SPX stängde sitt gap

Igår stängde SPX sitt gap på 2851 från den 23 maj. Man har retracerat både Fib38 och Fib50 av nedgången och man är inte längre översåld. Studsen kan alltså rent tekniskt vara avklarad. OMX är inte heller översåld längre. Man har en bit kvar till Fib38 1573. Men make no mistakes. Faller SPX så faller OMX, och tvärtom. Det är nu det börjar bli intressant. Är studsen avklarad och handelskonflikten på nytt ska sätta klorna i marknaden och driva den nedåt. Stängning under 1500 bekräftar detta. Stängning över 1573 gör mig semi positiv. Stängning över 1615 gör mig helpositiv. Men därimellan kan allt hända.

Jag har snappat upp ett och annat.

1, Powell sa att FED har beredskap att sänka räntan, inte ATT de tänker sänka räntan. Något som marknaden verkar tro. Detta är ju förvisso en funktion av att marknaden inte har någon förhoppning till att handelskonflikten kommer att lösas på ett bra sätt. Jag kan ju inte säga att marknaden har fel, men den har liksom inte rätt heller. Powell vet inte mer om handelskonflikten än någon annan. Det enda han säger är att: Som det ser ut idag, så tänker han INTE sänka. Men OM handelskonflikten medför sämre tillväxt, jobbskapande och lägre inflation, då tänker han sänka.

2, Kinas centralbankschef Yi Gang uttalade sig om man kan tänka sig låta yuanen stiga över 7,0 mot dollarn. Vad innebär detta? Jo för amerikanska importörer och konsumenter skulle de kunna, trots tullar, köpa samma mängd varor för samma pengar som tidigare. Det innebär också att kinesiska företag kan sälja lika mycket som tidigare. Ändå får Trump in sina tullar. Det låter ju rätt bra eller? Tyvärr, börser och kapitalmarknaderna kommer falla till Dec lows som ett brev på posten. Inte så kul, och frågan är om det är bra i förlängningen. Jag tror inte det.

3, Man har börjat tala om inverteringen av yieldkurvan igen. Den ena analysen mer stollig än den andra. Jag har ett tips: Nästa gång ni hör någon prata om Yieldkurvan ställ följande fråga: ”spelar det någon roll om kurvan invertera pga att långräntor faller under korträntor JÄMFÖRT med om korträntor stiger över långräntor? (båda scenariorna leder till invertering). Kan vederbörande inte ge ett bra svar på den frågan, så gör du rätt i att ignorera råden.

4, Stackars Draghi. ECB var ute igår och sa att man inte tänker röra styrräntan på 0% förrän tidigast hösten 2020. Tanken var att det skulle vara en duvig signal, men mottogs precis tvärtom. Grejen är att marknaden har en ljummen syn på Europa och världen och FED uppfattas som duvig. Då hade man väntat sig mer duvig kreativitet från ECB. Nu fick man inget. Därför stärks Euron. Draghi är dessvärre ganska bakbunden. Det finns egentligen bara två saker som kan få fart på Europa. Det är en svag euro, och en stark omvärld. Nu har han inget av det. Han kan inte trolla med Euron, utan får helt enkelt knäppa sina händer och hoppas på att handelskonflikten tar ännu en U-turn.

Men kan han inte sänka räntan till minus? Dels har han inte stöd för detta av tyskarna. Men framförallt så hjälper det inte särskilt mycket. Visst, det hade försvagat euron mot dollarn. Det är ju bra. Men om bankerna ska erbjuda sina kunder nollränta på inlånade pengar, vilket i likhet med Sverige är vad man kan vänta sig, så kommer de ha en kostnad för att göra det. Den kostnaden tar dem igen på annat håll, genom att hålla räntorna på utlånade pengar högre. Som vi i princip har gjort i Sverige. Det gör att räntekostnaderna för de belånade hushållen och företagen allt annat lika blir högre, vilket alltså motarbetar  tillväxten. Då är det frågan vad nettoeffekten blir mellan svag euro (bra) och högre räntekostnader (dåligt)? Det är svårt att veta, men eftersom Tyskarna ändå inte gillar minusränta rent principiellt så är beslutet ganska enkelt. Draghi får ligga kvar på 0%. Det krävs nåt mer för att han ska överge den strategin. Typ recessionsrisk, vilket i siffror betyder negativ tillväxt mot idag ca1% BNP tillväxt. Där är vi inte ännu.

5,  Inköpschefsindex för tjänstesektorn kom i onsdag. US Service PMI kom in på 50,9 mot flash 50,9 och fg 53,0. Mycket svagt, men inline med flash så ingen chock för marknaden. Nivån visar på klart ljummen aktivitet i tjänstesektorn. ISM non-mfg målar en annan bild då den kom in på 56,9 mot väntat 55,4 och fg 55,5. Stor divergens mellan de båda och man vet inte riktigt vad man ska tro faktiskt. Hushåll och företag har börjat känna av de lägre räntekostnaderna, men samtidigt gillar man inte handelsbråkets utveckling.

6, Idag kommer jobbdata i form av NFP. ADP satte skräck i marknaden i onsdags med en svag siffra. För det första är ADP en rätt dålig proxy för NFP rent historiskt. Man ska heller inte dra på för stora växlar av EN siffra. Jag föredrar 3m genomsnitt. För NFP alltså, ADP följer jag egentligen inte. ISM underkomponen employment, som historiskt har varit en helt okej guide för jobbskapande, var väldigt stark. Ömsom vin, ömsom vatten.

Jobbdatan kom i eftermiddag in på 75k mot väntat 175k och fg 224 (nedreviderat fr 263k). Svagt. Men jag ser hellre till 3m snittet och det ligger på c160 vilket lirar med 2% tillväxt. Inga problem för Fed. Men ponera att 75k nivån håller i sig. Vad innebär det?  Jo det innebär c1,5% tillväxt. Inte fy skam heller givet handelsbråk och soft patch. Fed är utifrån jobbdatan inte orolig. Då är man mer orolig om handelskonflikten tvingar ner tillväxten ytterligare vilket potentiellt kan innebära att jobbskapandet går mot noll. Då kommer de agera. Men vi är inte där ännu.

lönerna kom in på 3,1% mot väntat 3,2 och fg 3,2%. De är på väg ner, och det var väntat. Lirar trots allt med c2% core pce.

Jag gör inte som många andra. Dvs tolkar in jobbdatan som jätteduvig. Jag vill se mer!

———————————–

Demoskop har på uppdrag av SEB frågat svenska hushåll med lån vad en ökning på 50% av räntekostnaderna skulle innebära för dem.

https://www.di.se/nyheter/skattesmall-hotar-vartannat-hushall-klarar-inte-kraftigt-hogre-kostnader/

28% av höginkomsttagare säger att de får stora eller ganska stora problem. 49% av medelinkomsttagare och 63% av låginkomtagare. En 50% ökning skulle motsvaras av att den genomsnittliga låneräntan stiger från idag 1,5% till 2,25% enligt SEB.

Låt mig vara tydlig. Rubriceringen är tokig, dvs att hushåll INTE klarar högre kostnader. Det stämmer inte! Det är ett fåtal som INTE klarar sina räntekostnader, om man menar att de verkligen inte klarar betala räntan till banken, att man defaultar på lånet och tvingas sälja sin bostad. Det är inte det undersökningen menar egentligen.

Visst stiger räntorna finns det en och annan som måste flytta, och det är ett stort problem. Men det är inte det vi diskuterar här, Utan vad undersökningen verkligen visar. Den visar nämligen att många känner att de får problem vid 2,25% låneränta. Inte problem för att de inte kommer kunna betala räntekostnaderna. För det kommer man att göra. Utan problem för att man tvingas dra ner på annat, och det vill man inte. Hade analysen bara handlat om att många behöver ställa in sin Thailandsresa är det inte hela världen.  Det kanske rent utav är sunt. Då hade det inte varit nåt större problem. Men det är ett problem för att blir konsumtionsbortfallet tillräckligt stort får det effekter på tillväxt och konjunktur. Hamnar vi i lågkonjunktur så blir folk av med jobbet. A-kassan är för de flesta mindre än lönen, och DÅ kan banklånet bli ett problem. Sen snurrar det på i fel riktning, och då kan bli riktigt smutsigt.

Jag ställer mig lite frågande till professor Svensson ställningstaganden. Han hävdar ju att det inte finns några problem då svenskarna primärt sätter sprätt på lönen och inte tar upp lån och handlar för. Vilket i andra länder har varit en viktig del av problemet. Hur lirar demoskops undersökning med den analysen? Min analys är enkelt. Skuldkvoterna är för höga på sina håll, punkt!

Jag vill även kasta en känga åt ”Kronförstärknings anhängarna”. 2,25% mot idag 1,50%. Det är 75 punkter. Typ 3 räntehöjningar från Ingves eller nåt. Det är väl vad som skulle krävas för att kronan ska gå till 9 euro eller bättre? Tycker ni det är värt priset? Har ni räknat på nettoeffekten? Billigare utlandsresa, men det kanske inte är så enkelt om man går på A-kassa!!! Jag raljerar lite, men ni förstår principen.

Trevlig helg

/J

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till SPX stängde sitt gap

  1. John-Olof Bauner skriver:

    Kanske det är lite oklart om ecbs ränta. Deposit rate är -0,4% så den är negativ vilket kostat emu-bankerna mycket pengar. Refinansietingsräntan är 0%.
    Hans-Juergen Redeker, Morgan Stanley: ”Negativ interest rate is capitalism upside down”.

  2. Leif Andersson skriver:

    Lustigt hur du menar på att Ingves penningpolitik med negativa räntor skulle vara kontraproduktiv för ECB men hyllar samma penningpolitik här hemma.

    Sen ger jag inte mycket för den typen av köpt undersökning på uppdrag av en storbank som naturligtvis vill kunna låna ut så mycket pengar som möjligt. Att låginkomsttagare skulle få problem är givet men då finns det bostadsbidrag. För övriga grupper handlar det bara om något minskad onödig konsumtion vilket bara är positivt ur ett miljöperspektiv. Dessutom köper vi mest importerade varor eller flyger utomlands så likväl som Ingves dumpar kronan för att gynna exportindustrin så kan vi som konsumenter sluta med detta som ett svar på hans penningpolitik.

    • GaStan skriver:

      1, Jag har alltid hävdat att utlåningsräntorna är för höga pga minusräntor och att detta ör kontraproduktivt.

      Av samma skäl har jag också hävdat att bolåneräntorna inte borde gå upp om Ingves höjer till noll

      2, men jag har också försvarat minusräntan då den krävdes för att kronan inte skulle vara för stark pga att Ecb ligger på 0% ränta… men sen kronan gick över 10kr så anser jag att detta mål är uppfyllt och att Ingves borde ta tillfället i akt att höja till noll.

      3, Ja, SEB har betalat för undersökningen, men din slutsats är felaktig, då undersökningens slutsats är att många hushåll har för stora lån, då de inte anser sig klara ens små ränteökningar. Det talar för att regleringar borde bli ännu stramare vilket är till bankens nackdel.

      4, bostadsbidrag? Jag hoppas du skämtar! Vi skulle alltså acceptera att grupper överskuldsätter sig för att vi enkelt ska kunna sticka till dem bidrag vid ett högre ränteläge. Det var det dummaste jag hört

      5, Onödig konsumtion? Tillväxt gör inte skillnad på nödig och onödig konsumtion. Oavsett vad vi tvingas dra ner på så slår det mot tillväxt och jobbskapande. Även ett butiksbiträde i onödiga affären handlar mat på ICA osv…

      6, Miljöaspekten är viktig…
      Men den är viktig oavsett om det är hög- el lågkonjunktur. Det är ett arbete som måste finnas där alltid oavsett.

      Vissa tror att vi löser våra problem om alla slutar konsumera. Det är en naiv och okunnig tanke. I en god ekonomi har fler råd att handla ekologiskt och kravodlat. När folk blir arbetslösa tvingas de köpa billigaste varorna som är skeppade från andra sidan jorden tillverkade med klart tveksamma former. Vi behöver vara rika för att klara av att vara miljövänliga.

      7, Långt ifrån allt vi konsumerar är importerat. Tänk livsmedel, tänk service och tjänster. Läs på om nationalräkenskaperna.

      Thailandsresan kan man ifrågasätta ur ett miljöperspektiv. Men jag skulle hellre se att teknisk utveckling, typ fossilfria bränslen löser det än att vi slutar resa. Jag vet inga bra exempel på hur man backat sig in i framtiden på ett lyckat sätt.

  3. Leif Andersson skriver:

    Apropå punkt fyra så får låginkomsttagare inga bostadslån numera så det handlar primärt om bostadsbidrag för hyresrätt. Sen är det många bostadsägare som med den låga räntan har skaffat ett stort buffertsparande i aktier och fonder eftersom det är olönsamt att amortera med dagens skattesystem. Därmed har dessa en buffert för ökade räntekostnader utan att behöva dra ner på sin konsumtion. Det är trots allt en mindre grupp som kanske bara varit på marknaden de senaste tre-fyra åren då priserna stått relativt stilla och som inte har denna typen av buffert. Att svensk ekonomi skulle krascha bara pga att denna mindre grupp skulle minska sin konsumtion lite låter osannolikt.

    • GaStan skriver:

      Jag vet att det bara är hyresgäster som får bidrag, och det är väl ok. Tycker inte de som äger sina bostäder och överskuldsatt sig ska få bidrag.

      Det är ju jättebra om hushåll med stora skulder byggt upp stora aktieportföljer. Har du bevis för detta?

      Problemet som jag ser det är att när hushåll har problem med sina räntekostnader så har räntorna stigit en hel del, eller att de mist jobbet. I en sån miljö är risken stor att deras värdepappersportföljer är lika stora som idag.

      Rent generellt anser jag inte att vi ska ha ett system där man kan överskuldsätta sig för att man har besparingar som ska täcka räntekostnaderna. Jag anser att inkomster ska göra det.

      Rent generellt anser jag att har man en stor förmögenhet/sparande så ska man använda den när man köper en bostad, och sen lånat man resten, och då förhoppningsvis en väldigt liten del.

      Jag förstår logiken att det är bättre med en aktieportfölj som ger en direktavkastning på 3%, och hellre ha ett lån som kostar 1,5%. Det är smart. Samtidigt har du ett problem den dagen lånet kostar 3,5%. Då är det inte längre smart. Problemet är att aktieportföljen kanske inte är lämplig att sälja just då!!!
      För att komma runt detta så måste alla lyckas med någon typ av tajming och det är inte sannolikt.

      Det här med att detta inte är ett problem och bara en liten grupp har jag bevisat flera gånger att det är fel. Matten är enkel.

      Hushållens lån är 4,300mdr
      Disponibel inkomst 1,500mdr

      Historiskt har svensk ekonomi rullat över i recession när räntorna utgör 10% av disp inkomst, detta ger följ:

      1500 X 10% =150
      150 / 4300 = 3,5%

      Banker och finansinst marginal c150 punkter

      3,5% – 1,5 = 2%

      Styrränta på 2% tvingar in oss i recession

      Om man gör samma beräkning 2007 så hade man hamnat på 4% styrränta.

      Sverige är alltså sinnesjukt mycket räntekänsligare än vi varit historiskt.

      En liten ränteuppgång suger upp stora belopp som idag i första går till konsumtion. Så det är matematiskt helt fel att stigande räntor endast får en marginell påverkan.

      Det är också exakt vad den här undersökningen visar.

      Dvs en tredjedel tycker det är mycket jobbigt om Räntan på lån stiger från 1,5 till 2,25. Vi kan alltså höfta att detta är synonymt med att Ingves höjer till 0,75%. Tänk om han höjer till 2%… hur stor andel skulle tycka att det är jobbigt? Typ alla. För att de måste dra ner på mycket.

      Detta lirar alltså helt med min ekvation att 2% styrränta tvingar bort så pass mycket konsumtion att vi hamnar i lågkonja.

      I det läget tror jag inte att några ”sparbuffertar” räddar oss.

      Detta leder ju till frågan vad risken är att Ingves höjer till 2%. Den är ju noll skulle jag säga. Men vi pratar inte om det. Nu handlar det om vi har för mycket skulder eller inte, och vid vilka räntelägen det leder till problem… där talar matten sitt tydliga språk. Tyvärr!

      • MangoldX skriver:

        Lägg sen till att vi troligen ser ganska stora skattehöjningar i kommunerna närmaste åren som också kommer minska den disponibla inkomsten. Då ser det inte så kul ut.

      • Leif Andersson skriver:

        Jag håller helt med dig att den som har större finansiella tillgångar primärt borde använda dessa vid bostadsköp och sträva efter låg belåning. Men med dagens skattesystem och generösa ränteavdrag vid nuvarande låga räntor skulle det vara ren idioti. Istället premieras maximal belåning upp till taket för ränteavdraget och sen kan du använda dina räntekostnader för att kvitto mot schablonskatten från din ISK. Så i många fall kan man helt kvitta bort sin räntekostnad efter ränteavdrag mot schablonskatten.

        Därför borde Sverige införa liknande system som större delen av övriga Europa dvs inga ränteavdrag, sänkt kapitalbeskattning och klart mycket högre amorteringstakt. Med svensk retorik borde dessa länder ha gått under och vi se svärmar av hemlösa som kryper runt i ruiner men uppenbart fungerar det i andra västeuropeiska länder så frågan är varför svenskar har så små ekonomiska marginaler att det inte fungerar här?

      • GaStan skriver:

        Du har viktiga poänger!

        I Sverige tar snitthushållet betydligt större lån, både sett till inkomst och belåningsgrad, jämfört med de flesta andra länder i Europa. Därutöver har de en mycket högre amorteringsgrad än vad vi har. Det är kopplat till att man tar mindre lån, dvs man planerar för större amortering från början och därmed tar man mindre lån som resultat. En enkel orsak till detta är, precis som du säger, att vi har riggat systemet för att ta stora lån.

        Som en konsekvens av detta så krävs det mer kapital för att kunna köpa bostad. Det stänger ute många, som då ”hänvisas” till hyresmarknaden. Men det är inga problem då det finns ett stort utbud på denna marknad. Det finns det för att de har en fungerande hyresmarknad, och den fungerar eftersom den sker på marknadsmässiga villkor. Vi har inte valt den vägen, för att uttrycka det milt.

        I grunden tycker jag inte det är fel att ett hushåll med stabil inkomst ges goda möjligheter att äga sin bostad. Det är oftast ett rätt bra pensionsparande. Men om det sker på bekostnad av överbelåning och skattesubventioner. Då är det inte rätt utformat.

  4. Fredde skriver:

    Vad tror du om kopparpriset?

    • GaStan skriver:

      ingen uppfattning…. använder mer som kompletterande makro indikator… Dr Koppar liksom.

      Borde vara kopplad till den globala industricykeln, således kopplad till handelsavtalen.

  5. m skriver:

    Har du lust att ge ett bra svar på punkt 3 🙂

    • GaStan skriver:

      Kul att du frågar?

      Många pratar om yieldkurvan,
      Men få talar om VARFÖR den är så bra på att prediktera recessioner. För det är den.

      Svaret är intressant, för det svarar på punkt 3.

      Under en konjunkturuppgång finns det under större delen av tiden ett stort slack i arbetsmarknaden. Slack kan innebära många saker men innebär alltid samma sak. Löneökningarna är oftast små. En nyanställning gör ett företag för att de ser efterfrågan och behöver mer folk. En nyrekrytering innebär en högre kostnad, men oftast också högre intäkter. De generella löneökningarna däremot har ingen koppling till efterfrågan. De bara ökar. Mycket eller lite. De här kostnadsökningarna försöker företag parera genom att höja priserna. Ökade priser kallas för inflation. I slutet av en konjunkturcykel så är arbetslösheten låg, slacket försvinner, och arbetstagarna blir prisställare från att varit pristagare. Då börjar lönerna öka snabbare. Företagen vill försvara sina vinster, och höjer priserna i snabbare takt. Inflationen tar fart.

      Centralbankerna som jobbar utifrån ett inflationsmål, vill bekämpa inflationen. Man gör det genom att höja räntan. Det gör att räntekostnader ökar och utlåning minskar. Tillväxten i ekonomin bromsar in och slacket börjar öka, varpå lönerna slitar öka lika mycket. Det gör att företagen inte behöver höja priserna lika mycket. Inflationen avtar. Ofta när man gör detta i slutet av en lång konjunkturuppgång rullar ekonomin över i recession. Men att inte röra räntan hade gjort det etter värre till slut.

      Men tillbaks till räntehöjningarna. De första Räntehöjningarna lyfter korträntorna, men även långräntorna. Spreaden mellan dem, dvs yieldkurvan är stabil. Men efter ett tag börjar marknaden inse hur det kommer att sluta och börjar köpa trygghet. Dvs långa obligationer. Köpen gör att långräntorna slutar stiga eller rent utav börjar sjunka. Det är då de stigande korträntorna kommer i fatt och passerar långräntorna underifrån. Yieldkurvan divergerar. Recessionen ligger 12 månader bort.

      När recessionen slår till sänker centralbanken korträntorna kraftigt och yieldkurvan vänder rakt upp i taket. Till slut hjälper räntesänkningarna och ekonomin vänder upp. Yieldkurvan har i god tid flaggat för goda tider var på väg.

      Ja, långräntorna har betett sig som en recession lurar runt hörnet. Men korträntorna har inte gjort det, och yieldkurvan har inte rört sig som den brukar.

      Frågan man då måste ställa sig är?

      Är korträntorna i Usa, styrränta på 2,25%, tillräckligt höga för att räntekostnaderna ska tränga undan konsumtion och investeringar och tvinga in ekonomin i recession.

      Jag tror inte det. Viss inbromsning, men inte recession. Det här är ingen exakt vetenskap… men många faktorer som ex jobbskapande, fastighetspriser, detaljhandelsförsäljning etc pekar inte på att räntekostnaderna sabbat festen….den här gången alltså. Tids nog kommer vi nå dit… och den dagen kommer när löneinflationen blir för hög, typ 4%+. Men där är vi inte ännu…

      Trots förenklingen, Hoppas detta var lite svar på din fråga?

      Med vänlig hälsning,
      Jonas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.