Fyra lägen att välja mellan!

Jag följer NDX noga nu, brott av 13,300 skulle kunna få oss att attackera ATH. Brott av 12,700 gör att vi ska ner till 12,200 igen. Jag hoppas på det första.

I veckan som kommer har vi Flash PMIs, Michigan, Core PCE samt Tyska IFO. Tror inte det blir några kioskvältare.

Powell ska runt och hålla en massa tal. Borde inte någon ställa frågan ”Finns det inte nån nivå av långräntan som gör er obekväma, dvs en nivå som leder till att räntekostnaderna ökar för belånade på ett sätt som ändå får negativ tillväxt på ekonomin, och som allt annat lika gör det svårare att nå era inflationsmål? Dvs vid vilken nivå skulle någon typ av operation Twist bli aktuell?

Räntorna där ute bestäms som en mix av långa och korta statslåneräntor. Dvs om korträntan är 0% och 10 åringen är 0,5%, som innan, så kan man tänka sig att räntetrycket för alla belånade ligger på mixen av lång och kort dvs 0,25% + X punkters påslag. Men om 10 åringen stiger till 3% så borde det allt annat lika ligga på 1,5% + X punkter. Dvs en uppgång på 1,25% TROTS att centralbanken vidmakthållit låga korträntor…. OCH de 1,25% multiplicerat med all skuld där ute, leder ändå till en rätt stadig ökning av räntekostnaderna, som annars gått ur i realekonomin, och denna squezze leder till minskad tillväxt, som leder till färre jobb, som leder till svårare omständigheter att skapa lönetryck och inflation.

Som jämförelse kan nämnas att Hushållen plus statens skulder i USA är 5 gånger så stora som inkomsterna. Så ökar räntekostnaderna med 1,25% så skulle det motsvara en löneökning på ca 6%. Dvs två års löneökningar lågt räknat. Då förstår man hur ganska små ränteuppgångar rätt effektivt får negativ inverkan på tillväxt.

Jag skulle inte sagt nåt om alla lån var korta och förankrade mot korträntorna, men så är det inte. 10-åringen spelar också roll. Särskilt i USA så är hushållens bostadslån kopplade till längre löptider, och därför spelar nästan långräntans utveckling större roll än korträntorna.

Så återigen, drar 10 åringen vidare mot 3% så kommer FED allt annat lika få det svårare att nå sina mål…. och då undrar jag återigen. Finns det någon nivå där de kan tänka sig att göra nåt och i så fall vad? Jag är 100% säker på att de diskuterar detta… och har säkert ett svar. Men än så länge har de inte delat med sig av detta till marknaden.  De kanske inte tycker att uppgången hittills är nåt problem, och då behöver man inte heller prata om vad man gör vid ett annat ränteläge. Det gör man först när man börjar närma sig. Kanske är de inte övertygade om att långräntorna ska klättra vidare och därför kanske aldrig Twist blir aktuellt… dumt att börjar snacka om att använda det då kanske?

I nuvarande läge finns det 4 lägen på börsen. Antingen går vi upp eller ner, och antingen fortsätter räntan upp, eller stabiliseras den eller till och med sjunker. Detta ger fyra scenarior:

1, Börsen och räntan stiger. Då räknar jag med att SPX går till 4,500, dvs c15%. NDX går till sin gamla ATH, dvs c8%. Fortsatt underperformance av Growth.

2, Börsen stiger men räntan planar ut och kanske till och med sjunker något. Då tror jag SPX går till 4,500, dvs 15% men NDX kan gå mot 15,700 dvs 22%. Value har inget stöd av räntan längre.

3, Börsen börjar falla men räntorna fortsätter att stiga. Då tror jag NDX kan falla med 13% härifrån. Ner mot sina höstbottnar och Fib50% av Mars20 rörelsen. SPX outperformar och sjunker mot 3,600, dvs c8%. Nedgången blir rätt måttlig då stigande räntor ändå är en avspegling om bättre tider och risk on.

4, Börsen faller, och även räntorna i en mer risk off liknande situation. SPX faller mot 3300, dvs 16% medan Growth (som i många fall är ganska ocyklisk) faller med c13%. Samma som innan. Growth går bättre än Value för att räntorna faller dessutom.

NÄR vet jag som vanligt ändå inte. Typ innan året är slut 😉 Troligtvis innan dess.

Vilket av dem blir det? Jag gillar ju fundamenta där ute, till och med värderingarna med SPX som handlas på PE 21,7. Det är ändå earningsyield 4,6% vilket inte är fy skam trots att 10yrs ligger på 1,7%. Så jag lutar åt 1 alternativt 2. På senare tid har jag börjat svänga mot Nr 2. Men det är ju för att jag tycker Value känns pricy. Men visst, sentiment kan driva en marknad lång över, och under, vad som är fundamentalt motiverat. Kanske är det Alt 1 lite till, och sen rullar vi över i Alt 2. Det handlar ju rätt mycket om räntan.

Mitt problem med Value är följande. Förr i världen växte Västvärlden med 3-4% realt plus inflation kring 2%+… dvs 5-6% och börsvinsterna växte med en faktor 1,5X. Dvs 7-9%. De flesta bolag växte sin vinst kring de här nivåerna. Value växte. Sen har det alltid funnits en grupp av hajpad growth bolag, och sen en liten grupp av bolag med problem som inte växte eller såg sina vinster sjunka, sk Distressed. Men bulken fanns kring Value som växte kring nominell tillväxt med en liten uppräkningsfaktor. Många i den här gruppen delade även ut pengar varje år, och för varje år kunde man höja utdelningen lite. Strategier kring utdelning, och utdelningstillväxt, blev populära.

Nu för tiden är tillväxten lägre och inflationen lägre. Så med samma uppräkningsfaktor kommer vinsttillväxten att vara lägre, Tänk 5-6% mot 8-9% när vi ser tillbaka om 10 år.

Men sett till Value och Growth är det en ny miljö. Det kryllar av bolag som har en trasig affärsmodell. Kanske inte så mycket i år och nästa, men långsiktigt. Vissa av dem kommer kunna anpassa sin verksamhet, men många kommer inte göra det. De kommer ha i bästa fall stillastående, men troligtvis fallande vinster om 5 år jämfört med idag. Sen finns det en hel del Value bolag vars vinst som precis som tidigare kommer hänga med nominell tillväxt. Men vinsttillväxten kommer att vara svag. Buntar man ihop de här och ser till hela Value kategorin så kan vinsterna vara flat om 5 år jämfört med idag. Eftersom vinsterna ändå ökar med nominell tillväxt + faktor, så måste Growth vara plus lika mycket som Value är svagare. Så om tillväxten totalt för börsen ligger på 5-6% så är det 0% för Value och över 10% + för Growth. Det ger liksom två helt olika tillgångsslag. Vilt skilda från hur det såg ut förr där det fanns ett stort Value tillgångsslag vars vinst ändå ökade med 8-9% om året. Då handlade det bara om att återinvestera utdelningarna, och vara fullinvesterad mest hela tiden. Den strategin har kraschat sen länge.

Vad ett normaliserat PE ska ligga på vid 5-6% tillväxt beror på räntan. Det är svårt att säga. Det är egentligen ganska ointressant då marknadssentimentet tenderar att göra så att börsen alltid handlar marknaden till en rejäl premie alt rabatt mot fair value, och fair value är bara nåt man passerar mellan extremlägena. Men om det tidigare låg på PE16 vid 8-9% vinsttillväxt och väsentligt högre räntor, så borde 5-6% tillväxt ligga på PE13-14 vid de gamla räntorna. Men vid de nya räntorna, eller ska jag säga nya inflationsläget, eller ska jag säga nya löneglidningsläget med globalisering och digitalisering som prisdämpande krafter, så kanske PE kring 18 är fullt normalt. Men det är som sagt en splittrad bild. En grupp av bolag som växer väsentligt snabbare än ekonomin, och en annan som står stilla. PE 18 känns som ett medelvärde av två extremer.

Förr i världen om en tillgång inte hade nån tillväxt alls, så pratade vi PE 8-10. Med dagens ränteläge kanske vi pratar PE 13-14. Sen kan det nå högre i en situation med låga räntor och starkt sentiment, som nu, och lägre vid det omvända. Men det är ingen tillgång marknaden kommer att betala jättemycket för över tid. Definitivt rabatt mot börssnittet. Growth däremot med sina 10%+ tillväxt kommer att belönas med en premium. PE 20 anses förr vara högt, men H&M som en tillväxt story belönades med en premium mot marknaden. Om PE20 var högt förr i ett annat ränteläge, vad är det idag? PE23-25? Hur hög den är beror återigen på sentiment, ränteläge och utsikter. Som alltid. Där den även kan pendla mellan att vara under- och övervärderat.

Men PE 14 för VALUE och PE 24 för GROWTH är inte orimligt. Snitt någonstans därimellan. Ett snitt som återspeglar 5-6% tillväxt och där långräntor som högst når 3% mot förr i världen där de nådde 5-6%.

Detta är ett övergripande resonemang som ni förstår. Men min poäng är att bara för att räntorna stiger, så är det inte sky is the limit för Value, då Value borde begränsas av sin långsiktiga vinstförmåga, som dels är ett resultat av att 1, Growth stjäl marknadsandelar (tänk Amazon ökar sina revenues på bekostnad av andra retailers, inte pga stark ekonomi) och dels för att nominell tillväxt är svag i ekonomin.

Sen är 2021 ett speciellt år!!! och det här ska ni läsa noga.

Många Value bolag gjorde en vinst på 100 dollar 2019 (tänk er indexerat). Den vinsten sjönk till 70 (-30%) under 2020 pga C-19. I år kommer den tillbaka till 100. Den uppgången är 100/70=43%. FANTASTISKT…. eller? Not, det är bara en återgång av verksamheten till 2019 års nivå. Ren baseffekt. Nästa år kanske vinsten ökar i bästa fall till 110. Underliggande business har ingen tillväxt.

Growth Bolaget gjorde också 100 i vinst 2019 (indexerat). Den steg till 120 förra året, och stiger med ynka!! 20% i år till 144, och ytterligare 20% till 173 nästa år. BARA 20% mot Value 43%. Ja ni fattar.

Luras inte av baseffekterna senare i år. Value har ökat sin vinst från 100 till 110 på 3 år. Growth från 100 till 173. Jag anser att Value ska inte värderas högre än 14X vinsten på 110 och jag betalar gärna 22X vinsten på 173 om ni förstår vad jag menar.

Marknaden är polariserad på ett sätt som aldrig förr. Olje- och kolbolagen tappar revenues till Kraftbolagen. Fastighetsbolag med kontor, flyg och hotell kommer tappa intäkter till Zoom och Teams, Gamla mediabolag tappar intäkter till Facebook och Google. Taxibolag tappar till Uber, Gamla TV bolag tappar till Netflix, Bankerna till Fintech, Gammel retail till Amazon…. och så kan man hålla på och det berör snart alla branscher.

Sen finns det fler aspekter som ex Defensives och Cyclicals.. dvs ett cykliskt bolag kommer få ett uppsving av sina vinster under en stark konjunktur, men sett över en längre period så är det fortfarande ett Value bolag som vinsterna över hela perioden står stilla eller sjunker totalt sett. Dvs ett value bolag gör kanske 100 i vinst i år, och ska det ha flat tillväxt under 5 år så behöver de skrapa ihop 500 i vinst, dvs i snitt 100 om året. Flat utveckling. Det hindrar ju inte bolaget från att göra 70 ett år, med svag konjunktur, och 130 ett annat under stark konjunktur. Det är fortfarande ett Value om de samlar ihop 500 under 5 år. Cyclical Value. Sen har du defensive Value, som tjänar 100 om året oavsett konjunktur. Tänkt Telia.

Samma uppdelning finns inom Growth. Dvs grejen är att den årliga vinsttillväxten kanske ligger på 20%. Så rent teoretiskt skrapar de ihop 100 år 1, 120 år 2, 143 år 3, 172 år 4 och 206 år 5. Sammanlagt 741 eller 150 per år. Men är det en cyclical growth så kommer de ligga klart under den här kurvan ett år med svag konjunktur och ta igen det med besked när konjunkturen. Sen finns det Defensive Growth, de växer oavsett konjunktur, tänk Amazon. Notera här att jag pratat om vinster. När det kommer till Growth, så handlar ofta  marknaden de bolagen på Sales/Revenues istället för vinst. Eller snarare som om Sales vore Vinst. Logiken är att man förstår vilken bjässe det kommer vara om 10 år…. och man kommer inte sitta och vänta på när vinsterna infinner sig, för då är det dags att sälja aktien för då har den gått färdigt typ. Dvs ungefär som att säga att PE-talet i Amazon för 10 år sedan gjorde att många ville blanka aktien. Men det hade ju varit en rätt dum ide, och bolaget borde idag inte vara värt lika mycket som för 10 år sedan. Dvs vad marknaden gör med Growth är att säga, vad har de för Sales där framme, och vad hade de kunnat göra för vinst med en normaliserad marginal. Låt mig handla aktien idag baserat på den hypotetiska vinsten där framme. Konservativa Valueinvesterare gillar inte detta resonemanget. Jag förstår dem. Men de hade inte köpt Amazon för 10 år sedan heller baserat på innevarande års vinst (som då var negativ). Men faktum kvarstår, i år väntas de omsätta 474 miljarder dollar med en Ebitda på 72 miljarder. (Ungefär som Sveriges BNP). För 10 års sedan (2011) så hade de en omsättning 43 miljarder och Ebitda på 2 miljarder. Omsättningen har ökat med mer än 10X och Ebitda med 32X. Det hade inte varit så smart att värdera bolaget på innevarande års PE-tal som förmodligen orsakat en blankning och däremed en jätteförlust. Är du trogen vinstmåttet. Multiplicera Sales med en normaliserad vinstmarginal, och jobba efter den istället.

Jag säger inte att Alla growth bolag är så här, bara att bolag som befinner sig på rätt sida en disruptiv kraft har potential att vara ett helt annat bolag om 10 år, och så länge som marknaden tror att bolagets ”resa” är intakt så kommer man att värdera bolaget på vad som finns där framme. Inte innevarande års vinst. På samma sätt finns det VALUE bolag inom retail som på innevarande års PE-tal såg attraktivt ut 2011, men där en investering fram till dags datum varit usel.

Spelar inte vinster nån roll. Jo de är helt avgörande. Bara det att marknaden ser till vinstförmågan på lång sikt. Inte bara i år eller nästa. Vänj dig vid detta. Både när det kommer till Value och Growth. För gör du inte det så kommer du ser uppsida i Value aktier på innevarande års vinst, och nedsida på Growth, och det kommer stundstals göra mycket ont.

Därför kan du inte heller säga att ett bolag med vinst och utdelning i dag som är lågt idag blir en bra investering. Visst du får utdelningen i några år, men sen ska du antingen behålla aktien när deras affär bryter samman, och då kommer vare sig aktien vara värd nåt, och det blir inga utdelningar heller. Eller säljer du aktien, men till vilket pris då tror du…. Value är farligt. Growth är också farligt, dels för att många tenderar att köpa aktierna för dyrt, så att multipelkontraktionen kommer äta upp en stor del av vinsten…. men framförallt. Alla Growth bolag visar sig till slut inte vara Growth bolag…. och då går det snabbt utför. Så det är inte enkelt. Det har det aldrig varit.

Fortsatt trevlig helg!

————

Måndag

Uppgången i 10-åringen handlar till största del om att vi tagit oss ur ett recessions läge och är på väg in i nåt som närmast kan liknas vid the Roaring 20´s. I andra hand handlar det om inflation. Inflationen kommer stiga i år, men eftersom det inte är en köpkraftsdriven och lönedriven uppgång så är den temporär och har därför mindre inverkan på räntorna. Roaring 20´kommer skapa tillväxt och sysselsättning, så längre fram får vi den typen av inflation som driver FED att höja. Men vi är inte där ännu.

Men ränteuppgången handlar till viss del om tapering. Dvs om FED väljer att skala ner QE. För att bara vara tydlig. Det finns tre nivåer här.

QE – man köper finansiella tillgångar för nytryckta pengar

1, Tapering, Man skalar ner köpen. Man ökar fortfarande likviditeten, dock drar man ner på storleken/takten. Om utbudet av säg statspapper är intakt, så innebär det lägre efterfrågan varpå priset sjunker, alltså räntorna stiger.

2, Exit QE. Man har helt skalat bort köpen, och trycker inga nya pengar. Noll likviditetsökning. Men för varje obligation som FED äger som förfaller (och som de får tillbaka pengarna för) köper man en ny obligation. Så balansräkningen är intakt. Får ingen NETTO inverkan på likviditet. Dvs NOLL.

3, QT. Tightening, man väljer att inte rulla över obligationer som förfaller, in i nya. Ger en negativ inverkan på likviditet.

Många har varit rädda för följande. I år kör Biden budgetunderskott för fulla spjäll. Det innebär att man ökar statsskulden. Man trycker nya statsobligaitoner för att finansiera underskotten. FED är där med QE för fulla spjäll. Men om nästa år blir ett år utan C19 problem, dvs ett klassiskt högkonja år, så är det rimligt att anta att Biden kommer närma sig en mer balanserad budget. Vill han inte dra ner på spending så kommer han troligtvis vilja finansiera detta genom skattehöjningar istället för underskott. Då skulle man kunna hävda att: KÖR MAN INTE UNDERSKOTT, SÅ KOMMER MAN INTE TRYCKA NYA OBLIGATIONER, OCH DÅ ÄR FEDS ROLL SOM KÖPARE I MARKNADEN INTE LIKA VIKTIG, OCH DÄRFÖR KAN DE OCKSÅ TÄNKA SIG ATT SKALA NER PÅ QE. TAPERING.

Minskade underskott leder till tapering. Stark konjunktur leder till tapering, och därför är en del av ränteuppgången en reflektion av tapering.

Det låter ju inte helt ologiskt. QE pressar ner räntor, främst spreadar. Medan tapering, och senare Exit QE och sist QT, leder till motsatsen.

Tapering är ett annat ord för minskad likviditet, och det är samma som stark dollar. Vissa tycker ju att dollarn varit stark i år och är ett bevis för detta. Hmm, tittar jag på dollarindex, DXY så vet jag inte om den är så stark. Snarare varit en studs i en försvagningstrend som ligger i linje med Risk on….. dvs där marknaden säljer US bonds (varpå räntan stiger) och säljer dollar, så dollarn försvagas. Vet inte om jag tycker dollarn är särskilt stark. Men jag förstår alla som ser tapering 2022 som en grej att man tycker dollarförsvagnings resan är över, och stark dollar är att vänta.

Men vet ni vad jag tror. Jag tror på stark ekonomi nästa år, och att Biden kör en mer balanserad budget, och mindre nytryckta obligationer. Samtidigt tror jag FED håller fast vid sin QE; och gör ingen tapering. Vad innebär detta. Jo tänker er i år där de köper bonds, fast där det finns en stor nettosäljare (US Treasury, deras motsvarighet till Riksgälden) så stiger räntorna. Men försvinner säljaren. Så minskar utbudet, samtidigt som efterfrågan tack vare FED hålls intakt. Utbud-Efterfrågan…. priset på obligatoner stiger. Det är samma sak som att räntan går ner.

Så om FED kör QE hela 2022 utan att Biden säljer bonds innebär fallande räntor?

Njae, jag tror inte räntorna rasar, men den där ränteuppgången till 3% kanske dröjer till FED börjar höja, vilket de inte gör förrän 2023. Det skulle betyda att räntorna planar ut härifrån…… och sen ligger stabilt.

Vad innebär det? Jo en fete renessäns för Growth…. dvs Nasdaq…. eller fastighetsaktier i Sverige.

Det skulle också vara rätt klassiskt, nu när alla tänker ”högre räntor i framtiden, och pratar inte om något annat”…. sen blir det inte så…. Det skulle inte vara första gången.

Så till Powell hade jag ju från början EN fråga: Finns det någon nivå på långräntorna som gör er obekväma med er policy och syn på framtiden, och som skulle kunna leda till åtgärder, typ operation Twist”. Jag vill komplettera den med ytterligare en frågan ”Ponera att Stimulanser, ie stora budgetunderskott, inte är nödvändiga nästa år. Kommer ni köra samma nivå på QE oavsett, eller kommer ni anpassa dem efter konjunktur och nettoutbud av statsobligationer?”

NDX terminen känns pigg, är vi på väg mot 13,300 och ett starkt månadsavslut måntro?

Tbc…

 

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Fyra lägen att välja mellan!

  1. Christer Sjöström skriver:

    Kul och superintressanta reflektioner -Tack

  2. Anders skriver:

    Du är fantastisk på att göra det ytterst komplexa begripligt. Tack för att du utbildar och vägleder.
    SÅ tryggt att luta sig mot när man funderar

    • GaStan skriver:

      Kul att kunna hjälpa till, och väldigt bra att du ser det som inspiration till dina egna tankar. Rådgivning, särskilt i den här branschen, är så överskattat. Det borde nästan vara brottsligt att inte tänka själv!

  3. Niclas skriver:

    Är en smygläsare sedeln flera år. Din blogg är som ett mycket vara vin som bara smakar rikare och djupare med åren. Har haft mycket bra diskussioner med mig själv efter att du skrivit en ny blogg.

    Kommentarerna håller jämväl mycket hög klass.

    Sammantaget en otrolig inspirationskälla, år efter år. Som Internet var tänkt från början. Fritt utbyte av information. Tack för att du skriver!

    Vi ser fram en spännande vecka.

  4. Igge skriver:

    För jäkla bra!
    Fråga; hur är det med inflationen i dina fyra scenarion? Är inflationen ledande för räntan fortfarande?

    • GaStan skriver:

      Tack, inflationen är ingen stor grej här! Räntorna stiger framförallt för att marknaden väntar sig ljusare tider och säljer obligationer.

      När det kommer till inflationen så kommer den stiga under året för att därefter falla tillbaka… stigande råvarupriser etc är inte räntedrivande. Tvärtom gör de Fed ännu mindre benägen att höja då stigande råvarupriser, om det leder till höjda priser, ger en squezze out på konsumenter varpå efterfrågan går ner.

      Det är därför som man ofta talar om kärninflation, där energi och råvarupriser plockas bort. Hade det bara varit inföation man var efter så kunde centralbanker be staten att höja momsen och amotera på statsskulden för de ökade skatteintäkterna. Då stiger också priserna, men i det läget höja räntorna, då är det bra sätt om man vill skjuta sönder tillväxten. Det är inte vad man vill.

      Stigande råvarupriser beror på ökad efterfrågan i kombination med små lager och produktion, som även lett till flaskhalsar och komponentbrist. Sånt har vi sett tidigare, och det brukar rätta till sig efter ett år. FED har varit väldigt tydlig här.

  5. Mille skriver:

    Varje månadsmorgon, innan jobbet och med nybryggt kaffe i tassen, surfar jag in här med förväntan och förhoppning. Yes, nytt inlägg ute. Jag läser, begrundar och för små anteckningar.

    Brott av 13,300 på NDX = 👍🏻 Brott av 12,700 = 👎🏻 Och så vidare…

    Jag tackar ödmjukast för att du tar dig tid att göra det du gör! Fantastiskt. Och otroligt lärorikt. Sitter själv tech-tung i Tesla, Sea, Nio, Palantir, Sivers, Mercadolibre m.fl. och håller andan, livrädd för långräntan. Haha.

    Trodde 2021 skulle kötta på bra, men sektorrotation och långräntan har fått varje bolag ovan att droppa minst 30%. Ligger lång, men ska NQX ner 10% till, ja då är det bättre med deg på kontot, sitta still i båten och handla till rea/rimliga värderingar. Men de ggr man sålt genom åren, t.ex. Tesla, ja då studsar den upp 150 dollar på en vecka. Grrr.

    Vad säger du, ska glömma att man har aktier och logga in igen 2025? Eller ska man köpa/sälja, ha ont i magen, ibland febrigt glad, och alltid glutta i aktie-appen? I just don´t know.

    Och du, trevlig dag!

    • GaStan skriver:

      haha det låter som en ljuvlig morgonrutin. TACK!!!

      Nej jag tycker inte att du ska anamma det gamla rådet, sitt still i båten, var långsiktig, och lägg aktierna i byrålådan.

      Du ska göra bra från dig på kortsikt… om och om igen…. för summan av många kort sikt = lång sikt

      Men det är klart, man ska även känna till sina svagheter, så har du en benägenhet att sälja low när alla är nervösa, och köpa high när allt känns varmt och fluffy ut…. då ska man nog se över sin strategi!

      Jag tror 2021 blir grymt. 4,500 på SPX. Håller sig räntan på mattan går Nassen ännu bättre. Fortsätter räntan, så underperformar Nassen, men den ska ändå upp.

      Det är mitt year end case… sen finns det alltid andra nyanser, som de riktigt kortsiktiga… och det är om Nassen bryter 12,700… då ska vi testa 12,200 igen. och håller inte den väntar 11,200….. och det är ju inte så kul, och något man behöver en plan för… MEN det ändrar inte SPX 4,500 target då det bygger på andra saker.

  6. Jonas skriver:

    Måndag, riktigt bra förklarat ! Tack !!

  7. Göran skriver:

    Jag vill bara tacka för att du delar dina tankar. Sen länge obligatorisk läsning varje vecka och uppskattas verkligen!

  8. Bödd skriver:

    Tack för mycket bra inlägg!
    Tänkte höra hur du ser på ädelmetaller i nutid och framöver med tanke på dina takes på räntan?

    • GaStan skriver:

      Jag har aldrig varit nån fena på ädelmetaller. Men jag vet att guld korrelerar negativt med real räntan av fult logiska skäl. Dvs om real räntan stiger så är det mer attraktivt att sitta på dollar och köpa bonds än Guld, och faller real räntan är det tvärtom!

      Så du måste du fråga dig var real räntan är på väg och vad guldet prisat in.

      Tittar man på guld så föll det kraftigt i jan/feb. Inte så konstigt… räntorna stack och kärninflationen har det inte hänt så mycket. Då vill man inte hålla guld.

      Men sen två veckor har guldet börjat röra sig uppåt, vilket är samma sak som att ränteuppgången har avtagit.

      Jag tillhör dem som tror att räntorna kan vara rätt stabila här under våren, dvs inte fortsätta upp mot US10yrs 3%. Om det stämmer så kan nog guldet komma tillbaka mot 1,830ish dollar i det korta perspektivet.

      På sikt tror jag räntorna ska fortsätta upp mot 3% utan att vi för den saken skull ha jätteproblem med strukturell inflation…. och då ska man inte ha guld utan den kan nog nå 1,560 i den miljön.

  9. P Bateman skriver:

    Tack för uppdateringen!

    Som vanligt vet man inte vad man ska tro, men börjar mer och mer tro på att räntan ska ner härifrån och börsen med den, men det beror ju på corona och allt kring det…

    I ett sådant scenario kan guld och silver vara riktigt bra! Kanske bitcoin också även om jag inte förstår det? Varför ska bitcoin bli nya guldet? Går ju köpa tusentals olika kryptovalutor men finns bara ett guld. Hur ser likheten ut där?

    • GaStan skriver:

      tror du räntan ska ner, så kommer guld att fortsätta!

      Kan inte Bitcoin… men tror nog mer på det än guldet. Guldets fysiska betingelse gör ju det stökigt att hantera. Bitcoin, givet att det inte är en scam, har ju inte dem nackdelarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.