Nej, jag tänker inte propagera för vare sig några vänster eller höger ideal. Ni som hoppades på det kan sluta läsa!
Gini-koefficienten mäter inkomstspridningen i ett land. En hög Gini pekar på stora skillnader. En låg pekar på liten spridning kring medellönen. Såg nedan graf som är otroligt intressant. Föga förvånande är USA en av de mest ojämnlika länderna i världen, medan Skandinavien är en av de mest jämnlika. Sverige har halkat efter, men ligger fortfarande rätt bra till ur ett internationellt perspektiv. Om man tycker att det är bra med liten lönespridning vill säga.
Men det mest intressanta med grafen ovan är att den visar inte bara Gini-k på disponibelinkomster, utan även Gini-k innan skatter. Ta lönerna innan skatt i USA som exempel. De är inte så mycket mer spridning än vad det är i länder som Finland, Belgien, Österrike mfl. Dvs skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare i USA och de här länderna är ganska likartad. Det är efter skatt som vi ser stora skillnader. Beskattningen i USA är väsentligt lägre. Det omvända gäller i Finland, Belgien och Österrike. Det får två konsekvenser.
1, Inkomstskillnaderna, sett till Disponibelinkomst är bland de högsta i världen i USA, medan de är bland de lägsta i Finland.
2, Detta innebär att Finska staten, allt annat lika, har råd att erbjuda en konkurrenskraftig vård, skola och omsorg till hela sin befolkning, medan i USA får individen i större utsträckning betala för det själv.
Notera att jag inte säger vad som är bäst av de här två. Utan det intressanta är att skillnaderna i bruttoinkomst mellan en advokat och ett vårdbiträde i Finland är lika stor som i USA, fast netto är skillnaderna otroligt stora. Konsekvensen av detta är att det finska vårdbiträdet får samma vård som advokaten. Så fungerar det inte i USA. Där har advokaten som regel tillgång till bättre vård än vårdbiträdet.
Titta även på Grekland, Portugal och Irland. Jag vet inte om det har att göra med krisen och olika åtgärder. Men där verkar skillnaderna mellan advokaten och vårdbiträdet vara ÄNNU större än i USA. Fast efter beskattning så trillar Gini ner och de jämnas ut rejält.
Sen har du länder som Sydkorea och Schweiz där det inte verkar vara så stora skillnader mellan vårdbiträdet och advokaten sett till bruttolön, och därför är skattetrycket inte så stort heller. Kan vara nåt att fundera på kanske? Att låta lärare, poliser och sjuksyrror tjäna väsentligt mer genom att dra ner deras inkomstskatter, men låta dem själva betala för vård och skola? I kronor och ören kan man göra så att det blir samma. Intressant diskussion, med tanke på hur bygget av Karolinska har skötts. Hade det varit ett privat företag som genomförde samma projekt, utan skattepengar, tror jag det hade hanterats annorlunda. Å andra sidan verkar inte privatisering och fri marknad fungera i alla lägen. Se bara till kraftsektorn.
Sen kan man alltid raljera kring att USA verkar ha problem med sin ”samhällsstruktur” och polarisering, och att Trump till stor del är en konsekvens av detta. Samtidigt som Skandinaviska modellen verkar ha varit mer framgångsrik senaste åren. Dock tror jag analysen är mer komplicerad än så. Vilket leder oss in på nästa observation, skatter!
Nedan visar skattetrycket i olika länder. Den är från 2010, så den är lite gammal, men de stora dragen lever kvar.
Den visar föga förvånande att skattetrycket i USA är litet, medan det är stort i Skandinavien, och EU ligger mittimellan. MEN, a big MEN, skatter är inte det intressanta. Utan vad de används till. Man kan grovt dela upp utgifterna mellan transfereringar och övriga kostnader. Många tänker att staten och kommunernas utgifter handlar om Vård, skola, polis, vägar, äldreomsorg etc. Det är viktiga institutioner som vi vill att de ska hålla hög kvalitet, och vara tillgängliga för alla. Därför är många svenskar okej med att betala höga skatter. Jag instämmer. Problemet är att allt inte går till lärarna.
Sverige tar in c2,000mdr i skatt
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-inkomster/
Vi sätter sprätt på allt. Ja vi satte faktiskt sprätt på 2,200mdr förra året. 200mdr mer än vad vi tog in. Ca 42% av allt vi sätter sprätt på är sk Socialt skydd, uppgående till 900mdr. Av de här 900mdr så utgör transfereringar c600mdr. En transferering är egentligen bara en överföring av cash. Dvs inget ”köp av tjänst eller vara” av stat och kommun. Utan egentligen bara en överföring utan motprestation. Det handlar om sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer, studenter, bostadsbidrag, föräldrarpenning etc. Ni fattar!
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/
Jag är lite osäker på vad det är för skillnad mellan social skydd (900mdr) och transfereringar (600mdr). Men jag antar att ex flyktingmottagande landar inom socialt skydd men inte transfereringar.
Som ni såg är vår Gini-koeeficient inte särskilt annorlunda jämfört med många andra länder, vare sig före eller efter skatt. Vårt skattetryck är högt, men vi är inte ensamma om att betala hög skatt. Det finns det många andra länder som gör.
Det som är hyfsat unikt i Sverige är egentligen storleken på Social skydd/Transfereringar. Dels för att de utgör 42%/27% av totala utgifter. Det är mycket högt. Eftersom skattetrycket sett till BNP är ändå rätt högt i Sverige (43%) så blir även Socialt skydd/ Transfereringar som andel av BNP högt 20% resp 13%. Den siffran står ut ur ett internationellt perspektiv.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/transfereringar-till-hushallen/
Jag tror många är ganska okej med vår Ginikoefficient och Skattetryck. Frågan handlar om hur mycket av inkomsterna på 2,000 miljarder som ska gå till Social skydd och Transfereringar (c900mdr idag) och hur mycket som ska gå till resten (1,100mdr).
Det är vad diskussionen borde handla om!
Det viktigaste är dock att landet växer, då ovan 2,000mdr i intäkter är direkt korrelerade med BNP utvecklingen. Vilket inte är så konstigt då 60% av statens skatteintäkter är jobbrelaterade. 80% om man lägger till momsen som också har en koppling till löner, dvs om vi kan shoppa eller inte. BNP tillväxt skapar jobb, jobb skapar skatteintäkter.
Så fråga ETT inför höstens val borde vara…. bedriver vi rätt politik i syfte att skapa fler jobb och därmed öka skatteintäkterna? Många ställer hellre frågan, ska vi höja eller sänka skatterna. Det är fel fråga!
Sveriges BNP är 4,600mdr. Skatteuttaget 2,000mdr. Det är 43%/BNP.
Vänstern ser gärna att skatteuttaget hade varit 48%. Men om deras åtgärder gör att BNP sjunker med 5% till så blir skatteuttaget 4600 x 0,95 =4,370 x 0,48 = 2,100mdr. Dvs de höjer skatten med 48/43=12% men skatteintäkterna ökar med 5% (2,100/2000). Gammelhögern vill göra tvärtom. Om man är teknokrat, som jag till stor del är, så vill jag ha smarta skatter och ett optimerande system. Med det menar jag ett system som hittar den optimala skärningspunkten mellan minimal skattesats, och maximalt skatteuttag.
Göran Persson städade upp svensk ekonomi, och vi har honom att tacka för mycket. Ha la grunden till det vi har idag. Borg/Reinfeldt gjorde två saker. 1, de fuckade inte upp ekonomin som så många borgare gjort tidigare och 2, de införde det teknokratiska tänket som jag var inne på. Dvs att de sänkte skatten på arbete, vilket tvärtemot vad många tror inte drog ner skatteintäkterna, utan ökade dem.
Det är enkelt. Om du säljer en vara för 100kr, som du köper in för 50kr har 50% marginal på den. Du tjänar 50kr. Om du sänker priset till 90kr så tjänar du bara 40kr på den, och marginalen sjunker till 44%. De flesta tänker att detta är dåligt. Men det beror på. Det beror på om du lyckas sälja fler av den. Om du säljer 25% mer av varan, eller ännu mer, så är det faktiskt inte så dumt att sänka priset och acceptera den lägre marginalen. Så tänker IKEA, och så tänkte Borg. I Borgs fall blev det dessutom dubbel effekt, då den som går från bidrag till arbete inte bara blir en skattebetalare, utan han försvinner också som kostnadspost.
Fråga TVÅ inför höstens val borde vara: Social skydd utgör 42% av de offentliga utgifterna, eller 20% av BNP. Är det rimligt? Jag menar inte att vi ska slopa föräldrarpenningen eller dra ner på pensionerna. Bara att vi ifrågasätter storleken då inga andra länder i världen har den här strukturen. Höga skatter ja, samma typ av inkomstskillnader ja. Men social skydd och transferingar, nej. Vi ska också ha klart för oss att när vi säger att vi vill ha bättre skola och sjukvård, vill vi då ha högre skatter, eller en annan omfördelning mellan social skydd och övriga utgifter.
Jag får ofta höra att ” med tanke på våra höga skatter borde vi ha världens bästa skola och sjukvård”. Vad de inte fattar är att det är inte våra sjukvårdskostnader som är höga som andel av BNP ur ett internationellt perspektiv, utan det social skyddet.
Jag är själv pappa, och har varit föräldrarledig med mina barn. Det är ett helt otroligt att vi har ett system som ger oss föräldrar så mycket tid med barnen. Det är inga andra länder som kan konkurrera med det. MEN är det rimligt? Om skola och sjukvård hade kunnat vara bättre, är det inte viktigare då?
På samma tema. Såg ni Agenda i söndags? Titta gärna (fr 28min) på reportaget kring Robotar, framtidens jobb. Jag tycker diskussionen mellan ekonomerna är ganska nyanserad och sansad.
Kortsikt's Blog 