Brexit och säsongseffekter

Börsen är svag, eller rättare sagt den är ganska range bound egentligen, och de flesta frågar sig: Nästa stora rörelse på 5%+….. kommer den vara upp eller ned?

Jag har tidigare skrivit om den amerikanska jobbsiffran som kom in dassigt i förra veckan. Jag har hävdat att den är ett arv från ett stökigt Q1. Det tror jag fortfarande.

Trump är ett annat orosmoment, även om jag tror flexibilteten inom finanspolitiken de närmast åren är klart begränsad, och därför spelar det mindre roll vem som blir val än vad många kanske tror.

Nåväl, tittar man på SPX så är den faktiskt stark, och signalerar inte oro för ovanstående direkt. Tittar man på dollarn och räntorna så uttrycker de något större oro. Det får man nog skylla NFP siffran på. En stark NFP siffra i början av juli kan få dollarn att tvärvända, och få FED att höja vid juli mötet. Att de skulle höja i nästa vecka var det få som trodde med tanke på Brexit. En svag NFP siffra gör oss helt övertygade.

Men det är europeiska börser, inkl Sverige som går riktigt jäkla segt. Anledningen tror jag är rätt enkel. Oro för Brexit i kombination med en säsongsmässigt klen period. De potentiella köparna av europeiska aktier säger helt enkelt, vi ställer oss utanför, vi kan lika gärna vänta in resultatet och se effekterna av omröstningen.

Frågan är om det blir en Sell on Rumour – Buy the facts? Eller ännu bättre, marknaden handlas ner, och sen blir det ingen Brexit…. svårt att säga.

Men det största skälet till varför inte OMX står i 1416, istället för som nu 1316, är Brexit. Det luriga är att även om de skulle lämna EU så kan vi inte med säkerhet veta vad de realekonomiska konsekvenserna blir…. och för vem. Om det ens blir några?

I det korta perspektivet har SPX stöd kring 2085. DAX har stöd vid 9630-9800….. DAX är viktig för Stockholm!!!!!

Vad jag också gillar är att SPX har visat en rätt klassisk teknisk rörelse, där en traditionell köpsignal oftast är en kortsiktig säljsignal, men medelfristig köpsignal…. Vänder SPX upp ser det spännande ut, även om mitt target på 2,160 är tämligen begränsat.

I nästa vecka är det FED möte, Kina data och lite annat smått och gott.

Trevlig helg!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Brexit och säsongseffekter

  1. Lediga Ludde skriver:

    Citat DI idag: Investmentbanken Goldman Sachs varnar för jättenedgångar på marknaden. Samtidigt har hedgefondlegendaren George Soros börjat handla igen efter en lång tids uppehåll – och han har positionerat sig för nedgång. ”Två olycksbådande signaler”, säger Di:s Gabriel Mellqvist. (Slut citat).

    I böcker om Soros säger hans medarbetare att sagda Soros aldrig gjort ett uttalande utan att det skall gynna hans egna investeringar. Vad det gäller Goldman Shachs så är det ingen VÄLGÖRENHET de bedriver. Först har deras kunder fått rådet. När det nått marknaden efter en tid har det minskat betydligt i betydelse. De som skulle investera eller minska har redan gjort det. Det är småspararna som läser DI som förlorar.

    Jag ringde en gång DI:s redaktion och frågade varför de hela tiden publicerar ”goda råd” från investeringsfirmor. Det är väl inte av ren SNÄLLHET som det ges goda råd, frågade jag.

    Svaret från ansvarig på DI: Vi är väl medvetna om eventuella riktigheten att publicera köp- och säljes från kommersiella aktörer. Men våra läsarundersökningar visar att just dessa råd är det mest uppskattade och mest lästa av läsarna.

    • GaStan skriver:

      Om man är så korkad att man inte förstår att Soros aldrig skulle säga något i media utan att tjäna på det…. Så tycker jag nästan att man förtjänar att göra dåliga affärer

      • Fredde skriver:

        frågan är om man håller med soros om att vi är i slutet på denna konjunkturcykel eller inte? Fed kan inte göra så mkt mer än vad som redan är gjort

      • GaStan skriver:

        Hmm jag har också funderat i dem banorna, men

        1, 2010-2016 kommer inte vara den kortaste högkonjan, men garanterast den klenaste i termer av genomsnittlig tillväxt

        2, vi har aldrig rullat över i recession men så svag löneutveckling i ryggen

        3, vi har aldrig rullat över i recession med så låga nominella och reala räntor tidigare

        4, vi har aldrig rullat över i recession med så låg inflation, oberoende hur man mäter den, i ryggen

        5, Fed har fortfarande räntevapnet kvar, dvs negativa räntor. Inte för att alla skulle springa och öka sin belåning. Inte för att alla skulle ta sina sparpengar och konsumera dem…. MEN likt i Sverige finns det X tusen miljarder i lån hos hushåll och företag, som de varje månad betalar ränta på. Den räntekostnaden skulle bli lägre…. Och en del av dem pengarna, inte allt alltså, skulle gå till konsumtion. Ta de amerikanska bolånen som ex. De är väsentligt dyrare än de svenska. Vad tror du händer om man frigör 100dollar i månaden för x miljoner hushåll i usa?

        Vad jag tror att alla inte fattar är att vi har en ny värld. Under åren 1945-1995 var stater, hushåll och företag inte så belånade. Stimulativ penningpolitik handlade om att sänka räntan så att folk lånade mer, lån som sen gick till investeribgar och konsumtion. Detta drev hög tillväxt. De senaste 20 åren är en ny värld, ny för att de aggregerade lånen är så mycket högre. Expansiv penningpolitik handlar inte om att driva lån, det handlar om att lätta på räntebördan, och låta dem pengarna gå till konsumtion, investeringar (precis som innan) samt amorteringar. Problemet är att de frigjorda beloppen är mycket mindre, och således blir även tillväxten lägre.

        Effekterna av tidigare hög tillväxt (och mindre global och digitalvärld) gjorde att vi fick kraftigare cykler… Bättre högkonja, men även djupare lågkonja. Idag uppnår vi inte högkonja på det sättet (vilket ändå många gått och hoppats på varje gång solen skiner) men kanske är det så att konsekvensen av detta är att vi inte heller uppnår lika djupa lågkonjunktur…..

        En värld som inte är särskilt cyklisk med andra ord….

        Men det är fortf många som tänker i banor om cykler, för de är präglade av historien och vad som står i dagens läroböcker…. Risken är hög att de har fel!

      • Fredde skriver:

        Förstår jag det rätt så tror Soros på en kris i Kina som kan bli så allvarlig att den även påverkar USA. Hursomhelst är det en viktig indikator att stora investerare börjar dra sig ur marknaden

      • GaStan skriver:

        Kina har en tripple bubble, i lån, investeringar och fastigheter, som är super allvarligt. Men vi har vetat detta i 3 år utan att nåt hänt! Därmed inte sagt att inget kan hända nu…

    • GaStan skriver:

      Qe i termer av att köpa nya papper har sedan länge upphört. FEDs balansräkning växer inte lägre. De är inte nettoköpare längre.

      Nästa steg är att inte rulla över gamla som förfaller till nya. Men det är inte att dra ner på QE, det är omvänd QE, för då blir Fed nettosäljare av statspapper, från att idag vara varken eller.

      Vad som då händer är att vi får positiva realräntor. Vad räntorna blir nominellt vet jag inte, det beror på inflationen.

      Höjer Fed räntan kraftigt, som Icahn vill så får det samma effekt som om Ingves gör det. Alla belånade, hushåll och företag, får betala mer pengar till sin bank varje månad. I en ekonomi som redan växer sakta så kan jag inte förstå hur det ska kunna föra med sig något positivt när mindre pengar går till konsumtion, investeringar och amorteringar (sparande)?

      • Fredde skriver:

        Icahn menar väl att finanspolitisk stimulans är bättre än penningpolitik och att nuvarande storlek på feds balansräkning inte går att kombinera med en marknadsekonomi

      • GaStan skriver:

        Finanspolitisk stimulans, dvs budgetunderskott, men är inget stater med 100%+ statsskuld ska ägna sig åt.

        Jag ser inga problem med Feds balansräkning. De kan sluta rulla över bonds imorrn… Och då kommer den automatiskt att börja krympa.

        Det gör att räntorna stiger och asset inflation blir negativ allt annat lika…. Men det går, det handlar mer om tajmimg

  2. Lediga Ludde skriver:

    I dag (14 juni 2016) sände SCB ut årets basbelopp, Har Ga Stan uppfattningen att inflationen är så låg att basbeloppet måste sänkas. Vilka drabbas av detta? Om vi har ett prisbasbelopp inger det fortroende att tillämpningen av basbelopp kan ändras hur lätt som helst när det gäller pensionerna. Där har regering och riksdagen gett SCB i uppgift att beräkna på annat sätt.
    Inger det förtroende att det i slutändan är regeringen som skall godkänna basbeloppet.
    Var är den vetenskapliga evidensen?

    Här är SCB:s utskick i dag (citat).
    Prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) har för år 2016 beräknats till 44 300 kronor. Det innebär att prisbasbeloppet för år 2016 är 200 kronor lägre än prisbasbeloppet för år 2015.

    Beräkningarna av prisbasbeloppet (tidigare benämning basbeloppet) ska enligt de nuvarande bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (2010:110), utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års prisbasbelopp. Detta bastal ska årligen multipliceras med ett jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det år som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997.

    Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att utifrån dessa bestämmelser beräkna prisbasbeloppet. Beräkningarna ska göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex.

    Konsumentprisindex med två decimaler har för juni 1997 och juni 2015 beräknats till 257,38 respektive 313,33 (1980=100). Jämförelsetalet har sedan beräknats som 313,33/257,38 = 1,2174. Bastalet 36 396, som beräkningarna av prisbasbeloppet ska utgå från, har uppräknats genom multiplikation med jämförelsetalet 1,2174. Prisbasbeloppet för år 2016 har således beräknats till 44 300 kronor (36 396 * 1,2174 = 44 300) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en sänkning med 200 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2015.

    Regeringen har även uppdragit åt SCB att beräkna det förhöjda prisbasbeloppet som används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng. Det förhöjda prisbasbeloppet ska beräknas på samma sätt som det ordinarie prisbasbeloppet, men med skillnaden att bastalet är 37 144. Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2016 har beräknats till 45 200 kronor (37 144 * 1,2174 = 45 200) efter avrundning till närmaste hundratal kronor, vilket är en sänkning med 200 kronor jämfört med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2015.

    Prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet ska fastställas av regeringen.

    (Slut citat från utskick från SCB 14 juni 2016)

    • GaStan skriver:

      Vet du vad inkomstbasbeloppet landade på?

      Jag är dåligt insatt i ämnet men kan tycka pensionerna borde röra sig med utvecklingen av snittet av kellektivavtalslönerna. Det hade varit rättvist. Men det finns kanske en förklaring till detta?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s