Kortsikt's Blog

Ludde, jag tar mig friheten att publicera din kommentar och mitt svar ännu en gång. TACK!

Pär Magnusson i Ekonomiekot Lördag 17/12:

Det kommer ej gå att höja räntorna mer varken i USA, Japan eller Sverige. De låga räntorna behövs för att länderna skall kunna finanisiera sig. Japan har en skuld på 250 procent av BNP och USA 100 procent.

Det är för staterna som räntorna måste hållas lågt. Hade ECB ej gjort sina uppköp av italienska statspapper för några år sedan, då hade italienska räntorna gått långt över 7 procent som de nådda då.

Om inte ECB, FED, Sverige Riksbank håller räntorna låga kan ej staterna finansieras och då får vi statskonkurs någonstans i Europa.

Hur långe skall lågräntepolitiken hålla på. Hur länge som helst. Se på Japan. Har centralbankerna börjat med lågräntepolitik och vant marknaden med detta så går det i stort sett aldrig att komma ur det.

(Min sammanfattning och tolkning vad Pär Magnusson sa. Magnusson är ekonom på Swedbank).

MITT SVAR:

Jag gillar i regel Pär… han är dessutom skåning tror jag. Han brukar vara riktigt bra på Dagens Industris makropod bland annat.

Men här har han fel. Även om jag misstänker att han förenklar för att få fram budskapet. Han vet nog egentligen om hur dt förhåller sig.

En centralbank förhåller sig inte till statsskulden när de höjer och sänker. De förhåller sig till inflationen, som rätt mätt, är en funktion av tillväxt och kapacitets/resurs-utnyttjande.

Statsskulden hanteras av Riksgäld/Treasury.

Om en centralbank, typ FED ser att inflationen är på väg upp, eller ligger på en nivå som INTE kräver expansiv penningpolitik, då kommer man att höja. Oavsett nivå på statsskuld. Punkt!

Men när man höjer, som nu i USA, så pressas marknadsräntorna upp, då de inte bara tar höjd för den faktiska höjningen utan vad FED kan tänkas göras härnäst.

US Treasury, vår motsvarighet till Riksgälden, har då dels en primär budget att hantera, dvs löpande intäkter och kostnader, och dels den totala budgeten där man räknar in räntekostnader på statsskulden.

Nu ligger ju inte en statsskuld endast i korta räntepapper, som prisas om direkt i samband med en ränteuppgång, utan en hel del ligger på långa löptider. Englands statsskuld har väldigt lång räntebindningstid till exempel.

Men allt annat LIKA så ger en ränteuppgång en högre räntekostnad för statsskulden, som slår mot budgeten.

Hur tänka här?

Jo för det första tänker de flesta regeringar att de inte vill se statsskulden öka i % av BNP. Därför kan man säga att budgetunderskottet inte ska vara högre än tillväxten. Det är lite av en tumregel. Håller man sig till den så stiger inte skulden radikalt.

Låt säga att USA ska växa med 2,5% nästa år. Då borde budgetunderskottet sättas till max 2,5%.

Räntorna utgjorde förra året ca 2% av BNP. Eller 433mdr dollar.

https://www.treasurydirect.gov/govt/reports/ir/ir.htm

Om man utgår från den kostnaden så visste man att Primära budget balansen borde bli -2,5 – -2,0 = -0,5%. Dvs Budgeterat underskott minus räntekostnader.

Men om man nu tror att räntorna är på väg upp, så kanske statsskulden kostar 2,5% istället. Alltså måste primära budgetbalansen bli 0% enligt samma beräkning.

Dvs en skillnad på 0,5% från förra beräkningen.

Antingen kan man öka intäkterna, dvs skatterna, med motsvarande, och bibehålla kostnaderna. Eller kan man bibehålla skatteuttaget, men då måste man sänka kostnaderna.

Oavsett om man beskattar befolkningen, eller drar ner på kostnaderna/välfärd, så får det allt annat lika negativa effekter på tillväxt.

Lägre tillväxt, innebär lägre inflation, allt annat lika. Lägre inflation gör centralbanken mindre benägen att höja räntan.

Men det finns även en tredje variant. Det är att trots att räntekostnaderna stiger, så sänker man vare sig kostnader, eller ökat skatteintäkter, utan låter underskottet växa. Man lånar alltså! Skulden växer… vilket på kort sikt kan vara stimulerande.

I just ovan exempel är det inte så stimulerande, då intäkter och kostnaderna lämnas oförändrade. Det är de stigande räntekostnaderna som orsakar skuldens ökning. Även om statens räntekostnader, är ränteintäkter för någon annan så brukar det inte leda till tillväxt. Anledningen är rätt enkel. Ränteintäkterna bidrar oftast inte till högre konsumtion, utan bättre förräntning av de portföljerna som sitter på statspapperna. På sikt ska de pengarna ut i pension, och då kan det bli positivt…. men på kort sikt leder alltid stigande räntor en bromsning av tillväxt, då det gynnar spararna, jämfört med lägre räntor som frigör pengar till de belånade.

I exemplet med USA så skiter ju Trump i de här tumreglerna ovan. Han tänker ju gasa på säger han!!!

Då får vi stigande tillväxt och inflation… och med det kommer räntehöjningar. 100% säker. Men räntehöjningarna i sig bromsar tillväxten väldigt effektivt, precis som jag beskriver ovan.

Huruvida Trump gasar ännu mer för att kompensera, eller han backar hem mot en mer orotodox finanspolitik vet jag ej….. det får tiden utvisa.

Men att Yellen skulle dra sig för att höja för att statskulden ligger på 106% (eller ca 76% exklusive intragovernmental debt, som innebär att delstater köper statspapper för pensionsavsättningar) det stämmer inte.

Sen att hennes höjningar får en indirekt negativ effekt på tillväxt och inflation, som hon måste förhålla sig till…. det är som sagt en annan femma! Det Pär menade var att hennes räntehöjning leder till att hon inte kan fortsätta höja räntan stämmer därför helt riktigt. Men inte för att de har en hög statsskuld, utan för att tillväxten vänder ner. Jokern i leken är Trump!

Jag har lyft fram i många år att vi 1, inte kommer återvända till de räntorna som vi haft historiskt pre-Lehman och att vi inte 2, uthålligt kommer upp i den tillväxten vi varit vana vid pre-Lehman.

Det är därför jag alltid är så försiktig när börsen rallat, värderingarna är höga och folk talar varmt om framtiden.

Anledningen är enkel. Räntorna kommer inte gå upp mot fornstora höjder för att inflationen inte kommer att göra det. Anledningen är att 1, tillväxten inte gör det och 2, för att vi fortfarande känner av de strukturella effekterna av globalisering och digitalisering som tillsamman bidrar till strukturellt lägre inflation.

Det främsta skälet till varför tillväxten inte kommer upp till pre-Lehman nivåer handlar om SKULD. Dels ränta på skuld, men även nivå på skuld. Två Svinviktiga anledningar. Jag förklarar

Nivå på skuld:

Det säger sig själv att om du spenderar din lön varje månad så bidrar det till X tillväxt. Om du ovanpå detta går och tar ett lån för att bygga ett hus (inte köpa ett befintligt för den investeringen ligger i historisk tillväxt), köpa en bil eller bygga ett garage… så är det beloppet oftast rätt mycket större än din lön och bidrar långt mycket mer till tillväxt än din lön gör den månaden. Sen tänker ju inte du så för att du ser bara till räntekostnaden och amortering. Om alla hushåll redan har tagit lån och inte vill, eller kan, ta mer lån så faller ju den komponenten bort. Låt oss kalla den låna-till-ett-nytt-garage-komponenten. Tillväxten blir strukturellt lägre. Det är inte förrän din inkomst är så pass mycket större att du känner att du kan ta mer lån, som den kan börja bidra igen. Alternativt att du amorterat ner ditt lån tillräckligt mycket att du vill ta nytt. I många länder är hushållen så pass belånade att de inte kan bidra till tillväxt mer än vad själva lönen representerar.

Man kan resonera exakt likadant med staten. Är statsskulden för hög så vill de inte låna mer. Då kommer också tillväxten att bli strukturellt lägre.

Således, i de länder med hög stats- och hushållsskuld kommer tillväxten vara lägre.

Ränta på skuld:

Våra bruttolöner 1, betalar räntorna på vår statskuld då räntorna trots allt betalas med skattekronor. Räntan på våra hushållslån ska betalas med vår nettolön. Lönen ska alltså betala räntor på både statskuld, och hushållslånen.

Om inflationen temporärt rör sig uppåt, så kommer även räntorna att göra det. Men om stat och/eller hushåll har mycket lån, så stiger räntekostnaderna snabbt. Då får hushållen, men även staten, mindre pengar över till annat. Konsumtion exempelvis. När stat och hushåll inte konsumerar lika mycket, pga högre räntekostnader, blir tillväxten lägre. Blir den lägre så lär inte inflationen att uthålligt stiga. Stiger inte den, så stiger inte räntorna mer… räntorna kanske faller tillbaks?

Därmed gör vår SKULD, hushåll+stat, att vi inte kan växa som förr, men därmed inte heller få räntor som förr heller.

Strukturellt högre skuld = strukturellt lägre tillväxt = strukturellt lägre inflation = strukturellt lägre räntor.

Det är bara att gilla läget!

Nu glider vi över på Trump. Vi kanske ska akta oss för att vara så glada över hans aggressiva planer. Eftersom USA är strax ovanför eller på FULL sysselsättning kan detta få komplikationer. Resonemanget är så här. Desto mer Trump gasar, desto högre blir tillväxten. Ju högre tillväxt desto fler jobb skapas. Ju mer jobb som skapas, i en allt annat lika rätt tajt arbetsmarknad, desto högre löneglidning. Desto högre löneglidning, desto högre inflation. Desto högre inflation, desto mer måste Yellen höja räntan.

Så kontentan är: Ju mer Trump tillåts gasa, desto mer kommer FED tvingas att höja räntan. Eftersom räntehöjningen med viss fördröjning ger en avkylande effekt på ekonomin, så blir kontentan en kissa i brallan politik. Dvs först hög tillväxt, som sedan erroderas av väldigt låg tillväxt. I slutändan är enda skillnaden att USA tar på sig mer statskuld pga underskotten under Trumps goda år. Tillväxten totalt sett behöver inte bli så bra. Därför hade det nästan varit smartare om Trump hade kört en mer balanserad budget, vilket håller tillbaks räntorna. Tillväxten, ÖVER TID, kan då till och med bli högre. PLUS att statsskulden inte växer. Men detta resonemang vinner man inga röster på!

Det Trump borde göra är inte att öka budgetunderskottet, utan beskatta kapitalägare, till förmån för icke kapitalägare. De som jobbar dubbelt men inte får det att gå ihop, plus att de inte har råd med en hyfsad vård och skola, måste få det bättre. De som sitter på stora kapitalvinster måste finansiera kalaset. Alltså man ska inte ge sig på företagen, utan de som äger företagen och kapitalet. Men det lär aldrig hända för det är väldigt oamerikanskt sätt att tänka. Jag tror till och med att folk i kongressen, som antas vara ganska allierade med kapitaleliten, hellre ser ökat statsskuld, än att Trump ger sig på dem och deras vänners förmögenheter. Så det är inget lättlöst problem! Troligtvis kommer det aldrig att lösas, utan det är slutligen vad som kommer bryta ner USA.

För svenskt vidkommande är det etter värre. Vi gynnas troligtvis inte så mycket av Trumps gasande. Men vi kommer definitivt känna av Yellens räntehöjningar.

2017 blir ännu ett spännande år. Det är en sak som är säker!

En sista grej kring de framtida räntorna. Claes Hemberg mfl är ute och tokbaissar fonder som investerar i långa obligationer. I sak håller jag med. Stiger räntorna framöver så kommer långa obligationer att gå dåligt. Claes använder ord som bubbla och krasch och liknande. Aktier är att föredra. Men Claes missar att redogöra för en del ganska viktiga detaljer.

För det första, vad för bubbla talar vi om? Vad är krasch potentialen?

Den svenska 10-åriga statsobligationen ger idag 0,6%. Det betyder att den ger 0,6% varje år i 10 år. Om tio år förfaller den och du får tillbaks nominellt värde.

Den obligationen kostar idag 94,20kr. Dvs den förräntas varje år med 0,6% i tio år… och sen om 10 år får du tillbaks 100kr.

Skillnaden historiskt mellan styrräntan och 10-åringen brukar i snitt ligga på ca150 punkter. Ibland har det varit större avvikelser, men över tid går det att förklara detta snitt. Det betyder att med dagens styrränta om -0,50% så borde den ligga på ca 1%. Så redan där är den övervärderad. Låt säga att styrräntan i slutet av 2018, dvs om 2 år, ligger på 1,5%. Då bör 10-åringen ligga på ca 1,5+150=3%.

Vad kommer priset på din obligation ligga på då?

Jo den kommer ligga på 78,95kr. Det är nämligen det pris som om det förräntas med 3% om året i 8 år ger 100kr.

Så vad är kraschrisken att köpa en 10-årig statsobligation idag? Jo den kan sjunka från dagens 94,20kr till 78,95kr om 2 år. För att sen under nästföljande 8 år stiga till 100kr. Nedsidan härifrån och 2 år ligger alltså på 16%, eller ca 8% om året. Men över en 10 års period får du 0,6% om året. En bubbla och krasch tolkar jag ofta in som att pengarna går upp i rök. De gör det inte. Åtminstone inte en Svensk Statsobligation. Du får tillbaka dina satsade pengar, du vet vilken ränta du kommer att få. Däremot tar du en stor ränterisk om räntorna drar, och därmed en prisrisk.

Men för att få lite rim och reson i detta. Svenska börsen, mätt som OMX30, sjönk med 28% mellan sommaren 2015 och sommaren 2016. Ink utdelningar gick det bättre. Småbolag gick bättre än storbolag. Men ändå. Det var ingen som sa att det var ett tillgångsslag som stank inför den sättningen. Det är ju såklart kopplat till den potentiella avkastningen. Om börsen kraschar 28% så har den potential att repa sig snabbt. Om en 10-årig statsobligation faller med 16% så är det otroligt mycket relativt den potentiella avkastningen.

Det finns ju också en rätt stor risk att samtidigt som statsobligationen faller med 16%, så kanske inte aktier går så jäkla bra heller. De kanske rent utav faller med mer!!!! Det är långt ifrån otroligt. Vissa skulle till och med hävda att det är troligt.

Point being. Jämför inte aktier och räntor. Se dem isolerat för sig, och jämför båda med cash. Dvs Om du jämför utsikterna för långa obligationer vs cash, så väljer jag cash. Precis som Hemberg. Men de som säger att du automatiskt ska ha aktier ska du akta sig för. Jämför även aktier med cash. Där väljer jag även cash, medan många manar till aktier. De manar till aktier för att de tror att de ger bättre avkastning än cash över tid. Vad är då Över tid. Ja pratar man 10år + så gör dem troligtvis det. Men pratar vi kortare tid är det inte säkert. Då är det tvärtom rätt säkert att du ett antal gånger åker på ett antal käftsmällar i form av -16% nedgångar. Då gör det EXAKT lika ont för portföljen som om du sitter på ett 10-årigt statspapper. Därför kan aktier, beroende på när du köper dem, vara ett MINST lika stinkande tillgångsslag som obligationer…… men det pratas det alldeles för lite om!

Vad Hemberg inte kan säga är att Sälj alla dina Bland- och obligationsfonder. Men sälj även dina aktiefonder, så att du minst har 50% cash hos oss på Avanza. Han kan inte säga det av flera anledningar:

1, Om samtliga kunder hos Avanza skulle lägga sig cash och få 0% ränta så skulle det, precis som för bankerna, kosta Avanza.

2, Om kunderna säljer större delen av sina fondandelar så skulle Avanza tjäna mindre pengar då de har kick back från fondbolag.

3, I en Hausse är det jobbigt att vara björn. Även om Hemberg inte tror på aktier nu, så är det jobbigt att som offentlig person gå ut och baissa. Börsen kan stiga med 20% närmaste halvåret och då  spelar det inte så stor roll om den sjunker med 40% efter det. Många kommer vara sura närmaste halvåret. Ur det perspektivet är det logiskt att han säger att man ska spara lite i taget. (till skillnad från mig, som inte har några ”intressen”. Jag kan baissa nu och skita fullständigt om dt går upp)

Sen med handen på hjärtat så tror jag inte han tänker på punkt 1 och 2. Han är för fristående för det. Punkt tre kanske han inte ens håller med om då jag misstänker att han inte tror man kan tajma marknaden. Men jag har inte talat om tajming utan att man kan bedöma om marknaden är attraktiv eller ej. Detta brukar betala sig på sikt. Den bedömningen tror jag han också är kapabel att göra.

Trevlig vecka!

Det har rullat in lite data…

Från Kina har det kommit

Industriproduktion som landade på 6,2% YoY mot väntat 6,1 och fg 6,1.. gäsp
Retail sales 10,8% YoY mot väntat 10,2 och fg 10,0… också rätt gäsp
FAI 8,3% YoY mot väntat 8,3 och fg 8,3… gäsp
Nya lån 795mdr mot väntat 720 och fg 651.. gäsp
M2 11,4% YoY mot väntat 11,5 och fg 11,6.. gäsp

På det hela taget en inline business as usual dataskörd. Samtidigt noterar jag att de stigande räntorna och dollarn sätter press på valutan. Men it takes Three to tango… 1, valuta 2, data 3, FX reserver. När de samtliga ser dåliga ut så får vi Kina frossa. I dagsläget så har vi bara en av tre.

Från USA kom

Retail sales som var lite svagare konstigt nog på 0,1% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,8. Samtidigt var de två föreg månaderna urstarka så man kanske inte ska göra för stora tolkningar? Discount season slår dessutom in i nästa siffra…

Importpriser -0,1% YoY mot väntat 0,0 och fg -0,3…. fortsätter dollarn att stärkas så kommer den att vända ner. Som sist!

Core PPI kom in på 1,6% YoY mot väntat 1,3 och fg 1,2… Oj, priserna börjar stiga i prod-ledet. hmmm. Beror också såklart var dollarn tar vägen framöver!

Core CPI kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,2 och fg 2,1… det står och stampar i kons-ledet. Den här siffran rimmar med en core PCE på ca 1,6-1,7%.

VI får se vad som händer med priserna. Stiger lönerna är det inflatoriskt. Fortsätter dollarn att stärkas är det deflatoriskt. Höjer FED räntan är det negativt för tillväxt, jobb och löner. Fast stärkande för dollarn. FEDs höjningar är deflatoriska alltså… men med dagens Core PCE så vill de inte bekämpa den… utan den får gärna stiga lite. Alltså vill de bara höja i den utsträckningen att detta är möjligt! Tre höjningar nästa år tydligen.

Sen kom en radda PMIs….

Empire kom in på 9,0 mot väntat 4,0 och fg 1,5… STARKT
Philly Fed kom in på 21,5 mot väntat 9,3 och fg 7,6… Hallelujah, starkaste sedan 2014
US prel Mfg PMI kom in på 54,2 mot väntat 54,5 och fg 54,1… hmmm rimmar ju inte med ovan direkt

EZ prel Mfg PMI kom in på 54,9 mot väntat 53,7 och fg 53,7… Otroligt BRA!!!! Kan detta hålla i sig så kanske tillväxten trippar upp några tiondelar till våren, och då kanske Draghi kan trappa ner QE tidigare än utlovat. Det hade varit bra för Eur/Usd

Den Tyska motsvarigheten kom in på 55,5 mot väntat 54,5 och fg 54,3… Bra! Optimismen spirar i tyska tillverkningsindustrin!

En på det hela taget stark skörd med PMI´s. Hur ska man tolka in det här? Jo man kan se PMIs på 3 sätt.

1, Nivån…. som nu är bra, men inget som egentligen är kursdrivande då detta är rätt inprisat.
2, Trenden…. som också är bra, men inget som egentligen är kursdrivande då detta är rätt inprisat.
3, Relativt förväntningarna… som också är bra, men som kanske inte till fullo är inprisat.

När 1 och 2 är på höga nivåer så brukar det rimma med en urtoppning, lite beroende på värdering. Men så länge som 3 är bra, så har kurserna svårt att vända ner. Grovt förenklat!

NAHB, som är ett index som leder aktiviteten, och priserna, i amerikanska fastighet- och byggmarknaden kom in på 70 mot väntat 63 och fg 63. Starkaste på 11 år. Sedan 2005 alltså…. man kan säga att det är Trumpism all over the Place…. vi får se hur länge det kan hålla i sig om räntorna klättrar vidare. högre räntor burkar som bekant inte rimma med stigande Fastighetspriser.

Eur/USD var nere på 1,037 igår. Högsta nivån för dollarn sedan 2002!!!!!!!! Känns som att vi vill testa 1,0 dvs par. Ganska historiskt eller? Detta rimmade såklart med att både 2- och 10åringen nådde nya nivåer! Borde skapa pain förr eller senare!

Noterade att oljan stängde gapet på 54,50. Då har vi bara ett till på 50,5usd. Jag undrar lite försynt, hur kommer oljan stå sig om dollarn fortsätter att stärkas? Samtidigt ser den tekniskt intressant ut, särskilt efter en sista gap täppning. Det är helt klart mixed feelings.

Avslutningsvis guldet. Det fortsätter att falla helt logiskt i takt med att räntorna stiger. Känns som att vi ska testa 1,050usd. Tror även det finns chans att vi kan testa 700usd nästa år, om räntorna fortsätter upp! Då kanske vi rent utav nåt det första riktiga köpläget på flera år….. vem vet?

Ska detta bli en klassisk julhausse, men en klassisk jan/feb baisse? Svårt att veta. Tekniskt ser det starkt ut. Fundamentalt ser det för jävligt ut. Jag ligger helt utanför. Synd! Man lever inte riktigt som man lär. Den tekniska analysen är ALLTID fel om kurserna stiger och man står utanför. Själva ideen med TA är ju att sitta med när det stiger, och stå utanför när det faller, och sen är själva ”kostnaden” när man hoppar på och av…. för TA är ju ingen holy grail som ni vet. Den fundamentala analysen handlar ju om andra grejor, och ger blanka fan i om kurserna stiger eller ej. Det är därför de kompletterar varandra. Fundamenta tvingar in dig i marknaden när den handlas ner och blir billigt, trots att den tekniska säger stay away. Fundamenta tvingar ut dig ur marknaden när den är dyr, samtidigt som den tekniska säger let the trend be your friend. Dyra aktier kan bli dyrare.

Men om jag ändå får tekniskt baissa lite… trots styrka och fin trend i nuläget, så är det genom att fråga ”när ska alla gap stängas?”. Snart eller längre fram?

Lyssna på Hemberg!

http://www.di.se/nyheter/hemberg-en-stinkbomb-for-svenska-sparare/

Håller med, bortsett från att man inte ska aktier heller. Antingen ska man Cash, eller ska man ha en aktieportfölj med aktier som man kan, tror på, är långsiktig i och är attraktivt värderade… fast där man hedgat bort den mesta marknadsrisken.

Melodin framöver, och som jag tycker egentligen har varit aktuell i typ 2 års tid är att ligg cash, och köp aktier när de är attraktiva, och sälj dem när de är oattraktiva, och ligg cash. Buy and Hold, som faktiskt Hemberg är inne på kan betala sig, jag vet inte. Men jag tycker det är en rätt korkad strategi!

Se chart nedan… tycker ni det ser bra ut för dollarn? HALLLLÅÅÅÅÅ, varför är det ingen som kommer ihåg vad dollarförstärkningen ställde till med senast!

Trevlig helg!

Yellen höjde räntan med 25 punkter till 0,50%. Det var väntat! Men gav ett hökigt budskap som överraskade marknaden. Jag förstår inte hur marknaden tänker, för mig var det väntat!

Fed flaggar för 3 höjningar nästa år. Nästa tror jag hon vill göra i mars faktiskt. Jag ser faktiskt risk för att det kan bli 4 också.

Men kommer ni ihåg hur det var för Exakt ett år sedan. Då gjorde hon samma sak, men det blev aldrig någon höjning… kina, olja och inbromsning i usa kom imellan redan under Q1. Den enda skillnaden var att den stora dollarförstärkningen redan hade hänt (3q14-2q15) och dess effekter började slå genom redan under mitten på 2015. Hittills är dollarförstärkningen både rätt klen, ca 6%, och ung….

Vi får se vad som händer nu. Senaste halvåret har långräntorna stigit mer än korträntorna. Ikväll blev det tvärtom. Den amerikanska 2-åringen drog till 1,25%. Den prisar in en höjning snart igen. Givet att det inte går åt skogen likt q1 i år så kommer den fortsätta att stiga. 3 höjningar 2017 innebär att den kommer klättra till 1,75%. 10-åringen drar mot 3%.

Är det nån som inte tror att det genom realräntespreaden inte kommer stärka dollarn? Den var nere på årslägsta mot euron ikväll… ska den fortsätta mot par?

Jag ser bara loose loose situation. Antingen hökar hon på mot bakgrund av Trumpism och stigande inflationsutsikter, men framförallt för att hon vill balansera penningpolitiken, något hon varit inne på i 2 år…. och då stiger räntorna och dollarn stärks vilket tids nog ger problem. Alternativt kommer Trumpismen av sig och vips har vi en Risk off situation. Inget av det kommer rädda aktiemarknaden från den typen av sättningar vi sett senaste åren….

Men jag kanske har missat nåt?

intressant var Yellens semi känga till Trump. ”Hon säger att expansiv finanspolitik INTE är nödvändigt för att Usa ska nå full sysselsättning”. De är nämligen väldigt nära detta mål, om inte redan där! Yellen menar att problemet verkar vara fördelningen av frukterna. Något jag påpekat under flera år. Många dubbeljobbar men får ändå inte ihop livet. Nåt är fel!!!

Som jag tidigare har sagt så ligger risken för högre inflation på uppsidan, inte tvärtom. PPI i Kina har vänt upp, US importpriser stiger, PPI i USA stiger, Lönerna i USA bubblar. FED tror INTE att vi når 2% Core PCE förrän under 2018. Jag tror risken är överhängande att vi kan nå den redan 2017, vilket kommer tvinga dem att höja. OM INTE dollarn stiger till 0,85eur… då börjar dem importera deflation och en massa skit, och hon kommer tvingas avstå från att höja!

Imorgon kommer en radda Prel Pmis. De är troligtvis bra. Vad innebär det för dollar och räntor?

Det intressanta är att SPX och andra börser har stigit för att framförallt långräntorna stigit. De har delvis stigit för att korträntorna gått upp, men också för att tillväxten förväntas stiga. Det är bra för aktier. Ikväll steg framförallt korträntorna, inte de långa. Det är tvärtom dåligt för aktier, och mycket riktigt sjönk SPX….

Har vi toppar ur? Kanske?

Jag håller ögonen på 2 och 10- åringen framöver. Både i absoluta som relativa termer. Utvecklingen av räntorna ska ses i skenet av dollarns utveckling (främst mot euron).

När det vänder brukar det gå snabbt…. vi har en del gap att tänka på dessutom!

Vi får se hur det blir med börsvärmen framöver. Min magkänsla är att sannolikheten för att mitt resonemang är fel är extremt liten. Risken är tajming faktorn. Det kanske ska bli mycket bättre innan det blir rejält sämre. För alla som inte orkar stå utanför en marknad som stiger så bör man kanske tillämpa ”let the trend be your friend, med stoploss”. Men det är att leka med elden!

Trevlig kväll!!!!

På onsdag kväll träffas FED. Yellen kommer höja med 25 punkter. Frågan är vad hon guidar inför nästa år? Räntorna fortsätter upp i USA. Dollarn är stark, men har inte riktigt brutit ned inför nästa rörelse. Jag följer ex Eur/usd 1,045-nivån. Höjer hon 4ggr nästa år och ECB noll så borde doll kunna gå mot 0,85 mot euron. Om man bara ser till årets snittkurser kring 1,12 så innebär det en förstärkning på över 20%. Enligt mig så borde inte det kunna hända utan implikationer. Implikationer så pass allvarliga att hon inte kan höja 4ggr. Implikationer så allvarliga att de lär sätta krokben på börsen vid något tillfälle. Med krokben menar jag sättning på minst 10%.

Rent tekniskt har jag länge följt DAX och Stox600 för att förstå OMX… ser man till deras trendtak och överköpthet så kan jag idag staka ut target för Omx på ca 1560. Jag har ju baissat en tid över OMX vilket varit fel. Dock brukar gapen täppas till, och vi har lämnat en del sådana efter oss. De kommer täppas till och det rimmar med OMX kring 1480-1485. Det är rimligt att tro att när post Trump rekylen kommer så borde vi åtminstone klara av Fib38%, men även Fib50% är inte omöjligt heller. Fib50% för OMX sommaruppgång, om den når 1560, ligger på ca 1400. Ser man till stöd så sammanfaller de i januari/februari. Spekulativt JA, men ändå! Två andra gap, som egentligen är ännu viktigare, är US 2 resp 10 years Treasury bond. En rekyl borde vara förenat med att de täpps igen.

OPEC lyckades inte bara komma överrens. De lyckades även få med sig icke Opec medlemmar i sin uppgörelse. Som till exempel Ryssland. Det har tydligen inte hänt på 15 år. Tekniskt blir det knepigt när Fundamenta rör om bilden. Men trendtaket verkar finnas kring 63-66 dollar. Vi har även högsta nivån från förra året som ligger på ca70. Jag undrar verkligen om det ska så högt innan gapet på 50,50 ska täppas till? Vi har även ett gap på 54,50. Det lägsta av de två gapen skulle rimma med trenden om det täpptes till i februari/mars nästa år. Om man försöker förstå oljan i det längre perspektivet så kan man ju undra hur stark tillväxten blir nästa år? Starkast på flera år tack var Trump eller som vanligt pga Trump ändå inte kan stimulera i den utsträckning han vill? Hur stark kommer dollarn egentligen bli och när får det genomslag på oljan. Hittills struntar den ju i dollarn, vilket verkligen tillhör ovanligheten.

Från USA kom Michigan index i fredags, som mäter konsumentförtroendet. Den kom in på 98,0 mot väntat 94,5 och fg 93,8. Mycket stark. inte helt oväntat eller? Ligger på 2007 års nivåer. Men vi var även där uppe och sniffade under januari 2015, efter ett halvårs dollarförstärkning, som gjorde att jänkarna kände sig nöjda. Men sen skulle det följas av 18 månader dålig data…. varför, jo för att då började baksmällan av den starka dollarn göra sig påmind.

Det finns många börsoptimister där ute. Till alla optimister vill jag har svar på 3 saker:

1, Långräntorna har stigit kraftigt och kan fortsätta att göra det. Får inte detta konsekvenser för aktiemultiplarna. Kompenseras detta av högre vinster? Hur höga?

2, Hur kan ni vara så säker på att Trump får genom sina budgetunderskott i kongressen?

3, Sist dollarn stärktes med över 20% fick det en massa bittra sidoeffekter. Nu har inte dollarn stärkt så mycket. Egentligen är dagens 1,05 mot euron bara c5% mot årets snitt på 1,12… men låt säga att den fortsätter att stärkas om FED är hökiga, och övriga världen är duviga. Varför ska vi inte få exakt samma sidoeffekter?

Från Kina har det kommit data:

FX reserven uppgick till 3,052mdr mot väntat 3,061 och fg 3,121….. det var så här det började inför Aug-15

Exporten kom in på 0,1% YoY mot väntat -5,0 och fg -7,3… starkt!
Importen kom in på 6,7% mot väntat -1,9 och fg -1,4… också starkt!

CPI kom in på 2,3% mot väntat 2,2 och fg 2,1…. ja den sjunker inte längre i alla fall
PPI kom in på 3,3% mot väntat 2,3 och fg 1,2… Oj högsta nivån sedan 2011

Det här är intressant. När man talar om globaliseringens deflatoriska effekt på världen, så är det oftast det här man syftar på. Varorna från Kina är 1, billigare än vad vi kunnat tillverka dem själva för och 2, tack vare låg inflation i Kina så stiger ändå inte priserna, dvs det förs inte över på oss. Således har vi importerat, allt annat lika, deflation från Asien. Om de här siffrorna nu är på väg upp så är den resan nu slut. Sen innebär ju inte ovan siffror någon jätteförändring såklart…. men derivatan har svängt kan man säga!

Ha en skön vecka!

Draghi rör inte räntan, och förlänger QE. Som väntat!

Programmet förlängs från mars till december, dvs 9 månader. Det var väntat 6 månader.

MEN, istället för att köpa för 80mdr per månad, som var väntat, så sänker man till 60mdr.

Så marknaden väntade sig ett paket om 80mdr X 6 månader = dvs på 480mdr. Men fick 60mdr X 9 månader = 540mdr.

Så han lyckas alltså utöka paketet, men det uppfattas ändå som lite hökaktigt.

Men många tror ju att det finns risk för räntehöjning i september, och då är risken stor att han drar ner, eller rent utav drar bort de sista 3 månaderna.

Vi kan spekulera ihjäl oss.

Det viktiga är hur reagerade Eur/Usd? Initialt stärktes Euron, dvs försvagades Dollarn. Troligtvis för att marknaden bara såg 60mdr….. men efter att ha insett att programmet totalt sett faktiskt är större så började dollarn stärkas igen.

Nu är det frågan hur FED gör… tänker hon flagga för NOLL eller FYRA höjning under 2017.

Harvar dollarn omkring i de här trakterna… då är det lugnt… men skulle den falla ner mot Par eller under, dvs 1,0, mot Euron….. då är risken stor att vi får en repris av hösten 15/vintern 16… så det är spännande.

Jag kan tycka att han de facto sänker beloppet är den stora grejen. Han signalerar att han vill dra sig ur. Förlängningen i tid känns ju som att det kan vara förhandlingsbart. I april kommer han köpa för 60mdr, inte 80mdr. Det är den stora grejen. Men Euron är svag, så marknaden gör en annan tolkning!

Vad beträffar Ingves reaktion, så borde det bli att han förlänger QE under nästa år. Troligtvis i ungefär samma styrka som idag.

En ganska intressant iaktagelse är att Tyska 2 åringen blev dyrare, dvs räntan föll, dvs man tyckte det var ett duvigt drag av Draghi. Dvs på kort sikt är det stimulativt. Samtidigt som Tyska 10 åringen blev billigare, dvs räntan steg, dvs man tyckte det var ett hökigt drag av Draghi, dvs man inser att han har tagit små ministeg mot att dra sig bort från det stimulativa.

Ser man till realräntespreaden för 2 åringen, där den tyska räntan sjönk, så är det fullt logiskt att Euron nu försvagas.

Så summasumarum, Draghi lyckades ge en duvigt budskap på kort sikt, och ett mindre duvigt på lång sikt. Enkelt va?

Aktiemarknaden, som alltid är lite mer puckad än ränte- och valutamarknaden står och stampar… vad hände egentligen? Den vill nog egentligen bara återvända till let the trend be your friend och Trump ska frälsa världen spåret igen….. klassiska-hausse-mäklar-jargong-takter!!!

Givet att YEllen är hökig nästa vecka, så fattar jag inte hur dollarn inte ska kunna sluta stärkas… och jag fattar inte varför det är så få som bryr sig om konsekvenserna av det???

Själv ligger man utanför både av fundamental som tekniska/taktiska skäl sedan 1435 i snitt. Sen måste jag erkänna att jag hoppade av den tekniska traden på spekulation. Det såg ju rätt bra ut. Jag målade ju till och med upp target på 1475-1500. Där är vi nu… men det spelar ingen roll, har man hoppat av så har man. Jag tyckte risken var för hög tidigare i höstas. Den är inte lägre idag.

Av fundamentala skäl tycker jag det är en No brainer. Sist jag köpte var i somras efter Brexit. Då handlades SPX till PE 16,5 vilket gav en earningsyield på 1/16,5=6,1%. 10-åringen var nere på 1,4% så ERP, dvs Equity risk premium låg på 6,1-1,4=4,7%. Ur ett historiskt perspektiv var det ett klockrent köpläge. Om man tror på flat earnings nästa år, vilket jag gör än så länge, så handlas SPX till PE 18,6. 10-åringen ligger på 2,4%. Det ger en ERP idag på 2,9%. Det är inte särskilt attraktivt ur ett historiskt perspektiv. Är det inte ironiskt att i somras var det ingen som sa köp, medan det är fortfarande rätt många som säger köp idag? Utgår man från analytikernas prognoser för nästa år, där man tror på vinsttillväxt om 12%, så handlas SPX till PE 16,6. Det ger ERP 3,6%. Får analytikerna rätt, så är SPX fairly valued, ja till och med erbjuda viss uppsida också…. men vågar ni verkligen betta på analytikerna? De har ju haft fel varje år senaste 7 åren. Deras prognosförmåga är NOLL. Min är inte bättre. Inte din heller. Tyvärr.

Rent tekniskt då? Både DAX och Stoxx600 har öppnat upp med gap idag. Ska de stängas ska OMX ner till 1480-1485. Nästa target på OMX är annars 1550ish. OMX har även stöd på stängning 1467, därefter 1445 området och slutligen 1400. Trenden är uppåt och storkapitalet ligger bara neutrala så här långt. Jag tror visst att det kan fortsätta en bit till, men det gäller att dansa nära dörren för det är tunn luft här uppe. Den som säljer på 1,500 idag kommer någon gång under 2017 ha fattat ett bra beslut, vilket innebär att man kommer kunna köpa väsentligt billigare…

Men det yttersta kvittot är ändå att det känns fel att hoppa av…. så har det känts ett tag nu. ”den siste idioten” känslan brukar vara en känsla som betalar sig i långa loppet. Det har jag varit med om förr!

Jag ser otroligt mycket fram emot vad Draghi säger om sin framtida politik imorgon…. kan han verkligen bara säga att ”Europa är på rätt väg, men behöver fortfarande stöttning i form av stimulativ politik” eller kommer han säga nåt mer? Sen har vi FED i nästa vecka…. kommer hon flagga för en, två eller rent utav fyra höjningar nästa år? Håll koll på dollarn… det är game changern!

Enligt nedan chart från Deutche prisar 10 åringen in 3 höjningar från FED nästa år…

Njae, ett alternativt sätt är att se det är så här.

2 åringen = styränta +50 punkter.

Om FED höjer i  december till 0,50%. Sen ytterligare 3 höjningar nästa år till 1,25%. Då ska 2-åringen stå i 1,25+0,50=1,75%.

Skillnaden mellan 2- och 10-åringen ligger i snitt på 100 punkter… alltså motsvarar 3 höjningar 2,75%. Inte som ovan graf antyder, dvs 2,40%. 4 höjningar motsvarar ca 3%.

Jag skulle säga att marknaden prisar in 2 höjningar säkert! Sett till 10-åringen. 2-åringen prisar in december höjningen… inte mer än så. Å andra sidan reagerar 2-åringen på vad de facto kommer att bli. 10-åringen är mycket mer spekulativ. Dvs om det visar sig att FED höjer noll gånger nästa år, då är fallhöjden typ noll för 2 åringen, medan 10 åringen borde sjunka mot 2%. Det vill säga, om ni märker att FED inte kommer att höja mer efter december…. då kanske man kan göra en hacka på långa oblisar.

Får vi 4 höjningar nästa år så tror jag att 10 åringen ska minst till 3%, och 2 åringen till 2%.

Om ECB/Ingves fortsätter sin duvighet, så kan man tänka sig att räntorna Europa följer med på ca 50% av den uppgången…. Blir de mer hökiga då går det snabbare. Kanske 100%, eller strax under.

En kompis frågade, OK. Säg att FED höjer i december + 4ggr nästa år. Vad kommer min bolåneränta stå i?

Jag svarade, den lär stiga från 1,5%ish till strax över 2%, i sämsta  fall 2,5%. Din faktiska kostnad efter ränteavdrag går från 1% idag till 1,50-1,75%. Dvs ta dagens månadsavgift och öka med 50-75%. Givet att du har allt på rörligt! Klarar du det?

Österrikes nya president är EU vänlig. Italiens folkomröstning ledde till att premiärministern kastade in handduken. Vi får se om det leder till nyval. På det hela taget ganska EU ovänligt. Marknaden verkar inte bry sig.

På torsdag väntas räntebesked från ECB. Marknaden väntar sig att man förlänger QE med 6 månader. Givet datan, särskilt den över inflation och jobb, så är det rätt troligt. Men det hade nästan varit bättre om de förlängde, fast kanske trappade ner beloppet eller nåt…. varför? Jo för att det är inte bra om Dollarn går under par mot euron. Den har inte gjort det än…. men vi kan vara på väg dit? I nästa vecka är det FED möte. Yellen kommer höja 25 punkter. Veckan efter det är det Ingves tur. Han är förmodligen rätt nöjd med kronan där den är… å andra sidan kan han inte gå stick i stäv med Draghi.

Från USA kom data från tjänstesektorn. Markit PMI kom in på 54,6 mot väntat 54,8 och fg 54,7. Helt ok. ISM Non-Mfg kom in på 57,2 mot väntat 55,5 och fg 54,8…. Ojojoj… Trumpismen står i full blom!!!

Från Kina kom Caixin Non Mfg PMI in på 53,1 mot fg 52,4. Bra! I linje med den officiella siffran!

Jag noterar att oljan är otroligt stark. Jag noterar även ett gap strax ovan 50usd. Jag köper inte fundamentala priser över 60dollar. Dollarn är för stark, och riskerar att bli starkare. Supply och lager i synnerhet är fortsatt höga, även om man korrar för uppgörelsen… och Demand, vad ska man säga. 2017 blir som 2016…. eller kommer 2017 bli det år där vi har klassisk högkonjuktur? Jag förstår inte hur det ska gå till?

Som jag sagt tidigare. FED har ett utgångsläge, resten av världen ett annat. Vi får se var dollarn tar vägen. 1,05 mot Euron gör ingen skillnad. Men 0,85 gör. Tro inte att den kan nå det senare utan att det får konsekvenser. Även om fokus riktas mot vad Trump säger och gör och potentiell finanspolitik, så har jag hört att vi får ge oss till tåls ända till i mars för att se om kongressen släpper genom några större underskott. Vad händer om de inte gör det? Jag skulle säga att det är penningpolitik som sitter i förarsätet nu. Det handlar inte om FED höjer i nästa vecka eller inte. För det gör dem. Frågan är om det är en hökig eller duvig höjning. Dvs vad kommer hon att flagga upp inför 2017, och hur kommer räntor och valutor reagera mot det???? Det är vad det handlar om!

Tittar man på makro så är det ett ganska ovanligt mönster vi har. Makro är starkt, men storkapitalet har en hyfsat neutral exponering mot aktier. De har alltså inte petat in pengarna i takt med det fina nyhetsflödet. Det brukar man göra. Se chart nedan.

Jag förstår kapitalet. Jag agerar ju likadant själv… men om ”vi” har fel, då finns det mycket pengar där ute som kommer tryckas in i marknaden och då kan det gå snabbt! Time will tell. Som björn hoppas man ju att OMX ska stänga under 1467…. risken är att vi kan nå högre höjder först innan vi gör det….

NFP kom in på 178k jobb, mot väntat 180k och fg 142k (nedreviderat från 161k). Ganska inline får jag säga, vilket innebär att FED tvekar inte på en höjning den 14 december.

Däremot kom löneinflationen in på 2,5% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,8. Lite klent. 2,5% är faktiskt i linje med den löneglidningen vi sett senaste åren. Förra siffran på 2,8% trodde jag och många andra var startskottet på en stigande löneinflation i spåren av 6 års jobbskapande och en arbetsmarknad som till stor del saknar slack och närmar sig det vi kallar NAIRU.

https://en.wikipedia.org/wiki/NAIRU

Men efter den här siffran så börjar vissa nog undra om inte förra siffran var en outlier? Hursomhelst, om USA växer med upp mot 3% nästa år, vilket motsvarar ett jobbskapande på ca 250k jobb i månaden, så är det bara en tidsfråga innan lönerna tar fart.

Hursomhelst, skönt för FED att inte känna sig piskade av stigande inflationstendenser.

Trevlig helg!

Idag rullar det in en massa PMIs, dvs inköpschefsindex. Kanske den allra viktigaste makrosiffran om ni frågar mig. Åtminstone om man vill förstår hur konjunkturen ska utvecklas framöver. Samtidigt ska man ha klart för sig att det är en sentimentssiffra. Dvs man frågar folk vad de tror om framtiden. Det är inte en realekonomisk siffra, som ex BNP, som visar hur det faktiskt blev. Ibland blir det inte som folk tror det ska bli… men ganska ofta.

Men först får man väl gratulera OPEC som lyckades komma överrens. Oljan har ett tekniskt motstånd kring 53/54 som jag tror kan bli svårforcerat. Det är också intressant hur dollarn och oljan har spreadat isär på sistone. Men så blir det när man är inne och justerar supply rattarna.

På söndag går Italienarna till val. Draghi har sagt att han tänker stötta landet likviditetsmässigt oavsett vad som händer. Sånt gillar marknaden!

Core PCE kom från USA igår. 1,7% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,7… gäsp. Men vi får se var den är om et halvår!

Chicago PMI kom också igår. Den kom in på 57,6 mot väntat 52,5 och fg 50,6. Bästa siffran sen 2014. Det är Trumpism i ett nötskal.

I natt kom Kina Mfg PMI in på 51,7 mot väntat 51,0 och fg 51,2… starkt
Samtidigt kom Caixin siffran, som beskriver samma sak fast för fler och mindre företag, in på 50,9 mot väntat 51,0 och fg 51,2… så lite splittrad bild
Non-Mfg kom in på 54,7 mot fg 54,0…. bra!

Senare idag har vi

Eurozone Mfg PMI. Den kom in på 53,7 mot Flash 53,7 och fg 53,5… gäsp
Tyska motsvarigheten kom in på 54,3 mot flash 54,4 och fg 55,0… gäsp
US Mfg PMI kom in  54,1 mot flash 53,9 och fg 53,4.. STARKT

ISM, den enskilt viktigaste makro siffran för konjunkturutsikterna, kom in på 53,2 mot väntat 52,5 och fg 51,9… Mycket Starkt
New Order komponenten kom in på 53,0 mot fg 52,1.. OK

Jag har en känsla av att detta kan vara sista ”Trump pushen”. Givet var surpriseindex och vissa makroindex befinner sig, så är det inte alltför otroligt att datan borde komma in lite lugnare framöver. Just sayin´.

Imorgon kommer jobben…

Trevlig kväll!

En av bloggens vänner ställer en fråga alla borde veta svaret på. Många gör det nog, men många gör det inte…var har riksbankens nytryckta miljarder tagit vägen?

Luddes inlägg:

Riksgäldskontoret (svenska staten) har gett ut svenska statsobligationer, bland annat några till ett värde av 240 miljarder.

Sedan har Riksbanken (svenska staten) tryckt upp elektroniska pengar som inte fanns tidigare (240 miljarder). För dessa pengar har det till ett ÖVERVÄRDE köpt tillbaka Riksgärdskontorets utestående obligationer. Dessutom har Riksbanken betalt courtage på den 240 miljarderna för att få köpa dem.

Nu finns obligationerna hos Riksbanken (svenska staten) . Där skall obligationerna finnas tills de lämnas tillbaka till Riksgäldskontoret (svenska staten) när det blir lösen. Och då betalar svenska staten 240 miljarder till svenska staten. Vi har utökat penningmängden med 240 miljarder genom denna rundgång.

VAR FINNS DE 240 MILJARDERNA? Finns pengarna ute i svenska handeln.

Fungerar nobelpristagaren Milton Friedmans penningmängdsteori ? Med 240 miljarder nytryckta pengarna borde vi väl haft hyperinflation.

Vad är meningen med att staten fördubblar sin penningmängd för att komma upp till en teoretisk inflation på 2 procent.

GaStan brukar framhålla att ingenstans i Sverige finns det samlade så mycket disputerade ekonomer som på Riksbanken. Det dom klurar ut, det kan helt enkelt inte vara fel!

MITT SVAR:

Jag har faktiskt redogjort för detta innan, men ok.

Var är de 240 miljarderna? Jo det ska jag berätta…

Låt oss för enkelhetensskull anta att statsbudgeten har varit i balans under den här tiden. I verkligheten har den visat ett litet underskott, men det är för lite för att göra skillnad… så vi struntar i den.

Sverige har en statsskuld. Eftersom vi inte gör några underskott ökar den inte i absoluta termer. Statsskulden är egentligen gamla underskott där man satt sprätt på pengarna. När man lånade upp pengarna så fick långivarna statsskuldväxlar och statsobligationer i utbyte. Låt oss bara kalla dem statspapper. Lite beroende på vad för statspapper det är har det en löptid. Vid löptidens slut förfaller pappret. Då får långivaren tillbaks vad han lånat ut. Riksgälden finansierar detta genom att ge ut/sälja ett nytt statspapper. Man brukar säga att riksgälden rullar statsskulden.

Statsskulden är på 1,300 miljarder kronor, ca 1/10 del faller varje år. Det är 130mdr. Varje år måste alltså riksgälden betala ut 130 mdr. Av det här skälet ger man ut papper med samma volym.

Innan Riksbanken började med QE kan man säga att privata sektorn ägde alla statspapper på 1,300mdr. Oftast pensions och försäkringsbolag.

Vad har Riksbankens QE inneburit? Lite förenklat kan man säga att de har tryckt pengar och köpt allt Riksgälden har haft att sälja. Riksgälden har fått in pengar och betalat de vars statspapper förfallit. Normalt sett är det privata sektorn som är köpare av de nya statspapper. På så sätt kan man säga att lika mycket pengar lämnar som ökar i privata sektorn. Nu har det istället varit Riksbanken som varit köpare. Privata sektorn blev sittande med cash. De nya statspapperna hamnade på RBs balansräkning. De som normalt brukar köpa statspapper är försäkringsbolag och liknade. Det är också dem vars gamla statspapper förfallit. Normalt sett brukar de bara rulla över gamla statspapper till nya. Nu satt de med cash istället.

Anledningen till att de inte bjöd över riksbanken när riksgälden sålt statspapper är att realräntan är så dålig. Räntan i förhållande till inflationen är dålig. Därför avstod dem. Istället har de investerat sina kontanter i bostadspapper och kommunobligationer som ger pyttelite mer ränta… men ändå mer! Risken är förvisso högre men anses ändå vara försumbar. Deras nya och stora köp av bostadspapper har tryckt ner räntan på bostadspapper.

De som tidigare tyckte statspapper gav för lite, men bostadspapper var ok, började nu tycka bostadspapper gav för lite. Så när bostadspapperna förfallit har de tagit pengarna och köpt företagsobligationer istället. De gav lite mer, men som alltid som när köptrycket är stort så stiger priserna, vilket i obligationsvärlden är likställt med fallande räntor.

Företagsobligationsmarknaden var rätt liten innan men eftersom efterfrågan steg kraftigt, samtidigt som bankerna inte vill låna ut till företag på samma sätt längre, så har den här marknaden blomstrat.

Eftersom så många företag bytt ut sin bankskuld mot obligationer så har bankerna fått tillbaka en massa pengar. Bankerna har även med lätthet kunna sälja bostadsobligationer och fått in pengar. Vissa som tidigare satt på aktier har sålt dem till köpare som lämnat räntemarknaden i jakt på avkastning. De har också satt in sina pengar på banken. Det finns andra som till slut sålt sina tillgångar vad det än är, och satt in dem på banken.

Det är mycket pengar som gått in i bankerna. Bankerna har lånat ut dem till bostadsköpare och komersiella fastighetsbolag. Låt oss nu förenkla… och säga att inget nytt alls har byggts utan alla pengar gått in i befintliga hus. Bostadsköparna köper ett hus av någon som säljer sitt hus och köper ett annat. Den personen i sin tur sålde sitt för han dog. Han hade typ inga lån så allt gick vidare till arvingarna. Arvingarna i sin tur betalade tillbaka sina lån men fick ändå pengar över. Pengarna de fick över har de satt in på banken. Det finns numera rätt mycket insatta pengar på banken… rättare sagt 240mdr mer!

Banken har en skuld till dem som satt in pengarna. På bankens tillgångsida matchas detta belopp av utlånade pengar, men även en fordran på riksbanken.

Riksbanken har å andra sidan en skuld till bankerna på samma belopp. Riksbanken har som bekant även en tillgång på samma belopp. Denna tillgång är statspapperna som de köpte från första början. Pengarna har inte gått ut i ekonomin utan finns hos bankerna alt är deponerade hos riksbanken.

En dag förfaller alla riksbankens statspapper. Säg att de vill ha kontanter från riksgälden.

Då kommer allt hända igen fast tvärtom. Riksbanken kommer få sina pengar och kan makulera dem lika enkelt som när man tryckte dem.

Tillgångssidan krymper. Samma belopp minskar deras skuldsida med, och givetvis motsvarande på bankernas balansräkningar. Pengarna försvinner ut från insättningskontona. De kommer vara en del i processen att finansiera de nyinköpta statspapperna… där pengarna gick tillbaks till Riksbanken.

Den stora grejen är att riksgälden behöver sälja stora summor statspapper till privata sektorn. De kommer att lyckas… det handlar bara om att erbjuda tillräckligt bra realränta. Priserna kommer falla, vilket är samma sak som att säga att räntorna kommer att stiga.

Netto har det inte hänt något med penningmängden, då pengarna aldrig har gått ut i systemet, dvs din och min plånbok. Därför har du inte sett någon prisinflation. Vad de däremot har lyckats åstadkomma är tillgångsinflation.

Okej, varför tror de att detta ska driva vanlig inflation, och inte bara tillgångsinflation? De verkar till och med ha fel med tanke på hur trög den vanliga inflationen är!!!! Vill vi ha tillgångsinflation om den bara kommer att återställas i framtiden?

Vanlig inflation kommer av tillväxt i kombination med ett högt resursutnyttjande. Ett högt resursutnyttjande kommer efter lång tid av tillväxt. Således vill de skapa tillväxt. Det är nyckeln till vanlig inflation.

Men hur ska deras Qe ge högre tillväxt? Jo på 4 sätt:

1, alla med lån, företag som hushåll, får betala lägre räntekostnader när räntorna gått ner. Pengarna hushållen fått över i plånboken kan de bla shoppa upp. Det ger tillväxt. Pengarna förwtagen får över kan de använda till att rekrytera nya, höja löner och investera. Eller dela ut till aktieägare som investerar eller konsumerar upp pengarna…

2, företag vill, allt annat lika, hellre låna och investera prngarns när räntorna är låga än när dem är höga. Hushållen vill göra samma sak (här räknar vi inte in bostadsköp i befintliga fastighter). Hushållen köper gärna en ny bil eller renoverar köket för lånade pengar. Detta driver tillväxt.

3, import är by definition dåligt för tillväxt (det är bra för landet som exporterar till oss). Export är bra för tillväxt. Genom QE så försvagas kronan. En svag krona är allt annat lika bra för export, dåligt för import. Dvs drt driver tillväxt.

4, consumer och business confidece. Om börsen och din portfölj stiger kraftigt så blir du glad. Företagen också. Då väljer du att shoppa upp din lön. Men du är trots allt begränsad till din lön ur ett samhällsperspektiv. Om du säljer din aktieportfölj och shoppar upp pengarna, så är det någon annan som köper den, och som shoppar mindre.  Om din portfölj istället halveras, då blir du deppig och drar ner på konsumtion, även om du har ditt jobb och lön kvar på samma nivå. QE skapar asset inflation, vilket gör oss glada, vilket gör att vi känner oss trygga i jobbet och shoppar upp vår lön. Detta driver tillväxt.

Således vill inte Riksbanken att alla de här 240 miljarderna ska ut i systemet och shoppas upp. Men de vill och kan ändå skapa tillväxt. Tillväxt som om den får hålla på tillräckligt länge, leder till högre inflation.

Men har de inte misslyckats med tanke på att inflationen är så låg?

Är glaset halvfullt eller halvtomt?

Jag hävdar att hade de inte kört QE och haft en styrränta på 1,5% så hade

1, kronan stått i 7kr mot dollarn och 8kr mot euron

2, tillväxten hade legat på 1,5% istället för 3%

3, jobbskapandet senaste två åren hade inte varit i närheten av vad det är idag

4, börsen hade stått 25% lägre

5, fastighetspriserna hade varit minst 20% lägre i sthlm

6, inflationen hade troligtvis varit närmare noll

7, vi hade kämpat med ett budgetunderskott pga lägre skatteintäkter, alt fått skära ned i välfärd, vilket hade varit negativt för tillväxt

Behöver jag fortsätta?

Vissa tycker att ekonomin har varit svag, och QE har inte hjälpt. Men jag hävdar att det hade varit ännu sämre.

Vissa tycker det är finnemang idag, och QE är helt onödigt. Det är finnamang idag TACK VARE vår penningpolitik.

Poängen är att det hade varit sämre idag om Riksbanken INTE bedrivit sin expansiva politik.

Så vad är nackdelen?

Jo när man ska backa hem mot högre räntor och när man ska ropa hem alla miljarder från Riksgälden… då blir effekten den exakt motsatta. Det finns ingen gratis lunch här inte.

Det riksbanken hoppas på är att svensk ekonomi vid det tillfället är så pass stark att den mäktar med denna återgång.

Det är högst tveksamt att deras önskan slår in!

Dubbelkolla vad jag har sagt genom att kolla sidan 63/64 nedan. Där har ni Riksbankens balansräkning.

Klicka för att komma åt rap_arsred2015_160407_sve.pdf

Sverige har lyckats med konststycket att växa utan att köra budgetunderskottet och öka statsskuld. Det är få förunnat. Vad omvärlden däremot är orolig över är räntornas inverkan på bostadslånen som har ökat lavinartat som en konsekvens av ovan. Många är rädda eftersom utlåningen har varit så kraftfull så är risken stor att många hushåll sitter på för stora lån och inte klarar sina räntebetalningar i händelse av en ränteuppgång. Det är inte så enkelt. Vissa har fått det bättre och kan flytta från hyresrätt till bostadsrätt. Vissa har fått det bättre och kunnat byta upp sig. Båda de här sakerna innebär att utlåningen stiger. För det behöver det inte vara osund utlåning. Men det kan finnas hushåll som tagit för stora lån. Exempelvis unga med små inkomster. Familjer där båda jobbar fast där sårbarheten är hög om någon blir av med jobbet osv. Vi vet inte exakt. Vi vet inte därför att vi tittar på aggregerade siffror som inte säger så mycket. Det är därför jag hela tiden efterfrågat regleringar som gör att vi kan säkerställa hur många som har för mycket lån. Det är när vi vet vilka dem är som vi kan försöka göra nåt åt det. Den dagen vi har NOLL sådana hushåll, då vet vi att riskerna är minimerade. Då vet vi att skulden är rätt. Då kan skulden öka om den vill, det gör inget. Men där är vi inte. Istället inför vi regleringar som gör att de som har den tajtaste kalkylen får det ännu sämre, vilket gör dem ännu mer sårbara…

Idag handlas bostadspapper på i stort sett samma nivå som statspapper. Om vi hamnar i en fastighetskris är risken stor att spreadarna drar i sär. Investerarna vill ha betalt för risken. Då spelar det ingen roll att Ingves sänker räntan… bostadsräntorna kan ändå stiga eller förbli höga. I det läget med en krisande ekonomi och fastighetskris så får vi ändå betala höga räntor på våra bostadslån varpå vi får det svårare att ta oss ur krisen. Detta fattar inte många, men Ingves gör!

Till och med Finansinspektionen kanske fattar detta… men de verkar inte kunna göra nåt. Till och med efter deras ”upgrade” i höstas så verkar deras befogenheter sträcka sig till att utvärdera. Sanslöst!

http://www.privataaffarer.se/bostad/fi-upprepar-att-risken-for-boprisfall-ar-forhojd-887874

Trevlig kväll!!