Svensk inflation – i linje med lönerna

Svensk inflation, CPIF ex energi, kom precis in på 1,6% mot riksbankens förväntningar om 1,8% och fg 1,7%.

Svagt, och kronan faller som en konsekvens av att räntorna sjunker, som sjunker för att man tror att Ingves INTE kommer att kunna höja i december, utan blir tvingad att låta eller bli, eller rent utav kanske sänka räntan.

Här gäller det att ni zoomar ut och förstår läget.

Lönetakten ligger på 2,5%. Vi kan alltså vänta oss en strukturell inflation på c1,5%. Ovanpå det får ni lägga tillväxt+krona. Stark tillväxt och svag krona ger påslag. Svag tillväxt och stark krona ger avdrag. Att inflationen nu kommer in på 1,6 istället för 1,8 spelar lika liten roll om inflationen kommit in på 1,9 eller 1,5%. Det ligger där den ligger utifrån löner+tillväxt+krona. Varför är alla så förvånade? Fattar ni inte?

Frågan återstår, hur ska Ingves förhålla sig till det här?

Vi har en styrränta på -0,25%. Det är utgångsläget.

Då skulle jag säga att det spelar ingen roll om Sverige växer med 1,5% eller med 2,5%. Det spelar ingen roll om inflationen ligger på 1,5 eller 2,0%.

Slutsatsen är densamma. Sverige är inte i ett läge som fordrar expansiv penningpolitik.

Därför bör han kunna höja räntan i december.

Det hade varit en annan sak om styrräntan var 2%. (som i USA). Då hade det varit läge att flagga för sänkning, både en och två gånger)

Det hade också varit annorlunda om kronan stått i 9kr/eur. Då hade en höjning i december inte varit önskvärd. Men det gör den inte.

Det ENDA som gör att han borde avstå är om vi är på väg in i recession.

Vissa tycks tro det.

Svenska hushåll har c4,000mdr i skulder, för delade på 3,300mdr i bolån (där 2,300 ligger till rörlig ränta och 1,000mdr till bunden) och 700mdr i bil-och blancolån.

På den här skulden betalar vi ca 70mdr i räntekostnader (före avdrag). Vi har c1,500mdr i disponibel inkomster. Räntekostnadernas belastning är 70/1500=c5%.

Typ Record low.

Är det någon som kan förklara för mig hur vi får recession under de förutsättningarna? Givet att vi inte importerar en recession från utlandet som under 2009. Jag har nämligen aldrig fått en förklaring som pekar på motsatsen…

En annan sak…. om kronan är så svag, och gör importerade varor så dyra. Varför är inte inflationen högre som ett resultat av att företag höjer priserna (och gör oss svenskar fattigare). Svaret är att de inte klarar höja priserna. Importörerna tar kronförsvagningen på egen bok i form av lägre marginaler. Vi svenskar blir av den anledningen INTE fattigare.

Men det finns en derivata på detta. De företagarna som tjänar mindre, vill anställa mindre, eller rent utav göra sig av med folk för att försvara vinsten. Det är negativt för jobbskapande, negativt för tillväxt. Så är det. Å andra sidan finns det exportörer som känner av samma sak, fast tvärtom. Det är nettoeffekten av de båda som är intressant. Jag misstänker att den är närmaste noll, till svagt positiv.

/J

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Svensk inflation – i linje med lönerna

  1. Kinofy skriver:

    Jag kanske tänker fel här, men gör ändå ett försök.

    Jag är med på att vi antagligen inte är på väg in i en recession. Som du skriver finns det inget som pekar på det, om vi inte får den av omvärlden. Därför behöver inte RB SÄNKA räntan ytterligare. MEN, varför ska de höja den? Allt annat lika innebär en höjd ränta starkare krona, vilket försämrar chanserna att nå inflationsmålet ytterligare, enligt din kalkyl ovan. Det finns knappast någon risk för överhettning på kort sikt, milt uttryckt. Är det symbolvärdet att bli av med den negativa räntan som lockar eller varför inte annars bara låta räntan vara oförändrad tills löner, tillväxt och inflation till sist tar fart ELLER vi faktiskt ser en mer konkret recessionsrisk (inhemskt eller importerad)? Visst är en negativ ränta per definition lika med expansiv penningpolitik, men siffran 0 har väl inget egetvärde i sig – egentligen?

    • GaStan skriver:

      Du har väldigt rätt i allt du skriver…

      Men här finns det två skolor,

      Den första som säger, stimulera till du ser överhettning i vitögat. När du gör det, dra åt tumskruvarna. Det är den du är inne på.

      Eller andra alternativet, som är gängse syn bland centralbanker, är att stimulera en ekonomi som mår dåligt. Men så fort den inte mår dåligt, dra tillbaka stimulanser.

      Dvs en höjning från -0,25 till 0,0 kan ses som åtstramande, precis som du säger. Men det kan även ses som ”mindre stimulativt”. Är glaset halvfullt elller halvtomt.

      Så länge som styrräntan ligger under kärninflation kan man teoretiskt säga att en centralbank stimulerar då det är dumt att spara till en räntabilitet under samma takt som pengarna minskar i värde, dvs inflation. Är det dumt att spara så är det samma sak som att säga gynnsamt att spendera och investera.

      Således är varje höjning här ifrån upp till över 1%…. givet att inflationstrycket ligger kvar, en åtstramande handling, MEN vid varje ränteläge kan man ändå hävda att riksbanken bedriver en expansiv politik med syfte att stimulera.

      Hade vi legat på 2,0% styrränta, som Fed, så hade man kunnat säga att en sänkning visserligen är stimulativ, MEN att de trots allt bedriver en åtstramningspolitik.

      Hoppas detta gav lite klarhet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.