Kortsikt's Blog

2016 sjunger på sista versen och det börjar bli dags att lägga ännu ett år till handlingarna. Jag kommer vara bortrest över jul och nyår, och är inte tillbaks förrän den 9 januari.

Jag har aldrig gillat alla rapporter som kommer in i december, med prognoser över nästkommande år. Det är korkat. Den typen av rapporter hade man ju kunnat släppa varje dag egentligen, med rubriken ”så här blir det kommande 12 månader”. Varför skulle just en rapport i december vara viktigare än någon annan. Sen om det händer nåt i januari som ritar om hela kartan… ska man då hålla fast vid en obsolet rapport? Sen tillhör jag ju dem som inte tror att man kan staka ut världen 12 månader framåt. Utan varje ny dag bjuder på ny information som man måste ta in och validera och positionera sig utifrån. Långsikt är inget annat än Summan av flera kort sikt. Det är lättare att ligga rätt på kortsikt än långsikt. Så kan man bara ligga rätt tillräckligt många kortsikt så blir det bra på lång sikt. Många analytiker säger ofta, ”på kort sikt är det vanskligt och vi vet inte vad som ska hända, men på lång sikt tror vi på X och Y”. Det är ju trams. Om man inte förstår vad som kan hända i det korta perspektivet, hur ska man då veta vad som ska hända på flera års sikt? Det är inte prognos, det är wishful thinking, och det är korkat underlag att investera på. Åtminstone om man föredrar att investera med hjärna framför hjärta. Sen ska vi glada att det finns affäränglar som går in i startsup´s för att de tror på personerna bakom, och att bolaget kan bli något om några år. Men det är en helt annan story.

Därför tänker jag inte skriva något all-väders prognos över 2017, men jag vill ändå ge en viss TEKNISK input som kan vara bra att ha med sig när vi startar i januari.

Jag tror att OMX har potential att nå såväl 1300-1350 som 1900-2000 under närmaste året.

Om jag ska vara väldigt spekulativ så tror jag det förstnämnda kan nås under Q1 och den senare under andra halvåret. Skulle det hända så är det tveklöst så att nästa års vinnare var dem som köpte billigt och sen enjoyed the ride. Låter lite för enkelt kanske så ta det med en nypa salt.

Resan mot 1900+ skulle i så fall rent tekniskt var våg 5. Den sista och avslutande delen av uppgången sedan 2009. Våg 4, som pågått sen våren 2015 avslutades i somras.

Fundamentalt är marknaden inte attraktiv förrän ner mot 1300.

Rent tekniskt har DAX gap 8967 (jan16), 9655 (juni16) samt 10786. Det sistnämnda tror jag kan täppas till i det korta perspektivet. Ja redan i januari. Även Euro Stoxx600 har ett gap på 344 som lirar med detta. Tittar man på OMX så verkar det vara kring 1467ish. Det är ett spekulativt köpläge rent tekniskt. Glöm inte stopp-loss. Ett annat viktigt stöd ligger kring 1405ish, även det är tekniskt köpvärt med Stopp loss.

Om vi ska testa 1300-1350 så tror jag det rimmar med DAX gapet 9,655 ungefär. SPX, dvs S&P500, har ett gap på 2,036 som också lirar med detta. Den här nivån kommer troligtvis även vara ett fundamentalt köpläge… så all in där alltså!

På ovansidan har jag stakat ut target OMX1900-2000, med en större roadbump kring 2015-toppen 1,720.

Men 1900-2000 är mer intressant. Jag har tänkt så här. DAX har ett jan16 gap på 8,967. Det ska täppas förr eller senare. Men troligtvis ska vi sätta en ny topp först. Om man tar ut 14,350 på DAX och gör en Fib50% sedan botten 2009 så får man 8967 gapet kring 50%. 14350 är 25% potential. På samma sätt har SPX ett januari gap på 1,864. Kör man Fib38% sedan 2009 botten och Fib50% sedan 2011 botten så får man fram target 2,600-2,650 vilket rimmar med en uppgång på 17-18%. Vid den typen av uppgång är det rimligt att tro att Europa outperformar USA. Dollarn gör säkert sitt för mellanskillnaden. OMX är korrelerad med SPX, dvs när den går ner så går OMX ner och tvärtom. Men att ta ut % blir vanskligt. Därför är det bättre att titta på DAX.

För att OMX ska lyfta dit så krävs det att vinsterna slutar att trilla in flatish YoY utan vi behöver en uppväxling mot 10%+. Eftersom OMX är så dominerat av stora bolag med utländsk exponering, så är det alltså Global BNP som måste revideras upp väsentligt. Det är tvärtom vad vi sett senaste åren. Då har man startat året högt, för att sen successivt revidera ner. Det är fortfarande mitt base case. Så det här ytterst spekulativa tekniska prognosen rimmar inte med fundamenta just nu. Men jag kan ha fel fundamentalt. Tekniskt också!

Fundamentalt är jag negativ och står utanför marknaden. För mig är det solklart, marknaden är inte attraktiv. Punkt! Den är till och med inte attraktiv även om Trumponomics fungerar!!!!

Ur teknisk synvinkel har jag några väldigt viktiga iakttagelser:

Den amerikanska 10-åriga statsobligationen har ett gap på 2,15% mot dagens 2,55%. 2-åringen har också ett gap på 0,92% mot dagens 1,20%. De här bildades när Trump blev vald. Om de ska täppas till vilket jag tror så lär det vara förenat med rejäl rekyl och Risk-off… och det tekniska köpläget.

Dollarn lär i samband med detta rekylera mot 1,08-1,09 mot Euron. Vad det blir mot kronan kan ni säkert räkna ut. DXY, dvs dollar index, bör gå mot 99. Ett försvagning på 4% alltså! Olja ska stänga sitt gap på 50,50 och givet hur det har struntat i den starka dollarn under hösten, så kanske den positiva korrelationen håller i sig ett litet tag till. Oljan har därefter potential att nå 15toppen på 70usd i nästa år. Tekniskt alltså! Guldet kommer att studsa upp om vi får rekyl i räntor, aktier, olja och valutor. Det ger en sista chans att sälja innan guldet står i 700-800usd om några år, när realräntorna står som högst.

Igår kom Core PCE. FEDs utan konkurrens viktigaste siffra. Inflationen ligger på 1,6% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,7. Inget som fordrar Åtstramande PP i varje fall. Vi får se var dollarn och lönerna tar vägen till våren.

I eftermiddag kommer Michigan Consumer Confidence…. förra siffran var i nivå med förra rekordnivåerna. Kan jänkarna bli mer positiva? Jag tror den här siffran blir bra, men vad händer med den till våren om inte Trump levererar. Vad händer med sentimentsindikatorer som PMIs om inte Trump faktiskt levererar enligt förväntningarna? Vad händer med Surpriseindex då med tanke på att förväntningarna är  rätt högt ställda? Vad händer med börsen om surpriseindex vänder tvärt ner?

Nej att spå en rekyl på 5% behöver man inte vara Einstein för att klara av. Men frågan är från vilken nivå och när. Personligen spekulerar jag i januari, men mina TA har funkat dåligt under vintern. Kan turen vända tillbaks?

Jag vill passa på och önska Er alla en Riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Hoppas ni har haft ett framgångsrikt 2016 avkastningsmässigt. Ur absoluta termer har det varit svårt att misslyckas. Men glöm inte att vi alla är proffs i hausse, och det är först när baissen kommer som agnarna skiljs från vetet. Jag vill också passa på att Tacka för att ni läser, uppskattar och engagerar här på bloggen. Det är min drivkraft att skriva. Tusen Tack!

Alltid kul att se tillbaks, tänk vad rätt man fick men hur svårt det har varit ändå

Take a pick

Med vänlig hälsning
GaStan

Så här en dag efter Riksbankens besked är det många som är upprörda över att Ingves linje om fortsatt expansiv penningpolitik med minusränta och QE ligger fast. Men det är många tankevurpor på vägen som jag anser att många missar.

1, Riksbanken ska inte behöva vidta skadliga åtgärder, med de facto fel verktyg, för att Finansinspektionen inte sköter sitt jobb. Alla som tycker att det är Ingves fel att bostadsskulderna växer är både okunniga eller ointelligenta. Finansinspektionen har verktygen att över en natt bromsa utlåningen.  Det kan Riksbanken också göra, men då tvärnitar Svensk ekonomi. Det gör den inte om Fi agerar på rätt sätt!

2, Anledningen till att Finansinspektionen inte gör sig jobb beror inte på att de är dumma i huvudet, utan för att de inte är frikopplade regeringen (som Riksbanken är) och har befogenheterna att införa regleringar. Det är regeringen som sätter stopp! Men man kan ändå tycka att hade Erik Thedeen haft lite civilkurage så hade han kritiserat sin chef, Maggan, och inte Ingves som inte har med saken att göra!

3, Anledningen till att Maggan, och dessförinnan Borg, inte tvingar Finansinspektionen att vidta åtgärder, är för att det som verkligen behövs göras är inget man vinner röster på. Tvärtom, man tappar röster.

4, Anledningen till att våra regeringar har blivit så måna om röster beror på SD framfart och det man brukar kalla ”ett kritiskt parlamentariskt läge”. Man drar sig för att fatta beslut som i slutändan kan gynna SD, alltså missgynna dem själva.

5, Anledningen till att SD tar mark är att Sverige under de senaste 10 åren blivit alltmer polariserat. Sverige har vuxit, och många har fått det klart bättre. Men många som saknar rätt utbildning, rätt jobb, ”rätt familj”, inte gjort ”bostadskarriär”, kanske rent utav saknar jobb…. har fått det sämre. De är missnöjda och röstar inte längre på de etablerade partierna.

6, Anledningen till att de har fått det sämre är primärt deras eget fel. Dvs om du INTE anstränger dig i skolan och skaffar dig bra betyg som ger rätt utbildning och ett bra jobb, så är det ingen annans fel än ditt eget. Men visst inslag av otur finns också. Otur att växa upp i ”fel” familj, på fel ort, Otur att ha valt en utbildning eller yrke där Sverige inte visat sig vara konkurrenskraftigt pga globaliseringen och digitaliseringens framfart.

På andra sidan finns vinnarna. Många förtjänar det, de har slitit i skolan och har idag ett bra jobb. Men det kan också haft Turen att växa upp i ”rätt” familj, rätt ort osv. Det kan också haft turen (och ibland skicklighet)  att vara i rätt bransch som tvärtom gynnats av globalisering och digitalisering. Det är sannerligen inte deras förtjänst att vi har nollräntor och att deras förmögenheter är större än någonsin. Det är ren TUR. Men ibland är det svårt att exakt veta var gränsen går mellan Otur och Oduglighet, eller Tur och Flit. Framförallt vill de som är odugliga lyfta fram oturen, och de som har haft tur vill lyfta fram Flitet. Så det blir sällan en bra diskussion.

7, Problemet är att vinnarna inte bara kan tänka på sig själva. Typ ”Jag har det bra och jag förtjänar det, de andra får stå sitt kast”. De kan inte tänka så för att problemet kommer spilla över på dem själva. Hade de ”smarta” varit tillräckligt smarta, så hade de tänkt i egoistiska termer att vi måste lösa problemet med polariseringen, annars blir det ändå bara jag som får betala i slutändan.

8, Vi måste i grunden hitta ett sätt som gör att polariseringen bromsas upp och att trenden vänder. Jag har alltid tyckt att de som sliter i skolan och gör rätt för sig inte ska betala till dem som gör motsatsen. Det är inte rätt. Men det handlar även om tur och oturs faktorn. Pga av den här måste vi se till att vi har en välfärd som håller hög kvalitet så att alla känner sig trygga, även om du inte lyckas i livet. Misslyckas du PLUS att du känner dig Otrygg. Då blir du arg, och arga människor röstar på arga partier. Dvs trots att någon har varit en slacker i skolan, har ett lågavlönat eller inget jobb och får det svårt att gå runt varje månad…. så ska de känna att ”jaja, det är ju till stor del mitt eget fel, MEN om jag eller någon i min familj blir sjuk så får jag bra vård, mina barn har chansen till en bra skola där de inte behöver göra om mina misstag, mina föräldrar och jag får en god äldreomsorg, jag kan lita på samhället som jag är en del av osv”. Men där börjar vi tappa det!

Samhället måste ta hand om alla, annars leder det till polarisering och problem. På samma sätt har vinnarna i samhället det gott ställt. Helt välförtjänt. Men Nollräntorna som gjort att deras förmögenheter är större än någonsin är knappast deras egen förtjänst. Turfaktorn bör beskattas. Oturfaktorn måste belönas.

Problemet i Sverige idag är troligtvis inte för lågt skatteuttag. Vi har världens tredje högsta. Problemet som gör många upprörda är att vi tar av det gemensamma, och ger till nyanlända. Problemet är inte att de inte är en del av samhället, att de talar ett annat språk eller religion. Problemet är ekonomiskt. Eftersom integrationen inte fungerar, och det kommer bara att kosta pengar, så tycker många att detta är en rätt dålig ide. Hade de börjat jobba dag ett, som portugiserna som kom på 70-talet, då hade det varit annorlunda. Men så är det inte. Vi har ett system som inte fungerar, det skapar problem och kostar pengar. I det läget tar man in 180,000 pers till.

Detta tycker många är galet. Detta i ett läge när många inte alls fått det bättre de senaste 10 åren (samtidigt som de noterar att det finns väldigt många som fått det bättre) och de efterfrågar trygghet. Skälen till varför vi ska ta emot flyktingar är bra i grunden. 1, Solidaritet i en värld som lider  2, Det bidrar till tillväxt och välstånd om alla nyanlända börjar jobba. Det är riktig goda skäl faktiskt. Problemet är att det inte verkar fungera. Solidaritet funkar dåligt om man inte har råd. Flyktingar kommer kosta om de inte jobbar, då bidrar dem inte. Givet att arbetslösheten bland utrikesfödda utan eftergymnasial utbildning ligger på över 20% så är oddsen ganska dåliga.

9, Jag har inte lösningen på problemet, men något måste göras och debatten inför valet 2018 handlar i grunden om detta. Fram tills dess kommer Maggan kanske inte våga göra nåt som stör hushållen, och då lär lånen fortsätta att växa och Ingves få skulden. Samtidigt som Ingves är den som klagat mest och längst på att det inte fungerar, och det enda han får som svar är…. ”Borde inte du höja räntan eller nåt”.

Det är så jävla knäppt!

Beviset för att jag har rätt är följande:

a, ponera att SD andel sjunker till 4%
b, Sittande regering får självförtroende att ta obekväma beslut
c, Finansinspektionen genomför åtgärder, som regeringen beordrat dem, som bromsar utlåningen. Framförallt genom att koppla utlåning till människors disponibelinkomster, och inte som idag där utlåningen är kopplad till räntan.
d, Utlåningen avtar eftersom inkomsterna inte växer. Så länge som lönerna inte växer så växer inte lånen
e, Riksbanken kan driva den politik som är mest lämplig givet 1, tillväxt 2, resursutnyttjade.. dvs inflation. Vilket är deras jobb i grund och botten. Om de kör nollränta så får folk över mer i plånboken och ekonomin mår bra, men lånen växer inte snabbare än lönerna, och eftersom lönerna nästan inte växer så kommer lånestocken att stå stilla….

Mission Ackomplished!

Enkelt va? Såklart förenklat, världen är i praktiken mer komplex men ändå!

ps. De som tror på stark mellandagsbörs kan nog speckköpa idag eller? ds.

Jag mailade in följande frågor till Ingves frågechat på Riksbanken. Dessvärre fick jag inte svar på en enda…. undrar varför?

Hej Stefan,

1a, Löneinflationen i Sverige har, ur ett historiskt perspektiv, varit låg i många år. Enligt vissa bedömare är ju arbetslösheten, rensat för grupper med matchningsproblem, väldigt låg. Borde inte löneinflationen vara högre ur det avseendet? Vad är förklaringen till det? Hur mycket spelar låg tillväxt och svagt jobbskapande in jämfört med historiska konjunkturuppgångar? Eller är det andra faktorer som att låglönejobben blir fler pga servicenäringens framväxt? Eller är det avtalsrörelsen som håller tillbaks lönerna pga konkurrenskraftsskäl?

1b, Var bedömer du att nivån för Full Sysselsättning ligger i Sverige?

1c, Kan Sverige uthålligt nå inflationsmålet om 2% utan att ha en normal, i historisk mening , löneinflation?

1d, Det har länge diskuterats vilket inflationsmått som bäst beskriver ”temperaturen” i ekonomin. Vilket tycker du är bäst? KPIF? Borde inte lönetakten spela en allt större roll nu när globaliseringen medfört att produktionskapacitetstaket nästan har försvunnit samt att valutans inverkan på priserna inte är uthållig när valutor tenderar till att ”mean revert” över tid?

1e, Vi har länge haft en strukturell import av deflation från Kina och övriga Asien. Räknar du med att det kommer fortsätta under lång tid, eller har vi det bästa bakom oss?

1f, Det har talats om att man bör se över inflationsmålet. Är det inte problematiskt om två olika centralbanker, där länderna har stort handelsutbyte, har olika inflationsmål? Exempelvis om Sverige hade haft 0% och ECB 2%, då synen på vilken penningpolitik som är lämplig vid varje situation kommer vara helt olika vilket i sin tur får stora effekter på valutan genom realräntespreadarna?

1g, Kronan anses vara undervärderad enligt KIX index, REER och annat. Är det också er bedömning?

1h, Vissa hävdar att en expansiv penningpolitik som bla syftar till att gynna exporten är onödigt kostsam om efterfrågan från kunderna, ex Europa, ändå är svag? Om valutan redan är undervärderad, hur kostsamt är det att göra en svag valuta ännu svagare?

1i, Expansiv penningpolitik världen över, samt i Sverige, har påverkat tillgångspriser, som ex aktier, obligationer, fastigheter etc positivt. Hur viktigt har det varit för hushållens och företagens ”förtroende och framtidstro”, och vad har det fått för konsekvenser för tillväxten? Dvs om tillgångspriser överlag legat kvar på samma nivå som under 2009. Hade vi haft en utdragen recession då istället? Vid stigande räntor, och potentiellt negativ utveckling för tillgångspriser. Tror du att förhållandet blir det motsatta som vid positiv asset inflation, eller finns det en risk för att det blir ännu sämre?

1j, Den dagen FED, ni och övriga centralbanker inte längre köper nya eller rullar över gamla stats- och bostadsobligationer, utan de facto börjar krympa balansräkningen, dvs negativ QE. Tror du att inverkan kan bli lika stor på realräntorna, allt annat lika, som de var när ni införde QE?

2a, Bankerna säger sig vara väldigt rigorösa och hålla goda marginaler i sina lånelöfteskalkyler. Varför svarar då många låntagare i olika undersökningar att de har svårigheter att klara sina räntebetalningarna i fall att räntorna normaliseras? Rimmar inte det ganska illa?

2b, Bolånetaket på 85% gör att många unga människor, med god utbildning, bra jobb och hög inkomst, inte kan köpa en bostad. De har helt enkelt inte hunnit göra en ”bostadskarriär”. Samtidigt finns det låntagare som har låg belåningsgrad (lån/bostadens värde), MEN relativt dålig skuldkvot (lån/inkomst) och är därmed dåligt rustade för en ränteuppgång. Varför är bolånetaket en bra begränsning?

2c, Det är hushållens inkomster som finansierar räntekostnaderna och skapar amorteringsmöjligheter. Du har propagerat för införa ett Skuldkvotstak. Varför finns det ett motstånd att införa detta? Men inte till bolånetak och amorteringskrav? Varför agerar inte Finansinspektionen kraftfullare? Delar ni inte samma slutsats eller saknar de befogenheter?

2d, Gällande amorteringskrav. Hade det inte varit bättre om hushållen lånade lite mindre (genom ett tuffare skuldkvotstak) och slapp amortera, än att de lånar för mycket och amorterar? Finns det en risk att hushåll med en stram ekonomi kommer att behöva pengarna som de idag är tvingade att amortera för till att betala räntor för, i händelse av en ränteuppgång?

2e, Givet bankernas låga finansieringskostnader idag, tycker du att bolåneräntorna ut mot kund borde vara lägre?

2f, Både ni och Finansinspektionen studerar skuldsättningen bland hushållen och lämnar löpande rapporter. Gemensamt för att alla rapporter är att datan granskas på aggregerad nivå. Har inte historiska finans- och fastighetskriser visat skuldsättning och andra nyckeltal aldrig är bättre än det hushållet eller företaget med sämst skuldsättning. Dvs även om snittet över alla ser bra ut så kan det ändå leda till en kris. Sub prime i USA utgjorde visst 7% av lånestocken i USA. 93% hade därmed en god nivå på sin skuld. Men det hjälpte inte. Stämmer detta, och hur skulle man kunna åtgärda det här problemet?

2g, Vilket tror du hade varit värst för de Svenska hushållen ur ett belåningsperspektiv, ett väsentligt högre ränteläge till följd av en stigande inflation och starkare tillväxt, eller en kraftig recession med stigande arbetslöshet fast med fortsatt mycket låga räntor?

3, Riksbanken får utstå en hel del kritik, och du har vid nåt tillfälle framfört att en del av kritiken är obefogad, då kritikerna inte är tillräckligt kompententa inom området penningpolitik. De förstår helt enkelt inte effekterna och mekanismerna kring dagens penningpolitik, och de förstår inte hur en alternativ politik hade påverkat oss. Vilket ansvar har Riksbanken i att kommunikationen ska vara så pass pedagogisk att dess intressenter faktiskt förstår varför Riksbanken agerar som man gör?

Det är andra gången jag mailar Riksbanken i hopp om att få svar….. to be continued!

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på -0,50%. Helt väntat!

Man förlänger QE med 30mdr (fördelat på 15mdr nominella obligationer + 15mdr reala) i månaden i 6 månader. Till siste juni. Också väntat!

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2016/prm161221/

Riksbankens QE paket är alltså ännu en gång nedskalat. Första halvåret i år låg det på 65mdr X 6månader= 390mdr. Andra halvåret på 45mdr X 6 = 270mdr. Nu ligger det på 180 mdr.

Två stycken i direktionen ville inte förlänga alls. En vill dra ner det till 15mdr. En mer hökig riksbank, vilket är naturligt då det är i linje med FED och ECB. Eftersom de har blivit mer hökiga, så behöver inte Riksbanken vara lika hökig om målet är att stabilisera kronan kring dagens nivåer.

ECB drog ju också ner på beloppet, men förlängde till 9 månader. Sen är det osäkert om de tänker fullfölja 9 månader. Det beror dels på vad FED gör i mars och juni, dels hur Euro/Usd går och dels hur den Europeiska ekonomin går.

Ingves lär ha samma förhållningssätt.

Han meddelar också, helt väntat, att nuvarande obligationer och kuponger rullas över i nya. Ingen Qexit ännu. Vilket är en självklarhet. Men en dag….

Man tror att styrräntan höjs i början av 2018. Den prognosen ger jag inte mycket för. Jag tror att de kan tvingas höja redan i höst, alternativt inte alls.

Det handlar om att världen är mycket mer binär. Antingen stärks dollarn på som jag tidigare skrivit om, och vi får en semi repris av 2H15-1H16 problematiken. Då blir det ingen höjning alls, någonstans. Eller lyckas man, vilket måste vara mot bakgrund av att FED kan höja som utlovat, att tillväxten inte bara här hemma utan även i USA och Europa tar fart, och det mesta ser rätt bra ut. Jag har svårt att se ett mellanting faktiskt!

Kronan stärks något mot Euron, men det är försumbart. Jag tror reaktionen so far är i linje med vad de önskar! Känns som att Euron kan röra sig kring 9,60-9,80 ett tag eller? Ser man till den nivån jämfört med nivåerna under 1H16, som nu kommer bli baseffekten YoY när vi går in i 2017, så borde alltså kronan ha en svagt inflatoriskt effekt.

Riksbanken väntar sig att kärninflationen KPIF ska nå 1,6% nästa år samtidigt som tillväxten ska ligga på 2,4%. Ja, vi får väl se var kronan och lönerna tar vägen svarar jag.

Vad som är intressant är att Riksgälden tror sig behöva göra en nettoupplåning nästa år på 33 miljarder. Dvs allt nytt UTÖVER gammal skuld som rullas över. Givet att Riksbanken köper för 180mdr under första halvåret, så innebär det att man ger sig på det som rullas över. Så har det varit i år också. Under 2017 så säger Riksgälden att ca 300mdr förfaller av gammal skuld. Man rullar över, ersätter det med ny skuld på 300mdr. Låt säga att man rullar över 150mdr första halvåret. Det betyder egentligen att privata sektorn i teorin inte ens behöver besvära sig att delta i Riksgäldens auktioner under första halvåret. Riksbanken tar allt. Både nytt och gammalt. Vilket föder den intressanta frågan, vad gör privata sektorn med pengarna de får när deras statspapper förfaller? Innan köpte man andra räntor… allt från kommunoblisar, bostadsoblisar och nedåt. Men om nu räntorna i världen segar sig uppåt. Vill du köpa dyra bostadsobligationer då, om du vet att de kan vara billigare om ett år?

Klicka för att komma åt statsupplaning-2016-3.pdf

Till alla er som är sura för att de lanserar mer QE, eller inte höjer räntan, kan jag bara säga…. kronan hade stärkts vilket slår mot handelsbalans och tillväxt. Tillväxt slår mot jobb. Färre jobb slår mot tillväxt. Marknadsräntorna hade gått upp något, bolånen hade blivit snäppet dyrare, och vi hade fått betala mer ränta till banken, så vi kan konsumera och amortera mindre. Dåligt för tillväxt, dåligt för jobb. Förutsättningarna för inflation hade försämrats…

Ni som ojar er över fastighetsmarknaden, risker och potentiell bubbla. Maila Maggan och Finansinspektionen och be dem införa skuldkvotstak, så stannar utlåningen, oavsett hur låg räntan är.

Beslutet som jag ser det är rätt och riktigt!

Deutsche talar om rotation ur obligationer in i aktier…. det är många som gör det nu för tiden. Media skriver gärna ”marknaden dumpar obligationer, hamstrar aktier” ”flödena till aktier är starka, matchas av utflöden ur obligationer och räntebärande”

Jag vet att de menar väl, men det blir fel. Det är inte så att marknaden dumpar obligationer, och de blir liggande på nån hög någonstans där ingen vill ha dem. På samma sätt är det inte så att aktiernas plockas upp från någon ödslig plats för unwanted stocks. Bakom varje köpt aktie, finns en såld. Bakom varje såld obligation finns en köpare.

Sen har ju obligationer och räntebärande papper den beskaffenheten att de har en slutdag, ett förfall. Men i 99% av fallen så innebär det att emitenten, den som get ut obligationen, emiterar en ny så han kan betala den som förfaller. Den rullar över i en ny. Alltså går det att dra samma slutsats som vid aktier. Dvs bakom varje såld obligation finns en köpt.

Media får det ofta att låta som att det skulle finnas nettosäljare och nettoköpare, men faktum är att bakom varje transaktion finns både en köpare och säljare.

Hade det inte varit kul om media istället skrev något i stil med ”Igår var det rally på börsen och många ville köpa aktier, hur tänkte säljarna. De måste ju haft skäl att inte vara lika positiva”

Så när vi talar om rotation och nettoflöden osv, så är det egentligen bara en sak som förändrats. PRISET.

Hur funkar det?

Jo för att förenkla kan man säga så här: Om det kommer goda nyheter för börsen generellt eller en enskild aktie, så vill ägarna av aktier egentligen inte sälja. Det ser ju bra ut! För att en presumtiv köpare överhuvudtaget ska kunna köpa några aktier så måste de justera upp priset. Inte för att de vill, utan för att de måste för att kunna köpa en aktie. Vid något pris finns det en säljare som tycker de får hyfsat betalt givet de goda nyheterna och väljer att sälja. Då blir det avslut och kurserna stiger.

Men någon rotation eller nettoflöde har aldrig förändrat något. Det är priset som stiger, och trycker därmed upp värdet på alla utestående aktier i marknaden.

En akties värde, och därmed långsiktiga attraktionskraft, bestäms av de framtida vinsterna diskonterade med en ränta plus riskpremie. Vinster är över tid beroende av tillväxt i den värld bolagen verkar.

Räntan beror på inflation. Inflation är en funktion av Tillväxt och resursutnyttjade, där Resursutnyttjande är en funktion av tillväxt. Således tillväxt.

Räntan, och räntebärande papper, bestäms av samma som ovan.

Summasumarum är det Tillväxt som på lång sikt bestämmer priset på tillgångar.

Men riktigt så enkelt är det inte.

Det handlar om Real och Nominell ränteförändring.

Om bara inflationen stiger, men inte tillväxten. Sk stagflation. Så innebär det att räntorna pressas upp, men inte vinsterna. För aktier blir det ju negativt då en aktie vill se mer tillväxtökning än ränteökning för att kunna stiga. Då är räntebärande mer intressant.

Om det omvända råder, dvs hygglig tillväxt, men nästan ingen inflation. Då håller sig räntorna på mattan, men vinsterna kan ta fart. Bra för aktier, dåligt för räntor.

Men eftersom inflation ytterst är en funktion av tillväxt och resursutnyttjande, så är det bara en tidsfråga innan inflationen tittar fram om tillväxten håller i sig.

Hur fångar man detta på ett bra sätt? Korträntor är oftast kraftigt korrelerade till vad centralbanken gör, och centralbanken utgår från inflationsförväntningar mer än nåt annat. Centralbanker säger att de tittar på inflationen på både lång och kort sikt, men faktum är att de bara tittar på kort sikt. På lång sikt har de ingen aning. Så korträntor reagerar väldigt mycket på inflationsutsikter.

Långräntor däremot tar mer höjd för tillväxt och inflation.

Så om korträntan stiger med mer än långräntan, så innebär det att inflationen väntas stiga snabbare än tillväxten. Detta var som bekant dåligt för aktier för då stiger diskonteringsräntan snabbare än de förväntade vinsterna. Det omvända gäller också såklart. Det är också det omvända vi sett sedan i somras. Långräntorna har stigit mer än korträntorna. Aktiemarknaden har stigit sedan dess.

Det är därför som många inte fattar varför aktier stiger när räntorna stiger. Skulle inte aktiemultiplarna få stryk när räntorna steg resonerade man innan.

Man kan antingen säga så här:

1, om Realräntorna stiger så är det positivt för aktier, Dvs sedan i somras har 10-åringen stigit från 1,4% till 2,5% samtidigt som inflationsförväntningarna inte rört sig. Nominellt har räntan gått upp. Men även Realt. Om realräntan sjunker, då är det negativt för aktier

2, Problemet med nr 1 är att man inte riktigt kan vara säker på inflationsförväntningarna. Då är det bättre att titta på Yieldkurvan. Dvs skillnaden mellan 10-åringen och 2-åringen. Stiger 10-åringen med mer än 2-åringen, så innebär det att marknaden tror på tillväxt utan så mycket inflation. Idag ligger den på ca 135punkter. Dvs skillnaden mellan 2- och 10åringen är 1,35%. I somras låg den på 0,70%. En ökning med nästan 0,70%. Ökningen är alltså bra för aktier.

historiskt har skillnaden mellan 2- och 10 åringen pendlat mellan 0 och 300 punkter. Snitt 150. Men det är inte så att den ofta harvar runt kring snittet. Nej antingen harvar den runt på höga nivåer 200-300 punkter. Eller på låga nivåer 0-100. Eller tredje alternativet, det är på väg mot endera håll.

Varför lägger jag sån tid på den hör. Jo för att det är en av de mest logiska och mest pålitliga ledande indikatorerna som finns. Det har funkat historiskt, och kommer fortsätta att göra det.

Varför? jo för att korträntor kommer alltid reagera utifrån centralbanker och inflationsutsikter, medan långräntor agerar på ovan + långsiktiga tillväxtförutsättningar. Eftersom aktier är beroende av tillväxt och ränta, så spelar den här är en jävla roll för att uttrycka mig försiktigt.

Historiskt kan man grovt hitta de olika faserna:

Lån nivå, dvs nära NOLL i spread (vilket betyder att NU jävlar är det HAPPY DAYS, men det blir inite bättre än så här. Sämre tider stundar). Vi hade sådana perioder i USA kring 1989-1990, 2000-2001, 2006-2007.

Stigande trend, dvs på väg från Noll till ca 200+. (vilket innebär ”Nu är det lågkonjunktur). Vi hade sådana perioder under 90-92, 01-03, 07-09.

Hög nivå, dvs 200 punkter+. (vilket innebär att NU jävlar är det dåliga tider, men det kan bara bli bättre): 92-93, 03-04, 09-14 (den sistnämnde var egentligen på väg ur detta 2011/2012, men så kom Japan katastronfen och Eurokrisen så den åkte upp igen)

Fallande trend, dvs där vi går från 200+ till noll (vilket innebär ”nu är det högkonja”). Vi hade sådana perioder 93-00, 04-06, 14- and counting.

I efterhand är den lätt att tolka, men när man är mitt i det så är det svårare. Men min tanke är att vi är på väg mot NOLL. Dvs där skillnaden mellan lång och korträntan är Noll.

Dit är det en bit, då hittills verkar långräntan dra mer än korträntan, men det kan skifta snabbt beroende på hur mycket FED höjer och varför. Stiger inflationen nästa år, samtidigt som tillväxten inte vill leva upp till förväntningarna. Då kan det mycket väl bli så att korträntorna drar mer än långräntorna.

Men vi har en bit ner till nollan, och det skulle ju rimma ganska fint med det sista femte benet upp i aktiekurserna. Ett sista ben där kurserna stiger trots att räntorna också gör det. Inte för att det inte är negativt med stigande räntor, utan för att tillväxten driver på vinsterna mer.

Det är väl när tillväxten är slut, och räntorna är höga, som det slår mot andar hållet. Det är samma metodik som vid alla börscykler, man bara klär dem med olika historier.

Mitt tips till er alla är att förbereda er på det här femte benet, och hålla koll på räntespreaden (Bloomberg ticker USYC2Y10). När den närmar sig noll… och du har stark avkastning i ryggen, och alla är entydligt positiva. Då är det dags att sälja och vänta i två år. Så som det alltid har varit!

ps. Jag är ju kortsiktigt negativ nu då jag tror vi kan få en rörelse nedåt som gör folk jävligt osäkra, men som är den man verkligen ska köpa in sig i. ds.

Time will Tell

Så här två veckor kvar av året så brukar inte det inte förekomma några trendskiften. Det tror inte jag nu heller. Optimismen lär hålla i sig.

Däremot tror jag på rekyl under Q1. En första rekyl siktar jag på de gap som skapades i samband med november uppgången. Jag tänker framförallt på Dax och Stoxx600. I dagsläget rimmar de med OMX 1465ish. Jag tror ju även att 2017 kommer att bjuda på ett test av 1300-1350, som troligtvis är ett fint köpläge inför stundande våg 5 sedan 2009. En sista våg innan det blir dags för att prisa in nästa vinst recession. En recession som troligtvis kommer skapas av högre räntor och oro på finans- och fastighetsmarknaderna.

Riksbanken sammanträder imorgon och lämnar räntebesked på onsdag.

Jag tror inte de sänker räntan. Dels för att

1, Draghi inte sänkte
2, det inte behövs, kronan är redan tillräckligt svag
3, marginalnyttan är låg då bankerna inte skickar vidare sänkningar till lånen (ni som trodde att man sänker för att öka utlåning kan tänka om. Det är inte hans syfte. Syftet är att sänka räntekostnaderna för alla belånade)

Däremot tror jag de förlänger QE programmet. Mycket pga att de gillar att ha kronan där den är, och då kan man inte avvika från Draghis linje. Strukturen på förlängningnen är mer osäker, dvs hur länge, hur mycket osv? Men det borde gå i samklang med Draghi.

Tyska IFO kom in ganska starkt imorse på 111,0 mot väntat 110,6 och fg 110,4…. stark.

Nu precis kom Preliminära Service PMI in på 53,4 mot väntat 55,2 och fg 54,6. Okej, siffran är inte dålig i absoluta tal, men relativt förväntningar och trend är den ju superrisig. Varför undrar jag? börsen är upp, jobbskapandet har varit ok, fastighetssektorn går starkt på alla sätt, Trumpism….. allt ser ju bra ut. Förutom räntorna… börjar företagen i tjänstesektorn oroa sig över räntekostnaderna? Hmmm, det är i varje fall första halvdassiga siffran på länge!

Samtidigt var Philly och Empire bra i förra veckan…

Är det åter dålig makro som ska fälla denna uppgång, som så många andra? Vissa av mina ortodoxa makrovänner menar ju att markomomentum redan stod i full blom flera veckor innan Trump, och vi behövde egentligen bara få valet ur världen för att köparna skulle driva kurserna uppåt. Att det därför inte alls handlar om Trump utan samma sak hade hänt om Clinton blivit vald. Om det i så fall är makromomentum och surpriseindex som driver kurserna, så skulle därför sämre data få marknaden att vända ner. Oavsett vad som händer politiskt! Svårt att veta!

Europa datan har varit bra på sistone… pekar på att Europa ska växa med 2,5% i årstakt. Det hade verkligen inte varit dumt alls!!! Gör vi det under våren så tror jag många kommer dra slutsatsen att Drghi kan komma att dra ner på QE snabbare än annonserat. Därmed kommer inte bara långräntorna att stiga i Europa, utan även kortisarna. Sveriges kortisar är korrelerade med Europas. Just för att vi förväntas anpassa vår PP efter Draghis. Stiger korträntorna, så stiger räntorna på våra bostadslån…..

Ökade räntekostnader, ger mindre till konsumtion och annat vilket leder till svagare tillväxt för Sverige. Inbromsande tillväxt i kombination med stigande räntor globalt…… hmmm min snabbanalys är att fastighetsaktier kanske ska ner en bit till….. de har rallat senaste åren på motsatsen!

Makroveckan är tunn. Vi har Core PCE på torsdag och Michigan på Fredag.

Have a nice one!

Ludde, jag tar mig friheten att publicera din kommentar och mitt svar ännu en gång. TACK!

Pär Magnusson i Ekonomiekot Lördag 17/12:

Det kommer ej gå att höja räntorna mer varken i USA, Japan eller Sverige. De låga räntorna behövs för att länderna skall kunna finanisiera sig. Japan har en skuld på 250 procent av BNP och USA 100 procent.

Det är för staterna som räntorna måste hållas lågt. Hade ECB ej gjort sina uppköp av italienska statspapper för några år sedan, då hade italienska räntorna gått långt över 7 procent som de nådda då.

Om inte ECB, FED, Sverige Riksbank håller räntorna låga kan ej staterna finansieras och då får vi statskonkurs någonstans i Europa.

Hur långe skall lågräntepolitiken hålla på. Hur länge som helst. Se på Japan. Har centralbankerna börjat med lågräntepolitik och vant marknaden med detta så går det i stort sett aldrig att komma ur det.

(Min sammanfattning och tolkning vad Pär Magnusson sa. Magnusson är ekonom på Swedbank).

MITT SVAR:

Jag gillar i regel Pär… han är dessutom skåning tror jag. Han brukar vara riktigt bra på Dagens Industris makropod bland annat.

Men här har han fel. Även om jag misstänker att han förenklar för att få fram budskapet. Han vet nog egentligen om hur dt förhåller sig.

En centralbank förhåller sig inte till statsskulden när de höjer och sänker. De förhåller sig till inflationen, som rätt mätt, är en funktion av tillväxt och kapacitets/resurs-utnyttjande.

Statsskulden hanteras av Riksgäld/Treasury.

Om en centralbank, typ FED ser att inflationen är på väg upp, eller ligger på en nivå som INTE kräver expansiv penningpolitik, då kommer man att höja. Oavsett nivå på statsskuld. Punkt!

Men när man höjer, som nu i USA, så pressas marknadsräntorna upp, då de inte bara tar höjd för den faktiska höjningen utan vad FED kan tänkas göras härnäst.

US Treasury, vår motsvarighet till Riksgälden, har då dels en primär budget att hantera, dvs löpande intäkter och kostnader, och dels den totala budgeten där man räknar in räntekostnader på statsskulden.

Nu ligger ju inte en statsskuld endast i korta räntepapper, som prisas om direkt i samband med en ränteuppgång, utan en hel del ligger på långa löptider. Englands statsskuld har väldigt lång räntebindningstid till exempel.

Men allt annat LIKA så ger en ränteuppgång en högre räntekostnad för statsskulden, som slår mot budgeten.

Hur tänka här?

Jo för det första tänker de flesta regeringar att de inte vill se statsskulden öka i % av BNP. Därför kan man säga att budgetunderskottet inte ska vara högre än tillväxten. Det är lite av en tumregel. Håller man sig till den så stiger inte skulden radikalt.

Låt säga att USA ska växa med 2,5% nästa år. Då borde budgetunderskottet sättas till max 2,5%.

Räntorna utgjorde förra året ca 2% av BNP. Eller 433mdr dollar.

https://www.treasurydirect.gov/govt/reports/ir/ir.htm

Om man utgår från den kostnaden så visste man att Primära budget balansen borde bli -2,5 – -2,0 = -0,5%. Dvs Budgeterat underskott minus räntekostnader.

Men om man nu tror att räntorna är på väg upp, så kanske statsskulden kostar 2,5% istället. Alltså måste primära budgetbalansen bli 0% enligt samma beräkning.

Dvs en skillnad på 0,5% från förra beräkningen.

Antingen kan man öka intäkterna, dvs skatterna, med motsvarande, och bibehålla kostnaderna. Eller kan man bibehålla skatteuttaget, men då måste man sänka kostnaderna.

Oavsett om man beskattar befolkningen, eller drar ner på kostnaderna/välfärd, så får det allt annat lika negativa effekter på tillväxt.

Lägre tillväxt, innebär lägre inflation, allt annat lika. Lägre inflation gör centralbanken mindre benägen att höja räntan.

Men det finns även en tredje variant. Det är att trots att räntekostnaderna stiger, så sänker man vare sig kostnader, eller ökat skatteintäkter, utan låter underskottet växa. Man lånar alltså! Skulden växer… vilket på kort sikt kan vara stimulerande.

I just ovan exempel är det inte så stimulerande, då intäkter och kostnaderna lämnas oförändrade. Det är de stigande räntekostnaderna som orsakar skuldens ökning. Även om statens räntekostnader, är ränteintäkter för någon annan så brukar det inte leda till tillväxt. Anledningen är rätt enkel. Ränteintäkterna bidrar oftast inte till högre konsumtion, utan bättre förräntning av de portföljerna som sitter på statspapperna. På sikt ska de pengarna ut i pension, och då kan det bli positivt…. men på kort sikt leder alltid stigande räntor en bromsning av tillväxt, då det gynnar spararna, jämfört med lägre räntor som frigör pengar till de belånade.

I exemplet med USA så skiter ju Trump i de här tumreglerna ovan. Han tänker ju gasa på säger han!!!

Då får vi stigande tillväxt och inflation… och med det kommer räntehöjningar. 100% säker. Men räntehöjningarna i sig bromsar tillväxten väldigt effektivt, precis som jag beskriver ovan.

Huruvida Trump gasar ännu mer för att kompensera, eller han backar hem mot en mer orotodox finanspolitik vet jag ej….. det får tiden utvisa.

Men att Yellen skulle dra sig för att höja för att statskulden ligger på 106% (eller ca 76% exklusive intragovernmental debt, som innebär att delstater köper statspapper för pensionsavsättningar) det stämmer inte.

Sen att hennes höjningar får en indirekt negativ effekt på tillväxt och inflation, som hon måste förhålla sig till…. det är som sagt en annan femma! Det Pär menade var att hennes räntehöjning leder till att hon inte kan fortsätta höja räntan stämmer därför helt riktigt. Men inte för att de har en hög statsskuld, utan för att tillväxten vänder ner. Jokern i leken är Trump!

Jag har lyft fram i många år att vi 1, inte kommer återvända till de räntorna som vi haft historiskt pre-Lehman och att vi inte 2, uthålligt kommer upp i den tillväxten vi varit vana vid pre-Lehman.

Det är därför jag alltid är så försiktig när börsen rallat, värderingarna är höga och folk talar varmt om framtiden.

Anledningen är enkel. Räntorna kommer inte gå upp mot fornstora höjder för att inflationen inte kommer att göra det. Anledningen är att 1, tillväxten inte gör det och 2, för att vi fortfarande känner av de strukturella effekterna av globalisering och digitalisering som tillsamman bidrar till strukturellt lägre inflation.

Det främsta skälet till varför tillväxten inte kommer upp till pre-Lehman nivåer handlar om SKULD. Dels ränta på skuld, men även nivå på skuld. Två Svinviktiga anledningar. Jag förklarar

Nivå på skuld:

Det säger sig själv att om du spenderar din lön varje månad så bidrar det till X tillväxt. Om du ovanpå detta går och tar ett lån för att bygga ett hus (inte köpa ett befintligt för den investeringen ligger i historisk tillväxt), köpa en bil eller bygga ett garage… så är det beloppet oftast rätt mycket större än din lön och bidrar långt mycket mer till tillväxt än din lön gör den månaden. Sen tänker ju inte du så för att du ser bara till räntekostnaden och amortering. Om alla hushåll redan har tagit lån och inte vill, eller kan, ta mer lån så faller ju den komponenten bort. Låt oss kalla den låna-till-ett-nytt-garage-komponenten. Tillväxten blir strukturellt lägre. Det är inte förrän din inkomst är så pass mycket större att du känner att du kan ta mer lån, som den kan börja bidra igen. Alternativt att du amorterat ner ditt lån tillräckligt mycket att du vill ta nytt. I många länder är hushållen så pass belånade att de inte kan bidra till tillväxt mer än vad själva lönen representerar.

Man kan resonera exakt likadant med staten. Är statsskulden för hög så vill de inte låna mer. Då kommer också tillväxten att bli strukturellt lägre.

Således, i de länder med hög stats- och hushållsskuld kommer tillväxten vara lägre.

Ränta på skuld:

Våra bruttolöner 1, betalar räntorna på vår statskuld då räntorna trots allt betalas med skattekronor. Räntan på våra hushållslån ska betalas med vår nettolön. Lönen ska alltså betala räntor på både statskuld, och hushållslånen.

Om inflationen temporärt rör sig uppåt, så kommer även räntorna att göra det. Men om stat och/eller hushåll har mycket lån, så stiger räntekostnaderna snabbt. Då får hushållen, men även staten, mindre pengar över till annat. Konsumtion exempelvis. När stat och hushåll inte konsumerar lika mycket, pga högre räntekostnader, blir tillväxten lägre. Blir den lägre så lär inte inflationen att uthålligt stiga. Stiger inte den, så stiger inte räntorna mer… räntorna kanske faller tillbaks?

Därmed gör vår SKULD, hushåll+stat, att vi inte kan växa som förr, men därmed inte heller få räntor som förr heller.

Strukturellt högre skuld = strukturellt lägre tillväxt = strukturellt lägre inflation = strukturellt lägre räntor.

Det är bara att gilla läget!

Nu glider vi över på Trump. Vi kanske ska akta oss för att vara så glada över hans aggressiva planer. Eftersom USA är strax ovanför eller på FULL sysselsättning kan detta få komplikationer. Resonemanget är så här. Desto mer Trump gasar, desto högre blir tillväxten. Ju högre tillväxt desto fler jobb skapas. Ju mer jobb som skapas, i en allt annat lika rätt tajt arbetsmarknad, desto högre löneglidning. Desto högre löneglidning, desto högre inflation. Desto högre inflation, desto mer måste Yellen höja räntan.

Så kontentan är: Ju mer Trump tillåts gasa, desto mer kommer FED tvingas att höja räntan. Eftersom räntehöjningen med viss fördröjning ger en avkylande effekt på ekonomin, så blir kontentan en kissa i brallan politik. Dvs först hög tillväxt, som sedan erroderas av väldigt låg tillväxt. I slutändan är enda skillnaden att USA tar på sig mer statskuld pga underskotten under Trumps goda år. Tillväxten totalt sett behöver inte bli så bra. Därför hade det nästan varit smartare om Trump hade kört en mer balanserad budget, vilket håller tillbaks räntorna. Tillväxten, ÖVER TID, kan då till och med bli högre. PLUS att statsskulden inte växer. Men detta resonemang vinner man inga röster på!

Det Trump borde göra är inte att öka budgetunderskottet, utan beskatta kapitalägare, till förmån för icke kapitalägare. De som jobbar dubbelt men inte får det att gå ihop, plus att de inte har råd med en hyfsad vård och skola, måste få det bättre. De som sitter på stora kapitalvinster måste finansiera kalaset. Alltså man ska inte ge sig på företagen, utan de som äger företagen och kapitalet. Men det lär aldrig hända för det är väldigt oamerikanskt sätt att tänka. Jag tror till och med att folk i kongressen, som antas vara ganska allierade med kapitaleliten, hellre ser ökat statsskuld, än att Trump ger sig på dem och deras vänners förmögenheter. Så det är inget lättlöst problem! Troligtvis kommer det aldrig att lösas, utan det är slutligen vad som kommer bryta ner USA.

För svenskt vidkommande är det etter värre. Vi gynnas troligtvis inte så mycket av Trumps gasande. Men vi kommer definitivt känna av Yellens räntehöjningar.

2017 blir ännu ett spännande år. Det är en sak som är säker!

En sista grej kring de framtida räntorna. Claes Hemberg mfl är ute och tokbaissar fonder som investerar i långa obligationer. I sak håller jag med. Stiger räntorna framöver så kommer långa obligationer att gå dåligt. Claes använder ord som bubbla och krasch och liknande. Aktier är att föredra. Men Claes missar att redogöra för en del ganska viktiga detaljer.

För det första, vad för bubbla talar vi om? Vad är krasch potentialen?

Den svenska 10-åriga statsobligationen ger idag 0,6%. Det betyder att den ger 0,6% varje år i 10 år. Om tio år förfaller den och du får tillbaks nominellt värde.

Den obligationen kostar idag 94,20kr. Dvs den förräntas varje år med 0,6% i tio år… och sen om 10 år får du tillbaks 100kr.

Skillnaden historiskt mellan styrräntan och 10-åringen brukar i snitt ligga på ca150 punkter. Ibland har det varit större avvikelser, men över tid går det att förklara detta snitt. Det betyder att med dagens styrränta om -0,50% så borde den ligga på ca 1%. Så redan där är den övervärderad. Låt säga att styrräntan i slutet av 2018, dvs om 2 år, ligger på 1,5%. Då bör 10-åringen ligga på ca 1,5+150=3%.

Vad kommer priset på din obligation ligga på då?

Jo den kommer ligga på 78,95kr. Det är nämligen det pris som om det förräntas med 3% om året i 8 år ger 100kr.

Så vad är kraschrisken att köpa en 10-årig statsobligation idag? Jo den kan sjunka från dagens 94,20kr till 78,95kr om 2 år. För att sen under nästföljande 8 år stiga till 100kr. Nedsidan härifrån och 2 år ligger alltså på 16%, eller ca 8% om året. Men över en 10 års period får du 0,6% om året. En bubbla och krasch tolkar jag ofta in som att pengarna går upp i rök. De gör det inte. Åtminstone inte en Svensk Statsobligation. Du får tillbaka dina satsade pengar, du vet vilken ränta du kommer att få. Däremot tar du en stor ränterisk om räntorna drar, och därmed en prisrisk.

Men för att få lite rim och reson i detta. Svenska börsen, mätt som OMX30, sjönk med 28% mellan sommaren 2015 och sommaren 2016. Ink utdelningar gick det bättre. Småbolag gick bättre än storbolag. Men ändå. Det var ingen som sa att det var ett tillgångsslag som stank inför den sättningen. Det är ju såklart kopplat till den potentiella avkastningen. Om börsen kraschar 28% så har den potential att repa sig snabbt. Om en 10-årig statsobligation faller med 16% så är det otroligt mycket relativt den potentiella avkastningen.

Det finns ju också en rätt stor risk att samtidigt som statsobligationen faller med 16%, så kanske inte aktier går så jäkla bra heller. De kanske rent utav faller med mer!!!! Det är långt ifrån otroligt. Vissa skulle till och med hävda att det är troligt.

Point being. Jämför inte aktier och räntor. Se dem isolerat för sig, och jämför båda med cash. Dvs Om du jämför utsikterna för långa obligationer vs cash, så väljer jag cash. Precis som Hemberg. Men de som säger att du automatiskt ska ha aktier ska du akta sig för. Jämför även aktier med cash. Där väljer jag även cash, medan många manar till aktier. De manar till aktier för att de tror att de ger bättre avkastning än cash över tid. Vad är då Över tid. Ja pratar man 10år + så gör dem troligtvis det. Men pratar vi kortare tid är det inte säkert. Då är det tvärtom rätt säkert att du ett antal gånger åker på ett antal käftsmällar i form av -16% nedgångar. Då gör det EXAKT lika ont för portföljen som om du sitter på ett 10-årigt statspapper. Därför kan aktier, beroende på när du köper dem, vara ett MINST lika stinkande tillgångsslag som obligationer…… men det pratas det alldeles för lite om!

Vad Hemberg inte kan säga är att Sälj alla dina Bland- och obligationsfonder. Men sälj även dina aktiefonder, så att du minst har 50% cash hos oss på Avanza. Han kan inte säga det av flera anledningar:

1, Om samtliga kunder hos Avanza skulle lägga sig cash och få 0% ränta så skulle det, precis som för bankerna, kosta Avanza.

2, Om kunderna säljer större delen av sina fondandelar så skulle Avanza tjäna mindre pengar då de har kick back från fondbolag.

3, I en Hausse är det jobbigt att vara björn. Även om Hemberg inte tror på aktier nu, så är det jobbigt att som offentlig person gå ut och baissa. Börsen kan stiga med 20% närmaste halvåret och då  spelar det inte så stor roll om den sjunker med 40% efter det. Många kommer vara sura närmaste halvåret. Ur det perspektivet är det logiskt att han säger att man ska spara lite i taget. (till skillnad från mig, som inte har några ”intressen”. Jag kan baissa nu och skita fullständigt om dt går upp)

Sen med handen på hjärtat så tror jag inte han tänker på punkt 1 och 2. Han är för fristående för det. Punkt tre kanske han inte ens håller med om då jag misstänker att han inte tror man kan tajma marknaden. Men jag har inte talat om tajming utan att man kan bedöma om marknaden är attraktiv eller ej. Detta brukar betala sig på sikt. Den bedömningen tror jag han också är kapabel att göra.

Trevlig vecka!

Det har rullat in lite data…

Från Kina har det kommit

Industriproduktion som landade på 6,2% YoY mot väntat 6,1 och fg 6,1.. gäsp
Retail sales 10,8% YoY mot väntat 10,2 och fg 10,0… också rätt gäsp
FAI 8,3% YoY mot väntat 8,3 och fg 8,3… gäsp
Nya lån 795mdr mot väntat 720 och fg 651.. gäsp
M2 11,4% YoY mot väntat 11,5 och fg 11,6.. gäsp

På det hela taget en inline business as usual dataskörd. Samtidigt noterar jag att de stigande räntorna och dollarn sätter press på valutan. Men it takes Three to tango… 1, valuta 2, data 3, FX reserver. När de samtliga ser dåliga ut så får vi Kina frossa. I dagsläget så har vi bara en av tre.

Från USA kom

Retail sales som var lite svagare konstigt nog på 0,1% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,8. Samtidigt var de två föreg månaderna urstarka så man kanske inte ska göra för stora tolkningar? Discount season slår dessutom in i nästa siffra…

Importpriser -0,1% YoY mot väntat 0,0 och fg -0,3…. fortsätter dollarn att stärkas så kommer den att vända ner. Som sist!

Core PPI kom in på 1,6% YoY mot väntat 1,3 och fg 1,2… Oj, priserna börjar stiga i prod-ledet. hmmm. Beror också såklart var dollarn tar vägen framöver!

Core CPI kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,2 och fg 2,1… det står och stampar i kons-ledet. Den här siffran rimmar med en core PCE på ca 1,6-1,7%.

VI får se vad som händer med priserna. Stiger lönerna är det inflatoriskt. Fortsätter dollarn att stärkas är det deflatoriskt. Höjer FED räntan är det negativt för tillväxt, jobb och löner. Fast stärkande för dollarn. FEDs höjningar är deflatoriska alltså… men med dagens Core PCE så vill de inte bekämpa den… utan den får gärna stiga lite. Alltså vill de bara höja i den utsträckningen att detta är möjligt! Tre höjningar nästa år tydligen.

Sen kom en radda PMIs….

Empire kom in på 9,0 mot väntat 4,0 och fg 1,5… STARKT
Philly Fed kom in på 21,5 mot väntat 9,3 och fg 7,6… Hallelujah, starkaste sedan 2014
US prel Mfg PMI kom in på 54,2 mot väntat 54,5 och fg 54,1… hmmm rimmar ju inte med ovan direkt

EZ prel Mfg PMI kom in på 54,9 mot väntat 53,7 och fg 53,7… Otroligt BRA!!!! Kan detta hålla i sig så kanske tillväxten trippar upp några tiondelar till våren, och då kanske Draghi kan trappa ner QE tidigare än utlovat. Det hade varit bra för Eur/Usd

Den Tyska motsvarigheten kom in på 55,5 mot väntat 54,5 och fg 54,3… Bra! Optimismen spirar i tyska tillverkningsindustrin!

En på det hela taget stark skörd med PMI´s. Hur ska man tolka in det här? Jo man kan se PMIs på 3 sätt.

1, Nivån…. som nu är bra, men inget som egentligen är kursdrivande då detta är rätt inprisat.
2, Trenden…. som också är bra, men inget som egentligen är kursdrivande då detta är rätt inprisat.
3, Relativt förväntningarna… som också är bra, men som kanske inte till fullo är inprisat.

När 1 och 2 är på höga nivåer så brukar det rimma med en urtoppning, lite beroende på värdering. Men så länge som 3 är bra, så har kurserna svårt att vända ner. Grovt förenklat!

NAHB, som är ett index som leder aktiviteten, och priserna, i amerikanska fastighet- och byggmarknaden kom in på 70 mot väntat 63 och fg 63. Starkaste på 11 år. Sedan 2005 alltså…. man kan säga att det är Trumpism all over the Place…. vi får se hur länge det kan hålla i sig om räntorna klättrar vidare. högre räntor burkar som bekant inte rimma med stigande Fastighetspriser.

Eur/USD var nere på 1,037 igår. Högsta nivån för dollarn sedan 2002!!!!!!!! Känns som att vi vill testa 1,0 dvs par. Ganska historiskt eller? Detta rimmade såklart med att både 2- och 10åringen nådde nya nivåer! Borde skapa pain förr eller senare!

Noterade att oljan stängde gapet på 54,50. Då har vi bara ett till på 50,5usd. Jag undrar lite försynt, hur kommer oljan stå sig om dollarn fortsätter att stärkas? Samtidigt ser den tekniskt intressant ut, särskilt efter en sista gap täppning. Det är helt klart mixed feelings.

Avslutningsvis guldet. Det fortsätter att falla helt logiskt i takt med att räntorna stiger. Känns som att vi ska testa 1,050usd. Tror även det finns chans att vi kan testa 700usd nästa år, om räntorna fortsätter upp! Då kanske vi rent utav nåt det första riktiga köpläget på flera år….. vem vet?

Ska detta bli en klassisk julhausse, men en klassisk jan/feb baisse? Svårt att veta. Tekniskt ser det starkt ut. Fundamentalt ser det för jävligt ut. Jag ligger helt utanför. Synd! Man lever inte riktigt som man lär. Den tekniska analysen är ALLTID fel om kurserna stiger och man står utanför. Själva ideen med TA är ju att sitta med när det stiger, och stå utanför när det faller, och sen är själva ”kostnaden” när man hoppar på och av…. för TA är ju ingen holy grail som ni vet. Den fundamentala analysen handlar ju om andra grejor, och ger blanka fan i om kurserna stiger eller ej. Det är därför de kompletterar varandra. Fundamenta tvingar in dig i marknaden när den handlas ner och blir billigt, trots att den tekniska säger stay away. Fundamenta tvingar ut dig ur marknaden när den är dyr, samtidigt som den tekniska säger let the trend be your friend. Dyra aktier kan bli dyrare.

Men om jag ändå får tekniskt baissa lite… trots styrka och fin trend i nuläget, så är det genom att fråga ”när ska alla gap stängas?”. Snart eller längre fram?

Lyssna på Hemberg!

http://www.di.se/nyheter/hemberg-en-stinkbomb-for-svenska-sparare/

Håller med, bortsett från att man inte ska aktier heller. Antingen ska man Cash, eller ska man ha en aktieportfölj med aktier som man kan, tror på, är långsiktig i och är attraktivt värderade… fast där man hedgat bort den mesta marknadsrisken.

Melodin framöver, och som jag tycker egentligen har varit aktuell i typ 2 års tid är att ligg cash, och köp aktier när de är attraktiva, och sälj dem när de är oattraktiva, och ligg cash. Buy and Hold, som faktiskt Hemberg är inne på kan betala sig, jag vet inte. Men jag tycker det är en rätt korkad strategi!

Se chart nedan… tycker ni det ser bra ut för dollarn? HALLLLÅÅÅÅÅ, varför är det ingen som kommer ihåg vad dollarförstärkningen ställde till med senast!

Trevlig helg!

Yellen höjde räntan med 25 punkter till 0,50%. Det var väntat! Men gav ett hökigt budskap som överraskade marknaden. Jag förstår inte hur marknaden tänker, för mig var det väntat!

Fed flaggar för 3 höjningar nästa år. Nästa tror jag hon vill göra i mars faktiskt. Jag ser faktiskt risk för att det kan bli 4 också.

Men kommer ni ihåg hur det var för Exakt ett år sedan. Då gjorde hon samma sak, men det blev aldrig någon höjning… kina, olja och inbromsning i usa kom imellan redan under Q1. Den enda skillnaden var att den stora dollarförstärkningen redan hade hänt (3q14-2q15) och dess effekter började slå genom redan under mitten på 2015. Hittills är dollarförstärkningen både rätt klen, ca 6%, och ung….

Vi får se vad som händer nu. Senaste halvåret har långräntorna stigit mer än korträntorna. Ikväll blev det tvärtom. Den amerikanska 2-åringen drog till 1,25%. Den prisar in en höjning snart igen. Givet att det inte går åt skogen likt q1 i år så kommer den fortsätta att stiga. 3 höjningar 2017 innebär att den kommer klättra till 1,75%. 10-åringen drar mot 3%.

Är det nån som inte tror att det genom realräntespreaden inte kommer stärka dollarn? Den var nere på årslägsta mot euron ikväll… ska den fortsätta mot par?

Jag ser bara loose loose situation. Antingen hökar hon på mot bakgrund av Trumpism och stigande inflationsutsikter, men framförallt för att hon vill balansera penningpolitiken, något hon varit inne på i 2 år…. och då stiger räntorna och dollarn stärks vilket tids nog ger problem. Alternativt kommer Trumpismen av sig och vips har vi en Risk off situation. Inget av det kommer rädda aktiemarknaden från den typen av sättningar vi sett senaste åren….

Men jag kanske har missat nåt?

intressant var Yellens semi känga till Trump. ”Hon säger att expansiv finanspolitik INTE är nödvändigt för att Usa ska nå full sysselsättning”. De är nämligen väldigt nära detta mål, om inte redan där! Yellen menar att problemet verkar vara fördelningen av frukterna. Något jag påpekat under flera år. Många dubbeljobbar men får ändå inte ihop livet. Nåt är fel!!!

Som jag tidigare har sagt så ligger risken för högre inflation på uppsidan, inte tvärtom. PPI i Kina har vänt upp, US importpriser stiger, PPI i USA stiger, Lönerna i USA bubblar. FED tror INTE att vi når 2% Core PCE förrän under 2018. Jag tror risken är överhängande att vi kan nå den redan 2017, vilket kommer tvinga dem att höja. OM INTE dollarn stiger till 0,85eur… då börjar dem importera deflation och en massa skit, och hon kommer tvingas avstå från att höja!

Imorgon kommer en radda Prel Pmis. De är troligtvis bra. Vad innebär det för dollar och räntor?

Det intressanta är att SPX och andra börser har stigit för att framförallt långräntorna stigit. De har delvis stigit för att korträntorna gått upp, men också för att tillväxten förväntas stiga. Det är bra för aktier. Ikväll steg framförallt korträntorna, inte de långa. Det är tvärtom dåligt för aktier, och mycket riktigt sjönk SPX….

Har vi toppar ur? Kanske?

Jag håller ögonen på 2 och 10- åringen framöver. Både i absoluta som relativa termer. Utvecklingen av räntorna ska ses i skenet av dollarns utveckling (främst mot euron).

När det vänder brukar det gå snabbt…. vi har en del gap att tänka på dessutom!

Vi får se hur det blir med börsvärmen framöver. Min magkänsla är att sannolikheten för att mitt resonemang är fel är extremt liten. Risken är tajming faktorn. Det kanske ska bli mycket bättre innan det blir rejält sämre. För alla som inte orkar stå utanför en marknad som stiger så bör man kanske tillämpa ”let the trend be your friend, med stoploss”. Men det är att leka med elden!

Trevlig kväll!!!!

På onsdag kväll träffas FED. Yellen kommer höja med 25 punkter. Frågan är vad hon guidar inför nästa år? Räntorna fortsätter upp i USA. Dollarn är stark, men har inte riktigt brutit ned inför nästa rörelse. Jag följer ex Eur/usd 1,045-nivån. Höjer hon 4ggr nästa år och ECB noll så borde doll kunna gå mot 0,85 mot euron. Om man bara ser till årets snittkurser kring 1,12 så innebär det en förstärkning på över 20%. Enligt mig så borde inte det kunna hända utan implikationer. Implikationer så pass allvarliga att hon inte kan höja 4ggr. Implikationer så allvarliga att de lär sätta krokben på börsen vid något tillfälle. Med krokben menar jag sättning på minst 10%.

Rent tekniskt har jag länge följt DAX och Stox600 för att förstå OMX… ser man till deras trendtak och överköpthet så kan jag idag staka ut target för Omx på ca 1560. Jag har ju baissat en tid över OMX vilket varit fel. Dock brukar gapen täppas till, och vi har lämnat en del sådana efter oss. De kommer täppas till och det rimmar med OMX kring 1480-1485. Det är rimligt att tro att när post Trump rekylen kommer så borde vi åtminstone klara av Fib38%, men även Fib50% är inte omöjligt heller. Fib50% för OMX sommaruppgång, om den når 1560, ligger på ca 1400. Ser man till stöd så sammanfaller de i januari/februari. Spekulativt JA, men ändå! Två andra gap, som egentligen är ännu viktigare, är US 2 resp 10 years Treasury bond. En rekyl borde vara förenat med att de täpps igen.

OPEC lyckades inte bara komma överrens. De lyckades även få med sig icke Opec medlemmar i sin uppgörelse. Som till exempel Ryssland. Det har tydligen inte hänt på 15 år. Tekniskt blir det knepigt när Fundamenta rör om bilden. Men trendtaket verkar finnas kring 63-66 dollar. Vi har även högsta nivån från förra året som ligger på ca70. Jag undrar verkligen om det ska så högt innan gapet på 50,50 ska täppas till? Vi har även ett gap på 54,50. Det lägsta av de två gapen skulle rimma med trenden om det täpptes till i februari/mars nästa år. Om man försöker förstå oljan i det längre perspektivet så kan man ju undra hur stark tillväxten blir nästa år? Starkast på flera år tack var Trump eller som vanligt pga Trump ändå inte kan stimulera i den utsträckning han vill? Hur stark kommer dollarn egentligen bli och när får det genomslag på oljan. Hittills struntar den ju i dollarn, vilket verkligen tillhör ovanligheten.

Från USA kom Michigan index i fredags, som mäter konsumentförtroendet. Den kom in på 98,0 mot väntat 94,5 och fg 93,8. Mycket stark. inte helt oväntat eller? Ligger på 2007 års nivåer. Men vi var även där uppe och sniffade under januari 2015, efter ett halvårs dollarförstärkning, som gjorde att jänkarna kände sig nöjda. Men sen skulle det följas av 18 månader dålig data…. varför, jo för att då började baksmällan av den starka dollarn göra sig påmind.

Det finns många börsoptimister där ute. Till alla optimister vill jag har svar på 3 saker:

1, Långräntorna har stigit kraftigt och kan fortsätta att göra det. Får inte detta konsekvenser för aktiemultiplarna. Kompenseras detta av högre vinster? Hur höga?

2, Hur kan ni vara så säker på att Trump får genom sina budgetunderskott i kongressen?

3, Sist dollarn stärktes med över 20% fick det en massa bittra sidoeffekter. Nu har inte dollarn stärkt så mycket. Egentligen är dagens 1,05 mot euron bara c5% mot årets snitt på 1,12… men låt säga att den fortsätter att stärkas om FED är hökiga, och övriga världen är duviga. Varför ska vi inte få exakt samma sidoeffekter?

Från Kina har det kommit data:

FX reserven uppgick till 3,052mdr mot väntat 3,061 och fg 3,121….. det var så här det började inför Aug-15

Exporten kom in på 0,1% YoY mot väntat -5,0 och fg -7,3… starkt!
Importen kom in på 6,7% mot väntat -1,9 och fg -1,4… också starkt!

CPI kom in på 2,3% mot väntat 2,2 och fg 2,1…. ja den sjunker inte längre i alla fall
PPI kom in på 3,3% mot väntat 2,3 och fg 1,2… Oj högsta nivån sedan 2011

Det här är intressant. När man talar om globaliseringens deflatoriska effekt på världen, så är det oftast det här man syftar på. Varorna från Kina är 1, billigare än vad vi kunnat tillverka dem själva för och 2, tack vare låg inflation i Kina så stiger ändå inte priserna, dvs det förs inte över på oss. Således har vi importerat, allt annat lika, deflation från Asien. Om de här siffrorna nu är på väg upp så är den resan nu slut. Sen innebär ju inte ovan siffror någon jätteförändring såklart…. men derivatan har svängt kan man säga!

Ha en skön vecka!