Kortsikt's Blog

Vilket spännande val!!

Egentligen är det en kamp mellan nationalism vs globalisering.

Globaliseringen är något oerhört bra. Det har jag slagit fast många gånger. Det har bidragit till ekonomisk tillväxt och ökad produktivitet, i kombination med låg inflation och låga räntor. Totalt har fler fått jobb globalt, och den globala köpkraften har ökat.

Men varför är det bra? Jo för att globalisering bygger på den enkla principen att alla ska fokusera att göra vad de är bäst på. Lagen om komparativa fördelar. Låt säga att en person är en sjukt duktig snickare, men helt hopplöst dålig elektriker. En annan person är precis tvärtom. Det bästa är inte om båda göra båda sakerna. Det är mycket bättre om snickaren bara gör snickeriarbete, både åt sig själv och åt elektrikerna. Elektrikern gör på samma sätt bara eljobb. Om alla gör allt så kommer vi att få det sämre. Om alla gör vad de är bra på och tjänar pengar på det, och sen köper in andra tjänster som de inte är bra på, så kommer vi att över tid få det bättre totalt sätt.

Detta är sunt förnuft och dessutom bevisat flera gånger historiskt.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Komparativa_fördelar

Det är vad globalisering handlar om.

Det stora problemet med globaliseringen är att trots att ekonomin totalt sett växer och att vi totalt sett blir rikare och får det ekonomiskt bättre, så finns det stora delar av befolkningen i många länder som tvärtom fått det väsentligt sämre. De har helt enkelt fått det sämre sedan globaliseringens intåg. Varför? Jo för att de var konkurrenskraftiga när världen var nationell, men när någon annan kunde göra något bättre och billigare så fick de betala priset. De är förlorarna, och de vill ha tillbaka den gamla världen, de är nationalister, och de finns överallt. Men de fanns inte före 90-talet, när globaliseringen som fenomen var liten!

Vissa av dem har tvingats söka nya jobb, oftast sämre jobb. Vissa tvingas vidareutbilda sig, vissa är bara arbetslösa. De är alla besvikna förlorare!

Är lösningen att skrota globaliseringen, och satsa på nationalism. Nej, det gör bara att vi får det sämre totalt sett. Vad tror ni händer om man inför kraftigt höjda importtullar? Jo inhemsk produktion av varor och tjänster gynnas. Bra va? Men vad tror ni andra länder gör då? Jo de gör samma sak. Vad händer med exporten då? Vad tror ni en Iphone kommer kosta i Stockholm? Hur många säljer man då vs Samsung? Man måste se till nettoeffekten. Men detta är inte viktigaste aspekten. Den viktigaste är fortfarande att den som gör nåt bäst och billigast, ska göra det. Om alla gör det får vi det totalt sett bättre. Om vi inte gör så får vi det sämre.

Men vad gör vi åt de som hamnat snett, de som vill ha tillbaks nationalism?

För det första så måste man slå fast att om vi totalt sett får det bättre, men samtidigt får vissa grupper det sämre, så måste det innebära att vissa grupper får det oproportionerligt mycket bättre. Detta måste jämnas ut. De som fått det bättre än snittet måste ge tillbaks till de som fått det genomsnittligen sämre.

Jag har tidigare sagt att den här polariseringen handlar inte om att antalet miljardärer blivit några fler. Tidigare kunde klasstrukturen i väst liknas vid 5-90-5. Dvs några super rika, några super fattiga, men med en stor grupp där skillnaderna inom gruppen var ganska små. Nu har det förändrats till 10-40-40-10. De riktigt rika och fattiga har blivit dubbelt så många, men det är inte den stora grejen som många verkar tro. Den stora grejen är att medelklassen har delats upp i två grupper. Den nedre delen har det rejält sämre ställt än den andra gruppen. Den nedre 40 är förlorarna på globaliseringen. De är många, och finns överallt! Den andra gruppen har fått det väsentligt bättre och är vinnare på globaliseringen.

Att backa bandet och gå tillbaks till världen innan globaliseringen är korkat rent ekonomiskt.

Vi måste döda nationalismen genom att höja skatten för alla som fått det bättre och ge till de som fått det sämre. Punkt!

I siffror tänker jag så här,

En icke globaliserad värld har ett värde av 100. De som har det sämst har 50 av värdet. De som har det bäst har 50. I en globaliserad värld ökar värdet till 110. Fast gruppen som förlorat på globaliseringen har ett värde på 40. Dvs sämre än innan. Den vinnande klassen har 70 (110-40).

Det ger oss två val, antingen går vi tillbaks till det gamla, varpå värdet faller till 100 och då får bägge grupper 50+50. Det innebär att förlorargruppen får det bättre än idag. Vinnargruppen får det rejält mycket sämre. ELLER fortsätter vi på det inslagna globaliseringsspåret fast där dagens vinnargrupp ger 15 till förlorargruppen. Då får båda grupper 55 var (55+55=110). Båda parter borde vilja ha detta då det gynnar båda.

Detta är lösningen! Vinnarklassens vinster måste omfördelas till Förlorarklassen.

I praktiken är det svårt att genomföra. Mycket för att de som har det bra tycker att de har förtjänat det. De har kämpat för sitt välstånd, de har skaffat rätt utbildning osv och de tycker att obildade arbetslösa rednecks får ta sitt straff för att inte planerat sitt liv bättre! Jag kan till viss del hålla med. Men det löser inte problemet, och även om vinnargruppen inte lider idag, utan snarare tvärtom, så kommer de få problem längre fram… sanna mina ord. Då kanske det är för sent för fredliga hanterbara lösningar! Brexit och Trump har visat att förlorargruppen är tillräckligt stor för att bestämma agendan! Det kanske börjar bli hög tid att ta till sig av detta faktum!!! Jag gissar att nästa påminnelse om detta blir när Sverige går till val 2018.

Vi har inget val skulle jag säga… för att förlorargruppen kommer bara bli fattigare och fattigare och fler och fler. Till slut bryter polariseringen sönder samhället vilket gör att vi får rabiata ledare vid makten, och då kan allt hända!

Nej tyvärr är det så att fördelningspolitik är enda tänkbara lösningen för att bryta polariseringen och leda oss bort från nationalismen. Att skrota globaliseringen är nämligen en riktigt dålig ide.

Är det någon som tror att centralbankerna vill se dollarn stärkas likt den gjorde mellan 2014 och 2015?

Givet att FED höjer, är ni så säkra på att ECB och Riksbanken förlänger sina QE program…. det är inte jag!

Det kom handelsdata från Kina. Exporten kom in på -7,3% YoY mot väntat -6,0 och fg -10,0. Importen kom in på -1,4% mot väntat -1,0 och fg -1,9. Inline och lite av en axelryckning…

och nu tillbaks till valet!

Debatten rasar över hur negativt det är med negativa räntor för våra framtida pensioner. Är det så enkelt?

Njae?

Kalle tjänar 30,000kr i månaden, han har ut 21,000kr i månaden. 252,000 om året. Han lånar 2mkr av banken.

Banken finansierar detta genom 100,000kr i Eget Kapital. Dvs ca 5% av lånet finansieras av banken själv. 1,9mkr finansieras genom en bostadsobligation som emiteras till -0,50% ränta.

I marknaden finns en pensionsfond som har två tillgångar i portföljen. En bostadsobligation som de köpt av banken på 1,9mkr, och en aktie i banken som representerar de 100,000kr i eget kapital. De är bankens enda ägare. Portföljens värde är 2mkr.

Banken lånar ut 2mkr till 1,5% ränta. Det kostar Kalle 30,000kr om året.

Banken får in 30,000kr. Obligationen kostar dem inget, tvärtom ger den 1,9mkr x 0,5%=9,500kr i intäkter. Bankens intäkter blir 39,500kr. Eftersom banker har ca15% avkastning på Ek så går 15,000kr till vinst, som man delar ut till pensionsfonden. Övriga 24,500kr går till löner och andra kostnader.

Pensionsfonden får 15,000kr från aktieutdelning från banken. De måste betala 9,500kr för obligationen. Netto 5,500kr. Pengarna stannar i fonden. De återinvesteras fram till den dagen de ska betalas ut till pensionärer, som konsumerar upp dem.

Kalle har över 222,000kr efter räntekostnader som han konsumerar upp.

Över en natt höjer Ingves räntan med 1,5%

Lånet kostar nu 3% om året i ränta för Kalle. Obligationen rullas över i en ny, fast som nu ger -0,5 + 1,5 = 1% i ränteintäkter för pensionsfonden.

Kalles räntekostnader dubblas. Kalle har nu över 192,000kr. 30,000kr mindre. 30,000 mindre i konsumtion kommande år.

Banken drar in 2mkr x 3%=60,000 räntor. nu måste man betala 1,0% x 1,9mkr för obligationen 19,000kr. 24,500kr går till löner. De är oförändrade. Återstoden, 16,500kr blir vinst, som går till ägarna, pensionsfonden. (Det är därför du hör bankdirektörer i media som vill se högre styrränta, för de inser att förr eller senare så växer inte lånestocken och då är det bara högre räntor som kan driva vinsttillväxten. Bankerna bryr sig bara om vinsttillväxt, inget annat. Men det är inte fel i sig, det är deras jobb)

Pensionsfonden får in 19,000kr för obligationen + 16,500kr i aktieutdelning =35,500. Pensionsfonden hade tidigare in 5,500kr. Nu får de in 30,000kr mer.

Kalle har 30,000kr mindre. Pensionsfonden har 30,000 mer. Netto noll. Vi byter ut konsumtion idag mot konsumtion imorgon, som är vad pensioner egentligen är. Så enkelt är det.

Så rent teoretiskt är det ett nollsummespel. Konsumtion idag, eller imorgon.

Men ur det perspektivet skulle det inte spela nån roll om räntan är +3% eller -3%? Det är bara ett val om man vill ha konsumtion idag eller imorgon. Frågan är, var är balansen. Dvs vid vilken ränta får både dagens och morgondagens pensionärer det drägligt?

I praktiken är det inte så enkelt..

Ägare av såväl bankerna och bankernas bostadsfinansiering är inte bara andra svenska framtida pensionärer. En stor del är utländska investerare. Däremot har pengarna nästan uteslutande gått till svenska hushåll. Det innebär att om Ingves höjer räntan så är det utländska pensionärer som får det bättre, på ett sätt som inte gynnar Sverige. Ur det perspektivet är det bättre att svenska hushåll betalar låg ränta på lånen.

En annan aspekt är om räntan är hög. Då blir tillväxten lägre idag. Inte bara pga av lägre konsumtion, utan för att det troligtvis investeras mindre, färre anställs vilket gör att köpkraften blir mindre. Skulle det hålla på så i många år så skapar det stora problem för samhället, vilket gör att när pensionärerna tar ut pengarna från sin stora fina pensionsfond så är det i en väsentligt sämre värld…. Vilket får inverkan på fondens övriga tillgångar, då fonden ovan bara är ett förenklat exempel. Vi kan inte ha noll i tillväxt under 20 år och tro att år 21 ska pensionärerna få det mumma för att de är rika.

Nej då är det nästan smartare och ha ett starkt samhälle där staten kan beskatta dem som har det bra så att pensionärer med för klen pension får det bättre.

Ett annan faktor är att sparkvoterna gått upp på senare år. Kalle verkar inte konsumera upp alla sina pengar. Det verkar som han sparar och amorterar en hel del. Han gör det delvis för att han kan. Detta gör att åtminstone Kalle har chans att få en fin pension, men alla de som inte är belånade utan snällt får förlita sig på pensionsfonden är förlorare. Om alla belånade sparade så mycket dem kunde så är de faktiskt framtida pensionsvinnare. Pensionsförlorarna är de utan lån. Det kan man se som ganska orättvist. Hade varit lättare om alla hade lån och tvingades till amortering.

Man kan också se Kalles amortering som en investering i en bostadsobligation som ger 1,5% i det första exemplet. Till skillnad från de som bor i hyresrätt och får betala -0,5%. Detta skapar i så fall klasskillnader mellan dem som hyr dyrt, och de som äger billigt och har råd med ett privat pensionssparande, dvs amortering.

Vi vet också vilka som äger sin bostad jämfört med de som hyr. Det blir alltså en klassfråga där de som redan har det sämre ställt missgynnas ännu mer. Å andra sidan, om vi inte vill ha ännu mer polarisering i framtiden så lär staten tvingas till att ta hand om dem som bott i hyresrätt och har liten pension. Högre skatter eller fler Donald Trumps, det är bara att välja!

egentligen handlar det inte om dem som bor i hyresrätt. Det handlar om de med små eller ingen inkomst. Om de som saknar utbildning. Om utanförskap. Antingen får de som har det bättre ställt i samhället genom skattsedeln se till att de ”utanför” har det drägligt. Eller ökad polarisering och fler Trumps… Det är bara att välja. Men en början kan vara att se till att vi har en bra skola med tillräckliga resurser att fånga upp ungdomar som det inte går så bra för. Vi kommer nämligen att behöva betala för dem en vacker dag, alternativt blir vi deras fiende.

Slutligen är detta med räntan lite av en ickefråga, vilket få verkar fatta. Tillväxten är för svag idag, köpkraften ökar för lite idag, stocken av lån är för stor! Även om Ingves höjer räntan kraftigt enkom för att gynna framtida konsumtion, läs pensionärer, så kommer den förmögenhetsförflyttningen, från Kalle till fonden, sabba svensk ekonomi så pass mycket, att han lär tvingas sänka räntan igen.

Val av ränta är inget vi kan göra diskretionärt beroende på vad vi känner för. Vissa verkar tro det. Det är tillväxt, köpkraft, jobbskapande, belåning, resursutnyttjande, valuta och konjunktur i omvärlden som bestämmer vår ränta. Inte tvärtom. Val av Ränta kan bara stötta eller motverka ovan i önskad riktning… Aldrig bestämma över dem. Sätter vi en ränta som går stick i stäv med ovan faktorer, så går det åt helsike för ekonomin….. Räntan bestämmer inte hur ekonomin ska se ut. Det är ekonomin som ger förutsättningarna  för vilken ränta vi kan sätta. Sen kan räntan ändå påverka ekonomin, då det är en av grundbultarna.

Men debatten har ändå viss bäring. Hemligheten med pensionerna bygger på två saker.

1, Ränta-på-ränta effekten. Denna fantastiska gör att pengarna ökar exponentiellt. Det är det som gör att vi inte behöver spara 25,000kr i månaden när vi är 35 år gamla, för att kunna ha 25,000 att röra oss med när vi är 70år. Det räcker att spara någon tusenlapp i månaden. Med hjälp av ränta på ränta effekten växer den till sig så att den är tillräckligt stor när vi behöver pengarna. Mellan 1945-2008 gav aktier ca 10% avkastning om året, inkl utdelning. (de gjorde det för att den underliggande vinsttillväxten låg på samma nivå). Långa obligationer gav ungefär 5% om året. Om en portfölj bestod  av 50/50 så genererade den 7,5% årlig ränta. Om du är 35 år gammal, och behöver sätta undan pengar till när du är 65 år, och sen när du är 36 år sätta undan till när du är 66 år osv…. så behövde man bara sätta av 2,300kr i månaden (som växte till sig med 7,5% om året i 30 år) för att ha ca 20,000kr när man är 65 år

Men vad händer om de kommande 30 åren inte bjuder på 7,5%…… utan 2,5%?

2, Positiv Realränta. Även om ränta-på-ränta effekten är trevlig för ditt sparande, så är det något annat som beter sig på samma sätt. Dina kostnader. Dvs Inflationen gör att allt det du konsumerar under ett år, blir X% dyrare nästa år.

Tidigare när man fick 7,5% avkastning varje år, så ökade kostnaderna med ca 3%. Det gjorde att Realt blev du rikare. 7,5% – 3% = 4,5%

Om du visste 100% säkert att allt det du kommer konsumera det året du fyller 65 år, är exakt lika dyrt som det är idag. Då behöver du inte 7,5% årlig ränta på dina pengar. Då räcker det med 4,5% för att uppnå exakt samma sak. Då ger ditt sparande en realavkastning på 4,5% – 0% = 4,5%. Dvs samma.

Problemet är om dina säkra tillgångar, som ex statspapper ger minus ränta. Säg att statsobligation ger -0,5% avkastning. Inflationen ligger på låga 1%. Då växer pengarna realt med -0,5 – 1 = -1,5%. Det slår över!!!

Det funkar inte! Ingves vet om detta. Därför säger han att minus räntor är en parentes i historien som han gärna vill ta sig ur. Faktum är att har vi en period på 3-4 år med minusräntor kommer det inte spela så stor roll för the big Picture. Men kritikerna menar att tänka om vi fastnar i negativa räntor? Vad dem inte fattar är att Ingves inte bestämmer över räntan diskretionärt, som jag var inne på tidigare. Dvs det är inte bara för Ingves att höja till 1% så är allt är frid och fröjd igen. risken är mycket stor att höjer han till 1%, dvs en höjning med 150 punkter, så är det ca 100 miljarder kronor som går från skuldsatta hushåll, stat och företag i form av ökade räntekostnader till pensionsspararna. Problemet är att det lär få konsekvenser för ekonomin som påverkar oss alla väldigt illa. Då kommer de 100 miljarderna vara en klen tröst för pensionsspararna.

Men på sikt fungerar det alltså inte med negativ realavkastning. Då  fungera inte Ränta-på-ränta effekten heller som den ska.

Sen är det klart, räntor är ju inte det enda som portföljen ska bestå av. Den ska även bestå av aktier. Aktiers utveckling på 20-30 år är enkom en funktion av underliggande vinsttillväxt. Värderingsdelen är oväsentlig då värderingarna tenderar till att mean revert över så lång tid. Frågan är inte om vinsttillväxten kan bli 10% om året, som den var historiskt. För det kan vi glömma. Det finns 3 skäl:

1, Vinsttillväxt över tid är en funktion av försäljningstillväxt. Försäljningstillväxt är en funktion av Nominell tillväxt, som alltså är realtillväxt + inflation. Den har under den här perioden legat på 5-7%.

2, Produktivitetstillväxt. Under åren 1945-2008 så gick det riktigt bra för Sverige av många skäl. Det var inte vara hög tillväxt. Vi gjorde många produktivitetsvinster. Vad betyder det? Jo vi blev skickligare och skickligare att göra det vi gjorde. Så företagen lyckades öka vinsterna snabbare än man ökade försäljningen. Skalfördelar och operational leverage spelade också in. Dvs för varje ytterligare försäljningskrona, så behövde vi inte öka kostnaderna med lika mycket. Det reptricket är inte lika lätt att göra om. Särskilt inte om en stor del av ekonomin är en tjänsteekonomi där många gör kaffelattes. Å andra sidan vet man inte vad digitaliseringen kan föra med sig. Där finns säkert stor potential, och stor konkurrens. Vad vi INTE ska göra är att försöka bygga båtar, sy kläder eller nåt annat där lågt pris är det viktigaste. Det är dömt att misslyckas.

3, Skuldsättning. Tittar man på en kurva över hushållens skuld/inkomst så är det skillnad idag mot 1945. Även om räntan är noll, så är vi obenägna att ta mer skuld. Det är sunt. För tar vi mer skuld så har vi ingen beredskapa om räntorna skulle studsa upp. Förr i världen var det tvärtom. Antingen hade man ingen eller liten skuld, och då kunde man ta skuld. Eller hade man en liten skuld, för att räntan var hög. När inflationen föll, så föll räntorna, och då möjliggjorde det att man kunde ta mer skuld. Vi kan inte göra om samma sak. Ska vi öka skulden väsentligt måste vi ha väsentligt högre inkomster. Alternativt måste vi amortera ner skulden, för att sen ta upp ny. Så det är ett dåligt exempel. Men det faktum att vi tog upp skuld under många decenier gjorde också att tillväxten nominellt låg på 5-7%, och därför kunde vinsttillväxten landa på 10%. Om vi inte tar upp skuld, så blir tillväxten lägre, och då blir vinsttillväxten lägre, och då blir börsutvecklingen inte lika bra.

Men som sagt, om vi har 1% inflation i snitt närmaste 30 åren, jämfört med 3% under 1945-2008, så behöver inte vi inte 7,5% avkastning på portföljen. Det räcker med 5,5% för att uppnå samma sak realt, och ränta-på ränta effekten  funkar.

Problemet är det verkar inte som om vi får ihop till 5,5% heller.

Låt mig förklara.

Anledningen till att räntesparande tidigare låg på 5% avkastning är följande:

Tidigare Snitt Inflation på 3% gav en kortränta på 4%, och en långränta på 5%. Långa obligationer gav 5% årlig avkastning.

Tidigare Nominell tillväxt på 6% (3% realt + 3% inflation) gav försäljningstillväxt på 6% men vinsttillväxt på 10% på aktiesparande.

(0,5 X 10%) + (0,5 X 5%) /2 = 7,5% snittavkastning på en 50/50 portfölj.

Realavkastning 7,5% minus inflation 3% = 4,5%

IDAG

Idag ligger långräntan på  ca 0%.

Nominell tillväxt ligger på 1% inflation + 2% tillväxt (jag spår att vi växer som USA och Europa) = 3%. Det gör att försäljningstillväxten bland företagen landar på ca 3%. Vinsttillväxten kanske blir 6%. Högt räknat. På 30 år blir snittavkastningen i linje med vinsttillväxt, dvs 6%.

(0,5 X 6%) + (0,5 X 0%) /2 = 3% snittavkastning på en 50/50 portfölj.

Realavkastning blir 3% minus inflation 1% = 2%

Ränta-på-ränta effekten kommer funka nu också, fast eftersom realräntan är mycket lägre, så kommer inte pengarna växa till sig lika effektivt. Vi måste sätta av mer.

Exemplet ovan pratade vi om 2,000kr i månaden. Eftersom realräntan halverats så bör man dubbla avsättningen, 4,000kr i månaden. Men om alla sparar detta, så påverkar det ekonomin negativ. Det fina i kråksången är att 70% äger sin bostad, 60% har lån på den. De har idag ett mycket billigt boende. Så de kan faktiskt sätta av mer till pensionen. Om räntorna skulle stiga, ja då kan de inte sätta av samma pengar. Men då har vi inte samma problem längre med låga räntor. Då avkastar pengarna något. Huruvida det avkastar mer realt beror på inflationen. Problemet är när vi bara konsumerar idag, och inte sparar. Då funkar det inte. Det funkar kanske inte heller för de utan jobb, eller som bor i en dyr hyresrätt.

Men om Ingves imorgon höjer till 2%, dvs en höjning med 250 punkter. Då kan kalkylen bli så här

Långräntan ger ca 4%. (Styrränta 2%, kortränta 2,5%)

Nominell tillväxt ligger på 1% inflation + 2% tillväxt (jag spår att vi växer som USA och Europa) = 3%. Det gör att försäljningstillväxten bland företagen landar på ca 3%. Vinsttillväxten kanske blir 6%. Högt räknat. På 30 år blir snittavkastningen i linje med vinsttillväxt, dvs 6%.

(0,5 X 6%) + (0,5 X 4%) /2 = 5% snittavkastning på en 50/50 portfölj.

Realavkastning blir 5% minus inflation 1% = 4%

Då kan vi fortsätta att sätta av som vi gjorde tidigare. Bra va! Nej riktigt så enkelt är det inte. Om Ingves höjer till 2% utan att ekonomin klarar av det. Då kommer ex aktieportföljen ge 0%, eftersom vinsttillväxten blir 0%, eftersom försäljningstillväxten blir 0%, eftersom nominell tillväxt är 0%…..

Så för att sammanfatta. Ja det hade varit bättre om långa obligationer hade en kupong som överstiger inflationsutsikterna. Det är helt enkelt nödvändigt för att pensionerna ska bli ok. Alternativt måste vi sätta av mycket mer i månaden. Men vi vill inte att Ingves höjer, OM INTE ekonomin inte klarar det. För då kommer pensionerna bli riktigt risiga ändå, plus att ekonomin inte kommer må bra, vilket slår tillbaks på jobbskapande.

Har vi inga jobb, ja då har vi ingen inkomst, och har vi ingen inkomst så kommer vi inte kunna sätta av till pensionen. Då spelar det ingen roll vad en 10-årig obligation ger. För har du inga pengar att investera så är det ändå kört!

Tack för ni tog er tid och läste mitt övertydliga dravel.

FBI säger att det inte blir nåt åtal. Mexikanska Peson stärks och alla är glada igen. I förra veckan var risken stor att Trump kunde vinna, nu är den inte det. Sjukt val det här måste jag säga! Snart vet vi!!!

OMX föll från 1473 till 1405, dvs ca 5%… i spåren av Trumporo har investerar kollektivet under samma tid gått från Överviktade aktier till Neutrala.

Låt säga att Clinton vinner… det finns fog för lite relief, men jag tror det kommer pågå högst en dag eller två. Sen är det tillbaks till ritbordet, och då kommer man kunna konstatera att FED kommer höja i december. Samtidigt som kvartalsrapporterna har varit okej, men inte lett till några upprevideringar.

Från Europa har 68% rapporterat (ev eurostoxx 600), och Vinsttillväxten YoY ligger på ca 5%. Det är inte fy skam ur ett historiskt perspektiv. Rensar man bort Volkswagen ligger den dock på -2%. Men det som stör mig är att Fy16 inte har reviderats upp nämnvärt, och inte Fy17 heller. Alltså har inte Fwd12m reviderats upp… och då har liksom inte aktier, allt annat lika, blivit billigare trots en hygglig rapportsäsong. Man kan prata rapporter hit och dit, men för mig är det enkelt. Om inte Fwd12m EPS är högre EFTER en rapportperiod, jämfört med innan. Då är det svårt att tala om en bra rapportperiod. Punkt

Oljan ville som sagt inte studsa utan föll vidare, och vi har nu touchat 45 stödet. Det är möjligt att vi får en studs härifrån. Annars måste jag säga att risken är stor att 42-43 ska testa också. Först där kan man nog slå till med stora köp släggan. Givet att det inte kommer nåt från OPEC vill säga, men den risken är nog rätt liten. Vinner Clinton imorrn, så lär det bli fokus FED, och då kan dollarn fortsätta att stärkas fram till i december. Väl nere kring 42-43 kan man köpa med target 49-50… det är fin risk reward!

Från Kina kom data över Valuta reserven. Den kom in på 3,121 mot väntat 3,133 och fg 3,166. Det är ingen bra siffra, men det är förmodligen inte tillräckligt för att skaka fram en kris som aug15 el jan16. Valutan har varit svag på sistone. Å andra sidan är makro okej. Det bubblar där borta, och jag tänker att en ny period av Kina frossa är ingen OM fråga utan NÄR fråga. Sen om det leder till hard landing… det är inte säkert, men det brukar räcka för att skrämma slag på marknaden.

Jag hatar ordet spekulation, men det är precis vad jag gör nu. Jag lyfter den tekniska rekommendationen till Köp här på OMX 1407. Jag vet att det är kanske dåraktigt med tanke på att Trump kanske vinner, och vinner Clinton så kanske det ändå blir oroligt efteråt…. och även om vi lyckas skaka av oss valet så är det mest troliga att marknaden börjar oroa sig för FEDs december höjning, som lär slå mot multiplarna om 2 och 10 åringen ska upp med 20-30 punkter härifrån. Det är nästan lite loose-loose situation… men det är ju precis vad man har prisat in på sistone också!

Vet man med sig att man inte mentalt klarar detta ska man skita i det… men marknaden är nedtryckt, det mest troliga är ändå att Clinton vinner, och det finns potential för ett relief rally mot den bakgrunden. Om det sen vara i 2 dagar el 2 veckor vet jag inte. Men man ska inte vara greedy! Potentialen sträcker sig från 1440ish området, ända upp till 1475-1500. Hade gärna sett gapen täckas en bit upp på bla. DAX. Fundamentalt står jag fortfarande utanför… tro inget annat. Stopp loss brott av 1400, och det är inget att snacka om! Klarar man inte sälja där, även om vi öppnar på 1370 onsdag morgon… då ska man inte ta en sån här trade.

Det har rullar in en del makro!

Markit presenterade US Tjänste PMI igår. Den kom in på 54,8 mot prel 54,8 och fg 52,3.. väntat men starkt! ISM Non Mfg kom in på 54,8 mot väntat 56,0 och fg 57,1… sämre än väntat men en stark siffra. Mixar man de här två så ger de trots allt en ganska så stark bild.

Kina tjänste PMI kom in på 52,4 mot fg 52,0… starkt. Skönt att Kina levererar!

Europeiska tjänste PMI är i regel inget jag följer, men nu för tiden gör jag, den kom in på 52,8 mot prel 53,5 och fg 52,2… nåt sämre än väntat men bättre än fg, och en i absoluta termer helt ok siffra.

På det hela taget tycker jag global PMI är rätt stark, och bådar gott för konjunkturen under Q4. FED kan inte skylla på vare sig Kina, olja eller Europa som det ser ut nu…. och på hemmafronten ser det trots allt okej ut.. so far.

NFP, en mixed bag! Marginellt bra för Clinton… stöder en höjning i december… det är snabbanalysen!

NFP kom in på 161k mot väntat 173k och fg 156k. Sämre än väntat men egentligen ingen ko på isen. Förra siffran reviderades upp till 191k. Det är positivt. Så all in all vare sig positivt eller negativt i det korta. Inline! Siffran är tillräckligt bra för att FED ska höja. Det är det viktigaste. Vi får se hur räntor och SPX reagerar ikväll…. om de kan släppa sitt fokus på valet vill säga. Annars får det vänta till på onsdag. Lönerna, den viktigaste siffran, steg med 2,8% mot väntat 2,6% YoY och fg 2,6%. Förra siffran reviderades upp till 2,7%. Detta är den högsta lönetakten sedan 2009!!!!!! Inte för att den skjutsar upp Core PCE till 2%+ på en eftermiddag men ändå! Ur ett FED perspektiv pekar det på höjning. De har ju en bit kvar till balanserad penningpolitik, och det börjar bli hög tid. En höjning känns 100% ig baserat på makro. En Trump vinst kan sabba det. Sen har vi decembers makroskörd…. men hur annorlunda kan det bli. Vinner Clinton så höjer man, det är mitt call!

Verkligt inflationstryck lär vi inte se förrän lönerna etablerar sig långvarigt över 3%. Då är FED nästintill tvingade att agera… oavsett vad. Det lär bli en ny och annorlunda miljö mot den vi är vana vid…. men vi är inte där än!

Jobbdatan är inte till fördel för Trump, snarare en liten fördel för Clinton….. men om Clinton vinner så blir det garanterat höjning

Trevlig helg!

Marknaderna gapar ner idag efter en svag stängning i USA, som i sin tur bygger på valfrossa. Dollarn försvagas också, eller rättare sagt rekylerar något på senare tidens styrka. Dollarn har stärkt mot bakgrund av att Clinton väntas vinna, och FED väntas höja. Men om Trump vinner, och FED skiter i att höja…. ja då finns det fallhöjd i dollarn. Vem är vinnaren på det? Jo guldet. Men om Clinton vinner och FED höjer…. ja då ska man inte sitta på guld i varje fall.

Låt mig först bara säga att många stora index, DAX, STOXX600 osv är rejält översålda, och har lämnat gap efter sig. Det kommer komma en studs! När och hur vet jag inte. Men det kommer komma en studs. Sen förstår jag om man inte vågar agera på detta mot bakgrund av det stundande valet. En Trump seger kan göra att gapstängningen dröjer… för att uttrycka det milt!

DAX stänger idag ett gap på 10,430 från i början av oktober. Tack för det!!! Men har samtidigt bildat ett annat på 10,507. Översatt till OMX så kan den falla ner mot 1,400 utan problem. Så länge som inte det stödet passeras så finns det utrymme för både kort studs, men även nya toppar. Passeras däremot 1400 så är jag rätt säker på att 1473 var toppen för en bra tid framöver. Det handlar naturligtvis om 1, hur valet går och 2, hur FED kommer att agera i december.

Oljan fortsätter ner. Trots att dollarn försvagas. Samtidigt steg oljan när dollarn stärktes. Det är snurrigt och den här negativa korrelationen brukar vara kortvarig. Det förklaras av att marknaden riktar stort fokus på OPECs produktionstak, som man nu verkar ha stora svårigheter att komma överrens om. Oljan är mot bakgrund av detta oroväckande svag. Jag trodde redan vid 49 att det skulle komma en studs och att det mesta var inprisat, men nu finns det risk att vi fortsätter ner mot både 45ish och 42-43. Vid det senare är ett major köpläge troligtvis. Vi får se…. vi behöver se lite styrka i oljan snart för att våga tro att nedgången ska vara över!!!!

Ikväll är det FED möte…. de lär bara kratta manegen inför december!

Från Eurozonen kom Mfg PMI in på 53,5 mot prel 53,3 och fg 52,6… Starkt!
Motsvarande från Tyskland kom in på 55,0 mot prel 55,1 och fg 54,3… också bra!

Som sagt, höjer FED i december, samtidigt som Europeisk makro håller sig…. så vågar jag inte ta gift på Draghi är så jäkla stimulativ. Då kanske ni kan räkna ut hur Ingves kan komma att agera…. Vi får inte glömma att FED har sagt sig vilja gå mot en mer balanserad PP, och övriga centralbanker (förutom den japanska) har sagt att PP till stor del har nåt vägs ände, och istället pushat politiker och Finanspolitik att agera. FATTAR NI INTE? De ser att FED vill höja, MEN fortsätter de med sin expansiva politik så stärks bara dollarn vilket skapar problem för oss alla, varpå FED måste backa hem sin politik, och på så vis kommer vi aldrig ur det här. OM Fed höjer så måste inte ECB höja, men de måste signalera att den expansiva politiken går mot sitt slut, i syfte att FED kan höja utan att dollarn stärks för mycket. Det är enda sättet. Sen är det klart, om Europas konjunktur vänder brant ner, så kommer inte Draghi signalera en MINDRE expansiv politik. Då är han tvingad att hålla kranen öppen… men då är det också mer troligt att FED kanske skiter i att höja, med ursäkt att det ser så stökigt ut i omvärlden…. lite som man gjorde i mars och juni. Men givet hur datan ser ut nu….. då är risken stor att FED höjer, och Draghi skiter i att förlänga QE.

I Stockholm kom första snön i natt….. och snart är det jul och dags att stänga böckerna. Undrar om januari/februari 17 kommer bjuda på ett lika fint köpläge som i år?

ps. Vissa menar att eftersom marknaden kommit tillbaka, så kan det bli ett reliefrally på så mycket som 10% om Clinton vinner….. hmmm det låter rätt mycket faktiskt. JAg skulle sträcka mig till 1475-1500. Vissa hävdar också att även om Clinton vinner så kommer det en stökig tid efteråt om hon kommer att utredas av FBI om hon begått något brott eller ej, och det är inte efter vi kan konstatera att hon är oskyldig som marknaden vågar andas ut. Av den anledningen skulle det vara loss-loss ur ett marknadsperspektiv oavsett om hon vinner eller inte. ds.

Är det någon som kan säga med 100% sannolikhet att opinionsundersökningarna i USA fångar det mest sannolika utfallet, och inte likt Brexit, underskattar ”Redneck Trump anhängarnas” betydelse?

Ovanpå det så har Clinton fått sig en knäpp på näsan bara senaste veckan…. forskning visar att ytterst få ändrar sig så kort tid innan valet… men kan vi veta säkert?

Det är tillräckligt många där ute som svarar NEJ på de här frågorna, och därför blir det lite stilje även på marknaden.

För nån vecka sen när OMX handlades på 1470ish och andra index nosade på topparna i sitt trading intervall då var jag tämligen säker att man prisade in Clintons vinst. Nu är man lite mer osäker och därför har marknaden tappat något. Jag tror att om Clinton vinner så kan en del pengar på sidolinjen pusha upp marknaden mot 1475-1500 i det korta perspektivet, men mer än så borde det inte bli, för då är det hög tid att börja oroa sig över FEDs höjning och dess negativa inverkan på aktiemultiplarna. Vinner Trump, då väntar test av OMX1350 i första hand. Men vi tar ett steg i taget.

I natt kom data från Kina..

Officiella Mfg PMI kom in på 51,2 mot väntat 50,3 och fg 50,4. Bra!
Nom Mfg PMI kom in på 54,0 mot fg 53,7. Bra!
Caixin Mfg PMI kom in på 51,2 mot väntat 50,1 och fg 50,1. Bra!

På det hela taget en helt ok skörd! Ingen hårdlandning ännu 🙂

Jag har tidigare flaggat för att det finns signaler från Kina som inte är så trevliga. Men det krävs en coctail med 3 ingredienser för att marknaden ska skälva.

1, Dålig makro, det har vi inte nu
2, Renminbi Spot ska ligga i en försvagande trend. Det har vi nu!
3, FX reserven ska minska med minst 50miljarder i månaden. Den här är förmodligen den viktigaste.. och den har varit helt ok!

I eftermiddag kommer amerikanska PMI data.

Markits PMI kom in på 53,4 mot Flash estimat på 53,2 och fg 51,5… mycket bra
ISM Mfg kom in på 51,9 mot väntat 51,7 och fg 51,5.. också bra
New order komponenten kom in på 52,1 mnot fg 55,1… okej den har toppar ur vilket innebär att man inte kommer att räkna med att PMI kan stiga så mycket till….

Det känns som om det är mer av samma…. dvs några månader av lite medvind i konjunkturen löses av några svagare månader. I rena tillväxttal innebär detta, fritt översatt, att världen inte orkar ta sig upp i någon högkonja, men lyckas heller aldrig pysa ihop tillräckligt för att ta sig ner i en lågkonja heller. Varken eller liksom…

En värld som kännetecknas av låg tillväxt, låg löneglidning, lågt jobbskapande, låg inflation hur man än mäter det… och låga räntor. Valutorna skvalpar än dit och än hit, och ibland ger dem länder en knuff uppåt, och ibland en knuff nedåt. Finns det något som pekar på att vi kommer ta oss ur detta insomnialäge? Nej, och det ska vi i Sverige vara glada för, då vi mår som allra bäst när våra räntor på bolånen är låga!

Hur kommer FED tolka detta? Datan är inte dålig, utan bara att vi inte ska förvänta oss för mycket framgent. Mer av samma. Alltså borde det inte påverka deras syn på vilken PP som är mest lämplig, dvs målsättningen borde fortsatt vara att röra sig mot en balanserad PP. Räntorna håller sig på datan, så räntemarknaden gör samma tolkning. Däremot är dollarn svag vilket jag inte riktigt vet varför… kanske har nåt med valet att göra.

Imorgon kommer PMI data från Europa.

Datan är viktig, framförallt för FED. Men marknaden orkar bara foka på val nu…och sen blir det fokus FED efter valet istället!

Have a nice one!!!

ECI, Economic Cost Index, presenterades förra torsdagen utan så mycket uppståndelse. Det är den lönestatistiken som Yellen och FED fäster allra störst vikt vid. Den publiceras visserligen kvatalsvis, med en månads fördröjning, så NFP timlöner ger fortfarande en snabbare feeling… men ändå.

ECI för 3Q16 kom in på 0,6% jämfört med Q2. Väntat var 0,6% och fg kvartalsförändring låg också på 0,6%. I årstakt ligger den på 2,3%. Detta kan jämföras med senaste NFP timlönesiffran som låg på 2,6%.

Var ligger lönetakten egentligen? Så här ser jag på det. Man tar snittet av de senaste 3 månadernas NFP + senaste ECI siffran, och delar med två. Då får man en Proxy som funkat för mig i varje fall. Den visar på en lönetakt på ungefär 2,45%. Är det högt eller lågt? Är löneinflationen i USA på G eller inte? Det är jävligt viktiga frågor…

Så här är det. Ur ett historiskt perspektiv, så är 2,45% årlig lönetakt.. PEANUTS. Tittar man på hur lönetakten varit dem gångerna inflationen, mätt som Core PCE, pressats upp mot 2% och därutöver, så har lönetakten legat på minst 3%. Så att säga att dagens lönetakt är ett hot mot FEDs inflation, som vissa gör, är bullshit om du frågar mig!

Men lönetakten har växlat upp Något. Med betoning på NÅGOT. Från 2011 fram till sommaren 2015 så snittade den på ca 2% i årstakt. Senaste dryga året har den alltså växlat upp till 2,5%ish. Det är inte så konstigt med tanke på arbetslösheten och senaste årens jobbskapande m.m. m.m. Men betyder det att vi har etablerat en ny trend, och att det bara är en tidsfråga innan vi tar oss över 3%. Klart tveksamt. Det går faktiskt inte att säga. De som är hökiga säger tvärsäkert att det är så. De som är duviga säger att det förmodligen inte är så. Sanningen….. ingen kan veta. Tyvärr. För om lönerna taktar på 3%+ om ett år, eller ligger kvar där dem gör, är en viktigare fråga än alla val, oljeprisets utveckling, konflikt i Syrien… Tillsammans upphöjt till 10.

Det senare, dvs att vi ligger kvar, innebär mer av det som varit… det förra, dvs att lönetakten växlar upp, innebär ett paradigmskifte med inverkan på inflation, ränteutveckling och penningpolitik, som får implikationer för tillväxt, valutor och vinster av globala mått….. och JA, ni tänkte rätt. Det påverkar även börsutvecklingen!

Men tillbaks till ECI…. förra veckan siffra ger inte FED någon anledning att ändra politik, utan en fortsatt strävan att sakterliga gå mot en balanserad Penningpolitik, vilket innebär en styrräntan på ca 1,5%.

Michigan kom in svagt i fredags. 87,2 mot väntat 88,2 och fg 87,9… hmmm, även Consumer Boards var ju lite halvdassig. Är det valet som spökar eller nåt annat?

Core PCE kom in precis på 1,7% i årstakt, mot väntat 1,7 och fg 1,7. Det är vad FED prognostiserade att den skulle bli för helåret 16. Frågan är nu när olje och dollar effekten klingar av… kommer även den mjukna något?

Chicago FED kom in på 50,6 mot väntat 54,0 och fg 54,2… hmm not too good. Empire var dålig, Philly och prel US PMI var bra…. hur ska det egentligen bli med ISM????

Oljan har i princip stängt sitt gap…. vad händer nu? Personligen tror jag på en studs härifrån… men sen då? För att förstå oljan måste man svara på 3 frågor: Utbud, efterfrågan och dollarn. Vad gäller Utbud/Efterfrågan så ser jag inget nytt i det korta perspektivet. Därför kan det lika gärna röra sig kring 50 +/-10 dollar närmaste halvåret. Vilket riktning beror till stor del på dollarn. Dollarn har stärkts på förväntningar att Clinton vinner och vi får en Obama politik den närmaste tiden, och att FED höjer med 25 punkter i december. Så det är lite sell the rumours på dollarn… en hel del är taget. Så den kan säkert trilla tillbaks en bit, och med den stärks oljan. Sen då? Tittar man på 2-åringen så prisar inte den in en höjning fullt ut. Vi borde kunna stiga till 1,0-1,1% för detta… och då är det mer dollarstärkning som väntar OCH svag olja. Å andra sidan handlar det också om hur ECB spelar ut sina kort i december. Är de inte fullt så hökiga som marknaden kanske hoppas på…. så kanske inte dollarstyrkan vill infinna sig. ÄR jag säker på FED höjningen? Njae, Clinton måste vinna, och det kan vi faktiskt inte vara helt säkra på. Datan den här veckan, och i början av december får inte falla ihop helt heller…. men visst, skulle det vara räntemöte ikväll… så hade de höjt. Vi får se i december helt enkelt!

I USA har 70% av S&P bolagen lämnat sina Q3or. 66% slår vinstförväntningarna. Det är bra. Det är främst Finans och Tech som varit bra!

Trots stark Q3or, så har faktiskt Q4orna reviderats ner. Därmed har inte FY16 reviderats upp särskilt mycket. Inte heller FY17 har fått nåt direkt lyft. Så för att summera.

Jag tittar på Fwd EPS. Som jag ser det är det 2/12-delar av FY16 och 10/12-delar av FY17. Om inte den siffran är högre idag, än den siffran som gällde för en månad sedan (som förvisso var 3/12-delar FY16)… då SKITER jag i hur bra rapporterna är. Då ser jag inte rapportsäsongen som en ”driver” för avkastning.

Se den röda Q3 nedan, samt 4Q16…

Även från Europeiskt håll har rapporterna varit bra, när 39% av Stoxx600 har rapporterat. Bästa ”beatet” sedan 2010 faktiskt. 13% Vinsttillväxt jämfört med 3Q15. Man hade väntat sig 3% decline. Det är bra! Det är framförallt Consumers, Mining och Finans som gått bra. Samtidigt ska man komma ihåg att förväntningarna var lågt ställda. Inför nästa år väntar man sig double-digit vinsttillväxt… risken att dem förväntningarna är för högt ställda. För att tro på det måste man tro att Europa kan ta sig ur sig sub2% tillväxt träsk…. och det ser jag faktiskt inte hur det ska hända.

Imorgon kommer ISM, och på fredag jobbdata, men alla fokar på valet…. så vi får väl vänta med att göra en re cap till onsdag morgon i nästa vecka… stay tuned!!!

Oljan ser ut att vara på väg att stänga sitt gap på 49,25 som jag tjatat om. Räntorna i USA har börjat dra igen efter att ha korrelerat ett tag. Marknaden korrigerar en del. Ska bli intressant att se om OMX vill ner till 1437ish stödet och se vad som händer där. Det kan mycket väl vända där för att göra en sista resa mot 1475-1500…. som en sista skål för att fira Clintons vinst, att Q3:orna är okej och att makro kommer in starkt. Eller har vi sett toppen… svårt att säga!

US preliminär Service PMI kom in på 54,8mot väntat 52,5 och fg 52,3…en helt enastående siffra. Vad ska stoppa FED från att höja nu?

Regeringen stärker Finansinspektionens mandat.

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/utokade-befogenheter-for-fi-6799342?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom%5Bapsis%5D=413124384&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

För alla som följt bloggen ett tag vet vid det här laget att det inte är Ingves biff att reglera utlåningen. Han har visserligen ett verktyg för det, men det är det sämsta av alla verktyg. Nej det är Fi´s biff, men de har inte vågat/kunnat agera utan regeringen/riksdagens mandat. Införandet av amorteringskravet visade med all sin tydlighet hur klena Fi är. Nu vill ju inte regeringen ta inpopulära beslut två år innan nästa val. Skon klämde alltså över att man lyckades med en bred överenskommelse. Då kan de inte beskylla varandra. Men detta har man nu löst. Så frågan är vilka åtgärder och regleringar som Fi kommer rulla ut nu… ska bli spännande!

Personligen tycker jag att skuldkvotstaket är det enda reglering som behövs. Anledningen är att det enda som behövs regleras och begränsas är storleken på lån. Detta fixar inte aktörerna själva, då bankerna vill ta marknadsandel och öka vinsten (och då är en ökning av stocken ända möjligheten och låntagare vill köpa en så fin bostad det bara går) Alltså har ingen av aktörerna incitament att begränsa lånen. Detta är ett problem! Men åtgärder som slår mot cash flow i plånboken, som ex amorteringskrav, slopat ränteavdrag, införd fastighetsskatt osv OCH som i sin tur får negativ inverkan på hushållens ekonomi och därmed svenskt ekonomi, och som egentligen bara sänker hushållens motståndskraft i händelse av en ränteuppgång. De åtgärderna är helt fel. Inför man ett skuldkvotstak hade man även kunnat slopa 85% regeln. Den fyller ingen funktion, om alla har rätt storlek på lånen.

Har läst en intressant rapport.

USA framstår, relativt Japan och Europa, som den marknad som faktiskt gått hyfsat sedan finanskrisen. Men att säga ”hyfsat bra” är sannerligen en definitionsfråga

Historiska konjunkturcykler, sedan Andra världskriget, är i snitt 5 år gamla, med en snitt tillväxt på 4,4%. Den här uppgången är 7 år gammal, och snittar 2,1%. Tillväxten når alltså upp till hälften mot det som varit normalt. Detta TROTS att Obama körde sammanlagda budgetunderskott på 40% under 2009-2014.

Mitt snabba svar på varför det är så handlar om skuld. Mer skuld nu än tidigare. Punkt. Rapporten är lite mer detaljerad. Den menar att 1/3 del av tillväxt tappet handlar om demografiska faktorer, och en 2/3 delar om låg produktivitet. Den låga produktiviteten kommer ur låga nettoinvesteringar. Hade det investerats mer senaste 25 åren så hade det inte varit så här….

Njae säger jag…. Investeringarna i USA har varit låga (även i Japan och Europa). Men det finns två rätt viktiga förklaringar till detta anser jag som man inte tar upp. Den första är att man har gjort investeringar….. fast inte hemma, utan utomlands. I synnerhet i tillväxtmarknader. Så egentligen borde USA kunna tillgodoräkna sig lite av den produktivitetsökning som ägt rum i Asien kan jag tycka. Den andra faktorn är att investering idag är inte samma som på 70-talet. Idag handlar inte en Investering om R&D eller en ny fabrik, utan att man anställer rätt folk på Google. Human kapital. Grejen med human kapital syns inte på balansräkningen, och därför ingår det inte i räkenskaperna. Men väst borde verkligen lägga alla sina resurser på att utbildningssystemet. Det är vi konkurrerar i framtiden. Sen är det ett problem med tjänstesektorn, dvs ett jobb på Starbucks eller som Fastighetsmäklare tenderar till att inte öka produktiviteten i ekonomin. En smart Google anställd, som kommer på Instagram JA. Men en tjej som gör lattes på Starbucks.. nej.

Nedan chart visar hur produktiviteten i USA kommit ner senaste åren i jämförelse med snittet sedan efterkrigstiden

Men det handlar också om att de amerikanska hushållen har mer lån nu än tidigare, och att de misstror staten med sin enorma statsskuld (oförmåga att köra budgetunderskott som man alltid gjort annars). Men högra chartet visar också att skulden/inkomsten kommit ner en bra bit, från ca 140% till 80%. Just nu är det många som har jobb, alltså är inkosmterna goda. Så det handlar inte bara om lägre skuld. Men ge det en 4-5 år till, sen är de amerikanska hushållen redo för en ny belåningscykel, varpå efterfrågan jackar upp, och tillväxten på det!

I USA ligger arbetslösheten på 4,9%. Dels beror det på att det skapas en jävla massa jobb. Men det beror också på att arbetskraften minskat. 90% av den minskningen är demografisk. Dvs folk har pensionerat sig. Men högra chartet visar att även inom prime age är den något låg. Den lär repa sig mot 84%. Detta skulle kunna innebära att arbetslösheten kan gå under 4% INNAN marknaden blir så tajt att den skapar klassiskt hög löneinflation om 3,5%+…. där är vi inte ännu!

Samtidigt har det visat sig att graden av arbetslöshet är inte särskilt korrelerad med förändringar i arbetskraften. Dvs bara för att det är bra tider så är det inte fler som söker sig in till arbetskraften. Snarare verkar det vara strukturella saker, som att folk pensionerar sig senare, eller pluggar längre som spelar större roll…

Skulle detta vara fallet så kan arbetslösheten falla mycket snabbare än vad ex FED räknat med, om inte goda tider lockat tillbaks människor till arbetsmarknaden. Det gör att löneinflationen potentiellt kan kicka in snabbare än väntat… och därmed inflationen. Men återigen, det handlar också om vilka jobb. Är det Google jobb, ja. Är det Starbucks jobb, nej.

lite beroende på vad som händer så får det avtryck i inflationen…. FED och Deutsche tror att Core PCE letar sig uthålligt upp mot 2% i slutet av 2019… det skulle betyda att de har drygt 2 år på sig att höja till 1,5-2%…. 5 till 7 höjningar. Trots allt ska man ta de här prognoserna med en nypa salt! Mycket kan hända fram tills dess!

Men givet resonemanget med arbetsmarknaden, så kan inflationen dra snabbare än så, och tvärtom.

Det intressanta är att historiskt har inte fler jobb bidragit till produktivitetsökning, utan högre löner.

Det logiska skälet borde vara KÖPKRAFT. Dvs säg att du har en ekonomi med en arbetsstyrka på 100 personer. Alla tjänar 1kr om året. Noll löneinflation. Det är dåliga tider och arbetslösheten är 10%. Dvs 90 pers jobbar som har 1kr i lön. Dvs 90kr. På fem år sjunker arbetslösheten till 5%. dvs 95 jobbare a 1kr = 95Kr. Köpkraften har ökat med 5,5%, eller 1,1% om året. Det är ingen stor köpkraftsökning egentligen. Ingen köpkraftsökning, ingen ökning av efterfrågan, inga stora investeringar, ingen produktivitetsförbättring, inte hög tillväxt… typ! Men låt säga att lönerna istället ökat med 3% om året i 5 år. För att illustrera kraften i löneökningar så säger vi att jobbskapandet är noll.

90 jobbare X (1kr * 1,03^5)=104,4kr. Köpkraften har ökat med 16%… eller 3% om året.

Tänk er då om det hade varit jobbskapande OCH löneinflation samtidigt. Produktivitetsdriven löneinflation är en våt dröm för många länder…. och förblir en dröm för de allra flesta!

Bara så att ingen missförstår… det är inte bara att höja lönerna med det dubbla så blir allt bra. Om det inte matchar tillväxt, investeringar osv i den underliggande ekonomin så blir det bara negativt. Därför kan man inte säga att LO ska driva en linje om 4% löneinflation så blir allt bra. Det måste komma inifrån ekonomin. Google och Apple jobb liksom!

Trevlig kväll!

Kronförsvagningen har drivit OMX relativt övriga index. Men igår handlade man ner marknaden mer än övriga Europa. Det tolkar jag som att marknaden räknar med att kronförsvagningen kanske sjunger på sista versen. Jag tror marknaden kan ha rätt. Ha man suttit på dollar så borde man ta hem en del. Samtidigt så prisar inte den amerikanska räntemarknaden in någon räntehöjning i december. Dit är det bara 1,5 månad. Jag räknar med att såväl 2-åringen som 10-pringen borde kunna springa 20 punkter till om det vankas höjning… och allt annat lika har det potential att försvaga kronan ytterligare. Lite beroende på vad Ingves, läs Draghi, gör.

Igår kom preliminär US Mfg PMI data in på 53,2 mot väntat 51,5 och fg 51,5….. det bådar gott inför nästa veckas ISM

Sen idag kom Tyska IFO, och bekräftade gårdagens starka siffra. Den kom in på 110,5 mot väntat 109,6 och fg 109,5…. Draghi kan känna sig nöjd.

Amerikanska huspriser kom in på 5,1% YoY mot väntat 5,0 och fg 5,0…. nu är priserna i USA totalt i paritet med vad dem var på toppen för 10 år sedan. Priserna i de 20 största städerna är snäppet under recordhigh, men överlag ser det bra ut. Faktum är att jag kommer sluta rapportera den här siffran framöver då den inte är en drivkraft längre. Den har spelat stor roll för consumer confidence, men är inte så viktig längre. Skulle den av någon anledning hacka till neråt, så hojtar jag till!

Nu precis kom även Consumer Boards Consumer Confidence in (som är ett bra komplement till Michigan). Den kom in på 98,6 mot väntat 101,5 och fg 104,1… märkligt svag faktiskt. Är det oro över valet, oro över räntehöjningar eller vad? Säga vad man vill men consumer confidence har blivit något fladdrigare senaste månaderna….. och det är klart. Huspriser på topp, aktievärderingar på topp, risk för högre löner, det har skapats många jobb länge…. det blir svårare och svårare att göra konsumenten gladare där borta!!!

På det hela taget är makrovinden hyfsat gynnsam just nu, och det är vad marknaden verkar prisa in också….

Valet känns som en icke fråga….

Q3orna kommer in starkt, även om de inte verkar leda till några större revideringar….

Så allt ser rätt bra ut… så vad kan gå fel då ;-).

Ps. Mycket snack nu om att pensionerna kommer att bli dåliga. Jag förstår oron! Men sen verkar alla skylla på politikerna, det fattar inte jag.

Varför tror ni räntebärande papper som obligationer kommer ge dålig avkastning framöver? Jo för att räntan är låg såklart. Men är det för att Ingves har en låg styrränta? Nej, det är för att inflationen är låg. Belive me, det är Ingves som anpassar sig efter inflationen, inte tvärtom! Inflationen är strukturellt låg pga globalisering och digitalisering, men den är cykliskt låg för att tillväxten i världen är så låg. Skyll inte på Ingves, skyll på låg tillväxt.

Aktier då? Sett på riktigt lång sikt 20år+ är aktier en funktion av vinsttillväxt, då värderingar tenderar till att mean revert över tid. Vinsttillväxt sett på lång sikt är en funktion av försäljningstillväxt, som är en funktion av nominell tillväxt.

återigen TILLVÄXT

det är roten till varför framtida pensioner eventuellt kommer vara för låga.

Men vi ska inte ha någon övertro att politikerna kan fixa det. Grundproblemet som jag ser det är att skuldsättningen är för hög i västvärlden. Det är den som gör att tillväxten strukturellt är lägre och kommer fortsätta att vara det länge…. tyvärr.

Men i många länder verkar folk fatta att pensionerna riskerar att bli små. Därför sparar dem. Hur tror ni en stigande sparkvot får för effekter på ekonomin? Just det , lägre tillväxt!

Ds