I väntan på FED

På onsdag kväll träffas FED. Yellen kommer höja med 25 punkter. Frågan är vad hon guidar inför nästa år? Räntorna fortsätter upp i USA. Dollarn är stark, men har inte riktigt brutit ned inför nästa rörelse. Jag följer ex Eur/usd 1,045-nivån. Höjer hon 4ggr nästa år och ECB noll så borde doll kunna gå mot 0,85 mot euron. Om man bara ser till årets snittkurser kring 1,12 så innebär det en förstärkning på över 20%. Enligt mig så borde inte det kunna hända utan implikationer. Implikationer så pass allvarliga att hon inte kan höja 4ggr. Implikationer så allvarliga att de lär sätta krokben på börsen vid något tillfälle. Med krokben menar jag sättning på minst 10%.

Rent tekniskt har jag länge följt DAX och Stox600 för att förstå OMX… ser man till deras trendtak och överköpthet så kan jag idag staka ut target för Omx på ca 1560. Jag har ju baissat en tid över OMX vilket varit fel. Dock brukar gapen täppas till, och vi har lämnat en del sådana efter oss. De kommer täppas till och det rimmar med OMX kring 1480-1485. Det är rimligt att tro att när post Trump rekylen kommer så borde vi åtminstone klara av Fib38%, men även Fib50% är inte omöjligt heller. Fib50% för OMX sommaruppgång, om den når 1560, ligger på ca 1400. Ser man till stöd så sammanfaller de i januari/februari. Spekulativt JA, men ändå! Två andra gap, som egentligen är ännu viktigare, är US 2 resp 10 years Treasury bond. En rekyl borde vara förenat med att de täpps igen.

OPEC lyckades inte bara komma överrens. De lyckades även få med sig icke Opec medlemmar i sin uppgörelse. Som till exempel Ryssland. Det har tydligen inte hänt på 15 år. Tekniskt blir det knepigt när Fundamenta rör om bilden. Men trendtaket verkar finnas kring 63-66 dollar. Vi har även högsta nivån från förra året som ligger på ca70. Jag undrar verkligen om det ska så högt innan gapet på 50,50 ska täppas till? Vi har även ett gap på 54,50. Det lägsta av de två gapen skulle rimma med trenden om det täpptes till i februari/mars nästa år. Om man försöker förstå oljan i det längre perspektivet så kan man ju undra hur stark tillväxten blir nästa år? Starkast på flera år tack var Trump eller som vanligt pga Trump ändå inte kan stimulera i den utsträckning han vill? Hur stark kommer dollarn egentligen bli och när får det genomslag på oljan. Hittills struntar den ju i dollarn, vilket verkligen tillhör ovanligheten.

Från USA kom Michigan index i fredags, som mäter konsumentförtroendet. Den kom in på 98,0 mot väntat 94,5 och fg 93,8. Mycket stark. inte helt oväntat eller? Ligger på 2007 års nivåer. Men vi var även där uppe och sniffade under januari 2015, efter ett halvårs dollarförstärkning, som gjorde att jänkarna kände sig nöjda. Men sen skulle det följas av 18 månader dålig data…. varför, jo för att då började baksmällan av den starka dollarn göra sig påmind.

Det finns många börsoptimister där ute. Till alla optimister vill jag har svar på 3 saker:

1, Långräntorna har stigit kraftigt och kan fortsätta att göra det. Får inte detta konsekvenser för aktiemultiplarna. Kompenseras detta av högre vinster? Hur höga?

2, Hur kan ni vara så säker på att Trump får genom sina budgetunderskott i kongressen?

3, Sist dollarn stärktes med över 20% fick det en massa bittra sidoeffekter. Nu har inte dollarn stärkt så mycket. Egentligen är dagens 1,05 mot euron bara c5% mot årets snitt på 1,12… men låt säga att den fortsätter att stärkas om FED är hökiga, och övriga världen är duviga. Varför ska vi inte få exakt samma sidoeffekter?

Från Kina har det kommit data:

FX reserven uppgick till 3,052mdr mot väntat 3,061 och fg 3,121….. det var så här det började inför Aug-15

Exporten kom in på 0,1% YoY mot väntat -5,0 och fg -7,3… starkt!
Importen kom in på 6,7% mot väntat -1,9 och fg -1,4… också starkt!

CPI kom in på 2,3% mot väntat 2,2 och fg 2,1…. ja den sjunker inte längre i alla fall
PPI kom in på 3,3% mot väntat 2,3 och fg 1,2… Oj högsta nivån sedan 2011

Det här är intressant. När man talar om globaliseringens deflatoriska effekt på världen, så är det oftast det här man syftar på. Varorna från Kina är 1, billigare än vad vi kunnat tillverka dem själva för och 2, tack vare låg inflation i Kina så stiger ändå inte priserna, dvs det förs inte över på oss. Således har vi importerat, allt annat lika, deflation från Asien. Om de här siffrorna nu är på väg upp så är den resan nu slut. Sen innebär ju inte ovan siffror någon jätteförändring såklart…. men derivatan har svängt kan man säga!

Ha en skön vecka!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till I väntan på FED

  1. Lediga Ludde skriver:

    Under helgen var jag ombord på fartyget Birger Jarl som ligger vid Stadsgårdskajen i Stockholm. Det är restaurang i dag. Men två timmar om dagen åker man ut med fartyget några timmar. Men aldrig längre ut än något varv runt Fjäderholmarna. Alltså inomskärs-turer.

    När jag berättar för äldre Stockhomare om att jag varit på Birger Jarl så lyser många upp och berättar om sina underbara minnen från båten. En bekants pappa jobbade som befälhavare på båten. Det är den gamla Ålandsbåten jag talar om. Minnen, Generationer av svenskar har åkt över till Åland för att handla.

    När jag studerade i Göteborg för många år sedan så var Danmarksturerna legio. Först Sessan-linjen och sedan Tor Line och så Stena. Göteborg – Fredrikshavn.

    Alltså: Ålandsbåten ligger i land i Stockholm och går ut några timmar inomskärs.
    Fredrikshavn i Danmark är fullständigt död som hamn. Allt rostar, inga göteborgare kommer över.

    Allt detta här hänt sedan Sverige gick med i EU.

    I flera decenier var det billigt för svenskarna att åka till Mariehamn på Åland eller Fredikshavn i Danmark för att handla mat. Oj vad billigt det var för oss svenskar. Många pensionerärer åkte över flera dagar i månaden. Inte bara för nöjet att vara till havs.Utan också för att HANDLA!

    Under krisen 2007-2008 var svenska kronan 20 procent UNDER euron.

    Jag mötte finländare på Hamngatan i Stockholm som skämdes å svenskarnas vägnar, när de handlade billigt på NK. De tyckte det var hemskt mot de stackars svenskarna som varit så rika bara några årtionden innan,

    Vad hade hänt? 1) Svenskarna hade devalverat bort sin kronas värde, 2) de hade ej gått med i EUOR-samarbetet.

    Varför berättar jag det här. Jo för jag får dagligen läsa på kortsikts blogg om den fullständiga välsignelse det är att svenskarna har så låg krona. Att vi skall lägga oss ned och kyssa Stefan Ingves fötter i ren tacksamhet över att han så medvetet arbetat för att sänka vår valuta.

    • GaStan skriver:

      Tycker du inte det är bättre att vi handlar i Sverige, än i Danmark eller Åland? Det bidrar ju till arbetstillfällen, tillväxt, skatteintäkter här hemma… istället för det landet vi handlar i? Varför ska vi inte gynna vår egen ekonomi?

      Sen jämför du med en annan tid så det blir lite äpplen och päron, men jag ska konkret visa vad som hänt om du fått som du vill…

      Ingves höjer med 200 punkter till 1,5%. Kronan stärks till 8,50 mot euron, och 6,50 mot dollarn. Du blir jätteglad, eller?

      Njae, för det första kommer uppskattningsvis 50 miljarder kronor, lågt räknat, försvinna i räntekostnader det året. Istället för som idag gå till svensk konsumtion. Det gör alla belånade lite fattigare. Konsumtionsbortfallet leder i bästa fall till att inte fler människor får jobb, i sämsta att många får lämna sina jobb. Hur bra är det för köpkraften. Sist men inte minst, vår export, den går knaggligt som det är.. tack vare kunder som har det tufft. Hur mycket mer sugna blir de på att shoppa när varorna blir 20% dyrare? Alternativt så anpassar exportföretagen sina priser, varpå marginalerna krymper varpå de får göra sig av med folk. Hur bra är det för köpkraften…

      Så visst valutan blir starkare…. men vilka ska åka till Danmark och handlar och för vilka pengar?

      Du tänker på en tid när Sverige växte och mådde bra och hade stark valuta samtidigt…. det går inte att lösa idag. Utan de är ovan utfall som är enda alternativet.

      Om Svenskarna är så fattiga tack vare den svaga svenska kronan…. hur kommer det sig att det inte går att få tag på en solresa över nyår någonstans… allt är slutsålt!!!! Hur är det möjligt när kronans svaghet gjort det svårt för oss? Jo för att vi har mer pengar över i plånboken efter skatt och räntor än någonsin….. vilket gör att vi har råd att semestra utomlands… TROTS en svag krona!

    • nichlasss skriver:

      Vill bara lite kort påpeka att din bild av Göteborg och Fredrikshavn inte alls stämmer överens med min bild av exempelvis färjetrafiken. Är själv en aktiv resenär och tycker mig nästan alltid se fulla färjor, sen är väl inte EU orsaken till nedlagda hamnar eller dåligt med resenärer, utan att flygtrafiken blivit så pass smidigare och billigare. Trots allt är ju tid mer uppskattat idag av min generation (90-talisterna) och då är ju en färja inte jämförbart med ett flyg.

      Det är bara min åsikt.

      //Nackos

  2. Galna tider skriver:

    Jag har VÄLDIGT svårt att se vad som fundamentalt skulle motivera att köpa aktier just nu.

    Långräntorna i USA fortsätter starkt uppåt, US 10-year nu exakt 2.5 % och verkar ha försutsättning för fortsatt stigning, kanske ändå upp till 3 %.

    SP500 ligger idag på 2272. Om SP500 skulle falla med 32 % så skulle man fortfarande bara vara nere på toppen innan finansbubblan. Ja, du läste rätt, SP500 toppade på 1562 i slutet av 2007, ett börsfall om 32 % från dagens nivåer skulle bara ta SP500 ned till den tidigare toppen.

    Zooma ut en graf på SP500 en sådär 30 år tillbaka i tiden och den nuvarande toppen ser inte så kul ut.

    Sitter tryggt utanför just nu med en stor likvidreserv.

  3. Lediga Ludde skriver:

    Ett börsnoterat bolag gör en vinst, och den kan jämföras med något t.ex. det egna kapitalet eller sysselsatta kapitalet, för att få fram bolagets räntabilitet.

    Men den blivande aktie-köparen vill jämföra vinsten med vad aktien kostar i dag (P/E-talet).

    Men Benjamin Graham talar om det omvända P/E-talet. Då får man fram räntabiliteten, inte på bolaget, utan på aktieägarens investering.

    Den räntabiliteten skall enligt Graham vara minst dubbelt så stor som aktuell ränta.

    Eftersom räntan är så låg så går det att betala mer för aktien. Går räntan upp blir det en annan sak. Då skall det pris aktieägaren är beredd att betala, gå ned.

    GaStan menar att vi redan är där. Att det är tid att stå utanför börsen!

    Min kommentar är, att även om FED höjer lite, så gör inte den svenska Riksbanken det inom överskådlig tid. Ingves har väl talat om 2018 tidigast.

    Är det då inte tid att vara inne i börs-värmen något eller några år till och ej stå utanför, som GaStan gör?

    • GaStan skriver:

      Tittar du på 1/pe dvs earnings yield i relation till räntan så ligger inte den på en historiskt attraktiv nivå nu.

      Det knepiga är snarare att fastställa E

      Vad gäller avkastning på EK, dvs Roe så finns det en koppling till PE genom P/bv, nämligen

      Pe=Pbv / Roe

      Men vad beträffar börsvärme eller ej… kan du svara på de 3 frågorna jag ställer i inlägget? Bra svar på dem kanske kan få mig att ändra mig!

  4. Lediga Ludde skriver:

    Henrik Mitelman i DI idag (14/12)

    Citat

    En mer nykter bedömning är att USA kommer att låna enorma summor under kommande år. Och detta i ett läge då nationen redan har skulder som motsvarar 100 procent av BNP.

    I dag kostar det 2,45 procent för USA att ta upp ett tioårigt lån. Med en inflationsprognos på strax under 2 procent ger det en real ränta på lite drygt en halv procent.

    Det finns inte en chans i världen att jag skulle låna ut pengar till Donald Trumps experiment utan att kräva mer i avkastning. Fler kommer att resonera på samma sätt, vilket tvingar upp räntor ytterligare.

    /slut citat/

  5. Olle skriver:

    DB presenterar hur equities förväntas reagera på tre olika scenarier:

    1) Hawkish hike
    Equiteis – Higher

    2) Neutral hike
    Equities – Higher

    3) Dovish hike
    Equities – Higher

    Om vi tillåter oss att leka med tanken och spekulera lite kring det scenario som ”inte finns”, vad blir marknadsreaktionen för equities om Yellen skulle lämna räntan oförändrad?

    Skulle ju vara en passande avslutning på året som har bjudit på en del överaskningar 🙂

    • GaStan skriver:

      Jotack jag såg den!!!

    • GaStan skriver:

      Jag såg den…. men jag köper det inte riktigt! Jag kommer ihåg vad FEDs hökighet ledde till senast… och jag förstår inte vad som är annorlunda nu?

      • Olle skriver:

        Håller helt med! Men vad tror du reaktionen skulle bli om hon inte höjer även om hon signalerar höjningar framåt? Är det ett sånt non-event att det inte ens är roligt att diskutera?

      • GaStan skriver:

        oj, om hon inte höjer så

        1, faller räntorna brant…

        2, men samtidigt stiger nog inte aktier, för att folk skulle bli så shockade över att hon inte vågar höja, att man kommer börja spekulera över VAD VET FED OM EKONOMIN, som inte vi vet…. att du skulle få en kraftig RISK OFF miljö

  6. Olle skriver:

    Tack GaStan! Jag positionerar mig för det! 😉

    • GaStan skriver:

      min magkänsla är att hon höjer, och alla är glada, och det fortsätter upp lite till…. sen när sista idioten har köpt, då finns det som bekant inga köpare kvar…. och då ska det ner… REJÄLT!

  7. Lediga Ludde skriver:

    Louise Andrén Meiton med anledning av vad FED har gjort och vad svenska Riksbanken ej gjort:

    Citat:

    Tänk att du är chef för en av Sveriges fyra AP-fonder och måste investera minst 30 procent i räntebärande papper i en nollräntevärld. Du får ingen ränta på din investering och du riskerar dessutom att behöva skriva ner värdet duktigt om räntorna stiger. Det är ingen rolig tanke.

    /Slut citat/

    • GaStan skriver:

      Jo men då vill jag svara henne följande

      1, hon kanske ska se förvaltningens utveckling i skenet av kostnadstrycket i ekonomin… dvs är prisökningarna lägre så behöver inte pengarna växa lika fort heller…

      2, hade du varit gladare om du fick 2% på dina korta statspapper? Men samtidigt fått möta en kraftig nedgång på resten av portföljen bestående av långa räntor, aktier och annat?

      3, avsättningarna till pensionsfonderna, bla hennes, är beroende av statens inkomster, som i sin tur är beroende hur det går för vår ekonomi. Är hon ok med lägre avsättning om hon får lite högre ränta på sina korta papper, givet att räntehöjningar bromsar ekonomin?

      4, usa arbetslöshet har gått från över 10% till under 5%. Löneglidningen är i antågande. Kärninflationen väntas stiga nästa år. Detta trots stark valuta. Sverige kan inte skryta med samma utveckling, trots svag valuta. Är det lämpligt med samma penningpolitik?

      Avslutnings skulle jag vilja ge henne några råd. Köp korta obligationer så faller de inte i värde när räntorna stiger. Köp FRN floaters och inte Fix kupong av samma skäl. Köp Investment Grade rejtade företag istället för stat och bostadspapper… så ska du nog kunna slippa lite av dina bekymmer!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.