Trots semester mode så har jag liksom inte diciplinen att motstå att skriva…

I fredags kom inflationsdata från Usa. Core CPI kom in på låga 1,7% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,7.  Det indikerar en core PCE ner mot 1,2%. Usa har sannerligen inget problem med inflation. Tvärtom!

Visserligen lär den rekylera tillbaks mot bakgrund av svag dollar, telefonitjänster osv… men ändå! Den är strukturellt låg. Precis som lönerna.

Ur Feds perspektiv kan man säga att målet att gå från expansiv penningpolitik till en mer balanserad är fullbordad i samband med en höjning till. Förslagsvis i september. Då lirar nämligen styrräntan med inflationstakten. Som Amerikan kan du idag köpa en tvåårig statsobligation och få en ränta som kompenserar för inföationen. Man kan enkelt uttryckt säga att det vare sig uppmuntrar eller avskräcker en sparare. Penningpolitiken är vare sig expansiv (neg realräntor) eller åtstramande (positiva realräntor). Det är mer än vad man kan säga om svenska förhållanden. Efter september höjningen väntar Qexit under Q4 med 30mdr. Under 2018 lyfter det till 420 miljarder. Räntehöjningar 2018 då? Nej jag tror inte det faktiskt. Så länge som core PCE varaktigt ligger under 2% och lönerna inte taktar över 3%…. så behöver inte Fed höja och ta nästa steg, dvs att gå från balanserad PP till åtstramande. Åtstramande PP är receptet mot överhettning. Definitionen av överhettning är när inflationen strukturellt etablerar sig över 2%. För att den ska göra det behöver vi högre löneinflation och tillväxt. Jag  säget inte att den inte kan hända. Jag säger bara att givet hur det ser ut idag så behöver inte Fed ta nästa steg i penningpolitiken och därmed behöver man inte höja. (En passus dock…. etablerar sig inflationen kring 1,75 nästa år, så kan Fed höja 2ggr till, dvs till 1,75% och man kan fortf hävda att de bedriver Balanserad PP)

Jag inser att jag är en av få som tror på noll höjningar under nästa år. Men tillväxten idag ligger kring 2% och jobbskapandet har hittills i år snittat under 200k. Sämst på många år. Visst, det kan växla upp, men varför? Statsskulden ligger på 100% av BNP. Hushållens skulder ligger på ca 100% också. Totalt 200% av BNP. I Sverige ligger vi på 30+100=130%. Fed har höjt från noll till 1,0%. Om vi höftar att räntekostnaderna ökar lika mycket så är det 1% av 200%, dvs 2% av BNP i ökade räntekostnader. Kostnader som innan räntehöjningarna gick till konsumtion och investeringar.  Ett alternativt sätt att se på det är räntekostnaderna totalt sett. 200% av BNP är ca 40,000 mdr dollar. 1% är 400 miljarder dollar. Det är ca 1,250 dollar per amerikan och år i ökade räntekostnader. Plockar vi bort barn och pensionärer är det ca det dubbla. 2,500 dollar. Det är ca 1,700kr per vuxen amerikan och månad. Tror ni inte det märks? Det tror jag! Det kan också ställas mot den genomsnittliga månadsinkomsten. Då förstår man att 1,700kr gör skillnad. För 10 år sedan låg belåningen i USA på stat60+Hushåll90=150%. År 2000 låg den på ca 100%. Om Fed höjer med 1,25% totalt är det samma sak som att de höjde med 2,50% år 2000 i absoluta räntekostnader. Å andra sidan är löner och skatteuttag högre (som finansierar räntekostnaderna). Men ändå!!!!!

I fredags kom även retail sales som var svag. Jag ska inte måla fan på väggen. Amerikanska ekonomin växlar förhoppningsvis upp i höst, och med den kommer jobbskapande och privatkonsumtion. Men räntehöjningarna biter till slut. Det gör dem alltid. Se nedan

Som vanligt hänger det ihop:

konjunkturen tuffar på och skapar jobb – längre fram i cykeln drar löner och därmed inflation pga högt resursutnyttjande – räntor och räntekostnader stiger – tillväxten vänder ner från ett högt konjunktur läge – arbetslösheten drar och resursutnyttjandet blir mycket lågt – inflationen faller – centralbankerna sänker räntorna  – räntekostnaderna sjunker kraftigt – det börjar vända upp.

En centralbank kan visserligen blunda för inflation, och låta bli att höja. Men då kommer valutan försvagas vilket till slut pressar upp inflation och räntor. Därutöver tappar centralbanken ”confidence värde” vilket inte är önskvärt då pengars värde baseras på förtroende när allt ställs på sin spets.

Ni måste förstå. En recession kan aldrig undvikas. Den är en naturlig konsekvens av en konjunkturuppgång. Lite som en berg och dalbana. Det finns ingen med endast utförsbackar. Vi kan bara välja om vi vill ha recession under någorlunda ordnade eller oordnade former.

Såg nedan bild och blev lite irriterad.

Börsen läkte snabbt? En placering under 4 år gav 0% avkastning. Är det bra? Om man, som jag, tycker aktier ska ge 10% årlig avkastning för att det ska vara värt risken så fick man vänta till våren 2015 (från våren 2007) för att man skulle säga att man var nöjd med sin investering. Det är 8 år!!!!

Låt säga att börsen kraschar 50% nästa år. Jag säger inte att börsen ska krascha, men låt säga att den gör det. Då har börsen gett 0% avkastning under 11 år. Vi kan hålla på hur länge som helst. Man kan alltid måla upp olika bilder beroende på vilka mätpunkter man använder.

Konklusionen blir den samma. Börsen stiger mycket på mycket lång sikt. Men den kan också ge mycket svag avkastning på lång sikt. för en äldre person med mål att bevara sitt kapital och som dessutom är förhållandevis riskavert, så är inte 100% aktier the holy grail. Strategiskt bör han inte ha för mycket aktier, och vid vissa tidpunkter bör han inte heller ha det av taktiska skäl. Historien visar också att det finns perioder när man ska ha lite mindre andel aktier…

Därför är det fel att säga att alla har fel som har räntefonder eller blandfonder med en lägre andel aktier. För många är det helt rätt. Problemet är snarare att många sitter på dåligt förvaltade fonder med för hög avgift.

Hemberg säger det rätt bra ändå:

Att fånga börsfall är svårt, att köpa billiga fonder är lätt.

men jag skulle vilja komplettera med:

…ha lite mindre aktier när de gått upp länge och är högt värderade.

Man behöver inte tajma marknaden heller vilket många tror. Vet ni hur mycket börsen måste gå upp för att man ska få 10% årlig avkastning i 5 år, om 4 år är positiva och det kraschar det sista 5e året?

32% om året i 4 år. Då klarar man en krasch om 50% år 5 och kan ändå känna sig rätt nöjd.

Kommer kraschen tidigare, typ 3+1,  så ställer det ännu högre krav på den årliga avkastningen.

Jag tror inte på en krasch på kort sikt. Men jag VET att det kommer en krasch på lång sikt.

Att sitta på AP7 och 100% aktier är inte alltid smart. Det är särskilt inte smart för äldre pensionssparare, eller sparare vars fokus är att bevara kapitalet eller sparare med hög riskaversion. Eller en kombo av ovan! Precis som när staten tryckte på svenska folket Telia-aktier år 2000 så lär man väl tvångsflytta pengar till AP7an lagom till nästa börstopp. Det hade varit ganska typiskt inte sant.

Men nu ska vi inte vara negativa…. vi är ju fortfarande inne i den härliga 5e vågen. Den vågen som skiter i fundamenta och som historiskt har tagit oss längre och högre än vad många kunde föreställa sig….

Vem är jag att förstöra den festen!

ps.

Många verkar tro att jag är rädd att en fastighetskrasch kan inträffa för att upp mot var femte låntagare har för stora lån. Det är bara delvis sant. De som inte klarar sina räntekostnader PÅ GRUND AV ATT DE FRÅN BÖRJAN TAGIT FÖR STORT LÅN REL INKOMST kommer vara en del av kraschen. Men två lika viktiga faktorer är

1, den negaitva inverkan på vår ekonomi när miljarder går till räntekostnader istället för konsumtion.  När ekonomin bromsar in blir folk av med jobben. Även om man tagit rätt lån vs inkomst, så kan det lånet bli för stort vs A-kassa. Då blir även de stackarna forcerade säljare

2, stigande spreadar. Idag är det ingen skillnad i pris på en tvåårig statsobligation och en bostadsobligation. Om det börjar skaka på bostadsmarknaden, så lär lättskrämda utlänningar sälja. Jag har ingen exakt siffra men har hört att det kan röra sig upp mot 1,500 miljarder kronor. Dvs mer än hela statsskulden. Om spreadarna drar så spelar det ingen roll vad Ingves gör. Bolåneräntorna sjunker inte. Detta förvärrar och driver på krisen.

Dvs även de med rätt belåning kan ryckas med. Sen kommer såklart alla påverkas av medföljande lågkonja!

Inför skuldkvotstak NU, och sätt upp ett trafikljussystem som upplyser dem med för mycket lån, och ger oss alla andra exakta data vem och var som sitter på för stor skuld.

Ds