM in på 57,7 mot väntat 56,2 och fg 56,0… helt enastående. New order kom in på 65,1 mot fg 60,4. Vi pratar rekordnivåer. Den mindre viktiga Markit Mfg PMI kom in på 54,2 mot väntat 54,5 och fg 54,3. Okej liksom. Samtidigt kom US Core PCE in på 1,7% mot väntat 1,7 och fg 1,7. Marknaden vill ha drag i industrin utan inflationstryck….. och det är precis vad man fick!!! Detta är bra för marknaden. Sen ska det tilläggas att marknaden historiskt har haft en tendens att vända ner när de här toppar ur…. men där är vi uppenbarligen inte ännu!

Jag är lite förvånad uppståndelsen kring Riksbankens uttalande om att den neutrala jämnviktsräntan troligtvis är lägre idag, än vad den varit historisk. Är folk dumma i huvudet? Det tro fan att den är det!!!!

1. Svenska hushåll hade 900mdr i lån år 2000. Idag har de 3,600mdr. 300% ökning! Nej, disp inkomsterna har inte ökat med 300% sedan dess, eller med 9% om året. Disp inkomsterna har ökat med max hälften så mycket. Det gör att ökar räntan med 1% så får det samma urgröpande effekt på hushållens plånböcker som en höjning om minst 2% jämfört med för 17 år sedan… Point being, en höjning bromsar in ekonomin mycket snabbare än den gjorde tidigare. En inbromsning gör att tillväxten, jobbskapande, löneinflation förväntas mattas av…. vilket i sin tur gör att inflationsförväntningarna vänder ner… således gör att Riksbanken tvingas stanna av i sina höjningar.

2. Världen kännetecknas av ett antal nya faktorer jämfört med tidigare. Faktorer som gör att inflationen kommer vara strukturellt lägre. Därmed kommer räntorna att vara lägre:

a, Globalisering.
b, Digitalisering.
c, Skuld. Tillväxten mellan 1945-2008 globalt sett handlar till stor del av att stater körde budgetunderskott (byggde upp skuld) och hushållen tog upp skuld (byggde nya bostäder). Den dörren är till stor del stängd, givet att (statlig + hushållen skuld / Bruttoinkomster) är på en historiskt hög nivå. Således blir tillväxten lägre allt annat lika
d, Strukturellt lägre tillväxt globalt sett, både i reala som nominella termer. Lägre tillväxt innebär lägre jobbskapande. Lägre jobbskapande innebär att arbetsmarknaden har större svårtigheter att bli riktigt tajt. Blir inte arbetsmarknaden riktigt tajt så saknas förutsättningar för riktigt hög löneinflation. Saknas löneinflation, typ 4%+, som var vanligt vid högkonjunkturer förr, så saknas den viktigaste drivkraften för efterfrågedriven kärninflation. Historiskt har 4% löneinflation lirat med 2% kärninflation i Sverige. Senaste 9 åren snittar svensk löneinflation på 2,5%.

För att nämna några av de viktigaste!

Så det är inte ett dugg konstigt att den framtida jämnviktsräntan kommer vara lägre än tidigare.

Hörde att Finansinspektionen utreder en reglering där man kan tvinga folk med en viss nivå på lånen att binda delar av sin skuld. Det är så korkat att man dör!

http://www.di.se/nyheter/fi-utreder-ny-atgard-mot-hushallsskulder/

a, Har du för stor skuld så är lösningen inte att binda räntan. En vacker dag så löper det bundna lånet ut och då får man ta smällen. Bättre att ha rätt nivå på skulden från början

b, Alla vet att bunda lån, precis som med bundna elpriser, är dyrare över tid. Dem är det för att du betalar en försäkring, som visserligen kan betala sig under kortare perioder, men över tid innebär en merkostnad. Ta rätt storlek på lånet så slipper du betala höga försäkringskostnader.

c, Jag hatar alla åtgärder som rycker tusenlappar från hushållens plånböcker. Dessutom är det oftast hushållen som behöver tusenlapparna mest som drabbas.

En riktigt korkad åtgärd. Storleken på lån måste begränsas. Sen måste vi se till att hushållen betalar så lite som möjligt varje månad. Det ger pengar över i plånboken för konsumtion, amorteringar och investeringar, vilket är bra för svensk ekonomi. Priserna följer storleken på lånelöftena, inte tvärtom. Så det är inga problem! Skuldkvotstak är melodin. Jag fattar att bankerna inte vill ha det. Då begränsas ju utlåningen av löneutvecklingen, inte som idag, av ränteutvecklingen. Problemet med att lånen är kopplade till räntan är att sjunker den beviljas större lån, stiger den beviljas mindre. Men stiger den så sitter gamla låntagare kvar med sina gamla, kanske för stora lån, vilket kan bli painful. Inte bara för låntagaren, utan hela ekonomin (ink alla med rätt mängd lån eller inga lån) då problemen sprider sig. Därför är kopplingen till lönen mycket viktigare. Jag har föreslagit ett skuldkvotstak på 5X bruttolönen vilket går att härleda till ca 5% bolåneräntan med viss marginal. Det kan man alltid diskutera om det är en bra nivå eller inte!!! Pre-Lehman jobbade man med 7-8% kalkylränta vid lånelöften. Även då ville man ha lite marginal. Jag kan tycka 5% tar höjd för hur världen ser ut idag. 5% matchas som sagt av 5X skuldkvotstak.

Det diskuteras även om PPMs framtid. Särskilt nu med anledning av Allra skandalen. Har PPM varit bra?

http://www.privataaffarer.se/pension/finans-lofven-vill-forandra-premiepensionssystemet-901454

a, Det är inte PPM systemet i sig det är fel på. De 10% av spararna som är aktiva gillar det. Övriga 90% bryr sig inte. De tycker själva valet är jobbigt. Inte systemet i sig. Men de som inte gjort något val har haft en sjukt fin resa i AP7 Såfa Aktiefonden. De som genom annan rådgivning hamnat i sämre fonder är kanske inte lika nöjda. Är det rådgivningen som är felet? De som passiva efterfrågar ofta rådgivning. Deras främsta önskan är inte att PPM ska läggas ner.

b, Men är rådgivningen skadlig. Man får nästan det intrycket. Ålder och syn på risk bör prägla ditt pensionssparande. Även om AP7 gått bra, så passar det inte en 70-årig riskavert herre. Han hade behövt lite rådgivning. Så det är varken fel på systemet eller rådgivningsfirmorna. Faktum är att PPM krängarna oftast skickar in pengarna i en fond som rent riskmässigt passar många bättre. Var klämmer skon då?

c, Skon klämmer i dåliga fonder. Jag anser att BLANDfonder som inte levererar någon riskjusterad ÖVERavkastning under en 3års period mot de statliga alternativen bör uteslutas. För att komma med i PPM bör man visa att de senaste 12m så har man levererat riskjusterad överavkastning. Väl inne har man som sagt 3 år på sig att leverera. Så länge som man gör det får man vara kvar. Renodlade aktie- och räntefonder bör också utvärderas på liknande sätt. Dock lite knepigare. Kanske att man måste tillhöra övre kvartilen i sin peergroup el liknande senaste 3 åren för att få vara kvar eller nåt. Jag har inte alla svaren men jag anser att rådgivning är något bra, PPM är ett system som förtjänar sin plats som motpol mot AP Fonder och Tjänstepensioner…… men att svaga produkter måste gallras ut.

Ingen hade sagt något om Allras fonder med råge slagit de statliga alternativen år efter år…..

Ingen har gnällt på att Allra har fasat in pengarna i fonder med högre risk än Ap7 Aktie

Ingen kommer klaga på rådgivning den dagen vi får en börskrasch och AP7 Såfa är ner 70%…. och det går upp ett ljus för många pensionärer att de tagit för hög risk!!!

Men vi måste kunna ställa krav och korrekt utvärdera fonderna… och gallra ut de dåliga. Det skulle också leda till en avgiftspress då avgifterna äter av avkastningen. Det hade kommit andelsägarna till godo! Såg förresten att Lannebo och Didner&Gerge var ute och talade sig varma för PPM, men att avarterna måste städas bort. I sak har de rätt men blir det inte lite sunkigt när just dem två är ute och säger så. De har ca 100mdr i PPM och är utan tvekan en av de som har mest att förlora på en nedläggning då de tjänar minst 500 mkr  i avgifter från PPM varje år….

Have a nice one!

I förra inlägget skriver jag om årets utvärdering av Svenska Blandfonder. En populär fondkategori som sitter på stora pengar. Förra året var resultatet nedslående. Då kom vi fram till att det är smartare att kombinera AP7 ränta och Ap7 aktie och uppnå önskat risktagande, istället för att välja en Blandfond med samma risk. Det fanns undantag. Konklusionen av årets utvärdering är EXAKT SAMMA.

I samband med mediadrevet kring Allra Pension de senaste veckorna så kan man föga förvånande konstatera att Allras två blandfonder, Lagom och Försiktig, inte klarar sig i utvärderingen. Deras resultat är under all kritik! Så där har journalisterna rätt. Men vad de missar att skriva om är alla andra som också har svaga resultat. Det gör mig lite irriterad. Troligtvis vill media bara bedriva en kampanj mot ägaren av Sveriges dyraste villa och sälja lösnummer. Det skulle förmodligen också bli stökigt att blanda in 30 firmor till…. inklusive samtliga banker och fina firmor som Carnegie, KPA, AMF etc. Det är svårt att respektera denna yrkeskår.

Därför tänkte jag publicera min egen SHIT list. Fonderna nedan har presterat en riskjusterad UNDER-avkastning mot de statliga fondalternativen AP7 ränta och AP7 aktie sammansätt så att risktagandet är likartat. Antingen på 3 år och 1 år, eller endast 1 år om 3 års historik inte finns.

Jag säger INTE att någon av nedan fonder INTE huxflux kan börja prestera framöver. Det är fullt möjligt. Jag bara säger att de inte gjort det hittills. Det räcker för mig!

Hur ska man läsa nedan. Säg att du har haft AMF Balansfond senaste 3 åren. Idag är värdet på ditt innehav 1mkr. Om du istället tagit samma risk genom att kombinera de bägge AP7 fonderna så hade du haft 1,071,469kr. Ditt fondinnehav hade varit värt 71,469kr mer.

Du räknar ut det genom att ta: ”Värdet på ditt fondinnehav” / ”1-underavkastningen” minus ”värdet på ditt fondinnehav”

dvs ”1 mkr” / ”1 – 6,7%” minus ”1 mkr” = 71,469kr

Gör mig nu två tjänster:

1, Sprid detta så att fler hamnar rätt i sitt pensionssparande.

2, Ligger du i fel fonder, gör något åt det. SÄLJ. Antingen hittar du rätt kombination av Ap7 fonderna. Eller kombinerar du en högpresterande AKTIE fond med en högpresterande RÄNTE fond. Alternativt bygger du din egen portfölj. Vet du med dig att du är lat. Maila detta till din bankman och be om ett förslag inom en vecka. Har hen inte svarat maila igen och säg att du byter bank om de inte kommer tillbaks med ett alternativ inom en vecka.

Lycka till!!!!

Förra året vid den här tiden gjorde jag en genomgång av alla BLANDFONDER på den Svenska marknaden. Resultatet var nedslående. Endast 23 fonder av 204 uppvisade ett acceptabelt resultat. Det är viktiga kunskaper då en stor del av pensionskapitalet har sökt sig till den här typen av fonder senaste åren. Branschen gillar att sälja dem, och kunderna med ointresse för sitt pensionssparande gillar att köpa dem. Så det är inte så konstigt att kapitalet har vuxit. Desto viktigare att vi utvärderar dem!

Läs gärna förra årets utvärdering:

Den tragiska sanningen om Blandfonder

Med tanke på skandalen kring ALLRA Pension senaste veckorna känns den här utvärderingen och diskussionen mer aktuell än någonsin.

Precis som förra året valde jag den breda kategorin i Morningstar: ”Blandfonder – SEK”. Dvs fonder som investerar både i aktier och räntebärande papper, och där fondandelarna handlas i SEK. Förra året fanns det 249 fonder i den här kategorin. När man sorterade bort utländska fondbolag (ex Fidelity) och fonder med MINDRE än ett års historik så sjönk urvalet till 204 fonder. I år fanns det 258 fonder i kategorin, och efter rensning sjönk antalet till 213. Ungefär som förra året. Men granskar jag urvalet så upptäcker jag att många fonder har försvunnit, och lika många nya tillkommit. Gemensamt för många av fonderna som försvunnit är att de hade svag avkastning. Pengarna fusioneras in i en fond som gått bättre alternativt in i en nystartad. Många blir upprörda av det här, men jag tycker inte det är en så stor sak att man stänger ner dåliga fonder. Det är till och med bra och rätt naturligt. Frågan är om pengarna hamnat i en bättre hamn? Det är en viktigare huvudvärk.

Vad som gör mig otroligt irriterad är mediadrevet kring Allra. Journalister tar gärna upp AP7 Aktiefond, den sk passiva SÅFA fonden. Den har i absoluta termer gått väldigt bra. Bättre Än nästan allt faktiskt. Jag vet inte om journalisterna är inkompetenta och inte vet att de jämför äpplen och päron, eller de vet om det men vill inte göra det för komplicerat utan syftet är ändå att sälja lösnummer och sänka Allras huvudägare för att han köpte Sveriges dyraste villa förra året? Men rätt ska vara rätt. AP7 Aktiefond är en renodlad aktiefond med belåning. Genom belåning har de ökat hävstången till 150%. Det innebär att går Världsindex upp med 10% så kommer AP7 gå upp med 15%. En annan Blandfond, låt oss kalla den för X, har som mandat att investera 50% i aktier och 50% i räntebärande papper har som sagt inte en chans att nå upp till 15% det året. MEN, om det året efter faller med 10%, så faller AP7 med 15%. Det lär inte Blandfond X göra. Så hur ska man utvärdera det här? Är det fel att jämföra med AP7 Aktie? Nej jag tycker inte det. Det är ju default alternativet om man inte gör ett aktivt val. Men man måste korrigera för risktagandet.

Så här har jag gjort. Risk mäts som standardavvikelse i %. Säg att marknaden går upp med 10%, och den gör det med 10% standardavvikelse. En fond som AP7 med 50% belåning stiger då med 15%. Fast även risken stiger till 15%. Ta den andra 50/50 fonden. Låt säga att räntedelen går upp med 1% till 1% standardavvikelse, och aktiedelen med 10% till 10% standardavvikelse. Eftersom den ligger 50/50 det året. Så blir avkastningen 10+1 / 2=5,5% till 10+1 / 2=5,5% standarsavvikelse. Är det bra jämfört med Ap7 som gav 15% till 15% std avvikelse?

Det är nu jag tar in ytterligare en fond i jämförelsen, AP7 Ränta. Det är det statliga räntealternativet. Precis som AP7 är det statsliga aktiealternativet. AP7 Ränta har inte gått lika bra som Ap7 Aktie senaste åren och har därför inte fått samma utrymme i debatten. Men den är lika relevant att ta med som Ap7 Aktie. Om vi får en börskrasch kommer nog många önska att de hade AP7 Ränta istället. Låt säga att den uppvisat 1% avkastning till 1% standarsavvikelse.

Det är nu man kan göra en utvärdering av Blandfond X. Om vi vet att Blandfond X har uppvisat 5,5% standardsavvikelse senaste året så kan man räkna fram vilka vikter som behövs i Ap7 Aktie och Ap7 Ränta för att nå samma risktagande. Det visar sig att om man har 32,5% av portföljen i AP7Aktie och resterande del i Ap7 Ränta så hade man tagit samma risk som Blandfond X. Då går det också att jämföra avkastningen mellan de båda. I det här fallet så blir det samma avkastning, och därför hade det varit hugget som stucket, UR ETT RISKJUSTERAT perspektiv, vilken man hade valt. Men hade Blandfond X avkastat 6,5% istället för 5,5% till samma risk/standardavvikelse då hade fonden haft 1% riskjusterad ÖVERavkastning. Hade den avkastat 4,5% så hade det varit 1% UNDERavkastning. Hajar ni?

ÄPPLEN och ÄPPLEN. Allt annat är ointressant och felaktigt.

Så hur har det gått?

Jag har precis som förra året tittat tillbaka 1 år respektive 3 år. Förra året var det 8 fonder som uppvisade en riskjusterad ÖVER avkastning på BÅDE 1 och 3 år. I år var resultatet…… NOLL fonder.

Mycket tråkigt. Dels handlar det om att många Svenska Blandfonder har ett bias mot Svenska aktier, och Svenska aktier presterade sämre under senaste året. Ap7 kör globalt. Många har en förkärlek för Svenska aktier. De hävdar att Stockholm över tid slår de flesta andra marknader. Tre saker där:

1, Ja historiskt har det varit så…. men det betyder inte att det måste vara så framöver. Inte alls faktiskt. Många av de historiska faktorerna saknas idag.

2, Stockholm har historiskt haft en tendens att gå bättre i Bull market, och faktiskt sämre än omvärlden i Bear market. Så ur ett riskjusterat perspektiv är jag inte säker på att Stockholmsbörsen är bättre.

3, Varför vill du ha en fond som begränsar sig till Svenska aktier egentligen. Att söka de bästa möjligheterna Globalt borde vara melodin. Det finns liksom ingen logik i att aktie måste gå bättre bara för att den är av en viss nationalitet.

Så jag anser INTE att det är en godtagbar ursäkt faktiskt.

Men vilka fonder skapade en riskjusterad överavkastning SENASTE ÅRET?

14 av 213 fonder. Nordnet och Avanza sticker ut! Kul. Men innan Hemberg spricker av stolthet så vill jag bara betona att ingen av fonderna Ovan som har 3-års historik har lyckats skapa ÖVER avkastning senaste 3 åren. Bara under senaste ÅRET. Men likförbaskat är det en prestation. Även ICA Banken sticker ut. Det som är intressant är att Bankerna och finfirmor som Carnegie och Lannebo lyser med sin frånvaro. Däremot finns det ett antal PPM säljare. Zensum, som saknar 3-års historik är  bäst.

Ser man till senaste 3 åren så är det ännu förre fonder. Endast 10 av 167 fonder levererade någon ÖVER avkastning. De var:

Ingen av ovan har presterat under senaste året. Men jag tycker att tack vare den längre mäthorisonten är de ändå värda att nämnas. Här är det enkom bankerna och Calgus. Det är ju lite glädjande då stora summor förvaltas här. Men det är bara ett urval av bankernas alla fonder, så kolla att du har rätt Blandfond i din bank.

Calgus är förmodligen Sveriges bästa Blandfond just nu. Anledningen till att den inte ÖVERavkastade senaste året beror inte på svag utveckling, den har faktiskt gått upp med ca 35%. En procent bättre än Ap7 Aktie. Nej det handlar om att den har gjort det till väsentligt högre risk.

Just senaste året har AP7 Aktie varit anmärkningsvärt stark. 33,9% till 8,0% standarsavvikelse. Nedan är värdena jag använt:

Många tänker nu, Gud vad dåliga alla fonder är, och Gud vad skönt att jag ligger i Ap7 Aktie ”Såfafonden”. Det är en korrekt analys. de är dåliga, men några verkar ändå tillföra värde, och det är dem man ska fokusera på.

En annan sak är att risknivån för alla som ligger i Såfa fonden. En dag kommer en börskrasch och börsen halveras. Det är inte en fråga OM det ska hända utan NÄR. Inget vet NÄR. När den kommer så kommer SåFa fonden att gå ner med MINST börsutvecklingen. Troligtvis mer. Frågan är om man har skrotat PPM fram tills dess och tvingat in alla i en fond som kan falla med 70%? Skulle inte förvåna mig! Nej min poäng är att se över din horisont på ditt sparande. Se över din aptit på risk. Fundera var vi är i börscykeln. Kanske är det inte helt rätt att ha 150% aktieexponering de närmaste 5 åren? Sen om du väljer att betta på någon annan fond eller väljer att ha kvar lite i Ap7 Aktiefonden, och stoppar in resten i Ap7 ränta eller någon annan. Det är upp till dig. Men kom ihåg att vara selektiv, de flesta Blandfonder är sämre än att kombinera de bägge statliga alternativen.

återigen kan vi konstatera att det är få fonder som levererar jämfört med samma risktagande i de statliga alternativen. Men att ligga fullproppad inte Ap7 Aktie kanske ändå inte passar alla.

Jag kommer i nästa inlägg publicera en lista, en SHIT list, över alla fonder som inte presterat på vare sig 1 år eller 3 år. Var är oddsen att de ska prestera närmaste året?

Tack för att ni tagit er tid att läsa detta!

Godkväll!