Riksbanken flaggar för höjning, troligtvis med 25 punkter, i december.
KPIF och KPI är på målet eller till och med över målet, men det beror på energi och elpriser. Den kommer att komma ner framöver pga ren baseffekt. KPIF ex energi, tjänsteinflation och löner indikerar att vi egentligen ligger kring 1,5-1,7% strukturellt. Givet den svaga kronan någon tiondel högre. Säg 1,6-1,8%. Jag tror Riksbanken hoppas på de olika inflationsmåtten ska påbörja sin konvergering mot de här nivåerna. Då kommer man kunna argumentera att dagens KPIF över 2% endast var temporär pga energipriser, och att den underliggande strukturella inflationen är stigande. Det skulle låta bra i samband med en höjning.
Energipriser som stiger är egentligen en NEGATIV inflationsbärare, dvs inflation försöker ju mäta trycket i ekonomin. Stigande energipriser slår egentligen negativt på Sverige, så egentligen vill man stimulera i ett sånt läge. Inte tvärtom. Jag tycker Riksbanken är lite dålig på att förklara detta tyvärr.
Riksbanken vill höja för att normalisera sig mot ECB, inte för att vi har tendenser med överhettning. Det innebär som sagt en höjning i december, och en till senast i juli. Detta för att ligga på par mot ECB. Skulle ECB under första halvåret flagga för att det inte blir någon höjning under andra halvåret, ja då kan Ingves vänta med att höja en andra gång till andra halvåret… och så rullar det på liksom.
Tillväxten är osäker framöver, byggbolagen avslutar tidigare påbörjade byggen i år, och till viss del nästa. Med med tanke på att man inte startat så många nya projekt senaste året så ger det utslag nästa år.
En svag krona, över 10kr, gör det möjligt för Ingves att höja både en och två gånger. Något som lär ta kronan under tian igen på sikt. Riksbanken har aldrig haft som avsikt att kronan ska försvagas över 10kr. Nettoeffekten är tveksam. Däremot håller dem den gärna kring 9-10kr som är en strukturellt bra nivå. Under 9kr är inte heller bra.
Hade kronan stått i 9kr så hade han inte höjt. Att den står i 10kr+ gör att han har ett fönster att normalisera politiken vis a vis ECB. Vilket är bra om ECB skulle börja höja, men är inte heller negativt om ECB inte börjar höja.
Det är ett problem att Europas löner och inflation och till viss del tillväxt är så låg. ECB har sagt att de har som intention att höja under 2H19. Men risken är klart överhängande att de inte kan göra det. Detta kommer begränsa Ingves chanser att höja mer än två gånger. Det skulle helt enkelt stärka kronan för mycket, vilket slår mot tillväxt och exportindustri i Sverige… och i slutändan jobbskapande, löner och inflation.
En höjning med 25punkter innebär att svenska hushållens räntekostnader i teorin ökar med c10 miljarder. Detta kompenseras INTE av stigande löner. Någons räntekostnader är någon annans ränteintäkter. Men knappt hälften av 10mdr försvinner till utlandet. Andra hälften ackumuleras i värdepappersportföljer. Så visst får en höjning effekt på ekonomin. Hushållens konsumtion ligger på ca 2,000mdr kr, och en minskning med 10mdr är 0,5%. Eftersom hushållens konsumtion utgör 43% av BNP så har en höjning med 25 punkter en teoretisk negativ inverkan på c0,2% på BNP. Nästan så att man kan tillämpa en schablonregel att så mycket man höjer räntan, så mycket mindre tillväxt får man i ekonomin. Jobbmässigt kostar det i teorin c12,000 uteblivna jobb, enligt teorin att jobbskapande ligger på BNP tillväxt minus 1%.
Kronan borde stärkas marginellt av det här… men försvagas istället. Är det för att de öppnar dörren för en höjning i februari istället? Dvs om vi närmar oss december, så kanske de skrotar planen att höja då, och skjuter februari till mars/april osv. Jag tror marknaden tolkar det fel. De har som avsikt att höja i december, och det ska mycket till för att inte göra det. Men de öppnar dörren för att ha möjligheten att höja senare. Livrem och hängslen.
OMX har varit nere på 1,627. Får vi en stark stängning så tror jag det var botten och nya attacker mot 1,680 väntar relativt snart. Håller inte 1,625 för stängning så ska vi testa 1,590ish. Det är ett svaghetstecken i så fall. Jag är fortsatt bullish så länge som den senare håller, men styrkan vi sett senaste veckorna är inte densamma.
I eftermiddag kommer ISM för tjänstesektorn i USA. Imorgon kommer amerikanska jobb och lönedata.
Stay tuned!
Kommer bli spännande att uppleva lågkonjuktur tillsammans med minus/nollränta. 🙂
Jag säger inte att du har fel, men jag förstår inte mekanismera bakom. Sverige har aldrig hamnat i lågkonja utan att räntekostnaderna utgör 8%+ av bruttoinkomsterna. De utgör 5% idag.
Med reservation att du kan det här 100x bättre än mig. 🙂
Typ såhär. Sveriges konjunktur har toppat. Löneinflationen kommer inte ta fart. Vi kommer puttra fram ett tag till i nuvarande tempo. Det gör att Ingves höjer max 2 gånger närmaste åren. Samtidigt som FED fortsätter höja vilket till slut gör att USA går in i recession och drar med sig resten av världen inklusive Sverige.
Ok, det är inte helt tokigt faktiskt!!
Det kan faktiskt hända, men det kommer bli en ganska grund recession för vår del…
1, vi kommer fortf betala ca 1,000kr/mån på varje lånad miljon efter ränteavdrag
2, den externa chocken kommer primärt genom minskad export, som förvisso inte är liten, men troligtvis hanterbar
3, konsumtion lär vara hyfsat stabil
4, staten kan använda den låga statsskulden och köra underskott i syfte att stimulera
5 givet att bnp inte packar ihop, så gör inte arbetslösheten det
6, drar inte arbetslösheten och räntorna ligger kvar på en låg nivå, så lär fastighetspriser klara sig okej.
När jag tänker på lågkonja, tänker jag mig en repetition av 92-95, fast värre. Den tror jag kommer, fast inte ännu.
Samtidigt ser ju börsen ut att vara i en klasisk femte rörelse… samt yieldkurvan…. så visst finns det mycket som pekar på recession 2020. Kanske blir det din variant… dvs extern chock från USA. Förhoppningsvis blir det då en grund variant… utan finanskris, utan skuldkris, utan fastighetskris… då jag tror att de kräver högre räntor!!!
Samtidigt är det inte mycket vi talar om…. jag har ju räknat på det och redan vid 1,5% styrränta är jag rätt säker på att vi står inför en rätt svår och djup recession
Med vänlig hälsning,
Men vad är det som pekar på nedgåg Bostadspriserna? Privat sparande exkl amortering? Amorteringar? Räntekurvan? OMX ? Anhörig invandringen?
Bara undrar
Inget, men du ska inte leta efter nedgång, då letar du fel.
Sist vi hade recession var under 2009… då pekade pilarna nedåt kan man säga… även om Sverige klarade sig rätt lindrigt undan. Under 2008 rapporterades mycket stark konjunktur, ja faktiskt den starkaste sen år 2000. Börsen toppade ur sommaren 2007.
Poängen är att den vänder ner när pilarna pekar uppåt. Att leta efter nedåtgående pilar är fel. När man ser nedåtgående pilar har börsen redan avhandlat minst halva kraschen….
Man måste leta efter pilar som pekar på ”this is as good as it gets”