Kortsikt's Blog

Ja det händer ju en del där ute. Stoxx och Dax ser såklart överköpta ut, men trots detta tekniskt mycket intressanta ut. SPX och OMX är inte lika överköpta, men ser inte lika intressanta ut heller. Dollarns styrka och kronans svaghet spelar in. På det hela taget kan det vara en teknisk köpsignal som håller på att byggas upp. En köpsignal ur bemärkelsen att den svaga börsen vi sett sedan topparna under januari är på väg att vända till nåt annat. Det hade ju varit trevligt. Men det kan även vara en fint och jag vill ha mer att gå på. Tittar man på OMX isolerat känns 1,600 området viktigt. Får vi en äkta köpsignal så tar jag inte bara sikte på gamla pivot punkter som 1680/1720 utan det kan ta oss hela vägen upp till 1,900/2,000 som en del i en avslutande femma.

Brent oljan kan ha toppat ur kring 76 och kan vara på väg mot 70/71. Stark dollar, vikande PMI bidrar. Men så länge som den håller så kan vi nå 78/80 i sommar. Därefter  är jag tveksam. Mycket av allt positivt som surras kring oljan borde vara inprisat kring 80. På lite längre sikt känns konsolidering 60/80 inte omöjlig.

Från Sverige kom lönestatistik från medlingsinstitutet i förra veckan. Givet hur mycket publicitet inflation och Riksbanksmöten får är det märkligt att denna data inte får större uppmärksamhet. Helåret 2017 reviderades ner till 2,4%. Det är gammal skåpmat, men det säger nåt om att lönetrycket inte finns där. 2017 var ju ett starkt år för svensk ekonomi, där arbetsmarknaden anses vara tajt. Men ingen löneinflation. 50% av alla ekonomisk debatt borde handla om detta. För perioden januari/februari i år kom lönerna in 2,6% högre. Högre än 2017 snittet men fortsatt dåligt. Det lirar alltså med en kärninflation om 1,6%.

Tar man in den här siffran, lägger till en svag krona och lite baseffekter så borde kärninflationen leta sig upp mot högst 1,8%. Det är nära målet men trots allt ganska klent givet var vi är i cykeln. Ovanpå det bromsar ekonomin in jämfört med 2017, mycket pga minskad nybyggnation och momentum i Europakonjunkturen har toppat ur pga deras starka dollarn. RU-indikatorn (resursutnyttjande) har också vänt ner från en mycket hög nivå. Den har varit en extremt dålig guide för lönerna senaste årtiondet. Jag förstår Ingves om han inte känner sig stressad att höja. Tvärtom!

Från USA kom det också lönedata i förra veckan. ECI Employment Cost Index kommer kvartalsvis och sägs vara FEDs favorit siffra. Den kom in på 2,7% YoY för 1Q18. Väsentligt högre än sist vilket hökarna gick i gång på. Men om vi ska vara ärliga.

1, NFP timlönedatan har under jan-mars redan flaggat för att lönetakten ligger just där

2, 2,7% lirar med 1,7% kärninflation vilket vi redan sedan innan är inställda på. Särskilt om man ser till svag dollar och andra baseffekter.

Det intressanta är inte datan egentligen. FED säger att de vill höja två gånger till i år till 2% styrränta. Med 1,7-1,9% kärninflation (PCE) så känns höjningen i sommar kassaskåpssäker. Det är även inprisat. En andra höjning i september eller december är inte fullt inprisad. Den förutsätter att datan fortsätter att rulla in ungeför som idag. Men sannolikhet att vi får en höjning under andra halvåret till 2% får ändå anses vara rätt stor.

Men det mest intressanta är egentligen vad som händer efter det. Alla tycks vara överrens om att FED fortsätter att höja 4 gånger till, dvs till 3%. Det är dock inte inprisat ännu. Jag undrar lite ödmjukt, tror man det för att FED har sagt det? FED har haft fel förrut.

1, Om Philips fortsätter att fungera dåligt så är risken stor att inflationen inte kommer högre än 1,9/2,0 och snarare fortsätter att harva där den har legat. Att då tro att FED kommer höja till 3% verkar vara helt osannolikt. Det skulle nämligen tokstärka dollarn, och bromsa in ekonomin och jobbskapandet.

2, Nej FED tror på Philips, och därför flaggar man för att höja till 3%. Men tror ekonomer på FED för att det är FED, eller tror de också på att Philips till slut ska fungera?

Om man tror på FED, så är det väl okej. Samtidigt kan man ifrågasätta det med tanke på deras track record.

Om man tror på Philips, vad har man för underlag för det? Ja, det finns en rad faktorer som pekar på en tajt arbetsmarknad. Men de har varit tajta länge, utan ge effekt.

Hursomhelst. Funkar Philips så kommer FED få rätt, och då höjer de till 3%. Det i sin tur kommer ta yieldkurvan till 0% och därefter får vi recession. Fungerar inte Philip så kommer FED tids nog tvingas att revidera sina planer, och då väntar nåt annat.

På fredag kommer arbetsmarknadsdata från USA.

Deutsche har i 2-3 års tid pekat på en tajt arbetsmarknad. Tids nog visar även en trasig klocka rätt tid. Nedan är bara ett av deras tajthetscharts…

Innan nån ilar iväg i tanken och säger att NU kommer lönerna, så vill jag slänga in ett vedträ i lönediskussionen. I Europa och Japan är många av jämförbara tajthetsmått över arbetsmarknaden på ännu extremare nivåer än i USA. Särskilt i Japan. Men ännu ingen löneinflation. Jag tänker främst på participation rates, dvs andel av vuxen befolkning som har jobb är på höga nivåer, så även i Sverige, men trots detta lyser löneinflationen med sin frånvaro. Jag har tidigare spaltat upp 9 faktorer (globalisering, digitalisering, svaga fackförbund, demografiska aspekter, höga reallöner, lönsamhetsfokuserade bolag i en världs med låg försäljningstillväxt, hög skuldsättning hos stat+hushåll osv osv) som på ett eller annat sätt stör arbetsmarknadens traditionella samband. Men om det diskuteras det lite. Alltför lite.

Men den stora grejen på sistone är ändå Dollarn. Rent tekniskt känns det som den är på väg mot 1,16/1,17. Det target är intakt så länge som vi håller oss söder om 1,215. Varför behöver jag väl knappast tjata mer om, men det handlar om FED är mer hökiga, att ECB inte kan vara särskilt hökiga, relativ PMIs och relativ Surpriseindex flaggat för detta, likviditeten med tanke på QT och budgetunderskott och inte minst…. realränteutvecklingen mellan USA och omvärlden. Så dollarn lär fortsätta att stärkas. MEN!

1, 10-åringen på drygt 3% och 2-åringen på 2,5%. De diskar knappt två höjningar till. Men om Philips inte funkar, så kanske inte räntorna ska högre, och vad ska driva räntespreaden då?

2, Dollarn stärks, likviditetsfaktorn kommer suga upp pengar, PMIs har toppar ur och ränteuppgången i Usa börjar märkas, se nedan

… tänk om vi går in i en lite lugnare period till hösten?

Jag är nästan alltid för tidig! Nu stärks dollarn och ska göra det några procent till…. men man ska nog vara lite försiktig efter det. Särskilt om alla helt plötsligt tycker det är en självklarhet med en stark dollar.

Stark dollar är inte alltid förenligt med svag börs. Men stark dollar innebär att svag krona och euro, vilket oftast ger oss bra börs. Det är det som Dax och Stoxx reagerar på, men som OMX ännu inte riktigt tagit till sig.

Det har kommit en hel del PMIs

US Mfg ISM kom in på mycket svaga 57,3 mot väntat 58,5 och fg 59,3. US Mfg PMI kom in på 56,5 mot flash 56,5 och fg 55,6. Bättre. De konvergerar. Men snittvärdet ser inte så kul ut. Employment delen föll rejält. Det är negativt. Prisdelen gick starkt, vilket snarare är negativt. Det betyder egentligen bara att dollarn varit svag, något man vill kompensera för. New order delen var rätt oförändrad. På det hela taget känns det som om vi toppat ur. Men att nivån är fortsatt okej.

Från Europa kom mfg PMI in på 56,2 mot flash 56,0 och fg 56,6. Tyskland föll till 58,1 mot flash 58,1 och fg 58,2. Stark euro sår hårt, men surpriseindex är rejält nedtryckta. Kan surpriseindex vända upp snart, och dra med sig Europa. Åtminstone relativt USA sett. Jag tror det!

Ska man summera min magkänsla kring PMIs så är det att de kanske ska fortsätta att sjunka, men att förväntningarna hunnit ikapp, och med dem vänder surpriseindex upp, och med tanke på att börserna under Q1 varit rätt sura, så utgör det en grund för en allmänt sett bra börs.

Samtidigt har jag alltid sagt att när dollarn bryter ner, dvs börjar stärkas, så är det dåligt för USA och dåligt för resten av världen. För att antingen innebär det Risk off. Eller är det realräntespreaden, och för att stigande räntor inte ska vara negativt, så måste earnings revisions kompensera. Men frågan är inte om börsen legat före dollarn nu?

Eller handlar det om att Philips kommer skjuten som ur en kanon nu, och inflationen kommer stå klart över 2% på många håll nästa år, vilket alltså kommer tvinga centralbanker till att vara hökiga, vilket kommer få räntorna att stiga ännu mer, och därmed kommer börserna så sakterliga prisa in recession under 2020….. och då kan toppen i januari mycket väl vara 2009-års börscykeltopp. Hmmm, svårt att säga!

Tar du en position, gör det med Stopp loss. Tvingas du stoppa ur dig, sätt en ny stopp för att ta dig in i marknaden igen. Det är allt jag har att säga!

Imorgon kommer Inflation från Europa samt Service PMI från USA. NFP på fredag alltjämnt viktigast.

är i mina ögon…. kommunikation.

Riksbanken sköt upp sin prognos att höja räntan till i december i år. Det är inte en prognos. Det är en funktion av att man inte kommer att höja i september. Allteftersom månaderna rullar på så är det troligt att man inser att man inte kommer att kunna höja i december heller, och då skjuter man på första höjningen till i mars-19. Inte heller detta är en prognos. Men marknaden verkar uppfatta det som prognoser, eller misslyckade prognoser.

Det finns en negativ syn på Riksbankens politik från media, ekonomer och den allmänna opinionen. Man ser det som ett misslyckade ”att man inte har lyckats höja räntan”. Detta är den första stora kommunikationsmissen.

Ingves borde istället säga vid varje räntemöte. ”GRATTIS Sverige!!!!! Ännu ett kvartal har passerat med god tillväxt, nya jobb och ökad köpkraft och välstånd för genomsnittssvensken… UTAN att vi ser några tecken på ÖVERHETTNING, vilket gör att vi kan fortsätta med låga räntor. Vilket gör att alla belånade där ute, dvs stat, företag, hushåll, fortsätter att betala låga räntekostnader och kan använda sina inkomster till roligare saker. Något som gör ekonomin ännu starkare”. EN dag kommer vi att se överhettningstendenser, och då är inflationen i antågande, och då kommer även räntorna att hänga med upp, och med dem räntekostnaderna. MEN det kommer också vara början på slutet för den här konjunkturcykeln…… men vi är inte där ännu, så passa på att njuta. Nu verkar alla tänka ” Åh nej, han höjde inte idag heller!”

Den här politiken har nackdelar, och det är att den för med sig överbelånade hushåll. Då kommer det göra ont den dagen räntorna höjs, vilket gör att nästa recession kommer att bli lång och djup. Detta ser många som huvudskälet till varför han bör höja. Men den analysen är felaktig. Det är viktigt att vi reglerar utlåningen så att STORLEKEN på lånen är på en vettig nivå. Räntekostnaderna däremot, de ska vara så låga det bara går. Så länge bara det går!!!!

Många analyser haltar. Många tänker att den svaga kronan sabbar köpkraften. De tänker att lönerna ökar väldigt lite, samtidigt som importerade varor blir dyrare. Punkt. Jag det låter ju frestande att tänka så. Men det räcker inte.  Man måste se till hela kedjan.

I Eurozonen ligger lönerna strax över 2%. Det lirar med en kärninflation strax över 1%. Eftersom Euron stärkts med nästan 20% senaste året, framförallt mot dollarn men även mot de flesta andra valutor, så har man även importerat en del deflation. Det gör inflationen taktar kring 1% och ser faktiskt inte ut att röra på sig. Lönerna stiger inte. Euron har inte försvagats, PMIs har vänt ner. Europa konjunkturen knallar på hyggligt, men ekonomin är sinnesjukt OHET. Att höja räntorna kraftigt vore tjänstefel. Att ta bort QE är väl okej, då detta snarare är en krisåtgärd, och någon kris är vi inte i. Men Draghi har inte många skäl att höja räntan.

Europa, ink Norge, är vår största handelspartner.

Att höja räntan får konsekvenser. När vi nu talar köpkraft så måste jag nog lära er alla att tänka på nettoeffekter. Lite klurigare, men det är tyvärr så det är.

Höjer Ingves räntan med 1% så skulle det kronan stärkas kraftigt, och vi skulle anringen kunna 1, köpa fler importerade varor och/eller 2, lika många som tidigare men få pengar över. Detta är positivt.

Men det bygger på att inkomsterna, dvs alla som jobbar X deras lön är oförändrat.

Men det är det inte….

När kronan stärks, så blir import attraktivt, och således export mindre attraktivt allt annat lika. Handelsbalansen sjunker. Handelsbalansen ingår i vår BNP. Stigande HB bidrar med tillväxt och tvärtom. Logiken är att export gynnar vårt lands tillväxt, medan importen gynnar ett annat lands tillväxt. Så en stark krona, leder till försämrad handelsbalans, som leder till lägre tillväxt.

Tillväxten har i alla tider varit tajt korrelerade med jobbskapande. Fallande tillväxt är samma sak som ett lägre jobbskapande.

En väsentligt starkare krona leder till att färre jobb skapas, som gör att den aggregerade inkomsterna sjunker.

På samma bog kan vi glida in på löneinflation. Desto fler jobb som skapas, desto större chans att vi når en tajt arbetsmarknad. Skapas inga jobb…. ja då har arbetstagarna ett rätt dåligt förhandlingsläge vid lönediskussionen. Allt annat lika. En stark krona gör alltså att det skapas färre jobb, och kommer därmed i förlängningen få en inverkan på löneutvecklingen.

Således är kronan direkt avgörande för hur stor de aggregerade inkomsterna är.

Det var den ena faktorn. Den andra är skulder och räntekostnader.

Hushållens räntekostnader skulle öka med ca 40mdr vid en räntehöjning om 1%. Hushållens räntekostnader är någon annans ränteinkomst. Men en stor del av dem försvinner till utlandet. Många ränteintäkter stannar i pensionsportföljer, och eftersom inte pensionerna höjs når de inte ut till konsumtionen. Så det blir ett rent konsumtionsbortfall. 40mdr är ca 0,8% av vår BNP.

Så återigen har vi kopplingen, minskad konsumtion och investeringar, lägre tillväxt, färre jobb, mindre löneinflation, mindre aggregerade inkomster.

Så när ni tänker att stark krona gör importen billigare, då är det en plus post helt klart. Men om de aggregerade inkomsterna sjunker mer än importen blir billigare…. då är det nettonegativt.

Detta borde Ingves förklara… men han pallar väl inte. Prata med bönder på bönders vis liksom! Jag vet faktiskt inte.

Vissa tycker att han ska höja för att vi ska sk ”torrt krut” när recessionen slår till.

Jag säger som Ingves… ” Att bara höja räntan för att sedan sänka den är en underlig penningpolitik givet det inflationsmål som vi har.”  Att göra patienten lite sjuk för att kunna bota den…. känns lite knasigt.

Sen tror jag personligen att vi kanske inte behöver vara mer expansiva än Europa. Vi går ju faktiskt snäppet bättre än Europa. Så att ligga på samma ränta som Europa är inte orimligt. Därför borde man kunna höja 25+25. Särskilt när kronan står i 10,50kr.

Apropå det här med kronan. Enligt ovan beskrivning, så är alltid en svag krona bra och en stark krona dåligt. Varför driver inte Ingves kronan till 20kr mot Euron om det är så fantastiskt. Jo för att även om en Scania lastbil blir dubbelt så billig för omvärlden så kommer de inte att beställa dubbelt så många. Rationella kunder vet ju hur många de behöver. De försöker bara hitta den bästa givet priset. Så en eur/sek på 20kr skulle göra exporten bättre, men inte dubbelt så hög. Importerade varor däremot skulle samtliga bli dubbelt så dyra. Så det är en balansgång. Vi vill alltid maximera handelsbalansen i kronor och ören. Men den är inte linjär med kronan. Utan att ha bevis tror jag inte att handelsbalansen blir så mycket mer hjälpt vid 10,50 vs 9,50. Vid 8,50 brukar exportbolagen klaga. Så det funkar inte heller. Ingves har tidigare hintat att 9,50 är en bra nivå. Det öppnar ju faktiskt upp för att höja 25+25, för det skulle garanterat få kronan att stärkas ner mot den nivån.

Sen handlar det om vad Draghi gör. Tar han bort QE i september, eller december, eller ännu senare. Vilka nivåer på QE gäller om han fortsätter. Tar han bort QE i september eller december. Ja då blir det klart lättare för Ingves att höja om han vill.

Jag förstår Ingves att han vill balansera penningpolitiken, dvs ta upp realräntorna till noll. Men givet relationen mot Europa, och hushållens lån, så funkar det inte. Han kan på sin höjd höja mot europas nivå.

Men vad händer när Svenska OCH Europeiska arbetsmarknaden blir tajt på riktigt någon gång i framtiden, och lönerna verkligen tar fart? Jag först ökar tillväxten, eftersom aggregerade inkomster ökar snabbare, men sen drar inflationen och då kommer ECB och Riksbanken att höja, och då drar räntekostnaderna. I synnerhet för svenska hushåll. Sen kommer recessionen, som den alltid gör i en mättad ekonomi med stigande räntor (yieldkurvan 10-2 går under noll). Då kraschar allt varpå centralbankerna får nolla räntorna igen…. men en recession, precis som en konjunkturuppgång, lite som en snöboll. Den går inte att stoppa utan den växer sig större och större. Det handlar i sin tur om att trots att räntekostnaderna är noll och inget så vågar inte hushåll shoppa och företag investera. De sparar!!! Men till slut vänder det…. och så tuggar det igång igen. Som vanligt, som alltid. Det är så enkelt.

Sen frågar vissa, tänk om det finns strukturella faktorer som gör att lönerna inte kan stiga? Njae, tänk er en värld där ALLA har jobb. Då har åtminstone jag svårt att se hur lönerna inte ska stiga.

Men låt gå för att löneinflationen ligger långt bort. Vad händer om recessionen slår till, när inflation och räntor är så låga? Då vill jag vända på frågan: kan vi få global recession när alla belånade har låga räntekostnader? Recession har alltid varit en konsekvens av mättad konjunktur, stigande räntekostnader och fallande tillgångsvärden. Jag är inte säker på att en traditionell global lågkonja kan inträffa så länge som räntekostnader är låga och tillgångsvärden är höga. Strukturellt lägre tillväxt Ja, men djup lågkonja är tveksamt. Så länge som vi växer skapas det jobb, så länge som det skapas ett jobb borde vi ta ett steg närmare löneinflationen… så tids nog borde de klassiska mekanismerna träda i kraft…. men recession utan tecken på överhettning och stigande löner. Det vete tusan.

Så Grattis Sverige…. ännu ett räntemöte med oförändrade räntor, och därmed fortsatt låga räntekostnader. Jag tror jag äter ute ikväll, och trycker upp svenskt tillväxt med ytterligare någon promille…… spridningseffekterna gör att det kanske skapar ett jobb åt någon där ute i landet. Jag får en god middag ikväll, någon annan får ett jobb imorrn. Är det någon som önskar sig motsatsen? Inte jag!

ps. Men snälla inför Skuldkvotstak och trafikljussystem, samt addera BRF föreningens skulder i lånelöftet så blir jag glad ds.

Frågan är om vi står inför ett trendskifte och en start på den sista och avslutande rörelsen, dvs fas 5, eller inte?

Oavsett om man tittar på OMX, Dax eller Stoxx så är samtliga index överköpta, handlas kring viktiga FIB-nivåer samt olika typer av motstånd. Rekyl kommer, 100% säkert. Om det vänder ner nu, mitt på motstånd eller strax över känns rätt oviktigt. Delar av dagens optimism kommer att pysa ut innan det eventuellt fortsätter. Frågan är ”fortsätter i vilken riktning?”. Väntar trendskifte, dvs högre nivåer eller ska vi testa gamla lows i linje med fallande trend, eller i bästa fall konsoliderande trend?

Jag ser anledningar som styrker både en bull och bear syn.

Bull: Surprise index, både i USA och Globalt har kommit ner kraftigt, och chanserna är rätt hyggliga att datan framöver kanske inte blir så dålig RELATIVT förväntningarna. Det skulle i så fall få surpriseindex att studsa. Positiva surpriseindex i kombination med svag börsutveckling sedan januari. Det räcker kanske för ett trendskifte?

Sen blir jag lite fundersam. Citis index visar att det finns mer nedsida i Usa

Bear: Dollarn, jag tittar på graferna över DXY och Euron, och undrar, är det dags för dollarn att bryta ner och inleda en period av förstärkning? Dollarförstärkning är i regel inte bra. Lite beroende på anledning.

1, Genom realräntespreaden mot omvärlden, dvs att räntorna fortsätter att klättra i USA. Något som allt annat lika är dåligt om det inte kompenseras av vinstrevideringar. Risken är stor att den högre räntan väger tyngre än revideringarna. Dvs negativt för aktier. Ovanpå det har du det faktum att stark dollar brukar vara dåligt för realekonomin vilket gör att vinstrevideringarna ska vi inte hänga i granen.

2, Genom Risk Off, dvs investerarna flyr risk, och köper trygga tillgångar som amerikanska statspapper, vars ränta faller, samtidigt som dollarn stärks. Risk off är dåligt för aktier.

Om vi har en klart starkare dollar framöver, så har jag svårt att se hur detta kan vara förenligt med ett trendskifte och högre nivåer.

Det har kommit lite data på sistone:

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 58,1 mot väntat 57,5 och fg 58,2. IFO kom in på 102,1 mot väntat 102,8 och fg 103,3. Lite blandad kompott men inte tokdåligt. Tyska exportindustrin har ändå klarat eurostyrkan rätt bra måste jag säga! Från Europa kom Flash in på 56,0 mot väntat 56,1 och fg 56,6. Typ analys!

Från USA kom Mfg Flash in på 56,5 mot väntat 55,0 och fg 55,6. STARKT! Service flash kom in på 54,4 mot väntat 54,0 och fg 54,0. BRA! Detta ligger i linje med mitt Surpriseindex resonemang.

SCB kom med data över svenska arbetslösheten. Den siffran är totalt ointressant. Däremot är jobbskapandet alltid intressant. Senaste året har det skapats 75,000 jobb. Eftersom vi är ca 5 miljoner skattebetalande knegare i landet så innebär det en sysselsättningsökning på c1,5%. Enligt min skolbok är jobbskapandet över tid BNP minus 1%. Det betyder att 75,000 jobb lirar med 2,5% BNP tillväxt, vilket är lirar med senaste årets tillväxt.

Imorgon är det räntemöte och många tycker att Riks borde höjt för längesedan. Inte för att gå händelserna i förväg, men en höjning med 25 punkter kostar ungefär 10,000 uteblivna jobb. Hur räknar jag?

0,25% gånger hushållens skulder på knappt 4,000mdr = 10mdr i ökade räntekostnader

Ökade räntekostnader = Minskad konsumtion och annat.

10mdr i konsumtionsbortfall, sett till landet BNP om 4,600mdr är lika med ett tillväxt tapp på 0,20% (10/4600mdr).

0,20% lägre tillväxt motsvarar ca 10,000 färre jobb. (0,20% X 5m sysselsättning)

Slutsats, en höjning med 25 punkter gör att det potentiellt skapas 10,000 färre jobb kommande 12 månader.

Anledningen till att jag tar upp detta nu är för att Riksbanken kanske är duvig imorgon, vilket kommer kritiseras från höger och vänster. Jag bara säger att även små höjningar kommer få tråkiga effekter på jobbskapandet.

Min stilla fråga i det läget är, GIVET ATT DET INTE FINNS NÅGRA ÖVERHETTNINGSTENDENSER, ska Riksbanken verkligen motverka jobbskapande?

Som ganska naturlig följdfråga kan man fråga sig, Vad är det som skapar ÖVERHETTNINGSTENDENENSER? Jo det är en hög tillväxt under en längre tid i kombination med ett högt resursutnyttjande. Förr i världen handlade ett högt resursutnyttjande om två saker. Dels en tajt arbetsmarknad, och dels ett högt kapacitetsutnyttjande i industrin. Den senare har i samband med globaliseringen spelat ut sin roll. Kvarstår gör arbetsmarknaden. ÖVERHETTNINGSTENDENSER skapas alltså av en tajt arbetsmarknad i kombination med hög tillväxt. Det utmynnar i högre löner och därmed högre inflation. Idag har vi låg löneinflation. Därmed borde man kunna säga att arbetsmarknaden inte är tajt. I det läget höja räntan, som alltså försämrar förutsättningarna för jobbskapande, gör att arbetsmarknaden tar ett steg bort från ÖVERHETTNING. En centralbank borde i mitt tycke arbeta för att arbetsmarknaden ska gå i en riktning mot ÖVERHETTNINING, och när man sen ser tendenser av detta. Ja då vänder man på kappan, och kör en omvänd politiken. Detta är för mig väldigt logiskt.

En nackdel med en expansiv penningpolitik är att vissa hushåll tenderar till överbelåna sig. I en rationell värld borde inte bankerna låta detta ske, med tanke på att det skapar problem för dem själva på lång sikt. Dock agerar bankerna på kort sikt, då de kortsiktiga vinsterna har högsta prioritet. Så i mångt och mycket är det aktieägarnas fel. Eftersom bankernas agerande (i kombination med hushåll som faktiskt vill vara överbelånade) inte bara riskerar skada aktieägare och de överbelånade hushållen på lång sikt, utan även resten av ekonomin och oss alla andra, även de utan lån, så måste bankernas utlåning regleras. Det har man försökt, vilket är bra. Dock är jag kritisk till val av regleringar.

Sen undrar jag om det finns en microchans att Riksbanken överraskar imorgon. Eftersom Eur/Sek är så svag skulle de kunna kosta på sig ett uttalande om att en höjning är genomförbar. Ingves har ju tidigare sagt att han ogärna vill se kronan under 9kr mot Euron. Typ att han är nöjd med 9,5kr. Men marginaleffekten mellan 9,50 och 10,40kr måste ändå vara mindre, då även en för svag valuta får negativa konsekvenser. I min värld finns det tre lägen i penningpolitiken, den expansiva som ska användas i kris, den åtstramande som ska användas i överhettning, och en balanserad som ska användas därimellan. Givet hur Sverige mår, dvs med stark tillväxt fast utan överhettningstendenser så kan man argumentera för motsatsen. Det tror jag Riksbanken håller med om. Man borde ha modet att ta myrsteg mot den politiken. Anledningen är att skulle vi i hamna i ett läge av överhettning, så är det mycket enklare och bättre att gå från en balanserad politik till en åtstramande, än från en expansiv till en åtstramande. Problemet, som jag kan hålla med Riksbanken om, är att det är svårt att gå från expansiv till balanserad utan att ekonomin tar stor skada. Det är inte syftet. Man vill göra det utan att ekonomin tar skada. Viss inbromsning JA, men den får inte kraftigt försämras, för då tvingar det bara Riksbanken att återvända till expansiv politik längre fram, och det var ju inte syftet. Bättre att avvakta till man kan ta de där myrstegen utan att ekonomin tar för stor skada. Det här är nästan mer art than science, och är uppenbarligen svårt att kommunicera till marknaden på ett pedagogiskt sätt.

Nu när det börjar nalkas val kommer Sossarna kritiseras för att de saknat handlingskraft. Jag håller med om detta. Men ur ett RELATIVT perspektiv, så är de lika dåliga som många andra tydliga. Inte för att det är någon ursäkt… men ändå rätt kul.

Trevlig kväll!

Minskad oro för handelskrig, Nordkorea ska träffa USA….. media sätter många rubriker till varför börsen går upp och ska fortsätta upp. Om jag själv får välja EN anledning till ett trendskifte så är det att surpriseindex är relativt nedkörda och marknaden spekulerar i att de kanske bottnar ur här under vårkanten för att sen vända upp. Dvs inte att datan ska komma in så otroligt starkt i absoluta termer. Men att den kommer in bättre än väntat. Det brukar vara positivt för kurserna.

Dock noterar jag en viss överköpthet, så precis som så många gånger förr kan den pysa ut så blir det baissetoner igen. Stoxx, Dax, SPX är alla uppe på tekniska nivåer som är lite vanskliga. Fib50 motstånd och sånt. Risken att de fintar fram köpsignaler är också stor. Jag är inte outright tekniskt positiv ännu!

Tar man en titt på oljan ser det ju bra ut fundamentalt. Lager kommer ner, OPEC har ett nytt fokus som helt inriktar sig på att hålla lager i balans, och därmed upprätthålla prisbilden. Samt geopolitiskt stök. Det är mumma för oljan. Men det är också till stora delar inprisat är jag rädd. Tekniskt borde Brenten toppa ur kortsiktigt kring 76usd, även om jag ser tekniska target nivåer mot 78-80 innan sommarens slut. Men som sagt, har man legat i oljepapper, så bör man lägga upp en exitplan. Sett på lite sikt så är nog Opec nöjda om oljan kan hålla sig kring 60-80usd per fat.

—-

Jag brukar lyssna på Dagens Industris makropodd, särskilt när Olof Manner är med. Han har den unika kombinationen av lång erfarenhet, djupa kunskaper i makro, men står också med båda benen i verkligheten då han har praktiskt erfarenhet av handel i ränte- och valutamarknaden. Men för den saken skull tycker jag inte alltid samma sak som honom 🙂

I podden lyfter han fram Riksbankens mekaniska syn på inflation, som enligt honom helt bortser från styrkan (eller svagheten om den skulle infinna sig) i konjunkturen. Vidare är han rädd att inflationen kommer i ett senare skede när konjunkturen vänder ner. Intressanta tankegångar som inte är helt tokiga.

1, Han tänker att ett upptrappat handelskrig leder till stigande priser.

2, Han tänker att en svag valuta leder till högre importpriser

3, Han tänker att energipriser är på uppgående vilket leder till högre inflation, framförallt headline inflation, men även indirekt core, då tillverkningen av varor fördyras genom högre energipriser

4, Han tänker att tajtheten i arbetsmarknaden leder till högre löner med fördröjning.

Allt detta skulle innebära att inflationen riskerar att ta fart när konjunkturen vänder ner. Detta skulle leda till en åtstramningspolitik, pga Ingves ”mekaniska syn” på inflationen,  när vi behöver motsatsen.

Jag tror han har fel.

En centralbank ska inte bromsa för att konjunkturen är god. De ska bromsa för att de ser överhettningstendenser. Överhettningstendenser är nyckeln. Överhettningstendenser överensstämmer ofta med inflationssiffran, men INTE ALLTID.

Ja, tajthet i arbetsmarknaden bör resultera i löneglidning, och ja, detta sker ofta med en fördröjning. Men man ska inte tro att om Sverige växer med 0-1% och det försvinner 50,000 jobb under ett år, eller i bästa fall är oförändrat, så leder vare sig avtalsförhandlingar eller individuella lönesamtal till några stora lönehöjningar. Det är naivt!

Stigande importpriser till följd av handelskrig och svag krona samt högre energipriser, är  samtliga faktorer som leder till stigande inflation, men inte den typen av inflation Ingves tittar efter. Dvs vänder konjunkturen ner, så får ovan faktorer en negativ inverkan på oss, genom att de minskar köpkraften i reala termer. Av samma anledning som Ingves tittar på inflationen rensat för räntor, så kommer han se det här på samma sätt. Det är nämligen inget som pekar på överhettning, tvärtom. Även om inflationssiffran i teknisk mening stiger.

Jag tror han har fel att Ingves är så mekanisk i sin syn på inflationssiffran. Ingves vill stimulera tillväxt och jobbskapande så länge det bara går. När han ser överhettningstendenser kommer han att sluta. Inflationssiffran är enligt Ingves inte perfekt, men över tid har den speglat detta.

Different put, jag tror till och med att Ingves kan tänka sig att höja räntan om vi har hög tillväxt och stigande löneinflation, fast där energi- och valutaeffekter m.m. temporärt håller tillbaks inflationssiffran i teknisk mening.

Faller tillväxt, löner och jobbskapande… så är det bara en tidsfråga innan det sätter press på inflationen, även om den temporärt kan vara hög. Detta kommer Ingves att förhålla sig till.

Den stora risken är snarare att marknaden börjar tappa förtroendet för Riksbanken. Inte pga att Riksbanken gör fel utan för att marknaden inte förstår hur de tänker . Dvs om Riksbanken inte höjer räntan oavsett tillstånd i ekonomin… vad är det för strategi????

Därför är det viktigt att Ingves är tydlig mot marknaden och säger att ”vi stramar åt när vi ser tydliga tecken på överhettning. Ser vi inga sådana tecken så gör vi inget. Det finns en risk att vi inte uppnår överhettning i den här konjunkturcykeln, innan det blir sämre tider igen, och då kommer vi inte ha kunnat höja. Det är inte vårt fel om vi inte uppnår överhettning, särskilt inte om det hinner bli lågkonja igen. Vår politik strävar efter tillväxt fram till vi ser överhettningstendenser. Det är allt vi kan göra”

Typ nåt sånt!

Manner lyfter också fram det faktum att de närmaste 10 åren kommer att bli annorlunda med hur det varit., och politikerna pratar inte om det. Han tänker främst på tre saker

1, de som är födda 45-55 försvinner från arbetsmarknaden. Färre ska försörja fler!

2, utanförskap, grupper som saknar rätt kompetens får inte jobb

3, AI, machinelearning, automatisering etc gör att många jobb kan försvinna, och några nya tillkommer.

Okej, vi har inte facit, men varför har vi inte ens någon diskussion?

——

I nästa vecka är Riksbanksmöte. Ingves, några frågor, och några försök till svar 😀

1, När planerar ni att höja räntan?

ja du, det beror på, låt oss se vad ECB gör i septemer. Att höja med 25 prickar kan ju vara värt att testa i år. Hushållens Räntekostnaderna ökar med c10mdr sek vilket slår mot bnp med ,25% allt annat lika. Det går att översätta till minst 10,000 UTEBIVNA jobb. Det är ju synd trots allt!

Det beror på Ecb trots allt. 10,4 sek/eur och ECB småhökar lite. Det funkar. Jag tycker ju att det är trevligt om jag ger räntorna en knuff som sprider sig till andra räntor, typ bostadsoblisar, åtminstone så att lånelöftena chillar lite. Thedeens grejor hjälper säkert, men kan jag hjälpa till och hålla tillbaka för höga lån. Då hjälper jag gärna till. Gud vad jag har tjatat om detta!!?

2, Skuldkvotstak, vad tycker du om det? Varför hamnar det så långt ner i debatten?

Bra

Och Bra fråga! Inskränkningarna i avtalet mellan bank och hushåll blir för stora och för definitiva. Bankermas kärnverkahet blir för inskränkt! De vill inte det! Andra branscher påverkas också! Många månniskor ser det som negativt, därför blir det en svår fråga att driva av en politiker.

3, Kan vi få recession utan högre räntor och inflation. Det måste vara första gången i så fall.

Ja, sverige är ett litet land med stor export, även om handelsnettot minskat trots hygglig export men tyvärr pga stark import tack vare högkonjunkturen, vilket gör att vi är mottagliga for externa chocker. Typ en brutal lågkonja i Usa sprider sig direkt till Europa… som vi sugs in i. Ja nästan snabbare än Grekland. Men den lär både bli kort och grund därför att

a, vår låga statskuld, ink kommunskulder, gör att vi kan köra budgetunderskott

b, lågkonjan kommer inte översättas till högre räntor för vår del. Detta gör att lånelöftena blir ok, vilket är en kudde för bostadspriserna, vilket ändå slår mot confidece, men framförallt, nivårmässigt okej räntenivåer gör att räntekostnaderna är fortsatt rätt låga. Hushållen har fortsatt rätt okej cash flow post interest. Det är super supportive!

En ränterelaterad recession, classic style, är tusen gånger skadligare för Sverige.

4, Lönerna har legat stilla i många år… kommer de lyfta närmaste åren? Varför?

FED har ingen aning, inte vi heller. Klassiska mått visat på tajthet. Det har tidigare lett till löneglidning och inflation. Vi kan inte förkasta detta. Det kostar för mycket i confidence tapp om vi har fel. Men kostnaden av att ha fel om Philips inte funkar. Den är låg.

5, Tror du ECB avslutar QE i år? Spelar det nån roll för svensk penningpolitik

Jag tror och hoppas det. Europa mår okej. Att gå in i sämre tider med nollränta. Det tror jag man kan ta. Man kan alltid peka på låg lönebidning och kärninflation. Men att göra det utan slopat QE. Då uppfattas man som bara vara behind the curve. Men  till och med att slopa QE måste vara skitjobbigt, med så pass stark Euro och vikande PMI.

Personligen tror jag att:

Slopar ECB QE i september eller december är det goda chanser att Ingves höjer i december. Givet att ledande indikatorer inte kapsejsat totalt och kronan ligger kvar över 10kr. Ligger QE kvar nästa år lär inte Ingves göra nåt. Att Ingves ligger kvar på -0,50% är idag till stor del en funktion av ECB. Sen kan han inte höja 200 prickar för det hade sabbat ekonomi, jobb, löner och inflation, pga av våra skulder… men lite hade han kunnat höja.

Svenska kronan ska vara attraktiv för omvärlden. Den ska ge redan konkurrenskraftiga varor en knuff till exporten. OCH Den ska ge import lite tuffare villkor. Men inte så här svag, för nettoeffekten blir inte positiv. Det vet jag att Ingves inte heller tycker. Titta på KIX, han är ok med 9-10kr.

Men vår handelsbalans är ett problem. Den är svagt negativ. För 10 år sedan var den stark. Konjunkturen och låga räntekostnader har gjort Svenska hushåll shoppingstarka. Importen har vuxit för snabbt. Omvärlden har haft för svag tillväxt, för att efterfråga svenska varor, billig eller dyr krona är sekundärt.

vår import är någon annans export. Bra för deras tillväxt, sämre för vår. Lägre tillväxt, lägre jobbskapande. Lägre jobbskapande lägre köpkraftsökning, givet  oförändrade löner. Rätt segt! Ser hellre att de konjunkturstinna svenskarna, men låga räntekostnader, hellre får känna av en svag krona, vilket allt annat lika ger en mer jobbstimulativ handelsbalans, än en stark krona som gör Palma restaurangerna lite billigare. Hellre låga räntekostnader och höga tillgångsvärden än en Bläckfisk sallad för 170kr istället för 140kr och motsatsen. Då sanningen är att 140kr för en Palma lunch inte gör livet roligare så räntekostnaderna vänt upp, portföljen gått i backen och det är allmänt trist konjunktur.

Svenska folket ska vara så jävla tacksamma att tillväxten i världen, ur ett historiskt perspektiv, är så låg, att globaliseringen, digitaliseringens och 6 faktorer till gör att det inte har skapats någon riktig överhettning, inflation och stigande räntor. Som det gjorde förr. Istället har vi haft en positiv konjunktur sen 2010, över 400,000 jobb har skapats sen low, vi betalar 1,000kr på en lånad miljon och våra portföljer, nästan oavsett vad de innehåller handlas nästan på ATH. Det är en present vi tar för givet, men som inga generationer innan oss har upplevt.

Men  vi gjorde ett misstag. När Riksbanken släppte ansvaret för Finansiell stabilitet till Finansinspektionen, och istället fick ett isolerat inflationamandat, eller ska jag säga ”mandat att skapa jobb och tillväxt, genom låga räntekostnader och en inte för stark krona, tills det luktar bränt/överhettning” så hade Finansinspektionen   Inget facit över vad negativa räntor skulle göra för vissa hushåll ut belåningssynpunkt. Inte Riksbanken heller om de haft kvar sitt mandat. Med facit i hand borde finansinspektionen tänkt så här ”bankerna finansieras genom bostadsobligationer som har en koppling till statspapper och styrränta. Deras finansiering styr utlåning. Om riksbanken sänker räntan så beviljas större lån. Nej, de som tar lån kan med råge betala räntekostnaderma. Men med em stigande ränte får det klart negativa konsekvenser. Där borde man infört skuldkvottak. Dvs låna upp till en viss nivå. Den nivån gör att du klarar räntekostnader i alla lägen. En garanti för att kunna bo kvar. Men just nu är räntorna löjligt låga, så dina räntekostnader är nästan inget. Mycket pengar över varje månad? Shoppa el amortera. Spelar ingen roll!

Men då tänker någon! Men oj, med mindre lån och pengar, då kan ingen köpa i den dyra bostadsmarknaden. Hallå!!! 90% av alla köpare är även säljare. 90% av alla säljare är även köpare. Prisbilden är inget annat än en reflektion av människort EK och beviljat lån på fickan. EK beror på priset, som beror på köparens EK + lån. Allt kokar ner till lånets storlek. Som beror på lånelöftet, som beror på kalkylräntan, som har en koppling till de långa räntorna… som i sin tur beror på styrränta, Sverige well being och omvärldens syn på oss.

Detta är synd! Inte för bostadsbyggarna som hade några härliga år fram tills i höstas. Men för de flesta av oss andra. Villorna och bostdsrättern i Sverige, som byggdes innan 2012. Vilket måste vara 95% var bebodda innan. Precis som idag. Men två saker är annorlunda. Värdet på bostäderna är högre, och hushållens lån är högre. En sak vet jag. Att hushållet som sett sin bostad gå från 1,5 till 3 mkr senaste 10 åren har inte 1,5mkr mer på banken. För 1,5mkr hade han kunnat åka jorden runt och bo på Four Season. Men det kan han inte. Om han säljer och flyttar till hyresrätt eller belånar kåken kan han… men det känns inte så kul kanske? Inte för en nybliven miljonär. Däremot vet jag att x hushåll tagit upp x mdr i lån. Det gör inget idag. Visst har du 4mkr i lån betalar du 4,000kr i månaden. Har du 3mkr betala är du 3,000kr. Tusen i månaden kan man ha kul för. Särskilt om får bo i samma bostad som idag. Men ingen bryr sig om det. Alla är så glada för sitt EK. Jag undrar? När ska du få nytta sv det. När du flyttar till hyresrätt? Nähä, okej, du och familjen vill bo kvar på samma ställe el med samma standard? Okej, när du dör så ärver dina barn en fet förmögenhet? Men vänta, tack vare höga priser på bostäder har de fått ta stora lån. Som de nu kan amortera med arvet. Men vad gör dett netto?små lån-små arv eller tvärtom?  Ta in ränterisken i ett högbelånat samhälle. Du fattar! Dessutom, små lån går att amortera bort, det är svårare med stora. Det kanske ger en tröst på äldredagar när pensionen eventuellt blir mindre än lönen du hade innan.

skuldkvotstak, mindre lån, lägre priser? Vem hade surat? No1, bankerna, tajta räntenettomarginaler ger dig bara en möjlighet att öka vinsterna substasiellt… öka stocken du förräntar, låna ut mer! Vilket man gladerligen gjort faktiskt. Firmor inom nybyggnation, byggbolag, byggvaruhandeln, mäklare, arkitekter osv har gynnats. And guess what, deras anställda klipper sig och handlar på ICA. Så visst har Finansinspektionens flathet, pga politiker, ändå bidragit till tillväxt och allas vår nettonytta.

Men jag är ändå rädd att det har skett på bekostnad av:

1, vissa hushåll inte klarar sin ekonomi  i ett väsentligt högre ränte läge

2, och snitthushållet har mer lån än tidigare, vilket gör att stiger räntorna så ger det större negativ effekt på svensk ekonomi än om lånet varit mindre

Helt i onödan!

Sen måste jag säga att vi står rätt långt från ett väsentligt högre ränteläge, såväl i Sverige som annorstädes. Löneglidningen är klen och då blir köpkraften klen och pekar väldigt lite att Philips ska blomma ut i full kraft. Nån gång? Ja troligtvis. Men ingen kan säga när… och det verkar ganska långt borta eftersom det verkar kärvas ohygglig mognad och tajthet i arbetsmarknaden

Men Storbritttanien? De får effekter  pga distresshet. Dvs hamnar man i en situation likt Brexit, och kronan försvagas ohyggligt och utlandet säljer obligationer så att priserna faller och räntorna stiger, samtidigt som man hamnar i en situation med valuta driveninflation. Då är det knepigt. Det handlar inte om överhettning. Det handlar snarare om förtroende. Något vi bör fundera på i den här rätt turbulenta och rätt integrerade världen.

———

Från Europa kom inflationsdata som visade att core CPI ligger på 1,0% YoY, samma som estimaten för två veckor sen och i linje med sist. Samtidigt finns det dem som tror att den kan börja röra sig uppåt. Jag skulle säga att okej, kanske någon tiondel, men knappast mer. Stark Euro, Svag lönebildning. Hoppas inte på för mycket!

Från USA kom Retail sales in snäppet bättre än väntat. Samtidigt kom Empire Mfg PMI in på 15,8 mot väntat 18,4 och fg 22,5. Sämre. Philly FED kom in på 23,2 mot väntat 20,1 mot fg 22,3. Bättre, men tydligen var många ledande komponenter i den, typ New Orders, rejält svag.

I nästa vecka får vi flash PMIs och IFO. Svensk statistik, räntemöten och gud vet allt!

Njut av solen tills dess!

ps. När ni sitter i solen och njuter så föreslår jag att ni går in och gör valkompassen. Riktigt kul. Inte minst för att man oftast tror man är nåt, sen visar den nåt annat!

https://www.svd.se/mer/om/valkompassen/

ds.

Hox Valuegard kom in precis och brf priserna i sthlm var oförändrade jämfört med månaden innan. Det är en stabilisering vi ser. Normalt sett är q1 den säsongsmässigt starkaste tiden på året. Men tack vare turbulensen i marknaden så biter det inte på samma sätt denna gång.

Ser man till den 5-åriga bostadsobligationen så har den fallit tillbaka. Eftersom den sätter priserna på femåriga bundna bolån, och som ofta ingår som en komponent i beräkning av kalkylräntan, och som är helt avgörande för lånelöftena. Så är det min slutsats att lånelöftena är fortsatt generösa. För dem som blir beviljade ett lånelöfte vill säga. Det betyder egentligen att trots all turbulens kring nybyggnation, amorteringskrav, ”köparnas marknad” osv…. så har köparna fickorna fulla med pengar. Det är den enskilt viktigaste anledningen till att marknaden håller sig. Vad många inte fattar är att det hade varit väsentligt värre om det var tvärtom, dvs tajt utbud, noll nybyggnation, inga amort-krav what so ever…. men där räntorna på bostadsobligationerna stiger brant. Då hade köparna haft väsentligt mindre i fickan, och priserna hade snällt fått rätta sig efter det. Oavsett hur ”fundamentalt stark marknaden” hade varit.

Det finns också dem som säger att utlandet misstänker att det inte står rätt till i vår bostadsmarknad, och kronans svaghet delvis kan förklaras av detta. Det är helt felaktigt. Om utlänningarna hade misstrott svensk fastighetsmarknad hade de storsålt sina bostadsobligationer, vars räntor hade ökat kraftigt, och vi hade blivit jävligt medvetna om detta då våra boräntor hade rört sig i synkront. Nu är det inte så!

Vad händer med priserna framöver. Ja priserna diskonterar en bostadsobligation på 1% när den stor i 0,3%. Vem har fel?  Priserna eller obligationen? Svårt att säga. Tids nog kommer de att konvertera. 1% bostadsobligation lirar egentligen med en styrränta på -0,5% (+100bp 5yrs statsobligation + 50bp spread för bostadsoblisen) så egentligen är bostadsmarknaden rationell. Så det borde snarare vara den som stiger mot 1% än att bostadspriserna stiger med 5-10%. Nedsidan på bostadspriserna borde i alla fall givet vad vi vet idag vara klart begränsad.

Det blir en lugn makrovecka. Detaljhandel och Philly FED från USA. Inflation från Europa. På kort sikt tror jag kronan kan ha försvagats klart och borde rekylera lite. Stark krona – svag börs. Åtminstone relativt sett. Givet var Stoxx och Dags befinner sig, och jag ser ingen omedelbar anledning till att de ska bryta upp, utan kanske snarare falla tillbaka, så borde analysen vara att oddsen för OMX snarare ligger på nedsidan…. men det är ingen prognos om man säger så! Oljan fascinerar, så länge som Brent inte går under 70,5usd så kan vi nog nå ännu högre toppar. För en gång skull verkar oljeaktierna hänga på….

Det har kommit en del inflations data på sistone.

Från  USA kom core PPI in på 2,7% mot väntat 2,6 och fg 2,5. En ganska hög siffra, vilket såklart handlar om svag dollar och indirekta effekter från energi. Jag förstår om Amerikanska företagare säger att de vill höja priserna. Vilket de gör. Frågan är om de kan, och hur mycket?

Euron stärktes efter uttalanden från ECB att de planerar att avsluta QE som för närvarande löper med 30mdr EUR i månaden fram till siste september. Vissa är förvånade över detta då 1, euron är stark 2, ledande data har vänt ner och 3, kärninflationen känns cementerad kring 1% vilket dessutom lirar med lönerna. Jag tror att ECB tänker ungefär som FED gjorde förr, dvs att ta bort QE är inte en åtstramande åtgärd, utan en mindre expansiv åtgärd, vilket inte är helt orimligt då Europa mår hyfsat bra. Dock är man mil från överhettning och en åtstramande politik. Tror man dessutom att man ska höja räntorna längre fram, så bör man ta bort QE dessförinnan. Sen är det frågan, slopar man det helt i september, eller skalar man ner det till 15mdr i några månader först, och i så fall hur länge? En del verkar tro på 15mdr sep-dec.

Som sagt, stark euro har gjort att datan inte riktigt levt upp till förväntningarna i år. Det är old news. Det som är intressant är om förvätningarna har börjat komma ikapp… se chart nedan.

Om marknaden i absoluta termer börjar trenda uppåt, samtidigt som surpriseindex i europa vänder upp…. ja då är det är Europa exponeringen man kanske ska ha?

Från USA kom core CPI in på 2,1% mot väntat 2,1 och fg 1,8. Det är en stark siffra, men den handlar mycket om baseffekter. Dvs telefonitjänster höll tillbaka priserna förra året vilket gör att den här blir strukturellt hög. Svag dollar gör säkert sitt också.

Vi vet att Core CPI om 2,1% lirar med Core PCE kring 1,6-1,7.

Vi vet också att lönerna som taktar just nu kring 2,7% lirar med core PCE om 1,7%.

Så för att summera, vi vet att core PCE är på väg upp mot 1,7%. FED tror på 1,9% mot slutet av året. Det är fullt möjligt. Det beror lite på hur lönerna utvecklas och inverkan från den svaga dollarn. Ser man till dollarn är det fullt möjligt. Beror lite på konjunktur och pricingpower hos företagen (som jag var inne på under PPI). Men stannar lönetakten där den är idag, så kommer inflationen att toppa ur där och vända ner igen. Handelskriget vågar jag mig inte på någon prognos vilken inverkan det har. Än så länge är förmodligen best guess att det är försumbart. Mest mediabrus, men det kan såklart utvecklas till något realekonomisk. Det är bara det att de stora ”mediala” grejorna sällan gör det.

Givet detta, och FEDs önskan om att balansera penningpolitiken så är alltså två höjningar till i år upp till 2% inte orimligt. Där EN höjning i sommar känns kassaskåpssäker, och två lite mer svävande. Att de skulle göra ytterligare en till 2,25 och sen fortsätta under 2019 med en handfull höjningar till. Ja det kräver en strukturell löneinflation på över 3%. Där är vi inte ännu. Men det kanske kommer? Vissa tror det. Men många har haft fel länge. Seeing is believing.

Från Sverige kom det inflationsdata precis. Kärninflationen, CPIF ex energi, kom in på 1,5% mot Riksbankens förväntningar om 1,8% och marknadens 1,6% och fg 1,5%. En besvikelse enligt många! Men hallå, hur svårt kan det vara. Lönerna taktar 2,5%. Slå av en procent och du hamnar på 1,5%. Avvikelser från den handlar om kronan, konjunktur och pricingpower. Ser man till kronans inverkan YoY% så borde den varit som MEST inflatorisk nu under Q1. Det har helt uteblivit. Normalt sett borde en 10%+ svagare krona få inflatoriska effekter, men de har uteblivit. Redan framåt sommaren så är kronförsvagningen mot USD och EUR YoY% försumbar om den håller sig kring dagens nivåer. Det får mig att tänka på den andra motverkande faktorn. Inbromsningen i BNP, pga av neddragningarna inom nybyggnation och dess spridningseffekter. En inbromsningen i ekonomin kan göra det svårare för företagen att höja priserna. Sen kan man fundera på hur stor den här inbromsningen är? En halv procent eller en och en halv? Hursomhelst får den svaga inflations datan effekten att Riksbanken eventuellt kommer att förändra sin räntebana. Dvs skjuter fram räntehöjningarna. De är ju inte direkt tvingade att höja med tanke på den här datan. Sverige knallar på…. men att tala om överhettning och inflationstryck. Det är rubbish. Det ska vi vara glada för då det ger Riksbanken möjlighet att hålla nere hushållens räntekostnader, vilket gör att vi kan konsumera våra inkomster på annat håll. Något som bidrar till tillväxt, och jobbskapande, och skatteintäkter. För jobb behövs. En dag blir säkert arbetsmarknaden tillräckligt tajt och lönerna börjar klättra. Då kommer även inflation och räntor att lyfta, och då måste Riksbanken agera. Låt oss då hoppas att FÖR många inte är FÖR belånade för då kommer recessionen att bli djup och lång.

En duvig Riksbank håller tillbaka räntorna på bostadsobligationerna. Låga bostadsobligationsräntor = billig bostadsfinansiering för bankerna = generösa lånelöften = bra förutsättningar för bostadspriserna. I nästa vecka kommer HOX datan, håll ut!

Inflationsdatan gör också att kronan försvagas. Svag krona = Stark Börs… allt annat lika! Detta enligt resonemanget att Låg inflation = låga räntor = gör att aktier allt annat lika måste stiga för att ERP (Equity risk premium, dvs inversen av PE minus räntan) ska ligga kvar på samma nivå.

Ur ett Riksbanks perspektiv så gör den här siffran vare sig från eller till. Dvs Sverige mår tillräckligt bra för att klara sig utan expansiv politik, men är samtidigt långt ifrån överhettning vilket hade fordrat åtstramande politik. En balanserad är att föredra. Definitionen av detta är neutral realränta, dvs ca 1,5% styrränta. 200 punkter högre än idag. Men höjer dem så mycket utan att Europa gör det så hamnar vi i recession pga kraftig kronförstärkning i kombination med ökade räntekostnader för hushållen om minst 80mdr, eller ca 5% av disponibel inkomsterna. Så det är en no go. Men att höja upp till ECB nivå om 0% styrränta. Det borde dem testa, SÄRSKILT nu när kronan är klart svagare än vad de räknat med. Skulle den stärkas mot 9-9,50 mot euron… so what. Den nivån har de varit nöjda med tidigare. Jag skulle inte sagt nåt om kronan redan handlades på 9kr mot euron. Men det är inte heller hela världen om de låter bli. Inför skuldkvotstak, trafikljussystem och slopa rådande regleringar. Det är tusen gånger viktigare!!!

Di skriver också om inflation.

https://www.di.se/analys/johanna-jeansson-da-kan-inflationen-ge-borsen-ny-skramselhicka/

Men jag fattar liksom inte riktigt vad som är hennes stora grej. Som jag ser det lyfter hon fram tre saker:

1, arbetskraftdeltagandet i Usa har varit lågt, dvs andel som jobbar av alla i åldern 25-54, men att den nu börjar komma upp. Det stämmer. Men som jag också slagit fast så når den inte tajthet med historien som guide förrän  tidigast i slutet av nästa år.

Dessutom kan vi inte vara säkra på att den fungerar. I sverige, tyskland och japan har arbetskraftdeltagandet varit rekordhögt länge utan att det driver löner. Historien har där varit en dålig guide

2, Företagen säger att det är svårt att hitta personal. Det stämmer, men det har de sagt i 3 år. Inte bara i Usa. Det har hittills inte drivit några löner.

3, Expansiv finanspolitik, dvs budgetunderskott. Dvs staten spenderar mer än den tar in, genom att ta upp lån. Den här faktorn är inte konstigare än ett hushåll som lån för att bygga ett nytt hus eller ett företag som tar lån för att bygga en fabrik. Det enda detta handlar om är att lån vars pengar spenderas driver tillväxt. Tillväxt skapar jobb, tids nog blir arbetsmarknaden tajt och då kommer lönerna, sen inflation och räntor. Belåning är att alltså en variant av framtida tillväxt som vi väljer att utnyttja idag. Så finanspolitik har inget eget inflatoriskt egenvärde. Bara att de adderar tillväxt. (Notera att detta inte gäller ett hushåll som köper ett gammalt hus eller ett företag som köper en gammal fastighet. Det driver inte tillväxt. Det gjorde det när huset byggdes).

Jag tror att den här datan blåser över rätt snabbt, och OMX rättar sig i ledet var DAX och STOXX tar vägen…..

Nej, jag tänker inte propagera för vare sig några vänster eller höger ideal. Ni som hoppades på det kan sluta läsa!

Gini-koefficienten mäter inkomstspridningen i ett land. En hög Gini pekar på stora skillnader. En låg pekar på liten spridning kring medellönen. Såg nedan graf som är otroligt intressant. Föga förvånande är USA en av de mest ojämnlika länderna i världen, medan Skandinavien är en av de mest jämnlika. Sverige har halkat efter, men ligger fortfarande rätt bra till ur ett internationellt perspektiv. Om man tycker att det är bra med liten lönespridning vill säga.

Men det mest intressanta med grafen ovan är att den visar inte bara Gini-k på disponibelinkomster, utan även Gini-k innan skatter. Ta lönerna innan skatt i USA som exempel. De är inte så mycket mer spridning än vad det är i länder som Finland, Belgien, Österrike mfl. Dvs skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare i USA och de här länderna är ganska likartad. Det är efter skatt som vi ser stora skillnader. Beskattningen i USA är väsentligt lägre. Det omvända gäller i Finland, Belgien och Österrike. Det får två konsekvenser.

1, Inkomstskillnaderna, sett till Disponibelinkomst är bland de högsta i världen i USA, medan de är bland de lägsta i Finland.

2, Detta innebär att Finska staten, allt annat lika, har råd att erbjuda en konkurrenskraftig vård, skola och omsorg till hela sin befolkning, medan i USA får individen i större utsträckning betala för det själv.

Notera att jag inte säger vad som är bäst av de här två. Utan det intressanta är att skillnaderna i bruttoinkomst mellan en advokat och ett vårdbiträde i Finland är lika stor som i USA, fast netto är skillnaderna otroligt stora. Konsekvensen av detta är att det finska vårdbiträdet får samma vård som advokaten. Så fungerar det inte i USA. Där har advokaten som regel tillgång till bättre vård än vårdbiträdet.

Titta även på Grekland, Portugal och Irland. Jag vet inte om det har att göra med krisen och olika åtgärder. Men där verkar skillnaderna mellan advokaten och vårdbiträdet vara ÄNNU större än i USA. Fast efter beskattning så trillar Gini ner och de jämnas ut rejält.

Sen har du länder som Sydkorea och Schweiz där det inte verkar vara så stora skillnader mellan vårdbiträdet och advokaten sett till bruttolön, och därför är skattetrycket inte så stort heller. Kan vara nåt att fundera på kanske? Att låta lärare, poliser och sjuksyrror tjäna väsentligt mer genom att dra ner deras inkomstskatter, men låta dem själva betala för vård och skola? I kronor och ören kan man göra så att det blir samma. Intressant diskussion, med tanke på hur bygget av Karolinska har skötts. Hade det varit ett privat företag som genomförde samma projekt, utan skattepengar, tror jag det hade hanterats annorlunda. Å andra sidan verkar inte privatisering och fri marknad fungera i alla lägen. Se bara till kraftsektorn.

Sen kan man alltid raljera kring att USA verkar ha problem med sin ”samhällsstruktur” och polarisering, och att Trump till stor del är en konsekvens av detta. Samtidigt som Skandinaviska modellen verkar ha varit mer framgångsrik senaste åren. Dock tror jag analysen är mer komplicerad än så. Vilket leder oss in på nästa observation, skatter!

Nedan visar skattetrycket i olika länder. Den är från 2010, så den är lite gammal, men de stora dragen lever kvar.

Den visar föga förvånande att skattetrycket i USA är litet, medan det är stort i Skandinavien, och EU ligger mittimellan. MEN, a big MEN, skatter är inte det intressanta. Utan vad de används till. Man kan grovt dela upp utgifterna mellan transfereringar och övriga kostnader. Många tänker att staten och kommunernas utgifter handlar om Vård, skola, polis, vägar, äldreomsorg etc. Det är viktiga institutioner som vi vill att de ska hålla hög kvalitet, och vara tillgängliga för alla. Därför är många svenskar okej med att betala höga skatter. Jag instämmer. Problemet är att allt inte går till lärarna.

Sverige tar in c2,000mdr i skatt

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-inkomster/

Vi sätter sprätt på allt. Ja vi satte faktiskt sprätt på 2,200mdr förra året. 200mdr mer än vad vi tog in. Ca 42% av allt vi sätter sprätt på är sk Socialt skydd, uppgående till 900mdr. Av de här 900mdr så utgör transfereringar c600mdr. En transferering är egentligen bara en överföring av cash. Dvs inget ”köp av tjänst eller vara” av stat och kommun. Utan egentligen bara en överföring utan motprestation. Det handlar om sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer, studenter, bostadsbidrag, föräldrarpenning etc. Ni fattar!

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/

Jag är lite osäker på vad det är för skillnad mellan social skydd (900mdr) och transfereringar (600mdr). Men jag antar att ex flyktingmottagande landar inom socialt skydd men inte transfereringar.

Som ni såg är vår Gini-koeeficient inte särskilt annorlunda jämfört med många andra länder, vare sig före eller efter skatt. Vårt skattetryck är högt, men vi är inte ensamma om att betala hög skatt. Det finns det många andra länder som gör.

Det som är hyfsat unikt i Sverige är egentligen storleken på Social skydd/Transfereringar. Dels för att de utgör 42%/27% av totala utgifter. Det är mycket högt. Eftersom skattetrycket sett till BNP är ändå rätt högt i Sverige (43%) så blir även Socialt skydd/ Transfereringar som andel av BNP högt 20% resp 13%. Den siffran står ut ur ett internationellt perspektiv.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/transfereringar-till-hushallen/

Jag tror många är ganska okej med vår Ginikoefficient och Skattetryck. Frågan handlar om hur mycket av inkomsterna på 2,000 miljarder som ska gå till Social skydd och Transfereringar (c900mdr idag) och hur mycket som ska gå till resten (1,100mdr).

Det är vad diskussionen borde handla om!

Det viktigaste är dock att landet växer, då ovan 2,000mdr i intäkter är direkt korrelerade med BNP utvecklingen. Vilket inte är så konstigt då 60% av statens skatteintäkter är jobbrelaterade. 80% om man lägger till momsen som också har en koppling till löner, dvs om vi kan shoppa eller inte. BNP tillväxt skapar jobb, jobb skapar skatteintäkter.

Så fråga ETT inför höstens val borde vara…. bedriver vi rätt politik i syfte att skapa fler jobb och därmed öka skatteintäkterna? Många ställer hellre frågan, ska vi höja eller sänka skatterna. Det är fel fråga!

Sveriges BNP är 4,600mdr. Skatteuttaget 2,000mdr. Det är 43%/BNP.

Vänstern ser gärna att skatteuttaget hade varit 48%. Men om deras åtgärder gör att BNP sjunker med 5% till så blir skatteuttaget 4600 x 0,95 =4,370 x 0,48 = 2,100mdr. Dvs de höjer skatten med 48/43=12% men skatteintäkterna ökar med 5% (2,100/2000). Gammelhögern vill göra tvärtom. Om man är teknokrat, som jag till stor del är, så vill jag ha smarta skatter och ett optimerande system. Med det menar jag ett system som hittar den optimala skärningspunkten mellan minimal skattesats, och maximalt skatteuttag.

Göran Persson städade upp svensk ekonomi, och vi har honom att tacka för mycket. Ha la grunden till det vi har idag. Borg/Reinfeldt gjorde två saker. 1, de  fuckade inte upp ekonomin som så många borgare gjort tidigare och 2, de införde det teknokratiska tänket som jag var inne på. Dvs att de sänkte skatten på arbete, vilket tvärtemot vad många tror inte drog ner skatteintäkterna, utan ökade dem.

Det är enkelt. Om du säljer en vara för 100kr, som du köper in för 50kr har 50% marginal på den. Du tjänar 50kr. Om du sänker priset till 90kr så tjänar du bara 40kr på den, och marginalen sjunker till 44%. De flesta tänker att detta är dåligt.  Men det beror på. Det beror på om du lyckas sälja fler av den. Om du säljer 25% mer av varan, eller ännu mer, så är det faktiskt inte så dumt att sänka priset och acceptera den lägre marginalen. Så tänker IKEA, och så tänkte Borg. I Borgs fall blev det dessutom dubbel effekt, då den som går från bidrag till arbete inte bara blir en skattebetalare, utan han försvinner också som kostnadspost.

Fråga TVÅ inför höstens val borde vara: Social skydd utgör 42% av de offentliga utgifterna, eller 20% av BNP. Är det rimligt? Jag menar inte att vi ska slopa föräldrarpenningen eller dra ner på pensionerna. Bara att vi ifrågasätter storleken då inga andra länder i världen har den här strukturen. Höga skatter ja, samma typ av inkomstskillnader ja. Men social skydd och transferingar, nej. Vi ska också ha klart för oss att när vi säger att vi vill ha bättre skola och sjukvård, vill vi då ha högre skatter, eller en annan omfördelning mellan social skydd och övriga utgifter.

Jag får ofta höra att ” med tanke på våra höga skatter borde vi ha världens bästa skola och sjukvård”. Vad de inte fattar är att det är inte våra sjukvårdskostnader som är höga som andel av BNP ur ett internationellt perspektiv, utan det social skyddet.

Jag är själv pappa, och har varit föräldrarledig med mina barn. Det är ett helt otroligt att vi har ett system som ger oss föräldrar så mycket tid med barnen. Det är inga andra länder som kan konkurrera med det. MEN är det rimligt? Om skola och sjukvård hade kunnat vara bättre, är det inte viktigare då?

På samma tema. Såg ni Agenda i söndags? Titta gärna (fr 28min) på reportaget kring Robotar, framtidens jobb. Jag tycker diskussionen mellan ekonomerna är ganska nyanserad och sansad.

https://www.svtplay.se/video/17484886/agenda/agenda-8-apr-21-15-1?cmpid=del:em:04-10-2018:agenda:pla:lp-app

Vi har lite CPI/PPI data från USA och Sverige…. men inga kioskvältare! Q1:orna är nästa stora grej, och som vanligt handlar allt om hur FY18 och FY19 Ebitda/EPS-prognoserna kommer att justeras. Inget annat!

Börsmässigt kan det lika gärna dra som falla några procent på kort sikt. Jag vet faktiskt inte!! Dock tycker jag att mycket pekar på att dollarn skulle kunna fortsätta att stärkas härifrån, vilket allt annat lika borde vara negativt för aktiemarknaden. Eftersom jag fortfarande är en believer av Våg-5 så hade det suttit fint med en sista ursköljning av de sista skeptikerna innan femman tar vid. alla som suttit med sen botten Januari-16 har fina vinster och är supersugna på att sälja, men vill inte gå miste om en fortsatt resa. En sista ursköljning får dem att tveka, sälja och sen missa den sista rörelsen. Det hade varit så klassiskt!!!

Deutsche slår fast att Konsumtionen i USA inte kan växa snabbare än ”alla anställda X deras lön”.

God dag yxskaft liksom! På samma tema brukar jag ju säga att:

Förändring köpkraft = Löneinflation% + Förändring Sysselsatta% = BNP% + Kärninflation%

där:

Kärninflation = Löneinflation – 1%

BNP = Förändring Sysselsatta + 1%

Över tid verkar de här stämma. Därför kan man också skärskåda de som tror på extremt hög inflation och/eller BNP% om det rimmar med jobb och löner. Eller ännu bättre, de som tror på exceptionell vinsttillväxt, utan att köpkraften tar fart. Det rimmar inte heller.

Apropå löner. Fd riksbanksledamoten Thomas Franzen skriver ett debatt inlägg i Svd som är kantat av så många felaktigheter så man blir trött. Snacka om gamla gardet!

https://www.svd.se/sveriges-ekonomi-behover-hogre-loner

MEN, jag håller med om sluklämmen… Sverige skulle behöva högre löner, vilket i sig leder till högre inflation och räntor, och troligtvis även starkare krona. Men vad som ska orsaka ”högre löner” kan ju diskuteras. Jag misstänker att han vill ha högre löner bara för att det leder till högre inflation och en mer normaliserad penningpolitik.

Problemet är om lönerna växer UTAN att vi har

1, tillväxt och en tajt arbetsmarknad

2, stark produktivitet

3, Lönerna är konkurrenskraftiga relativt omvärlden

Om inte de här punkterna uppfylls så leder högre löner tids nog till lägre tillväxt – färre jobb – och fallande inflation – och en tillbakagång till extremt expansiv penningpolitik. Dvs det han ville undvika från början.

Anledningen är att om lönerna stiger trots att arbetsmarknaden inte är tajt, så minskar arbetsgivarnas aptit på att anställa, vilket håller tillbaka köpkraft och tillväxt (då sysselsättningsökning är en del av detta).

Om de stiger snabbare än företagen vi konkurrerar med ute i världen så tappar vi försäljning, och stiger lönerna snabbare än produktivitet så faller till slut bolagsvinsterna varpå företagen slutar anställa. Så stigande löner måste komma ur punkterna ovan annars blir det en kissa i brallan effekt. Det vet alla innerst inne.

Sen finns det avarter på den svenska arbetsmarknaden. Industrilöneavtalet kikar på Tyska förutsättningar, vilket inte är fel, om det är dem vi konkurrerar med. Men varför ska alla andra avtal sättas utifrån Industriavtalet?

En annan aspekt är att i vissa företag är produktiviteten och konkurrenskraften god, men tack vare låga löneökningar, så är vinstnivåerna otroligt höga ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt som bolagens investeringsbehov idag mycket handlar om att rekrytera kompetent personal, än att bygga en stor dyr fabrik. Tids nog brukar sånt rätta till sig. Dvs branscher som är extremt lönsamma locka till sig konkurrens vilket pressar ner priserna, alternativt börjar de dra i kompetent personal som flyttar på sig i utbyte mot högre lön, och så börjar marginalerna sakta krypa nedåt. Men det verkar ta tid.

I USA ligger de aggregerade vinsterna som andel av BNP på rekordhöga nivåer ur ett historiskt perspektiv, lönerna ligger tvärtom på rekordlåg nivå. Detta tål att tänkas på.

Många bolag håller också hårt i kostnaderna då försäljningstillväxten är relativt låg. Detta har i sin tur en koppling till nominell tillväxt som är låg ur ett historiskt perspektiv. Men skulle den nedre delen, 50% av den arbetande befolkningen i USA, få 5% högre lön, skulle de garanterat sätta sprätt på alltihop. Vilket alltså skulle öka försäljningen för de Amerikanska företagen. Så det här med smartare fördelning behöver kanske inte vara så dumt.

Dvs idag ser det ut så här

löner + sysselsättning = BNP + kärnInflation = Aggregerad Försäljningstillväxt

2,7% löner + 1,5% sysselsatta = 2,5% BNP + 1,7% kärninflation = 4,2% Ökad köpkraft, dvs aggregerad försäljningsökning för företagen.

Säg att lönerna skulle öka till 3,7% YoY, allt annat lika:

3,7% löner + 1,5% sysselsättning= 2,5% BNP + 2,7% Inflation = 5,2% köpkraft

Troligtvis leder den starka tillväxten till att den reala BNP också växlar upp, och med den jobbskapandet

3,7% löner + 2,5% sysselsättning = 3,5% BNP + 2,7% Inflation= 6,2%

Så det blir ju hunkydory :-)…. och så har ekonomier fungerat förr i världen, när globaliseringen och digitaliseringens effekter inte var så påtagliga. Jag förstår Franzen. Drar lönerna av rätt anledning är det inte omöjligt att köpkraft/nominell tillväxt går från dagens 4,2% till 6,2%. Det är ju trevligt!

Problemet med ovan är när kärninflation går till 2,7% så höjer FED räntan till 3%. Minst. Givet USAs statskuld och hushållens skulder, så skulle räntekostnaderna bli så höga att löneökningarna upplevs som en fis i rymden. De hade ätits upp av räntekostnaderna och mer därtill!

Vad som händer är att Försäljningen för Amerikanska företag skulle vända rakt ner i källaren. För att parera detta så säger man upp personal (jag har höftat -2% bortfall av jobb) och löneökningarna upphör (0% löneökning leder till -1% kärninflation). Då blir det

0% löner + -2% sysselsättning = -1% BNP + -1% Deflation = -2% Köpkraft

RECESSION!!!!

Så det där med att önska sig högre löner-inflation-räntor och starkare krona, kommer troligtvis sluta i tårar även om det sker av rätt anledning.

Apropå det här med lönerna så tror Nordea att de kan vara på väg i USA nu. Nordea har tidigare väldigt förtjänstfullt lyft fram det faktum att Philips sambandet när man utgår från arbetslöshet fungerat illa senaste 30 åren. Däremot har de noterat ett bättre samband, nämligen det mellan löner och sysselsättningskvoten (sysselsatta/population 19-64). Kan vara det som börjar kicka in?

Även Deutsche flaggar för full sysselsättning. Något man gjort i nästan tre år! Men även en trasig klocka 🙂

Spännande!

I förra veckan sjönk den Amerikanska 10-års räntan ganska rejält. Man köpte alltså långa amerikanska  obligationer. Var det för att man köpte trygghet för att man är rädd för vad ett handelskrig i slutändan för med sig för realekonomiska konsekvenser? Eller var det för att man tror att FED inte kommer vara lika hökig till hösten och under 2019 nu när datan börjar komma in lite sämre? Eller börjar man helt enkelt tvivla på de långsiktiga konjunkturutsikterna?  Kanske hänger alla de här sakerna samman till slut, Svårt att säga.

SAMTIDIGT var dollarn stark. Fallande räntor, allt annat lika, gör ju att realräntespreaden mot omvärlden sjunker, och det borde normalt sett försvaga valutan. Men ur ett flödesperspektiv kan man resonera tvärtom. Vid ex en ”Risk off” miljö, så stärks oftast valutan kortsiktigt då många köper dollar, vilket får den att stiga, och för pengarna köper man statspapper, som får obligationspriserna att stiga, dvs räntorna att falla. Vi har alltså sett en liten mini risk off senaste två veckorna.

Vad som är intressant är att 10-åringen nu har kommit tillbaka in i sin ”tekniska range” igen. Den har stigit. Man har alltså börjat sälja obligationer igen. Är det Risk On då? Nej, för dollarn är fortsatt stark. Så nu verkar det vara mer ”stigande räntor – stark valuta – realräntespread” som gäller igen. Dessutom har SPX varit stark senaste dagarna, TROTS att dollarn är stark. Normalt sett brukar stark dollar ge svag börs.

Dollarn är det primära. Ska den fortsätta att stärkas? Om man tittar på Eur/Usd samt DXY så har det vänt i de här trakterna.

Sen får man lägga ihop det med hur räntor utvecklas, vilket ger fyra utfall:

1, Fortsatt stark dollar – fallande räntor = Risk off = svag börs på kort sikt

2, Fortsatt stark dollar – stigande räntor = Realräntespread kopplingen = på lång sikt svag börs då vare sig stark dollar eller stigande räntor är bra för Amerikanska ekonomi..

3, Dollarn börjar istället försvagas – Stigande räntor = Risk on = bra börs till räntorna börjar göra ont.

4, Dollarn börjar försvagas – fallande räntor = Realräntespread kopplingen = på lång sikt bra för Amerikanska ekonomi, men svårtolkat hur börsen går.

För svensk börs finns sedan två kopplingar, valuta och börskorrelation.

Dvs Stark dollar = Svag krona = Stark börs.

Stigande SPX – ger stigande OMX

Så det bästa för OMX är stark dollar och stigande SPX. Det sämsta är Svag dollar och fallande SPX. De övriga två varianterna handlar mer om nettoeffekter.

Varför ältar jag det här… jo för att i eftermiddag kommer jobbdatan från USA.

Sysselsättningsökningen är viktigt för att förstå tillväxten i ekonomin. Grovt kan man säga att Sysselsättningstakt +1% = BNP%. Dvs skapas det 200,000 jobb, är det 2,4m jobb m året. Det är en ökningstakt på 1,5% vilket innebär att ekonomin implicit växer med c2,5%.

Omvänt kan man säga att eftersom många tror på c2,7% tillväxt i USA i år, vilket är 1,7% jobbskapande, vilket är c220,000 jobb i månaden… så vet vi var jobbskapandet bör komma in ungefär för att veta om prognoserna verkar stämma.

Den andra handlar om lönerna. Lönerna väntas komma in på 2,7% vilket lirar med en inflation på 1,7% (Core PCE). Det ligger också till grund för FEDs kommande räntehöjningar. Börjar lönerna komma in 3%+ så vet vi att det bara är en tids fråga innan FED blir mer hökiga. Kommer de in kring 2,5%…. ja då vet vi att det bara är en tidsfråga innan de blir duviga.

Jobbdatan kom precis. Det skapades 103k jobb i mars mot väntat 193k och fg 326 (uppreviderat fr 313). Svagt pga kallt väder säger dem. Februari var good news, och rullande snittet ligger alltjämnt på c200k. Dvs implicit 2,5% tillväxt.

lönerna kom in på 2,7% mot väntat  2,7% och fg 2,6. Implicit 1,7% core pce. Ska bli intressant att se var ECI kommer in siste april. Mot bakgrund av detta kan Fed höja i sommar. September och december höjningarna är mer osäkra. 2019 höjningarna kräver mer Philips om ni förstår vad jag menar…

Kvällen avslutades med fallande räntor, svag dollar och svag börs. Man gillade inte att jobbskapandet var så svagt. Väder eller inte! Lägg på handelskriget och börsen börjar tveka kring tillväxt och vinster. Att räntorna faller hjälper inte. Inte än.

Ska jag vara ärlig tycker jag det här var lite en icke siffra. Lägg ihop februari och mars och den genomsnittliga jobbskapandet ligger där det ska. Alla vet att core pce är på väg upp mot 1,8-1,9%. Lönerna bekräftar även detta!

Tycker nedan är mer intressant.,. Mean reversion någon?

Tack Nordea!!!

Trevlig helg

Finansinspektionen kom med en rapport över bolånesituationen

Klicka för att komma åt bolan_2018.pdf

Det som är anmärkningsvärt är att de genomsnittliga skuldkvoterna inte går ner. De senaste 3 åren har de legat på 300% av Bruttoinkomsten för nya lån. 300% i snitt alltså. Det betyder att många ligger en bit under, och såklart många en bra bit över. Det är den senare som oroar mig.

Det verkar framförallt som det är högavlönade Stockholmare som tar stora lån relativt sin inkomst. Detta oavsett ålder. Det är inte bra, då den Svenska konjunkturen och bostadsmarknaden är en funktion av vad som händer i Stockholm. Dvs vi får inte en djup lågkonja, fastighetskrasch eller annat ellände i Stockholm, och så skiner solen i resten av landet. Okej, det blir inte riktigt lika jävligt överallt, men korrelationen är supertajt.

Jag är rädd att lika stark som konjunkturen är i Stockholm just nu, och varit de senaste åren, relativt resten av landet. Lika svag kan den bli relativt resten av landet, när det vänder. Stockholmarna har stora lån, men små räntekostnader idag. Det gör att konjunkturen blomstrar. Vänder detta är det inte kul.

Problemet har två delar. Tänk dig advokaten, som tjänar en mille om året.

1, Visst, han klarar att betala mycket mer i räntekostnader på sina lån än vad han gör idag. Problemet är att han måste dra ner på konsumtionen, och då svider det i konjunkturen

2, Beroende på hur svår konjuturen blir så uppstår en annan risk. Han kan bli av med jobbet. Han kanske har jobbet med företagsförvärv eller fastighetsaffärer, och det gått som tåget. Men i en svår konjunktur kan det bli tvärnit, och då kanske vissa får lämna. Då får han stämpla A-kassa på 16,000kr efter skatt. Då kan det där lånet bli ett problem.

Jag vet att jag målar fan på väggen, och detta är mer ett scenario än en prognos. Jag säger bara att det verkar finnas stora grupper med skulder som är större än 5X bruttolönen, och detta är ett problem som vi inte verkar komma åt.

Erik Thedeen säger förresten att vi har ett unikt läge i Sverige med så stark konjunktur och minusränor. Jag kontrar och säger istället att vi har ett unikt läge med så låg löneinflation relativt tillväxten. Den kan vi ju börja med att svara på!

På Di skriver man också om bieffekter med dagens regleringar,

https://www.di.se/ledare/tobias-wikstrom-fler-atgarder-behovs-for-battre-bomarknad/

Vad vill vi uppnå?

1, att hushållen inte tar på sig för stora skulder, så att dels svensk ekonomi inte drabbas för hårt och/eller hushållen klarar sina räntekostnader i händele av en ränteuppgång

2, att hushåll utanför bostadsmarknaden har rimliga chanser att köpa en bostad, givet de har en fast inkomst

Jag tycker inte dagens regleringar fixar detta. Den enda som gör det är ett skarpt skuldkvotstak. Men det nämns aldrig. Detta övergår mitt förstånd!

Ett trafikljussystem hade också varit bra. Hade nog fått en självreglerande effekt, utan att man gör ingrepp i hushållens ekonomi.

Vi ska vara JÄVLIGT glada för att löneinflationen inte är högre i Sverige, eller Europa och Usa för den delen. Ni som inte förstår detta tycker jag ska ta sig en rejäl funderare.

Nedan chart är intressant. Det visar att Kineserna sitter på c1,200 mdr dollar i Amerikanska statspapper.

Ni vet hur det funkar va? Amerikaner köper varor av Kina, och betalar i dollar. Precis som Kinas handelsöverskott mot USA så får de ett dollaröverskott. Vad tror ni att de gör för pengarna? Just det, placerar dem i Amerikanska statspapper. Kinas köp av amerikanska statspapper är en av anledningarna till att USA har kunnat bygga upp en så pass stor statssskuld utan att räntorna dragit i taket. Räntorna har kunnat hållas låga mycket tack vare Kinas köp.

OM Usa handlar mindre med Kina, och deras underskott minskar, så kommer Kina få mindre dollar att köpa statspapper för. Samtidigt som de gamla förfaller.

Vad tror ni det har för nettoeffekt på Dollar och räntor? Detta samtidigt som FED rullar av sin skuld, och Trump kör allt större budgetunderskott. Hmmmmmm, det lär vi få återkomma till….

Från Europa kom det data över kärninflationen, som kom in på 1,0% mot väntat 1,1 och fg 1,0. Givet den starka Euron som håller tillbaka goods inflation och låga löneinflationen som håller tillbaka service inflation, så är inte det särskilt konstigt faktiskt

Tack Nordea för fina charts!!!

Räntehöjningar från Draghi känns otroligt avlägset. Att ta bort QE i september…jag lutar åt han gör det. Dels för att han guidat för det, dels för att de är rätt små belopp idag. Men visst, datan tvingar ju inte honom till nåt!

I eftermiddags kom Service PMI från USA, Non-Mfg ISM kom in på 58,8 mot väntat 59,0 och fg 59,5. Us service PMI kom in på 54,0 mot flash 54,1 och fg 55,9. Dassigt, vilket alltså slår mot surpriseindex, börs och räntor. Frågan är om det är Trumps stök som får siffrorna att mjukna? Säg att Trumps stök inte får några omfattande ekonomiska konsekvenser. Betyder det att dippen i surpriseindex är temporär och snarare bjuder på köpläge? Jag vet inte, jag tänker högt!!!