Lediga Ludde slängde in en kommentar som jag tar mig friheten att svara på i ett inlägg istället! Tack Ludde!
Så här skriver Olof Manner i afv.se
(Citat)
Och i Sverige har Riksbanken onekligen problem att förklara varför ekonomin behöver fortsatt stimulans, när den redan växer med över 4 procent. Detta samtidigt som banken ständigt pekar på riskerna med hushållens höga skuldsättning, tillgångsbubblor och skenande fastighetspriser, tendenser som knappast stävjas bäst med minusränta. Banken vill få upp inflationen till målet på 2 procent, men det finns de som menar att digitaliseringen, globaliseringen samt överkapacitet i Kinas industri samverkar så att priserna pressas på ett sätt som centralbanker på kort sikt inte kan påverka nämnvärt.
(Slut citat).
Om jag får ta mig friheten av kommentera 🙂
Sverige växer kraftigt, JA. Är TILLVÄXT i sig MÅL ELLER MEDEL?
Det är medel. Målet är jobbskapande och ökad köpkraft (aggregerade reallöneökningar)
BEVISET. Säg att vi vuxit med 4% om året sedan Lehman, men samtidigt ökade arbetslösheten successivt år efter år upp till 20%, jobbskapandet var kraftigt negativt, och reallöneökningar negativa. Vad för nytta har vi då av tillväxt? Ta det omvända. Säg att vi haft noll tillväxt varje år sedan Lehman. Men samtidigt hade arbetslösheten fallit till nära noll, jobbskapandet hade varit starkt liksom reallöneökningarna. Vad hade det spelar för roll om tillväxten inte funnits där. Du fattar. Tillväxt betyder bara nåt om det i slutändan ger ökad köpkraft och välstånd. Att vi aggregerat får det bättre. Företag som mår bra och anställer och kan höja lönen. JOBB!
Ok, hur har senaste årens tillväxt påverkat arbetslöshet. Den är fortsatt hög. Det är svagt. Samtidigt är inte siffran riktigt relevant då vi har stora matchningsproblem, samt immigration som fyller på arbetskraften. Så den kan vi ju strunta i just nu. Sen kan man alltid ha ett resonemang kring om ekonomin var så in i helvetes stark så kommer företag anställa folk utan know how och lära upp dem osv…. så i en äkta högkonja så är inte matchningsproblem ett problem… men strunt i det nu!
Jobbskapande, definierat som ((Antal Anställda T+1 / Antal anställda T)-1). Dvs ren tillväxt av jobb i årstakt. Den siffran ljuger aldrig. Den har varit ytterst klen från 2009-2014. Det var först under andra halvåret 15 som den började röra sig upp mot YoY% tal som kan jämföras med högkonjunkturer historiskt. Trots detta ligger den under den nivån som är förenligt med 4%+ tillväxt. Är inte det konstigt om ekonomin är så jävla stark att den inte genererar jobb i motsvarande nivå?
Reallöneökningar. Nu pratar vi inte disponibelinkomst efter räntor. För den har varit bra, pga jobbskatteavdrag och fallande räntor. Men sett till lönerna, både i nominella och reala termer, både inkluderat avtalslöner och exkluderat avtalslöner, så har de varit rätt dassig tillväxttakt. Visst, vissa regioner, vissa branscher går starkt. Men andra går svagt, och sammantaget imponerar det inte, och det är sannerligen inte i nivå med den tillväxt vi har. Är inte det konstigt, om Sverige går så jävla bra? Vissa kontrar med att säga att eftersom prisökningarna är små så behöver inte arbetsgivarna höja lönerna så mycket. Bullshit säger jag. Om ett företag går riktigt bra, och det skulle gå ännu bättre om de anställde en till, så lovar jag dig att den arbetsgivaren skiter i pristakten där ute, och gör allt för att attrahera en ny anställd. Även genom att höja lönen, givet att kalkylen går ihop. Löner leder inflation… först och främst. Inflation kan leda lön, men gör det sällan (i en öppen marknadsekonomi alltså, rensat för avtalsrörelsen)
Manner mfl ekonomer ser att kärninflationen idag ligger på ca 1,5%. Tillväxten är på 4%. De menar att detta manar till en mer balanserad penningpolitik. Definitionen av detta är en real styrränta kring 0. Dvs en styrräntan som varken stimulerar eller stramar åt. Om kärninflationen är 1,5%, så innebär det en styrräntan på 1,5%. Netto Noll. De vill höja med 200 punkter, från -0,5 till +1,5%. Så jävla korkat! Sen får jag erkänna att tittade jag på en ekonomi och den ända information jag hade tillgång till var kärninflation 1,5% samt tillväxt 4%, samt styrränta -0,5%. Så hade jag också tyckt att det varit konstigt. Men bilden är mer komplex än så!
Det är nu Manner & Co inte riktigt fattar problemet. De 4% tillväxt vi ser är i stort sett inhemskt genererad. Den kommer från pigga hushåll. Anledningen till att hushållen är pigga är för att räntorna är låga. Belånade hushåll har kalkylerat att lägga mer på räntekostnader än vad de gör idag. Pengarna de får över amorteras, investeras och framförallt konsumeras. Vi är räntedopade. Men vi är inte det överallt, i alla branscher, i alla regioner, i alla samhällsklasser. Det är alltså ingen bred konjunkturuppgång vi talar om. Hade det varit det hade det skapats fler jobb, och högre löneglidning. DET ÄR DÄRFÖR jobbskapande och löner, som jag nämner ovan, inte LIRAR med 4%. Det är detta Ingves fattar. Det är detta många andra INTE FATTAR.
Höjer Ingves räntan till 1,5% så händer det lite grejor. Den räntedopningseffekt som finns hade försvunnit över en natt, och vi kan vänta oss att tillväxten faller ner mot Europa nivå om 2%. En halvering. Jobbskapandet, löneökningar, och allmän köpkraft som för första gången på många år kommit upp till hyggliga nivåer hade tvärstannat. Precis som ute i Europa. Därutöver hade kronan stärkts kraftigt. Exporten hade fått det tufft. Viss inhemsk produktion hade tagit stryk då vi hellre köper utländska, billigare, varor. Vi hade importerat deflation, och den kärninflation vi idag har på 1,5% hade börjat segna nedåt……
Rösterna hade allteftersom höjts om att Riksbanken gjort ett policymisstag och höjt till 1,5%, att de behöver stimulera för att tillväxt och jobbskapande är klent OCH inflationen faller OCH SÅ VIDARE.
I klassisk nationalekonomi så är tesen att stimulerande penningpolitik leder till att alla vill låna, för att det är billigt, vilket driver tillväxt. Motsatsen är åtramande politik som får alla att spara, för att de får ränta på pengarna. Den stämmer inte riktigt, pga våra samhällen idag redan är belånade. Det har också Ingves fattat. Han vill inte att alla lånar. Han vill att alla belånade betalar så lite som möjligt i räntor, och gör annat för pengarna. Det är stimulansen. Genom att höja räntan, drar han automatiskt ner på privatkonsumtion, då hushållen får högre räntekostnader. Inte ökat sparande.
Ingves ser att negativa styrräntor ger köpkraft hos belånade hushåll, men tillväxten är inte tillräckligt förankrad i alla samhällsklasser, branscher och regioner. Därför fokuserar han på valutan. En svag, eller åtminstone stabil, krona mot våra handelspartners, typ EURON. (även om Norge är största handelspartner, men även deras valuta är ankrad mot Euron). EUR/SEK styrs av Real ränte spreaden. Det är många nationalekonomer som inte fattar det. Låt säga för ett ögonblick att inflationsförväntningarna är oförändrade. Säg att Draghi sänker räntan kraftigt, men Ingves gör inte ett skvatt. Då kommer Euron försvagas mot kronan. Kronan stärks, och vår konkurrenskraft avtar. Det är inte bra export och inhemskt producerade varor och tjänster. Det är inte bra för jobbskapande, och därmed inte tillväxt.
Om vi vill att kronan ska vara stabil mot euron så måste Riksbankens styrränta förhålla sig till ECB styrränta. Så är det bara. Det handlar inte vad Ingves vill eller bör göra. Han måste förhålla sig till Draghi, Draghi måste förhålla sig till Yellen. Valutor är ett nollsummespel och de är kopplade till varandra, och dollarn är störst. De enda som kan skita i detta är en ekonomi med ytterst lite import och ytterst liten export…. men vilket land har det 2016?
BEVIS på att jag har rätt är kronans beteende. Om en ekonomi har för hög inflationstakt, samtidigt som dess centralbank bedriver en alltför stimulerande penningpolitik, då försvagas dess valuta kraftigt, och landet importerar inflation. Det gör att den höga inflationen blir ännu högre. Gör inte centralbanken något då, försvagas valutan ännu mer, och så rullar det på till centralbanken måste gå in och höja räntan kraftigt förr eller senare för att valutan ska stärkas och för att folket genom valutan ska återfå köpkraft. Studera gärna Turkiets penningpolitik senaste 15 åren så förstår ni vad jag menar. Om Ingves politik hade varit i osynk med ekonomin så hade en dollar kostat 10kr och en Euro 12kr, och därutöver. Nu är det inte så!!!!
Så här är det. Ingves vill ha kronan kring 9,50 mot euron. Stärks den ner mot 9kr är han beredd att införa lättare åtgärder i syfte att försvaga den. Dvs duvvig politik. Ner mot 8,50kr kommer han brassa på ordentligt. Försvagas den mot 10kr och därutöver så kan det också leda till åtgärder. Men det beror på varför kronan är så svag. Är det för att Europa återhämtar sig snabbare än Sverige, och Draghi börjar bli mer hökig. Ja då gör nog inte Ingves så mycket. Försvagas den för att Sverige har problem, ja då kommer han naturligtvis att göra sitt bästa för att stimulera ekonomin. Kanske någon tänker, men om det går så bra för Sverige relativt Europa, är det inte onaturligt att han försöker försvaga kronan då? Jo absolut. Skulle jobbökningstakten, löneinflation och export tar fart ordentligt (och inte bara räntedopningseffekterna som driver tillväxt) så kommer han låta kronan att stärkas.
Manner har rätt att de låga räntorna leder till skenande skuldsättning bland hushållen. Det är inte bra. Men vänta, är det inte vad Ingves har sagt i flera år också!!! Men återigen är nationalekonomer lite puckade. Att höja räntan avhjälper detta problem, men riskerar att sabba ekonomin. Finns det inte en lösning där vi kan avhjälpa problemet utan att sabba ekonomin? Jovisst. Reglera lånelöftesprinciperna, där alla måste klara en ränta på 7% med nuvarande inkomst, samt amortering. Då avstannar utlåningen, och därmed fastighetspriserna. Kraschar ekonomin? Nej då. Eftersom folk fortfarande betalar 1,5% på sitt bolån har de gott om pengar över att konsumera. Det är väl bättre att de konsumerar upp pengarna vilket skapar jobb och tillväxt, än att de betalar bankerna? Poängen är att vi måste hindra folk från att ta stora lån, inte betala lite ränta. Även det har Ingves fattar, det är därför han tjatar på politikerna, som inte knappt gör nåt! Media tjatar på Ingves, när de borde tjata på regeringen och Fi.
Manner har också rätt i att pga globalisering, digitalisering och globala överkapacitet så är det svårt att tvinga fram inflation. JA. Men det betyder inte att det inte längre finns låg och hög inflation. Dvs om 6% var högt förr i världen, så är 3% högt i den nya. Om 0% är lågt i den nya, så var kanske 2% lågt i den gamla. Diskussionen vad som är the new normal är svårt att säga. Men det finns fortfarande för låg inflation, och för hög. Den är bara strukturellt lägre.
Men det är inte så intressant egenligen. VI har fortfarande en resurs som av fysiska hinder inte riktigt har förändrats fullt ut. Det är arbetskraft. Det är den vi ska fokusera på. Inte de gamla inflationsmåtten. När ett land nåt full sysselsättning, så är jag övertygad om att lönerna börjar klättra snabbare än det allmänna prisläget. Jag vet inte exakt var inflationen kommer ligga då, men då är det tid för åtstramning. Där är Sverige inte idag. Inte ens USA är där! De har 4,9% arbetslöshet, vi har 7,5%.
Sen finns det ytterligare en aspekt som jag lyft fram några gånger. Varför tror bankekonomer och vissa ekonomijournalister att Ingves och gänget, och hela Riksbankens analysavdelning, sitter och äter svampar hela dagarna? Dvs fattar helt ogrundade och korkade beslut utan underlag. En sak är att ingen kan prognostisera framtiden. Det är inte det jag pratar om. Utan att förhålla sig till dagens ekonomiska verklighet. Om jag vore Manner eller någon annan, så borde jag fundera på oddsen att jag skulle vara smartare och mer påläst än alla anställda på riksbanken, ECB och FED tillsammans. Vad är oddsen för det liksom?
Ibland hade jag nästan önskat att 1, lönerna tog fart ordentligt i USA 2, vilket tvingar upp Core PCE 3, vilket tvingar Yellen att höja med 25 punkter i kvartalet under 2 år 4, samtidigt som Europa repar sig hyfsat 5, vilket gör att Draghi blir mindre duvvig 6, vilket gör att Ingves kan vara mindre duvvig 7, vilket gör att han höjer räntorna 8, vilket gör att bostadsobligationerna och Stibor går upp 9, vilket gör att bolåneräntorna stiger…. FÖR DÅ kommer tillväxten i Sverige, särskilt i Sverige, få sig en törn av att räntedopningseffekten försvinner. Då kommer många av Ingves belackare hålla en mer lågmäld ton.
Sverige är särskilt utsatt för ränteförändringar relativt andra länder. Varför
1, Jämfört med andra OECD länder så är det en stor andel av hushållen som äger sin bostad
2, Bland de som äger sin bostad så har vi en hög andel lån, både sett till Lån/Värde och Lån/Disp Inkomst, jämfört med andra länder
3, Bland alla med bolån, så är andelen rörliga lån hög i Sverige jämfört med andra länder. (Rörliga = 3 månaders lån)
Det gör att Ingves jämfört med sina kollegor i OECD länderna har ett väldigt effektivt vapen mot att bromsa, eller gasa i ekonomin…. då räntesänkningar över en natt i princip frigör en jävla massa pengar i folks plånböcker, där en stor andel går till konsumtion då vi har en svag amorteringskultur. På samma sätt kan han höja räntan, och över en natt skicka de fd. konsumtionspengarna rakt in i banken i form av räntekostnader. Det är få länder som kan göra detta lika effektivt. (sen att bankerna inte fullt ut reflekterar Ingves styrränta… det är en annan story som ni vet)
Kortsikt's Blog 
