Kortsikt's Blog

Men visar på en MYCKET STOR ödmjukhet inför att de kommer att få rätt.

Om man är någorlunda intresserad av penningpolitik och var räntorna är på väg så vill jag varmt rekommendera presskonferensen med påföljande q&a. Mycket intressant!!! Det är slående hur bergsäkra ekonomer och journalister är ibland, när de som sitter vid spakarna visar prov på sån ödmjukhet.

Men åter till beslutet. Fed höjer till 1,75% (intervall 1,75-2,00). De flaggar för två höjningar till i år, september och december och tre till nästa år.

Beslutet idag är inte så konstigt:

Tillväxten är god

Pmi & Co har vänt upp

core Cpi/Pce ligger på nivåer som gör en höjning möjlig

senaste jobbsiffran var bra

lönerna har växlat upp från 2,4% till c2,7% i årstakt

än så länge är nettoeffekten av räntehöjningar (-) och tillväxt (+) negativ. Dvs trots 7 höjningar så puttrar det på. Visst hade man inte höjt alls senaste åren så hade dollarn stått i 1,45 mot euron och jobbskapande och tillväxt varit ännu starkare… men det är ingen smart strategi.

Innan du spottar ur dig en massa slutsatser, börja med att fråga dig:

1, Hur kan du vara så säker på att lönerna kommer att ta fart på ett sätt som tvingar upp inflationen, core pce, över 2%?

2, Hur kan du vara säker på att Fed fortsätter att höja enligt prognos om inflationen inte går över 2%

Jag är lika ödmjuk som Fed. Men måste jag välja tror jag Fed kommer att tvingas backa. Anledningen är att lönerna taktar IDAG kring 2,7% villet lirar med 1,7% när valuta, energi och andra faktorer mean revertat klart och baseffekten får göra sitt. Tror jag på detta för att jag har en prognos över att lönerna ska ligga stilla? Nej då, det är för att jag tror att den minst dåliga prognosen över lönerna är senaste siffran. Sorry!

Powell säger det bra: vi har vår prognos, men vi går inte på autopilot. Ändras datan ändras vi!

detta faktum verkar många inte riktigt fatta. Vissa tror ju till och med på att Fed höjer för att kunna sänka senare i syfte att stimulera. Dårskap!

Det har kommit lite inflationsdata på sistone.

Core cpi kom in på 2,2% mot väntat 2,2 och fg 2,1.

Siffran lirar med core pce om 1,7%. Den lirar också med lönerna om 2,7% som brukar ligga 1% över pce och 0,5% mot cpi. Så det är inga konstigheter. Titta på chartet ovan… lite märkligt att goods inte ökar mer pga den tidigare dollarförsvagningen. Är konkurrensen för tuff för att företagen ska höja priserna? Eller har effekten inte kickat in ännu? Lönerna verkar inte heller göra avtryck på services direkt. Pce som kom sist vände ner jämfört med månaden innan… just sayin.

core PPI kom också in på 2,4 mot väntat 2,3 och fg 2,3. Här kanske dollarn och indirekta effekter av energi spelar in mer. Jag är rädd för marginalpress om företagens ökade kostnader inte kompenseras av högre priser. Det brukar ge effekt på vinster efter 12 månader, och därefter på jobbslapande efter ytterligare nåt kvartal.

Imorgon kommer ECB. Undrar om de säger nåt om QE? Med tanke på att euron är lite svagare borde de kunna kosta på sig ett uttalande!

ps. Det var ett sånt jäkla liv när kronan stod i 10,6 mot euron. Nu är vi snart under 10kr igen… men inte ett knysst. Varför kan det inte vara lite balans i propaganda kritiken? Ds

Många fokuserar på Trump, men jag fäster blickarna vid FED och ECB möte i nästa vecka. FED kommer att höja från 1,50 till 1,75%. Givet att PMI och jobbdata vänt upp så kommer de andas optimism. Återstår och se om de säger nåt om dollarstyrkan. Höjning till 2% känns också klar!

ECB tror man inte kommer att säga så mycket. De lär vänta till julimötet med att ge signaler om de tänker avsluta QE i september eller ej. Jag tycker de borde avsluta. EU är inte längre i kris. Inverkan borde inte heller vara så dramatisk av att göra det. Euron har varit stark under större delen av året vilket lagt sordin på datan. Men sedan nån vecka ser det bättre ut. 1,15 mot dollarn är inte samma sak som 1,25. Men samtidigt hade det inte heller varit så konstigt OM man fortsatte med QE ett tag till. Frågan är hur länge och vilka belopp. Även om de fortsätter så handlar det om en sista utfasning. Räntehöjningar är inte aktuellt på länge!

På DN debatt skriver Centern att ett av problemen på bostadsmarknaden är att det är 30-40% dyrare att bygga i Sverige än i ex Tyskland. För det första kan man krasst konstatera att de låga räntorna har beviljat lånelöften som gjort det möjligt för byggbolagen att ta bra betalt. Men min stilla undran är, säg att räntorna legat nån procent högre (alt vi hade haft skudkvotstak) som gjort att lånelöftena hade varit x% mindre. Hade byggbranschen kunnat bygga billigare och ändå tjäna pengar? Det som tyvärr talar emot detta är att byggboomen kom efter 2013 när Ingves sänkt till minusränta. Dvs innan dess var lånelöftena för små, för att hushållen generellt sätt skulle kunna bygga nytt. Byggbolagen kunde kanske inte möta dem priserna? Jag vet inte. Frågar man byggbranschen får man såklart inte en ärligt svar, de vill ju tjäna så mycket som möjligt. Min ståndpunkt är i alla fall klar. Om nybyggnation sker på bekostnad av överbelånade hushåll, då ska vi inte bygga. Även om det är självklart, så kvarstår problemet. Hur ska vi skaka fram bostäder till dem med små eller ingen inkomst?

I veckan kom PMIs för tjänstesektorn i USA. De är viktiga då Amerikanska ekonomin till 70% går att hänföra dit. Det som gör just den datan lite mindre intressant är att den laggar PMI från tillverkningssektorn, åtminstone ur ett historiskt perspektiv.

ISM non-mfg kom in på 58,6 mot väntat 57,5 och fg 56,8. Service PMI kom in på 56,8 mot flash 55,7 och fg 54,6. Samtliga pekar på en urstark bild. Slutsatsen är att tillväxten i USA kommer troligtvis hålla upp under året och blir bra, säkert minst 2,5%. 2,5% tillväxt borde ge minst 1,5% årligt jobbskapande. Dvs ca 2,4m nya jobb om året. Det lirar med en månatlig tillväxt om 200k nya jobb. Dvs senaste jobbsiffran är här för att stanna ett tag till i varje fall. Huruvida det utmynnar i högre löneinflation låter jag vara osagt.

Nedan debattinlägg i di.se gjorde mig väldigt full i skratt. Vänstern hackar på LO, samtidigt som man propagerar för nåt som ligger i linje med vad övriga partier, ink borgeligheten, och liberaler också förespråkar. Det är fan inte ofta!

https://www.di.se/debatt/sma-loneokningar-bakom-den-laga-inflationen/

Ovanpå detta har de, hör och häpna, RÄTT. LO´s låga avtalslöner har gjort att inflationen är strukturellt låg i Sverige, och med det räntorna. Låga räntor har i sin tur gjort att lånelöftena varit frikostiga, vilket drivit upp tillgångspriser och belåning. De har HELT RÄTT.

De påtalar riskerna med den här utvecklingen, och vill som så många andra att Ingves borde höja räntan i syfte att stävja detta. Det är nu deras ”syfte” kryper fram. Om Facket/LO hade släppt på högre löner, så hade vi sett högre inflation, och därmed hade Ingves kunnat agera. De här vänsterdebattörerna vill alltså ha upp sina väljares löner. Det är själva syftet. Men så råkar det också lira med vad så många andra vill. Inte om lönerna, men om räntorna och dylikt. Väldigt finurligt måste jag säga!!! Fiendens fiende är din vän liksom!

Men då ska man kanske fråga sig, ”om LO nu står på arbetstagarnas sida, varför har de förhandlar fram så dåliga löner?”. Jo det kan jag berätta.

1, Europa är vår främsta kund och handelspartner. Ute i Europa har konjunkturen varit si och sådär sista 9 åren, med undantag för lite ljusglimar här och där. Det gör att vår kunds efterfrågan är väldigt känslig. Ovanpå det har vi massiv konkurrens från Asien om att sälja till Europa. Om löneläget för våra arbetare varit väsentligt högre så hade det inte varit några problem om våra företag hade kunnat skickat vidare kostnadsökningen i form av högre priser mot slutkund. Men generellt sätt har det varit svårt. Högre löner hade alltså inneburit lägre marginaler och vinst för företagen. Det allt annat lika hade gjort att man skickat hem folk, alt inte anställt lika många.

Detta har LO tagit fasta på. Dvs de har frågat sig själva, ska vi ”ge alla lite lite högre lön i en miljö där inflationen ändå är låg”, eller ska vi ge några ”rätt bra påökt, och sen får några gå hem istället”. I sann vänsteranda har man prioriterat alla framför några. Samtidigt som konkurrenskraften finns kvar, vilket någonstans borde ge företagen lite skjuts framåt. Så LO är inte så dumma som man kan tro. Jag hade resonerat likadant.

2, Sen finns det second round effects. Dvs skulle LO tvingat fram väsentligt högre löner, så hade Sverige fått en kortsiktig knuff av detta. Men när inflationen lyfter, och med den räntorna, ja då ökar räntekostnader (som slår mot den ekonomiska tillväxten) samt kronan stärks (vilket gjort det etter värre för exportbolagen som redan fått känna av sämre marginaler tack vare högre löner)

Så ur LO-perspektiv är det fullt logiskt.

Löneökningar är ingen dåligt, men det ska ske på rätt sätt. Dvs det ska komma ur stark tillväxt, konkurrenskraftiga företag, god produktivitetsökning och tajtare arbetsmarknad. Den ska komma naturligt. Då får vi också en naturligt positiv inflation som Riskbanken måste bekämpa. Men att framställa det på onaturlig väg, det är ingen framkomlig väg. Ur det avseendet måste jag ge beröm åt LO för att förstå hur allt hänger samman. Det är jag inte säker på att deras medlemmar alltid gör.

Svenska OMX var svag igår och man är urstoppad igen. Suck. Stoxx och Dax ser inte lika svaga ut rent tekniskt. Idag springer ju OMX på…. men sen då? Tror det finns goda chanser att senaste veckans Italien tumult är en fint, och gårdagens svaghet en teknisk fint också… men jag är inte säker. Jag avvaktar lite!

Det har kommit en del inköpschefsindex. Från Europa kom Mfg PMI in på 55,5 mot flash 55,5, och fg 56,2. Tyska motsvarigheten kom in på 56,9 mot flash 56,8 och fg 58,1. Att euron nu försvagas är bra, men det dröjer innan det slår igenom. Svårt att säga om vi sett botten.

Från USA kom Mfg-PMI in på 56,4 mot flash 56,6 och fg 56,5. ISM Mfg kom in på starka 58,7 mot väntat 58,1 och fg 57,3. New order kom in på 63,7 mot fg 61,2. STARKT

Jobbsiffran då? Ja NFP kom in på 223k mot väntat 188k och fg 159 (nedreviderat från 164k). En pigg siffra och  en uppryckning jämfört med resten av året så här långt.

Lönerna steg med 2,7% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,6. Inga konstigheter. De lirar med core PCE om 1,7%. Anledningen till att core PCE skjutit över den lönerelaterade delen på sistone beror på den svaga dollar….. vars effekt kommer tyna bord med tanke på att dollarn numera tvärtom är rätt stark.

Sett till lönerna och övrigt så finns det i dagsläget inget som pekar på att core PCE ska gå över 2% i år. (motsvarande 2,5% på core CPI). Så min analys kvarstår, visst kan FED höja två gånger till i år upp till 2%…… men givet vad vi vet idag, vad gör dem sen? I mina ögon borde de stanna. Undrar när den diskussionen kommer igång, om den kommer igång? Frågan är om den kan få en positiv effekt på aktiemarknaden när den börjar inse att FED kanske inte kommer att fortsätta att höja?

Stark ISM och stark jobbsiffra, utan någon uppseendeväckande löneinflation. Det borde vara mumma för börsen…. särskilt nu om risk off (Italien, USA tullar) kan släppa något! Vi kanske får en äkta köpsignal snart?

Deutsche har i tre års tid pratat om stigande löner, och gör det fortfarande. Även en trasig klocka? Hursomhelst, deras senaste spår är ”fler byter jobb, detta leder till stigande löner”

nedan chart visar att sen finanskrisen så är det fler än tidigare som fått NOLL i löneökning bland de som INTE bytt jobb.

medan bland de som byter jobb så får de påökt

samtidigt är det fler och fler, särskilt på sistone, som börjar byta jobb. Eftersom jobbyten leder till högre lön, så är därför en stigande andel jobbytare förenligt med löneinflation

samtidigt slänger dem in ett gammalt trotjänar chart…. dvs det som säger att Arbetsgivarna planerar att höja lönerna framöver. Hmm, jag ogillar det chartet, då det sa att lönerna skulle passera 3% i årstakt redan för 3 år sedan. Den har liksom spelat ut sin rätt. Personligen tror jag inte företag generellt mer än att det förstår marginalerna. De tror att de ska höja lönerna för att de tror på mer och bättre affärer, men när det inte blir så uteblir löneökningarna. Dvs om försäljningen ökar med 10% så kan man höja löner med x% utan att rörelsemarginalen försämras. Om försäljningen sen hamnar på 5%, ja då blir löneökningarna x% mindre.

Njut av sommaren och trevlig helg!

ps. https://www.affarsvarlden.se/kronikor/erik-horstadius/ar-medborgarlon-verkligen-svaret-6917079?source=carma&utm_campaign=602281_2018-06-04_aff%C3%A4rsv%C3%A4rlden_morgon&utm_medium=email&utm_source=Master+list-All_Users&utm_custom%5Bcm%5D=302789963,33270&= ds.

Det var ett tag sedan vi hade en riktigt klassisk risk off miljö, men det får man ändå säga att så var fallet i början av veckan. Marknaderna slog på och sålde allt (som gick ner), varpå man växlade till dollar (som stärktes) och så köpte man Amerikanska statspapper (som steg i pris, dvs samma som räntan sjönk). Allt var naturligtvis Italiens fel. Var vi på väg mot ett nytt Grekland 2012 tänkte man, och då syftade man inte på nån solsemester. Nu har det lugnat ner sig, och många frågar sig, är det över nu? Ska man köpa då? För det första har jag ingen aning om Italien är utagerat nu, och glömt om ett halvår. Sånt där kan inte jag. Men tittar man på OMX så kliar det i köpfingret rent tekniskt. Visst, många säger man ska vara försiktig med tanke på att senaste köpsignalen var en falsking. Men den var falsk eftersom ingen förutsåg Italiens inverkan på marknaden, så jag gråter inte över den spillda mjölken. Nu tar jag nya tag och köper med stopp loss vid tydlig stängning under 1,555ish. Alternativet är att invänta stängning över 1,595-1,600, men hur kul är det? Det är en smakfråga kan man säga!

Svenska medlingsinstitutet kom med data över svenska löner i mars. De steg med 2,9% YoY. Det var längesedan vi var på de nivåerna. De rimmar med en kärninflation om 1,9%. Det kan också jämföras med 2017 års lönetakt om 2,4% och jan/feb kring 2,6%. Är Philips på G i Sverige? Nej då, medlingsinstitutet tonar ner datan och säger att en del temporöra effekter spelade in i mars, som ex påsken, och att lönerna kommer att komma tillbaks. Många prognostiserar 2,6/2,7% för helåret, och det tycker jag låter rimligt. Vi får inte glömma avtalslönerna som ligger som ett ankare strax över 2%.

2,4% lönetillväxt förra året, och typ 2,7% i år. Det är ingen stark lönetakt ur ett historiskt perspektiv. Senaste 20 åren ligger snittet på 3,4%. MEN då ska man komma ihåg att de senaste 10 åren varit präglade av låga löner till  följd av globalisering och digitalisering. Man ska också komma ihåg att snittet spänner över recessionstider. Skulle man bara titta på lönerna före 2008, samt ta bort lönetakten under recessionstider, för att på så sätt få en uppfattning om lönetakten i konjunkturuppgång…. ja då talar vi om 4-5% i årstakt. Lönetakten under den här konjunkturuppgången kan man styvt säga ligger på hälften vad vi varit vana vid. Det är egentligen det som ligger till grund för hela vår situation idag, men låga räntor trots hygglig konjunktur, stark fastighetsmarknad (ex utvecklare), missförstådd Riksbanks osv osv osv.

Att Ingves jagar inflation som aldrig dyker upp handlar i mångt och mycket om att han överskattat konjunkturens inverkan på löner och gamla samband. Vi har den kärninflationen vi har mycket tack vare lönerna. Philips har inte fungerat för att sambandet mellan löner och arbetslöshet inte fungerar. Inte för att sambandet mellan löner och inflation inte skulle fungera.

Sen var det valutan. Jag brukar tänka så här. Om lönerna taktar 2,7% i år så kommer kärninflationen att vilja röra sig mot 1,7% över tid. Beroende på om vi skjuter över eller under målet handlar om kronan. Stärks den så importerar vi deflation och ovan siffra blir lägre. Försvagas den, som nyligen, så blir det tvärtom. Därför är det troligt att den Svenska kärninflationen faktiskt kan leta sig upp mot 2%+ igen, givet att inte byggindustrin och ett svagt Europa (läs svag export) punkterar allt under 2H18. Kan kronan hålla sig över 10kr mot euron, samtidigt som inflationen lyfter…. då borde det kunna utgöra en grund för Ingves att höja 25+25 upp mot ECB nivå nollräntenivå. Men högre än så lär det inte bli. För ECB kommer inte att höja. PMIs är på väg ner i Europa, Italien, den senaste tidens svaga euro har inte börjat värka inflatorisk ännu. Höjer Ingves kan vi få tillbaks kronan i intervallet 9-10kr. Bostadsräntorna rör sig upp mot 2% (de rörliga). Men roligare än så blir det inte! Innan detta händer kan vi mycket väl få mer av den senaste varan, dvs stök kring Italien, fallande PMI och en småkrisande byggkonjunktur.

Nedan chart måste i varje fall få vissa Philips entusiaster att mysa…

För en stund sen kom Flash kärninflation från Europa. Den kom in på 1,1% YoY mot väntat 1,0 och fg 0,7. Fortfarande in line med senaste 5 åren. Så börja inte extrapolera nu! En svag euro tillsammans med indirekta effekter av höga energipriser är förklaringen. Men nu stärks euron sen några veckor, vilket alltså pekar på deflatoriska tendenser längre fram. PMI är också svaga!

För en stund sen kom Chicago PMI som var väldigt bra, precis som New York och Philly för några veckor sen. ISM lär bli bra imorrn. Även Core PCE trillade in på 1,8% YoY mot väntat 1,8 och fg 1,9. Givet lönetakten och den tidigare svaga dollarn, så kan man tänka att inflationen toppade ur förra månaden, och kan vara på väg ner igen. En stark dollar brukar med ett lagg dra med sig lägre tillväxt och deflation. Kanske kickar detta in lagom till Fed höjt två gånger till, och flaggar för att vidare höjningar får vänta. Någon jag är inne på mot bakgrund av att lönerna inte tar inflationen över 2%, och DÄRFÖR förstår jag inte logiken i att FED ska höja med mer än till 2%. Men det kanske finns någon som har en bra förklaring? Because I sure don´t!

Hörde förresten om att Trump kör hard balls mot Europa vad beträffar tullar… hmmm jajaja vi får se var det slutar! Jag är inte lika dramatisk som medierna. 9 av 10 mediastormar är bortglömda ett år senare. Det är extremt ovanligt att enskilda händelser ger en global fundamental impact. Men får man tro media, så verkar det vara 9 av 10 händelser som faktiskt gör det. Sorry, jag har inget facit vad Trumps tullar, Italiens regering eller samtalen med Nord Korea kan leda till….. jag är bara luttrad statistiker och som sådan så har man oddsen med sig när det stormar i vattenglas!

Imorgon är det en stor makro dag. ISM, PMIs, NFP och gud vet allt. Vi hörs då! Trevlig kväll!

Det här med politisk turbulens brukar inte ha långvarig inverkan på börserna, av den anledningen att den inte får någon fundamental inverkan på världsekonomin, och därmed får den inte någon inverkan på företagens försäljning, åtminstone inte aggregerat, och därmed inte heller vinsterna. Aktieutvecklingen på medellång sikt styrs av vinster och diskonterade med en viss ränta. Den grekiska tumultet som varade i flera år påverkade den grekiska ekonomin JA, men knappast världskonjunkturen. Med Italien är det samma sak. På kort sikt däremot så kan det negativa sentimentet styra. Vilket det gör nu.

Jag hade hoppats på att OMX laddade för uppgång men så blev inte fallet. Istället är vi inne i en korrektion. Fib38% nivån har redan bockats av. Det kan även bli Fib50 som ligger kring 1558. Stänger vi under den senare får vi nog konstatera att köpsignalen häromveckan var en falsk en. Samtidigt konstaterar jag att DAX och STOXX står sig rätt bra trots allt. Särskilt om detta handlar om Italien.

Vad gäller oljan är jag inte särskilt orolig att Saudi och Ryssland ska börja agera irrationellt. Jag tror fokus ligger på att hålla nere lager. Det skulle vara för att kompensera för Iran och Venezuela, men inom ramen för ”strategin med låga lager”. Därför är jag rätt säker att Brenten vänder absolut senast vid 71-73usd. Detta är ett köpläge.

Det mest intressanta just nu är förmodligen den starka dollar. För alla är det såååå självklart med en stark dollar nu. Så lät det inte för några månader sen. Det finns ett case för starkare dollar även framöver, dvs stigande löner, hökig FED, USA tillväxt vs resten av världen, US Treasury supply osv. vilket pekar på högre räntor och ännu starkare dollar osv. Men jag tror på kort sikt är mycket av det man pratar om diskat av marknaden. Jag flaggar för visst ”sell the facts” läge. Eller vad tror ni?

I veckan kommer en hel del data, främst ISM och US jobbdata på fredag. Stay tuned och njut av sommaren.

Tittar man rent krasst tekniskt på OMX är den i ett jäkligt intressant läge. Vi har redan fått en köpsignal i samband med att vi bröt upp genom 1,600 men den kan fortfarande visa sig vara falsk. Men så länge som vi inte stänger under 1,593 så ser det lovande ut. Digniteten i denna köpsignal skulle jag säga är lika kraftig som efter 2011 och 2015 korrektionen. Så man ska inte ta den med en klackspark. Jag siktar i första hand på topparna 1,680 och 1,720 men target ligger upp mot 1,900-2,000. Inte utan småkorrektioner på resan dock.

Det har kommit en del preliminära, sk Flash, PMIs.

Eurozone Mfg Flash PMI kom in på 55,5 mot väntat 56,0 och fg 56,2. 15-månaders lägsta. Svagt. Tyska motsvarigheten kom in på 56,8 mot väntat 57,8 och fg 58,1. Också 15-m lägsta. Svagt. IFO kom för en stund in på 102,2 mot väntat 102,0 och fg 102,1. Lite bättre men ingen bra nivå såklart. Tillväxten kommer alltså inte accelerera härifrån utan snarare tappa lite tempo. Kan Europa växa med 2% ska vi vara nöjda. Det innebär att sysselsättningen kan växa med ca1% i årstakt. Jag tror inte det är tillräckligt för att lönerna ska ta fart. Därmed är kärninflationen rätt cementerad i Europa vilket även påverkar oss i Sverige. Draghi har inte räntehöjning på ritbordet. Däremot bör han i sommar flagga för hur han vill göra med 15mdr/months QE som löper ut i september. Det är den tidigare så starka Euron som satt grus i maskineriet. Nu har den förstärkningen vänt till försvagning. Euron handlas i 1,17 mot dollarn, inte 1,25 som tidigare. Det är ca7% billigare allt annat lika. Ni som kan era valutor vet att den här försvagningen allt annat lika kommer ge en push åt ekonomin nästa år, vilket lär synas i PMIs nån månad innan. Dvs vi vet redan nu att de fallande PMI siffrorna, och surpriseindex i Europa, kommer bottna ur och vända upp under 2H18.

Tittar man på USA är det tvärtom. Den svaga dollarn har gett draghjälp och gjort att sättningen i surpriseindex och PMIs blev måttlig. Det har redan studsat. US Mfg Flash PMI kom in på 56,6 mot väntat 56,5 och fg 56,5. Service Flash PMI kom in på 55,7 mot väntat 54,9 och fg 54,6. Starka siffror. Starkt! Men därför har vi även en stark dollar, som om det fortsätter allt annat lika kommer sätta grus i maskineriet, precis som det gjort i Europa.

Tittar man på Svenska PMI, som enligt många har varit ledande för Euro, så ska Europa PMIs ner en liten bit till innan det vänder upp.  Sen ska ni också komma ihåg att Europa konjan i alla tider laggat USA. Tidigare låg ledtiden på 1-1,5 år. Nu går det snabbare. Därför väntar jag mig en urbottning av Euro PMIs närmaste månaderna. Att det skulle trilla ner under Sub-50 och indikera recession tror jag inte på.

Tittar man på Nordeas chart så indikerar valutorna att vändningen kommer också.

I USAs fall är det intressant hur Cycliska aktier helt struntat i att ISM hackat, utan verkligen pekat på att korrektionen blir kort, och att ISM bör lyfta snart igen. Lokala index som Philly, NewYork mfl indikerar att ISM kommer att bli bra. Men frågan är högt den ska stiga? Kanske cykliska aktier i USA ska pausa lite. Lite Sell the facts?

I USA kommer man att höja i juni till 1,75%. Lönerna snurrar kring 2,6-2,7 vilket lirar med core PCE om 1,6-1,7 och core CPI 2,1-2,2. PMIs har vänt upp och tillväxten blir okej. Ovanpå detta har vi stigande energipriser som nu slår igenom. Inte för att FED tittar på CPI/PCE ink energi, men högre energi priser har en tendens att knuffa upp varupriser vilket gör att korrelationen mellan CPI ink och ex energi över tid är hög. En tidigare svag dollar ger också en knuff åt varuinflationen. Att FED höjer i sommar till 1,75, och en gång till under 2H18 är väntat och inprisat. Därefter är jag osäker. Jag kan liksom inte se rationalen i att FED fortsätter att höja över 2% om inte inflationen mätt som core PCE är över 2%? Har fortfarande inte läst nåt som förklarar detta på ett bra sätt! Nu stärks dessutom dollarn vilket är deflatoriskt.

Ingves och Riksbanken har hållit låda i veckan angående den finansiella stabiliteten.

De störs av att stocken av skulder som hushållen sitter på ökar med mer än inkomsterna. Fine, jag förstår dem! Men det är inte så enkelt. Vilket jag hoppas att de förstår.

Grejen är att om X antal hyresgäster flyttade till bostadsrätter, och tog upp en rimlig belåning, då ökar skulderna. Men skuldsättningen är inte skadlig. Om en familj säljer sin lägenhet och köper ett hus och tar upp mer lån än deras inkomst ökat vilket säg gör att skuldkvoten ökar från 2 till 3 ggr då blir Sverige också mer räntekänsligt, men någon skadlig skuldsättning är det inte.

Allt annat lika är det bättre då ju lägre aggregerad skuldkvot Svenska hushåll har, då en ränteuppgång allt annat lika slår mindre mot konsumtion etc. MEN det jag vänder mig emot är FÖR HÖG skuldsättning, då det alltid är den som finns med som huvudingrediens i en finanskris och utdragen lågkonja.

Så den korrekta frågan är egentligen, har andelen hushåll med skuldkvoter över 5X gått upp i absoluta termer, i relativa termer som andel av alla låntagare? Så länge som den INTE stiger så går vi i rätt riktning. Mitt mål är att den gruppen ska vara NOLL. Men det tar tid. Jag är nöjd om den sjunker.

Sjunker den, samtidigt som skulderna ändå ökar snabbare än inkomsterna pga folk som bor i hyresrätt får råd att köpa bostadsrätt. Då är det helt okej!

I stabilitetsrapporten lyfter man även fram det jag slagit fast länge. En ränteuppgång på 3% till 2,5% styrränta skulle med viss fördröjning försätta landet i recession. Se graf nedan. Då skulle nämligen räntekostnaderna som andel av disp inkomsterna gå till 11%. Jag har tidigare räknat med att räntekvoten sett till bruttolöner orsakar recession vid 8-9% så det är rimligt. Därför kommer heller inte Ingves att kunna höja dit. Utan Om FED parkerar sig kring 2% över tid så är ECB lägga sig på 1,0-1,5% den dagen vi får rejäl löneinflation i Europa (vilket känns otroligt långt borta) varpå vi borde kunna ligga på 0,5-1,5 lite beroende på vilket inverkan det har på kronan. Så vi pratar höjning om 1-2% i Sverige som MEST. Givet skuldberget om 4,300mdr bland hushållen så innebär det kostnadsökningar om 43-86 mdr. Givet att bruttoinkomsterna ligger på ca1,900mdr och Disp inkomsterna på 1,300mdr så är det så innebär det 2,2-4,4% av brutto lön, eller 3,3-6,6% av disp lön. Det svider också!

Men den typen av räntehöjningar är vi inte i närheten av. Pratar vi höja ränta så är det 25+25 upp till Europas nivå på 0% styrränta. Det borde vara görligt givet att kronan ligger över 10 kr mot euron.

Ingves sa också ”vi har låg skatt på boende, men hög skatt på omsättning av boende”. Det borde vara tvärtom om man vill öka rörligheten. Jag håller med, reavinstbeskattning när man byter boende gör att 40-taliser inte flyttar från sina hus till lägenheter. Därför sitter de med fler kvadrat än de behöver, och unga sitter på färre kvadrat än de behöver. Men att införa fastighetsskatt är inte heller bra. Många människor som ärvt fina lantställen vid vattnet måste hosta upp mycket pengar varje år. Då kanske man säljer stället till någon med mycket pengar, och då blir det ännu mer en klassfråga var man bor någonstans. Det är inte rimligt, särskilt inte när målet är att folk ska ta mindre lån, inte att dra in så mycket skatt som möjligt.

Ingves vill också införa en lag som tvingar oss att bind räntan på lånen. Det är vansinnigt. Det är bara bankerna som tjänar på detta. Förr eller senare måste lånet läggas om, då blir det dyrt om man har för mycket lån. Det är mycket bättre om folk tar rätt storlek på lånet, så att de klarar svängningarna i räntan. Bundna lån blir dyrare över tiden. De vet alla. Därför har de flesta rörligt elavtal. För att det är billigast över tid. Man vet också att man klarar en hög räkning på vintern. Istället för att binda lånen borde ett hushåll inte låna mer än de klarar en ”vinterräkning”

Blir så jävla trött på att alla åtgärder som föreslås rycker pengar ur vanligt folks plånböcker, och oftast gynnar bankerna eller staten. Det finns bara EN åtgärd som begränsas skuldsättningen utan att påverka hushållens plånböcker med en krona. Det är skuldkvotstak, och det pratar man inte ens om. Så ledsamt!!!

Vidare har jag några frågor till Ingves och alla som känner sig träffade:

1, Varför tror du löneinflationen är så låg ur ett historiskt perspektiv idag? (inte bara avtalslönerna som till stor del är satta med utgångspunkt från det globala konkurrensläget, dvs globaliseringens effekter)

 2, Om du fick peka ut en faktor, som bäst förklarar de låga lönerna i Sverige, vilken skulle den vara?

 3, Finns det en risk att oavsett hur tajt arbetsmarknaden än blir, så skapas ingen hög, ur ett historiskt perspektiv, löneinflation pga av delvis nya externa faktorer?

4, Vad skulle hända i förlängningen med penningpolitiken om lönerna, och därmed inflationen, aldrig tar fart på det sätter vi varit vana vid historiskt?

 5, Det pratas ibland om bra och dålig inflation, dvs stigande importpriser, energipriser m.m. gör ju oss knappast köpstarkare, och är därför dålig inflation. Stigande tillväxt, löner och därmed priser är bra inflation. Varför skulle penningpolitiken inte kunna utgå från lönerna istället för inflation?

6, Nu senast när Riksbanken fyllde 350 år så fanns det många inbjudna talare. Många av dem talade om centralbankens roll i framtiden. Man lyfte bla fram förmåga att kommunicera penningpolitiken, inte bara med marknaden utan bland medborgarna, och att detta inte alltid har varit centralbankers starkaste gren. Många tycker att inflationen är ett abstrakt, tekniskt och svårt mått att förstå. Hade därför inte lönerna varit ett bättre mått ur kommunikationssynpunkt. Dvs fler förstår ”lönebildningen är svag trots en stark konjunktur, vilket pekar på avsaknad av överhettningstendenser, varpå vi väljer att fortsätta med en expansiv politik” än samma mening fast där man byter ut ordet lönebildning mot inflation?

 Tacksam för svar.

Jag lär inte få något svar, men det gör inget. Snart är det helg!

Jag har i många år hävdat att lönerna är den enda kvarvarande strukturella faktorn som långsiktigt påverkar kärninflationen. Eftersom många ekonomier har haft tillväxt länge och centralbanker gjort sitt yttersta att skapa förutsättningar för inflation, utan att inflation egentligen har tagit fart så verkar det finnas fog för detta resonemang. Förklaringen tycks ligga i lönebildningen. Under de senaste åren verkar kärninflationen kretsa kring lönetakten minus 1 procent.

Såg nedan graf som visar på sambandet. Det finns ett annat samband, nämligen Philips, som visar inflation och arbetslöshet. Den har brutit samman. Men handen på hjärtat, varför funkar den inte? Jo för att Philips egentligen handlar om löner och arbetslöshet. Låg arbetslöshet ledde tidigare till stigande löner. Precis vad nedan chart visar. Dem har inte brutit ihop. Det som egentligen brutit ihop är arbetslöshet och löner. Men vi sla inte prata om det idag. Ni vet var jag står!

Den visar även en annan sak. När lönerna växer med upp till 6% i årstakt, så tenderar inflationen att växa långsammare. Lönerna stiger alltså realt. Vi får alltså mer för våra pengar från ett år till ett annat, trots att lönerna växer sakta. Vid 6% löneinflation är det ett-till-ett. Men vid lönetakter över 6% har inflationen historiskt vuxit snabbare än lönerna, och således har vi haft negativa löner real sett.

Point being. Är det så negativt med låga löner egentligen?

1, låga löner ger positiva reallöneökningar. Det är positivt.

2, låga löner ger låg inflation, som ger låga räntor, som ger höga tillgångsvärden, allt annat lika. Givet att man tror att en tillgångs värde bygger på framtida kassaflöden diskonterade med en typ av ränta.

3, låga löner ger låg inflation, ger låga räntor, ger låga räntekostnader, ger mer över i plånboken till annat. Trots att svenska hushåll ha ca 4,300mdr i skulder (ink Brf skulder) så utgör räntekostnader endast 4-5% av inkomsterna. Det är rekordlågt. Rekordhög skuld, fast rekordlåga räntekostnader. (missförstå mig inte, jag är inte positiv till för hög skuldsättning, men det är en annan diskussion. Dvs vi skulle kunna begränsa skuldsättning utan att behöva påverka räntekostnaderna). Givet de låga räntekostnaderna har vi mer över till annat. Det är trevligt. Dessutom skapar det tillväxt och jobb.

Många efterfrågar högre räntor, och hoppas på högre inflation, och ser därför högre lönebildning som något eftersträvansvärt. Ni ska nog fundera en gång extra på vad det är ni hoppas på.

Sen finns det ännu en intressant diskussion, och det är varför lönerna är låga. Där har 8-9 olika skäl som jag nämnt flera gånger.

Det faktum att tillväxten, både nominellt och realt, har varit låg senaste 10 åren, ur ett historiskt perspektiv, tror jag också är en viktig faktor till den låga lönebildningen. Låg tillväxt i sin tur har kopplingar produktivitet och belåning, som i sin tur varit låg. Med belåning menar jag inte när en privatperson köper en dyr villa som byggdes 50 år sedan. Det påverkar INTE BNP. Det påverkade BNP det året villan byggdes. Nej jag menar den typen av belåning som driver tillväxt, och det är främst när stater kör budgetunderskott (vilket blir svårare med så många högbelånade stater), när hushåll primärt bygger nya bostäder (som man gjorde på 60/70-talet) och när företag bygger ut kapacitet i form av nya fabriker etc (vilket man främst gjort i utvecklingsländer) och inte som idag med Uber, Spotify eller Amazon, som egentligen bara tar marknadsandelar från något gammalt. Dvs ”disruptive” Tech. Inte för att det är dåligt, vi konsumenter får mer och bättre produkter och tjänster än tidigare, men eftersom vissa företag går under samtidigt som andra föds och går bra, så blir inverkan på tillväxt och produktivitet annorlunda än under perioden 1957-2007.

I veckan fokuserar jag på Preliminära PMIs samt IFO.

Känns som det kan bli en ganska lugn vecka, där den positiva undertonen än så länge bestämmer riktningen.

Sedan länge har tumregeln, ”när börsen gått bra en tid, och data etc ser bra ut och det finns en grundoptimism i marknaden – SÄLJ”, fungerat bra. Tvärtom också såklart.

Hur ser det ut nu. Ja börsen har ju rallat nästan 10% sedan början av april och många börser börjar återigen blir överköpta. Det är ju starkt. Men zoomar man ut så har den gått sidledes i drygt ett år. Tittar man på datan så toppade den ur för några månader sen, och surpriseindex var fram till nyligen fallande och under sina medelvärden. Not that good! Det har under hela året funnits en latent inflation- och ränteoro. Nu tar marknaden ränteuppgången med ro, man känner sig rätt bekväm med att FED höjer 2 ggr i år till 2% samtidigt som ECB på sin höjd lyfter bort QE. Det finns alltså rätt goda grunder för att vara positiv tycker jag.

Sen är det klart, vi sjunger på sista versen (vågen). Lönerna kan komma som en kanon när som helst och rita om kartan. Yieldkurvan ligger i nedre intervallet, inte övre. ERP, dvs Equity risk premium (Inversen av PE minus långräntan) likaså. Så det gäller att vara lyhörd och rätt snabbfotad. Som alltid i slutet på en börscykel. Klarar man inte stoppa ur sig med en liten loss…. då har man nog inte psyket att vara med i marknaden. Men har man psyket att missa en kraftig uppgång? Ja den frågan ska man också ställa sig!

Det snackas väldigt mycket om räntor och inflation, och på senare tid, valutans inverkan. Riksbanken har länge eldat på den här diskussionen. Danske lyfter fram ett ypperligt chart som visar på det samband jag lyft fram många gånger. Valutan är ingen uthållig och strukturell faktor för inflation. Den är en mean reverting faktor som är rätt ointressant på lång sikt. Visst för Turkiet är det andra bullar, där har den en strukturell inverkan. Men vi är inte Turkiet. Den enda uthålliga inflationsfaktorn i mina ögon är lönerna, och relativt valutan, så tar den diskussionen på tok för lite plats! Lönerna är också svårare att manipulera. De är mer än konsekvens av de konjunkturella krafterna, och det är ytterst det infkation och räntor bör handla om.

NY Empire FED kom häromdagen, och den var riktigt bra. Igår kom Philly Fed in på 34,4 mot väntat 21,0 och fg 23,2. New order lyfte till 40,6 från fg 18,4. Otroligt starkt. Ska bli intressant att se vad ISM kommer in på om några veckor. Surpriseindex har kanske gjort sitt på nedsidan i USA. Trots att surpriseindex i Europa föll mer under Q1, så är det tveksamt om surpriseindex relativt sett kommer ta sig till Europas fördel? Det borgar för en stark dollar… och stigande räntor relativt sett. Men behöver man vara så orolig? Njae, USA brukar dra med sig Europa med några månaders fördröjning. Så det blir nog bra!

Vad beträffar oljan så har brenten nu nått det target jag tidigare talat om. Var det toppen, ska vi ner nu? Nej faktum är att jag är fortsatt positiv. Oljelagerna krymper, både i storlek och sett till antal dagars snittefterfrågan. Mellanöstern premien finns där, men jag tror den är mindre än man tror. Jag tror dessutom inte att Mellanöstern stöket kommer gå över på en månad. På sin höjd tröttnar media på att följa det. Ovanpå det har vi surpriseindex som verkar vända upp…. och även om supply ökar från usa mfl så är efterfrågan god. Dessutom har man slutat att bränna capex och satsar på fria kassaflöden. Inte minst mot bakgrund av vad ny energiteknik kommer föra med sig för disruptiva effekter i framtiden. Jag tror det kan finnas mer kräm i oljan och siktar nu rent tekniskt på 87-89ish området på Brenten. Stopp sätter jag till stängning under 75. Ska marknaden generellt upp 5-10% till kan väl energi relaterat gå det dubbla eller?

Trevlig helg!

Hox/Valuegard kom med prisdata som visade att lägenhetspriserna i Stockholm steg med 1,7% i april. Jämfört med förra året är de ner 8,5%.

Som ni ser ligger bostadsoblisen kvar relativt oförändrad, vilket alltså innebär att bolånelöftena allt annat lika inte har förändrats för de allra flesta (bortsett från de som berörs av amorteringskravet).

Största risken för bostadspriserna är såklart att Ingves börjar höja räntorna på ett sätt som pushar upp bostadsoblisen, och gör bolånelöftena mindre. Där är vi inte ännu!

Det går också att argumentera för att en 5 årig bostadsobligation bör ligga ca 50 punkter högre än en 5-årig statsobligation. En 5 årig statsobligation bör ligga ca 100 punkter över styrräntan. I en ”normal” värld vill säga. Så med en styrränta på -0,5%, så bör alltså bostadsoblisen ligga på +1,0% vilket ironiskt nog är vad dagens bostadspriser diskonterar på ett ungefär. Se chart ovan. Vad jag egentigen vill ha sagt är att skulle dagen komma där Ingves börjar höja räntan och räntemarknaden normaliseras i termer av spreadar och dylikt så är risken stor att det kommer göra rejält ont på fastighetsmarknaden. Alltså höstens turbulens var ett mindre skrubbsår i jämförelse.

Bostadsobligtionens stabilitet visar också att utlänningarna hela tiden har känt sig bekväma med svenska bostadsmarknaden. Annars hade vräkt ut obligationer vilket hade fått priserna att falla/räntan att stiga.

Nedan skrev jag i början november förra året efter en mycket svår oktober i stockholms brf marknad.

Beviset II

Från Europa kom det precis kärninflation för april. Den kom in på 0,7% mot väntat 0,7 och fg 0,7. Draghi lär inte känna sig pressad att höja någon ränta. Men vill de fasa bort de sista 15 QE miljarderna i september, så bör de börja signalera för detta relativt snart.

New York Empire FED PMI kom igår in på 20,1 mot väntat 15 och fg 15,8. Starkt. Vilket fick många att tänka att den generella PMI dippen i USA börjar ta slut. Retail sales, som förvisso är laggande, kom in rätt inline.

Amerikanska 10-åringen steg till 3,10%. Högsta på 7 år. Några takes…

1, Ni som följer yieldkurvan kanske noterade att 10-åringen steg mer än 5-åringen, som steg mer än 2-åringen. Det brukar vara positivt.

2, Givet att FED höjer till 1,75% i sommar så borde 10-åringen stå i 3,25%. Höjer de ytterligare en gång i höst så bör den gå till 3,50%. 5-åringen står i 2,90% och prisar in 2,90-1%=1,9% styrränta. 2-åringen står i 2,57 och prisar in 2,57-0,5=2,07%.

Om du frågar mig så prisar 2/5-åringarna in 2 höjningar till i år. Vilket också kan vara vägs ände, lite beroende på vad som händer med inflationen (läs lönerna). Dvs de kan ha gått klart. 10-åringen däremot har en bit till att gå.

3, En 10-åring som stiger, är det negativt för aktier? Ja allt annat lika är det så. Men sällan är det allt annat lika. Aktiekurserna är en funktion av de framtida vinsterna i täljaren, diskonterade med en riskpremie i nämnaren. Långa räntan, typ 10-åringen, ingår i riskpremien. Så stiger vinsterna snabbare än lång räntan diskonterar ner dem… så stiger aktier. Vinsterna korrelerar med Försäljningsökning, som korrelerar med nominell tillväxt. Så enkelt utryckt kan man säga att stiger real räntan är det negativt för aktier. Dvs stiger räntan, men inte inflationen, så innebär det att vinsterna inte kommer att stiga utan bara räntan.

Nu blev detta lite teoretiskt, men rapportperioden har varit rätt bra, makroindikatorerna kanske vänder upp och drar med sig Surprise. Inflationen kommer att stiga upp mot minst 1,7%. Därför tror jag inte det är hela världen om 10-åringen klättrar vidare. Det hade varit värre om:

a, rapportperioden varit usel

b, om PMIs varit på väg mot 50

c, om lönerna börjat dra över 3% i årstakt.

d, om yieldkurvan fortsatte att gå mot noll (10-2yrs). Nu är det tvärtom!

På sikt kan en alltför stark dollar strula till det… men vi är inte där ännu. Trots att den svaga inflationsdatan från Europa, i kombination med stigande räntor i USA, inte gör dollarn svagare direkt….

Njut av vädret!

Sanningens stund är kommen…. Så länge som OMX inte stänger under 1585ish/eller som värst 1560 så är oddsen goda att rekylen är över, och att bättre tider väntar de närmaste 6 månaderna. Jag tror man kan köpa här med Stopploss. Fundamentala drivkrafter under den här tiden kan ex vara att surpriseindex vänder upp, och att FEDs hökiga retorik kan tonas ner om man inte ser inflation- och lönehotet som lika allvarligt som tidigare, vilket i sin tur innebär att räntorna inte kommer att stiga så mycket mer. Jag spekulerar såklart, men ni förstår vad jag menar.

Oljan fortsätter upp mot bakgrund av stöket i mellanöstern. Brent 79/80 samt Crude 74-76 känns som ett rimligt target. Dollarn ska nog stärkas en bit till, men sen är det frågan vad som händer med surpriseindex US vs. Europa, samt FEDs indikationer om framtiden. Tonar de ner sin hökighet, samt att Europas surpriseindex (som ligger på en lägre nivå än usa) vänder upp snabbare, ja då är det tveksamt om dollarn kan fortsätta på sin nya inslagna förstärkningstrend. Som sagt tidigare, 1,16ish Eur/Usd känns rimligt. Därefter är jag osäker givet det vi vet idag.

Nedan chart är det många som tittar på. Ink Riksbanken. Den säger att RU-indikatorn, som mäter resursutnyttjandet är på en nivå som flaggar för högre inflation, typ 3,0-3,5% inom de närmaste 12 månaderna.

Vad chartet missar är om man hade lagt till den svenska löneutvecklingen YoY%. Då hade man snabbt kunna konstatera att lönerna historiskt gått hand i hand med RU-indikatorn. Men INTE senaste 3 åren. Då kan man fråga sig följande:

1, kan vi få strukturellt högre inflation utan högre löner?

Mitt svar är NEJ

2, Varför har RU-indikatorn och lönerna glidit isär?

3, Kommer de gå ihop framöver? Varför?

4, Om de går ihop på ett sätt där RU indikatorn faller ner mot lönetakten, vad innebär det för Riksbanken, P-politiken och räntorna?

Den här diskussionen borde alla ägna sig åt kan jag tycka. Men det kanske är lite för knepigt för vissa?

Lite på samma tema såg jag nedan charts. FED verkar oroad över inflation, samtidigt som inflationstrycket är klart lägre än ex 2006, när man inte var så oroad. Om inte lönerna lyfter, om inte inflationen stiger till mer än 1,7-1,9% för att sen pendla i takt med lönerna i detta område… .vad är oddsen att FED faktiskt tonar ner sin inflationsoro från höga nivåer… och hur kommer marknaden, räntor och dollar reagera på detta. Ganska spännande tycker jag!!!!

I veckan har vi Svensk bostadsdata HOX. Vi har även Inflation från Europa, Philly och Empire FED samt Retail Sales från USA.