Kortsikt's Blog

Nej, jag tänker inte propagera för vare sig några vänster eller höger ideal. Ni som hoppades på det kan sluta läsa!

Gini-koefficienten mäter inkomstspridningen i ett land. En hög Gini pekar på stora skillnader. En låg pekar på liten spridning kring medellönen. Såg nedan graf som är otroligt intressant. Föga förvånande är USA en av de mest ojämnlika länderna i världen, medan Skandinavien är en av de mest jämnlika. Sverige har halkat efter, men ligger fortfarande rätt bra till ur ett internationellt perspektiv. Om man tycker att det är bra med liten lönespridning vill säga.

Men det mest intressanta med grafen ovan är att den visar inte bara Gini-k på disponibelinkomster, utan även Gini-k innan skatter. Ta lönerna innan skatt i USA som exempel. De är inte så mycket mer spridning än vad det är i länder som Finland, Belgien, Österrike mfl. Dvs skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare i USA och de här länderna är ganska likartad. Det är efter skatt som vi ser stora skillnader. Beskattningen i USA är väsentligt lägre. Det omvända gäller i Finland, Belgien och Österrike. Det får två konsekvenser.

1, Inkomstskillnaderna, sett till Disponibelinkomst är bland de högsta i världen i USA, medan de är bland de lägsta i Finland.

2, Detta innebär att Finska staten, allt annat lika, har råd att erbjuda en konkurrenskraftig vård, skola och omsorg till hela sin befolkning, medan i USA får individen i större utsträckning betala för det själv.

Notera att jag inte säger vad som är bäst av de här två. Utan det intressanta är att skillnaderna i bruttoinkomst mellan en advokat och ett vårdbiträde i Finland är lika stor som i USA, fast netto är skillnaderna otroligt stora. Konsekvensen av detta är att det finska vårdbiträdet får samma vård som advokaten. Så fungerar det inte i USA. Där har advokaten som regel tillgång till bättre vård än vårdbiträdet.

Titta även på Grekland, Portugal och Irland. Jag vet inte om det har att göra med krisen och olika åtgärder. Men där verkar skillnaderna mellan advokaten och vårdbiträdet vara ÄNNU större än i USA. Fast efter beskattning så trillar Gini ner och de jämnas ut rejält.

Sen har du länder som Sydkorea och Schweiz där det inte verkar vara så stora skillnader mellan vårdbiträdet och advokaten sett till bruttolön, och därför är skattetrycket inte så stort heller. Kan vara nåt att fundera på kanske? Att låta lärare, poliser och sjuksyrror tjäna väsentligt mer genom att dra ner deras inkomstskatter, men låta dem själva betala för vård och skola? I kronor och ören kan man göra så att det blir samma. Intressant diskussion, med tanke på hur bygget av Karolinska har skötts. Hade det varit ett privat företag som genomförde samma projekt, utan skattepengar, tror jag det hade hanterats annorlunda. Å andra sidan verkar inte privatisering och fri marknad fungera i alla lägen. Se bara till kraftsektorn.

Sen kan man alltid raljera kring att USA verkar ha problem med sin ”samhällsstruktur” och polarisering, och att Trump till stor del är en konsekvens av detta. Samtidigt som Skandinaviska modellen verkar ha varit mer framgångsrik senaste åren. Dock tror jag analysen är mer komplicerad än så. Vilket leder oss in på nästa observation, skatter!

Nedan visar skattetrycket i olika länder. Den är från 2010, så den är lite gammal, men de stora dragen lever kvar.

Den visar föga förvånande att skattetrycket i USA är litet, medan det är stort i Skandinavien, och EU ligger mittimellan. MEN, a big MEN, skatter är inte det intressanta. Utan vad de används till. Man kan grovt dela upp utgifterna mellan transfereringar och övriga kostnader. Många tänker att staten och kommunernas utgifter handlar om Vård, skola, polis, vägar, äldreomsorg etc. Det är viktiga institutioner som vi vill att de ska hålla hög kvalitet, och vara tillgängliga för alla. Därför är många svenskar okej med att betala höga skatter. Jag instämmer. Problemet är att allt inte går till lärarna.

Sverige tar in c2,000mdr i skatt

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-inkomster/

Vi sätter sprätt på allt. Ja vi satte faktiskt sprätt på 2,200mdr förra året. 200mdr mer än vad vi tog in. Ca 42% av allt vi sätter sprätt på är sk Socialt skydd, uppgående till 900mdr. Av de här 900mdr så utgör transfereringar c600mdr. En transferering är egentligen bara en överföring av cash. Dvs inget ”köp av tjänst eller vara” av stat och kommun. Utan egentligen bara en överföring utan motprestation. Det handlar om sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer, studenter, bostadsbidrag, föräldrarpenning etc. Ni fattar!

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/

Jag är lite osäker på vad det är för skillnad mellan social skydd (900mdr) och transfereringar (600mdr). Men jag antar att ex flyktingmottagande landar inom socialt skydd men inte transfereringar.

Som ni såg är vår Gini-koeeficient inte särskilt annorlunda jämfört med många andra länder, vare sig före eller efter skatt. Vårt skattetryck är högt, men vi är inte ensamma om att betala hög skatt. Det finns det många andra länder som gör.

Det som är hyfsat unikt i Sverige är egentligen storleken på Social skydd/Transfereringar. Dels för att de utgör 42%/27% av totala utgifter. Det är mycket högt. Eftersom skattetrycket sett till BNP är ändå rätt högt i Sverige (43%) så blir även Socialt skydd/ Transfereringar som andel av BNP högt 20% resp 13%. Den siffran står ut ur ett internationellt perspektiv.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/transfereringar-till-hushallen/

Jag tror många är ganska okej med vår Ginikoefficient och Skattetryck. Frågan handlar om hur mycket av inkomsterna på 2,000 miljarder som ska gå till Social skydd och Transfereringar (c900mdr idag) och hur mycket som ska gå till resten (1,100mdr).

Det är vad diskussionen borde handla om!

Det viktigaste är dock att landet växer, då ovan 2,000mdr i intäkter är direkt korrelerade med BNP utvecklingen. Vilket inte är så konstigt då 60% av statens skatteintäkter är jobbrelaterade. 80% om man lägger till momsen som också har en koppling till löner, dvs om vi kan shoppa eller inte. BNP tillväxt skapar jobb, jobb skapar skatteintäkter.

Så fråga ETT inför höstens val borde vara…. bedriver vi rätt politik i syfte att skapa fler jobb och därmed öka skatteintäkterna? Många ställer hellre frågan, ska vi höja eller sänka skatterna. Det är fel fråga!

Sveriges BNP är 4,600mdr. Skatteuttaget 2,000mdr. Det är 43%/BNP.

Vänstern ser gärna att skatteuttaget hade varit 48%. Men om deras åtgärder gör att BNP sjunker med 5% till så blir skatteuttaget 4600 x 0,95 =4,370 x 0,48 = 2,100mdr. Dvs de höjer skatten med 48/43=12% men skatteintäkterna ökar med 5% (2,100/2000). Gammelhögern vill göra tvärtom. Om man är teknokrat, som jag till stor del är, så vill jag ha smarta skatter och ett optimerande system. Med det menar jag ett system som hittar den optimala skärningspunkten mellan minimal skattesats, och maximalt skatteuttag.

Göran Persson städade upp svensk ekonomi, och vi har honom att tacka för mycket. Ha la grunden till det vi har idag. Borg/Reinfeldt gjorde två saker. 1, de  fuckade inte upp ekonomin som så många borgare gjort tidigare och 2, de införde det teknokratiska tänket som jag var inne på. Dvs att de sänkte skatten på arbete, vilket tvärtemot vad många tror inte drog ner skatteintäkterna, utan ökade dem.

Det är enkelt. Om du säljer en vara för 100kr, som du köper in för 50kr har 50% marginal på den. Du tjänar 50kr. Om du sänker priset till 90kr så tjänar du bara 40kr på den, och marginalen sjunker till 44%. De flesta tänker att detta är dåligt.  Men det beror på. Det beror på om du lyckas sälja fler av den. Om du säljer 25% mer av varan, eller ännu mer, så är det faktiskt inte så dumt att sänka priset och acceptera den lägre marginalen. Så tänker IKEA, och så tänkte Borg. I Borgs fall blev det dessutom dubbel effekt, då den som går från bidrag till arbete inte bara blir en skattebetalare, utan han försvinner också som kostnadspost.

Fråga TVÅ inför höstens val borde vara: Social skydd utgör 42% av de offentliga utgifterna, eller 20% av BNP. Är det rimligt? Jag menar inte att vi ska slopa föräldrarpenningen eller dra ner på pensionerna. Bara att vi ifrågasätter storleken då inga andra länder i världen har den här strukturen. Höga skatter ja, samma typ av inkomstskillnader ja. Men social skydd och transferingar, nej. Vi ska också ha klart för oss att när vi säger att vi vill ha bättre skola och sjukvård, vill vi då ha högre skatter, eller en annan omfördelning mellan social skydd och övriga utgifter.

Jag får ofta höra att ” med tanke på våra höga skatter borde vi ha världens bästa skola och sjukvård”. Vad de inte fattar är att det är inte våra sjukvårdskostnader som är höga som andel av BNP ur ett internationellt perspektiv, utan det social skyddet.

Jag är själv pappa, och har varit föräldrarledig med mina barn. Det är ett helt otroligt att vi har ett system som ger oss föräldrar så mycket tid med barnen. Det är inga andra länder som kan konkurrera med det. MEN är det rimligt? Om skola och sjukvård hade kunnat vara bättre, är det inte viktigare då?

På samma tema. Såg ni Agenda i söndags? Titta gärna (fr 28min) på reportaget kring Robotar, framtidens jobb. Jag tycker diskussionen mellan ekonomerna är ganska nyanserad och sansad.

https://www.svtplay.se/video/17484886/agenda/agenda-8-apr-21-15-1?cmpid=del:em:04-10-2018:agenda:pla:lp-app

Vi har lite CPI/PPI data från USA och Sverige…. men inga kioskvältare! Q1:orna är nästa stora grej, och som vanligt handlar allt om hur FY18 och FY19 Ebitda/EPS-prognoserna kommer att justeras. Inget annat!

Börsmässigt kan det lika gärna dra som falla några procent på kort sikt. Jag vet faktiskt inte!! Dock tycker jag att mycket pekar på att dollarn skulle kunna fortsätta att stärkas härifrån, vilket allt annat lika borde vara negativt för aktiemarknaden. Eftersom jag fortfarande är en believer av Våg-5 så hade det suttit fint med en sista ursköljning av de sista skeptikerna innan femman tar vid. alla som suttit med sen botten Januari-16 har fina vinster och är supersugna på att sälja, men vill inte gå miste om en fortsatt resa. En sista ursköljning får dem att tveka, sälja och sen missa den sista rörelsen. Det hade varit så klassiskt!!!

Deutsche slår fast att Konsumtionen i USA inte kan växa snabbare än ”alla anställda X deras lön”.

God dag yxskaft liksom! På samma tema brukar jag ju säga att:

Förändring köpkraft = Löneinflation% + Förändring Sysselsatta% = BNP% + Kärninflation%

där:

Kärninflation = Löneinflation – 1%

BNP = Förändring Sysselsatta + 1%

Över tid verkar de här stämma. Därför kan man också skärskåda de som tror på extremt hög inflation och/eller BNP% om det rimmar med jobb och löner. Eller ännu bättre, de som tror på exceptionell vinsttillväxt, utan att köpkraften tar fart. Det rimmar inte heller.

Apropå löner. Fd riksbanksledamoten Thomas Franzen skriver ett debatt inlägg i Svd som är kantat av så många felaktigheter så man blir trött. Snacka om gamla gardet!

https://www.svd.se/sveriges-ekonomi-behover-hogre-loner

MEN, jag håller med om sluklämmen… Sverige skulle behöva högre löner, vilket i sig leder till högre inflation och räntor, och troligtvis även starkare krona. Men vad som ska orsaka ”högre löner” kan ju diskuteras. Jag misstänker att han vill ha högre löner bara för att det leder till högre inflation och en mer normaliserad penningpolitik.

Problemet är om lönerna växer UTAN att vi har

1, tillväxt och en tajt arbetsmarknad

2, stark produktivitet

3, Lönerna är konkurrenskraftiga relativt omvärlden

Om inte de här punkterna uppfylls så leder högre löner tids nog till lägre tillväxt – färre jobb – och fallande inflation – och en tillbakagång till extremt expansiv penningpolitik. Dvs det han ville undvika från början.

Anledningen är att om lönerna stiger trots att arbetsmarknaden inte är tajt, så minskar arbetsgivarnas aptit på att anställa, vilket håller tillbaka köpkraft och tillväxt (då sysselsättningsökning är en del av detta).

Om de stiger snabbare än företagen vi konkurrerar med ute i världen så tappar vi försäljning, och stiger lönerna snabbare än produktivitet så faller till slut bolagsvinsterna varpå företagen slutar anställa. Så stigande löner måste komma ur punkterna ovan annars blir det en kissa i brallan effekt. Det vet alla innerst inne.

Sen finns det avarter på den svenska arbetsmarknaden. Industrilöneavtalet kikar på Tyska förutsättningar, vilket inte är fel, om det är dem vi konkurrerar med. Men varför ska alla andra avtal sättas utifrån Industriavtalet?

En annan aspekt är att i vissa företag är produktiviteten och konkurrenskraften god, men tack vare låga löneökningar, så är vinstnivåerna otroligt höga ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt som bolagens investeringsbehov idag mycket handlar om att rekrytera kompetent personal, än att bygga en stor dyr fabrik. Tids nog brukar sånt rätta till sig. Dvs branscher som är extremt lönsamma locka till sig konkurrens vilket pressar ner priserna, alternativt börjar de dra i kompetent personal som flyttar på sig i utbyte mot högre lön, och så börjar marginalerna sakta krypa nedåt. Men det verkar ta tid.

I USA ligger de aggregerade vinsterna som andel av BNP på rekordhöga nivåer ur ett historiskt perspektiv, lönerna ligger tvärtom på rekordlåg nivå. Detta tål att tänkas på.

Många bolag håller också hårt i kostnaderna då försäljningstillväxten är relativt låg. Detta har i sin tur en koppling till nominell tillväxt som är låg ur ett historiskt perspektiv. Men skulle den nedre delen, 50% av den arbetande befolkningen i USA, få 5% högre lön, skulle de garanterat sätta sprätt på alltihop. Vilket alltså skulle öka försäljningen för de Amerikanska företagen. Så det här med smartare fördelning behöver kanske inte vara så dumt.

Dvs idag ser det ut så här

löner + sysselsättning = BNP + kärnInflation = Aggregerad Försäljningstillväxt

2,7% löner + 1,5% sysselsatta = 2,5% BNP + 1,7% kärninflation = 4,2% Ökad köpkraft, dvs aggregerad försäljningsökning för företagen.

Säg att lönerna skulle öka till 3,7% YoY, allt annat lika:

3,7% löner + 1,5% sysselsättning= 2,5% BNP + 2,7% Inflation = 5,2% köpkraft

Troligtvis leder den starka tillväxten till att den reala BNP också växlar upp, och med den jobbskapandet

3,7% löner + 2,5% sysselsättning = 3,5% BNP + 2,7% Inflation= 6,2%

Så det blir ju hunkydory :-)…. och så har ekonomier fungerat förr i världen, när globaliseringen och digitaliseringens effekter inte var så påtagliga. Jag förstår Franzen. Drar lönerna av rätt anledning är det inte omöjligt att köpkraft/nominell tillväxt går från dagens 4,2% till 6,2%. Det är ju trevligt!

Problemet med ovan är när kärninflation går till 2,7% så höjer FED räntan till 3%. Minst. Givet USAs statskuld och hushållens skulder, så skulle räntekostnaderna bli så höga att löneökningarna upplevs som en fis i rymden. De hade ätits upp av räntekostnaderna och mer därtill!

Vad som händer är att Försäljningen för Amerikanska företag skulle vända rakt ner i källaren. För att parera detta så säger man upp personal (jag har höftat -2% bortfall av jobb) och löneökningarna upphör (0% löneökning leder till -1% kärninflation). Då blir det

0% löner + -2% sysselsättning = -1% BNP + -1% Deflation = -2% Köpkraft

RECESSION!!!!

Så det där med att önska sig högre löner-inflation-räntor och starkare krona, kommer troligtvis sluta i tårar även om det sker av rätt anledning.

Apropå det här med lönerna så tror Nordea att de kan vara på väg i USA nu. Nordea har tidigare väldigt förtjänstfullt lyft fram det faktum att Philips sambandet när man utgår från arbetslöshet fungerat illa senaste 30 åren. Däremot har de noterat ett bättre samband, nämligen det mellan löner och sysselsättningskvoten (sysselsatta/population 19-64). Kan vara det som börjar kicka in?

Även Deutsche flaggar för full sysselsättning. Något man gjort i nästan tre år! Men även en trasig klocka 🙂

Spännande!

I förra veckan sjönk den Amerikanska 10-års räntan ganska rejält. Man köpte alltså långa amerikanska  obligationer. Var det för att man köpte trygghet för att man är rädd för vad ett handelskrig i slutändan för med sig för realekonomiska konsekvenser? Eller var det för att man tror att FED inte kommer vara lika hökig till hösten och under 2019 nu när datan börjar komma in lite sämre? Eller börjar man helt enkelt tvivla på de långsiktiga konjunkturutsikterna?  Kanske hänger alla de här sakerna samman till slut, Svårt att säga.

SAMTIDIGT var dollarn stark. Fallande räntor, allt annat lika, gör ju att realräntespreaden mot omvärlden sjunker, och det borde normalt sett försvaga valutan. Men ur ett flödesperspektiv kan man resonera tvärtom. Vid ex en ”Risk off” miljö, så stärks oftast valutan kortsiktigt då många köper dollar, vilket får den att stiga, och för pengarna köper man statspapper, som får obligationspriserna att stiga, dvs räntorna att falla. Vi har alltså sett en liten mini risk off senaste två veckorna.

Vad som är intressant är att 10-åringen nu har kommit tillbaka in i sin ”tekniska range” igen. Den har stigit. Man har alltså börjat sälja obligationer igen. Är det Risk On då? Nej, för dollarn är fortsatt stark. Så nu verkar det vara mer ”stigande räntor – stark valuta – realräntespread” som gäller igen. Dessutom har SPX varit stark senaste dagarna, TROTS att dollarn är stark. Normalt sett brukar stark dollar ge svag börs.

Dollarn är det primära. Ska den fortsätta att stärkas? Om man tittar på Eur/Usd samt DXY så har det vänt i de här trakterna.

Sen får man lägga ihop det med hur räntor utvecklas, vilket ger fyra utfall:

1, Fortsatt stark dollar – fallande räntor = Risk off = svag börs på kort sikt

2, Fortsatt stark dollar – stigande räntor = Realräntespread kopplingen = på lång sikt svag börs då vare sig stark dollar eller stigande räntor är bra för Amerikanska ekonomi..

3, Dollarn börjar istället försvagas – Stigande räntor = Risk on = bra börs till räntorna börjar göra ont.

4, Dollarn börjar försvagas – fallande räntor = Realräntespread kopplingen = på lång sikt bra för Amerikanska ekonomi, men svårtolkat hur börsen går.

För svensk börs finns sedan två kopplingar, valuta och börskorrelation.

Dvs Stark dollar = Svag krona = Stark börs.

Stigande SPX – ger stigande OMX

Så det bästa för OMX är stark dollar och stigande SPX. Det sämsta är Svag dollar och fallande SPX. De övriga två varianterna handlar mer om nettoeffekter.

Varför ältar jag det här… jo för att i eftermiddag kommer jobbdatan från USA.

Sysselsättningsökningen är viktigt för att förstå tillväxten i ekonomin. Grovt kan man säga att Sysselsättningstakt +1% = BNP%. Dvs skapas det 200,000 jobb, är det 2,4m jobb m året. Det är en ökningstakt på 1,5% vilket innebär att ekonomin implicit växer med c2,5%.

Omvänt kan man säga att eftersom många tror på c2,7% tillväxt i USA i år, vilket är 1,7% jobbskapande, vilket är c220,000 jobb i månaden… så vet vi var jobbskapandet bör komma in ungefär för att veta om prognoserna verkar stämma.

Den andra handlar om lönerna. Lönerna väntas komma in på 2,7% vilket lirar med en inflation på 1,7% (Core PCE). Det ligger också till grund för FEDs kommande räntehöjningar. Börjar lönerna komma in 3%+ så vet vi att det bara är en tids fråga innan FED blir mer hökiga. Kommer de in kring 2,5%…. ja då vet vi att det bara är en tidsfråga innan de blir duviga.

Jobbdatan kom precis. Det skapades 103k jobb i mars mot väntat 193k och fg 326 (uppreviderat fr 313). Svagt pga kallt väder säger dem. Februari var good news, och rullande snittet ligger alltjämnt på c200k. Dvs implicit 2,5% tillväxt.

lönerna kom in på 2,7% mot väntat  2,7% och fg 2,6. Implicit 1,7% core pce. Ska bli intressant att se var ECI kommer in siste april. Mot bakgrund av detta kan Fed höja i sommar. September och december höjningarna är mer osäkra. 2019 höjningarna kräver mer Philips om ni förstår vad jag menar…

Kvällen avslutades med fallande räntor, svag dollar och svag börs. Man gillade inte att jobbskapandet var så svagt. Väder eller inte! Lägg på handelskriget och börsen börjar tveka kring tillväxt och vinster. Att räntorna faller hjälper inte. Inte än.

Ska jag vara ärlig tycker jag det här var lite en icke siffra. Lägg ihop februari och mars och den genomsnittliga jobbskapandet ligger där det ska. Alla vet att core pce är på väg upp mot 1,8-1,9%. Lönerna bekräftar även detta!

Tycker nedan är mer intressant.,. Mean reversion någon?

Tack Nordea!!!

Trevlig helg

Finansinspektionen kom med en rapport över bolånesituationen

Klicka för att komma åt bolan_2018.pdf

Det som är anmärkningsvärt är att de genomsnittliga skuldkvoterna inte går ner. De senaste 3 åren har de legat på 300% av Bruttoinkomsten för nya lån. 300% i snitt alltså. Det betyder att många ligger en bit under, och såklart många en bra bit över. Det är den senare som oroar mig.

Det verkar framförallt som det är högavlönade Stockholmare som tar stora lån relativt sin inkomst. Detta oavsett ålder. Det är inte bra, då den Svenska konjunkturen och bostadsmarknaden är en funktion av vad som händer i Stockholm. Dvs vi får inte en djup lågkonja, fastighetskrasch eller annat ellände i Stockholm, och så skiner solen i resten av landet. Okej, det blir inte riktigt lika jävligt överallt, men korrelationen är supertajt.

Jag är rädd att lika stark som konjunkturen är i Stockholm just nu, och varit de senaste åren, relativt resten av landet. Lika svag kan den bli relativt resten av landet, när det vänder. Stockholmarna har stora lån, men små räntekostnader idag. Det gör att konjunkturen blomstrar. Vänder detta är det inte kul.

Problemet har två delar. Tänk dig advokaten, som tjänar en mille om året.

1, Visst, han klarar att betala mycket mer i räntekostnader på sina lån än vad han gör idag. Problemet är att han måste dra ner på konsumtionen, och då svider det i konjunkturen

2, Beroende på hur svår konjuturen blir så uppstår en annan risk. Han kan bli av med jobbet. Han kanske har jobbet med företagsförvärv eller fastighetsaffärer, och det gått som tåget. Men i en svår konjunktur kan det bli tvärnit, och då kanske vissa får lämna. Då får han stämpla A-kassa på 16,000kr efter skatt. Då kan det där lånet bli ett problem.

Jag vet att jag målar fan på väggen, och detta är mer ett scenario än en prognos. Jag säger bara att det verkar finnas stora grupper med skulder som är större än 5X bruttolönen, och detta är ett problem som vi inte verkar komma åt.

Erik Thedeen säger förresten att vi har ett unikt läge i Sverige med så stark konjunktur och minusränor. Jag kontrar och säger istället att vi har ett unikt läge med så låg löneinflation relativt tillväxten. Den kan vi ju börja med att svara på!

På Di skriver man också om bieffekter med dagens regleringar,

https://www.di.se/ledare/tobias-wikstrom-fler-atgarder-behovs-for-battre-bomarknad/

Vad vill vi uppnå?

1, att hushållen inte tar på sig för stora skulder, så att dels svensk ekonomi inte drabbas för hårt och/eller hushållen klarar sina räntekostnader i händele av en ränteuppgång

2, att hushåll utanför bostadsmarknaden har rimliga chanser att köpa en bostad, givet de har en fast inkomst

Jag tycker inte dagens regleringar fixar detta. Den enda som gör det är ett skarpt skuldkvotstak. Men det nämns aldrig. Detta övergår mitt förstånd!

Ett trafikljussystem hade också varit bra. Hade nog fått en självreglerande effekt, utan att man gör ingrepp i hushållens ekonomi.

Vi ska vara JÄVLIGT glada för att löneinflationen inte är högre i Sverige, eller Europa och Usa för den delen. Ni som inte förstår detta tycker jag ska ta sig en rejäl funderare.

Nedan chart är intressant. Det visar att Kineserna sitter på c1,200 mdr dollar i Amerikanska statspapper.

Ni vet hur det funkar va? Amerikaner köper varor av Kina, och betalar i dollar. Precis som Kinas handelsöverskott mot USA så får de ett dollaröverskott. Vad tror ni att de gör för pengarna? Just det, placerar dem i Amerikanska statspapper. Kinas köp av amerikanska statspapper är en av anledningarna till att USA har kunnat bygga upp en så pass stor statssskuld utan att räntorna dragit i taket. Räntorna har kunnat hållas låga mycket tack vare Kinas köp.

OM Usa handlar mindre med Kina, och deras underskott minskar, så kommer Kina få mindre dollar att köpa statspapper för. Samtidigt som de gamla förfaller.

Vad tror ni det har för nettoeffekt på Dollar och räntor? Detta samtidigt som FED rullar av sin skuld, och Trump kör allt större budgetunderskott. Hmmmmmm, det lär vi få återkomma till….

Från Europa kom det data över kärninflationen, som kom in på 1,0% mot väntat 1,1 och fg 1,0. Givet den starka Euron som håller tillbaka goods inflation och låga löneinflationen som håller tillbaka service inflation, så är inte det särskilt konstigt faktiskt

Tack Nordea för fina charts!!!

Räntehöjningar från Draghi känns otroligt avlägset. Att ta bort QE i september…jag lutar åt han gör det. Dels för att han guidat för det, dels för att de är rätt små belopp idag. Men visst, datan tvingar ju inte honom till nåt!

I eftermiddags kom Service PMI från USA, Non-Mfg ISM kom in på 58,8 mot väntat 59,0 och fg 59,5. Us service PMI kom in på 54,0 mot flash 54,1 och fg 55,9. Dassigt, vilket alltså slår mot surpriseindex, börs och räntor. Frågan är om det är Trumps stök som får siffrorna att mjukna? Säg att Trumps stök inte får några omfattande ekonomiska konsekvenser. Betyder det att dippen i surpriseindex är temporär och snarare bjuder på köpläge? Jag vet inte, jag tänker högt!!!

Hoppas ni har haft en fin påsk!

Det har trillat in lite data i form av Inköpschefsindex, sk PMIs.

Från USA kom igår the mother of all PMIs, ISM som kom in på 59,3 mot väntat 60,0 och fg 60,8. New order komponenten sjönk från 64,2 till 61,9. Det är fortfarande höga tal men det är sämre än väntat och ett potentiellt trendskifte. Det sätter också press på surpriseindex, så totalt sett är det negativt för börsen. Många tror att det är Trumps handelsgnissel som spelar in, dvs det gör positiva inköpschefer på marginalen lite mindre positiva. Så kan det nog vara.

Den enda faktorn som drog var Prisindex, vilket inte är så konstigt. Dollarn är svag, och det YoY effekterna slår genom nu. Så inflationen ska börja röra sig uppåt. Det är helt enligt plan.

Kärninflation kan grovt delas upp i Core Goods och Core Service inflation. Historiskt har valutan YoY% varit en stor förklaringsfaktor för core goods. Dock tenderar valutor vara mean reverting, så effekten brukar klinga av efter några kvartal. Core Services drivs till stor del av Lönerna vilket är ganska logiskt. Så för att koka ner det. Varuinflationen är neutral till negativ. När valutan svänger kraftigt så slår det igenom med viss fördröjning men effekten ebbar oftast ut efter ett tag när baseffekten försvinner. Löner och Tjänsteinflation, det är egentligen det enda strukturella, och det man ska hålla koll på. Detta gäller även i Sverige. På senare tid har Riksbanken uttryckt sin oro kring att inflationen på tjänster är svagt fallande. Utan den och lönebildning är det i princip omöjligt att uthålligt få upp inflationen.

ISM har en systersiffra. US Mfg PMI som k0m in på 55,6 mot Flash 55,7 och fg 55,3. Lite stabilare än ISM, men från en lägre nivå. Så den förändrar inte analysen radikalt.

Från Europa kom Mfg PMI in på 56,6 mot flash 56,6 och fg 58,6. Tyska motsvarigheten kom in på 58,2 mot flash 58,4 och fg 60,6. Stark euro börjar göra sig påmind.

10-åringen i USA fortsätter ner vilket är intressant. Intressant för att många köper obligationen, från att säljarna haft övertaget senaste månaderna. Handlar det om fallande surpriseindex och att man köper safety? Rädsla för Trumps handelskrig eller att börsuppgången bara sjunger på sista versen? Svårt att säga!!! Så länge som vi inte ser en tydlig riktning på Dollarn så vågar jag mig inte på några förhastade slutsatser.

I april är det dags för Q1 rapporterna. Ska bli intressant att se om de är tillräckligt bra för att FY18 prognoserna ska förbli intakta. Min magkänsla är att 1, vinstprognoserna är rätt högt ställda i år men att 2, börsen har varit ljummen så värderingsmässigt kanske den ändå klarar besvikelser bättre än om vi legat på ATH? Time will tell!

Senare i veckan kommer Service PMIs från USA, inflation från Europa samt Arbetsmarknadsdata från USA. Den senare är superviktig. Funkar Philips eller inte? Det är milliondollar question. Stay tuned.

Har vi sett toppen?

Många gör gärna en analys över konjunkturläget, och konstaterar att konjunkturen ser ut att bli bra både i år och nästa år. Därmed kan man lita på vinstprognoserna. Den här analysen, även om den är korrekt, säger inte ett smack om börsutvecklingen framöver.

Börsen kraschar om vinsterna gör det. Vinsterna kraschar om vi får recession.

Problemet är att börsen ligger innan konjunkturtoppen. Konjunkturtoppen ligger innan recession.

Så om ni läser att nån säger att man ska äga aktier för att vinsterna 2018 och 2019 är goda, så är det fel analys.

Analysen ska istället bygga på frågan, ”får vi recession 2020 eller ej?”

Det är detta som är problemet. Människan saknar förmågan att prognostisera så långt ut. De flesta analytiker extrapolerar nämligen bara nuläget in i framtiden. Det fungerar, till det inte fungerar. Men att kalla det prognosförmåga… det är rätt tveksamt.

Istället kan man fråga sig vad som skapar recession. I mina ögon skapas recession ur högkonjunktur. Högkonjan skapar högt resursutnyttjande, stigande inflation och högre räntor. Detta i kombination med en mättad replacement cycle skapar recessionen.

Vad är replacement cycle? Jo när alla renoverat huset, bytt bil och förnyat garderoben etc… samtidgt som de flesta har ett jobb att gå till.., då infinner sig en mättnad. Konjan är på topp. Festen är som roligast och himlen är molnfri.

När detta inträffar samtidigt som räntekostnaderna börjar stiga och utgör en allt större andel av lönen, då vänder pilarna ner från en hög nivå. Hushåll och företag agerar rationellt och börjar dra åt svångremmen och recessionen blir självuppfyllande.

Ur mitt perspektiv räcker det inte med att Usa normaliserat sina räntor något. Det krävs att de går in i nästa skede, åtstramningspolitiken. Det krävs också att Europa och resten av världen börjar kopiera det Usa gjort och gör.

Allt detta kräver högre inflation och god tillväxt. En förutsättning för detta är högre löneinflation. En lönetakt som kokar ner till prisinflation som får centralbanker att agera.

Detta har vi inte sett ännu. Så länge som lönerna inte växlar upp har jag svårt att tro på recession, och utan recession… ingen börskrasch.

Beviset på att jag har rätt är hur marknaden hickade till i februari efter den amerikanska lönesiffran. Marknaden förstår detta samband. Man fattar att stigande löner är trevligt  till en början då det stärker köpkraften, men det är början på slutet.

Många undrar varför svenskt konsumentförtroende är fortsatt starkt med tanke på hur tillväxten förväntas växla ner i spåren av inbromsningen i byggbranschen. Förklaringen är enkel. Svenska hushåll betalar 1,000kr i månaden på en lånad miljon. Det skapar vare sig recession eller deppiga hushåll. Man har helt enkelt pengar över i plånboken att spendera på annat.

Men åter till recessionsrisken 2020. Finns det verkligen inget bra sätt? Jo, det handlar återigen om stigande räntor, eller rättare sagt yieldkurvan. Nedan graf illustrerar det väldigt bra

Som ni kanske förstår, så ligger det i Feds händer. Höjer de två gånger i år samt två till tre gånger nästa år, så kommer ovan graf flagga för recession 2020. Jämför gärna med hur det sett ut senaste tre gångerna.

Men för att Fed ska höja 4-5 gånger till  innan 2019 års utgång så kräver det att Philipssambandet fungerar och att lönerna är på väg upp. Alltså kan man summera; funkar Philips så lär vi få recession under 2020… om det inte fungerar så är det mer oklart. Grovt förenklat!

Nedan visar ungefär samma sak som förra, men att historiskt har korträntorna varit högre än långräntorna strax innan recessionen.

Ur den här synvinkeln kan man även ifrågasätta kritiken mot Ingves på senare tid där man befarar att Sverige kan hamna i recession med minusräntor. Vilket alltså skulle vara ett stort problem. Jag har några frågor på detta:

1, kan vi verkligen hamna i recession utan räntehöjningar och låga räntor? Dvs om en lånad miljon kostar 1,000kr i månaden så kan man ju undra hur ekvationen går ihop?

2, Borde Ingves istället höjt kraftigt tidigare? Något som hade bromsat in tillväxten och sänkt värdet på våra förmögenheter. Detta i en ekonomi utan överhettningtendenser.

3, Varför kan inte Ingves sänka från -0,5 till -3,5 om det skulle behövas?

Många verkar annars vara oroade över ett kommande handelskrig mellan USA och resten av världen. Jag tror senaste börsturbulensen har lika mycket att göra med att surpriseindex gått dåligt samtidigt som räntorna klättrat uppåt.

Gällande handelskriget har jag inget facit, men jag vill att ni ska känna till två saker:

1, Usa har som alla vet världens största handelsunderskott. Men vad många inte vet är att USA är världens näst största exportör. Många tycks tro att de importerar allt och exporterar inget. Så är det inte. Poängen är att ett handelskrig kommer svida rejält även för Usa. Även om det alltid är bättre att kriga om du har underskott än överskott. Allt annat lika.

2, GM säljer fler bilar i Kina än i Usa. Men de tillverkas i Kina. I Kina finns 310 miljoner Iphoneanvändare. Dubbelt så många som i Usa. Telefonerna tillverkas i Kina. Tror ni de syns i Usas export data? Nej just det. Att bara titta på handelsdata ger inte hela bilden. En stor del av USAs rikedom kommer från USA ägda bolag utomlands.

Trump administrationen känner naturligtvis till alla de här aspekterna. Därför är risken rätt liten att detta utmynnar i ett fullskaligt globalt handelskrig som tvingar in oss i recession. Det är nämligen en loose-loose situation för alla inblandade.

I Usa tror jag kärnan på problemet är nedan

Att skylla på globalisering och världshandel är liksom inte lösningen. Sen tycker jag att handel måste ske till rättvisa vilkor, vilket inte alltid verkar vara fallet.

Jag vill också vara lite självkritisk till bilden ovan, och Pikettys kritik om stora orättvisor. Det är nämligen så att delar av problematiken är matematisk. Säg att du har en aktieportfölj på 100mkr och jag har en på 10mkr. Skillnaden är 90mkr. Sen stiger börsen med 10%. Din portfölj är värd 110mkr och min 11mkr. Skillnad 99mkr. Har det skapat orättvisa? Borde du beskattas tuffare så skillnaderna inte ökade så mycket? Omvänt, börsen kraschar med 50%. Din portfölj faller till 55mkr. Min till 5,5mkr. Skillnad 49,5mkr. Har rättvisa skapats. Ska vi ha en omvänd skatt i detta läget? Nej, svaret är naturligtvis att det vare sig skapades orättvisa eller rättvisa pga börssvängningar.

Nej orättvisan illustreras snarare när man i Usa ser en graf över aggregerade vinster bland alla amerikanska företag som andel av bnp, vilken är på rekordhöga nivåer, samt motsvarande bild över de aggregerade lönerna, som är på rekordlåga nivåer. Rättvisa i Usa handlar om att företagen borde tjäna lite mindre på sista raden och arbetarna borde få ut lite högre lön. En lön som går att leva på. Eftersom de kommer konsumera upp löneökningen så gynnar detta bolagen i slutändan. Dvs lite lägre marginal, men istället lite högre försäljning.

SCB meddelade att de svenska hushållen har 3,835 miljarder i skulder per den siste februari. Det är en äkning med 7,1%. Eftersom lönerna ökar med ca2,5% så är detta siffror som knappast gör Finansinspektionen nöjd. Jag förstår hur de tänker! Men jag har några råd till generaldirektörn.

1, Om någon flyttar från hyresrätt till bostadsrätt så ökar utlåningen, men inte nödvändigtvis skuldsättningen.

2, under ett liv är den vanligaste bostadsaffären ett uppbyte. Dvs större och dyrare i takt med att familjen växer. I en marknad med stigande priser ökar dessutom skuldsättningen allt annat lika, då uppbytena fördyras. Tänk någon som byter en bostad fr 1 mkr till 2 mkr. De ökar sina lån med 1 mkr. Stiger priserna med 10% till 1,1 samt 2,2 så ökar lånet till 1,1mkr.

3, Problemet är egentligen inte att skulderna ökar. Problemet är om gruppen med överbelåning ökar. Vi kan alltid diskutera exakt var den gränsen. Det vet vi egentligen inte förrän räntorna stiger och vi ser vilka som får lämna hus och hem och vilken inverkan stigande räntekostnader har på svensk ekonomi. Jag tror spontant att 5X bruttoinkomsten är en fair nivå. Frågan Erik borde ställa sig är: ökar gruppen med 5X+? Då är det ett problem. Personligen tycker jag att den gruppen borde nollas på sikt. Sen får lånen öka hur mycket den vill.

4, lånen ökade med 240 miljarder senaste 12 månaderna. Snittpriset på ett hus i Sverige ligger något över 2,4mkr men låt oss räkna med den siffran. 240mdr är 100,000 bostäder. Senaste 12 månaderna skapades 118,000 jobb i Sverige. Om snitthushållet ligger på 1,5 vuxna så är det 80,000 hushåll som fått en lön och som rent teoretiskt kan ta ett lån, och köpa en bostad. Skuldernas ökning behöver inte vara så alarmerande

5, reglera bankerna att rapportera in data över sina kunders skulder och inkomster.  Det är inte ökningen av skuld i sig som är skadlig. Det är ökningen av ohälsosam skuldsättning som är skadlig.

Pensionsgruppen är överrens. Av 30 punkter som PPM föreslagit går man vidare med 29 punkter. En punkt, den om att minst 50% av fondens kapital måste komma utanför PPM, går man inte vidare med. Det gör att sådana som Didner och Gerge får vara kvar. Jag tycker de föreslagna punkterna är bra. Men två viktiga frågor kvarstår:

1, Trots de här 29 punkterna kommer det krylla av fonder med svaga förvaltningsresultat. Kommer ni göra något åt det eller ni är för rädda för att stöta er med det gamla fondetablissemanget?

2, pengarna kommer automatiskt i AP7 såfa fonden. Där många av spararna tar oproportionerligt hög risk. Har ni någon lösning för detta?

På senare tid är det faktiskt några som lyft den här frågan, bla Annika Strandhäll. Det är bra!

Det här med att AP7 belåning på 1,25 är ett kommande problem. Det hela är matematiskt. Tänk er 4 år där börsen stiger 20% per år, för att sen femte året krascha med 40%. En sådan placering ger 24,4% total avkastning. Med 1,25 belåning blir samma avkastning 22.1%. Anledningen är matematisk. Stora förluster kostar mer än man tjänar på stora vinster. En tillgång som faller med 20% måste stiga med 25% för att ta igen förlusten. En 50% förlust kräver en 100% vinst.

Det innebär att det räcker att vi vet att DET NÅGON GÅNG kommer en ordentlig börskrasch för att AP7ans avkastning helt plötsligt kommer vara rätt medioker i jämförelse med många andra globalfonder. ÄVEN OM MAN INKLUDERAR DE GODA ÅREN.

Sen är det hela riskaspekten. Ska äldre människor som byggt upp ett ansenligt pensionskapital som de ska börja leva på ta så pass stor risk att deras kapital riskerar att halveras? Jag tycker inte det!

Men är belåning bara dåligt? Nej då. På lång sikt följer börsen vinsterna i de underliggande bolagen. Vinsterna följer över tid bolagens försäljning, som i sin tur följer nominell BNP i de marknader som de underliggande bolagen har exponering mot. Enkelt uttryck kan man säga att avkastningen från en global fond på lång sikt är kopplad till nominell bnp. Om den då är positiv på lång sikt är det inte fel att ha en belånad portfölj.

Frågan är vad som menas med lång sikt? Om historien får agera guide så kan man konstatera att man kan inte vara säker på positiv avkastning med en horisont på mindre än 10 år. Spänner man bågen ytterligare och kräver ersättning för sitt risktagande, dvs en årlig avkastning som slår långräntan med ett par procent. Då måste man upp i 15-20 års horisont.

Det betyder att om man är äldre än 60 år så ska man inte ligga all in i ett belånat aktiesparande.

Sen ska belåningen helst inte kosta mer än avkastningen den genererar. Generellt skulle jag säga att kostar belåningen mer än 5% om året så kan man skita i det.

Nu svävade jag ut lite. Poängen kvarstår. 200-300 fonder åker ut ur PPM och pemgarna hamnar i AP7. Men tids nog får vi en börskrasch på 40-60% och då kommer fonden att sjunka med 50-75%. För någon som är 35 bast spelar inte det så stor roll men de som är 60+ tycker jag riktigt synd om. Tack som fan för det Pensionsmyndigheten!!! Det gjorde ni riktigt jävla bra!

Sen spelar det inte så stor roll om kraschen kommer nästa år eller om 5 år. Om 75% kommer spolas bort så spelar det nästan ingen roll hur bra avkastningen varit dessförinnan. Den går upp i rök!

Vi behöver ett PPM med bra produkter och där passiva sparare får rätt risknivå på sitt sparande. Inget av detta har man löst med de 29 punkterna.

Från USA kom inflationsdata i fredags i form av core PCE. Den kom in på 1,6% YoY mot väntat 1,6 och fg 1,5. Givet dollarn och andra baseffekter är den på väg mot 1,8-1,9. Lite som Fed guidat faktiskt.

Chicago PMI kom in svagare än väntat. Samtidigt har Philly Fed och Empire varit okej. Det ska bli spännande att se var ISM/PMI kommer in i nästa vecka. Även jobbdatan är viktig såklart! Väldigt intressant att den 10-åriga amerikanska statsobligationen brutit ner rent tekniskt. Om det fortsätter, vad betyder det? Första signalerna om sämre tider och Risk off miljö? Att räntemarknaden tror på max en höjning till i sommar? Att jobbdatan kommer vara dålig? Att Q1orna inte kommer leva upp till förväntningarna? Svårt att säga, men nästa vecka lär bli spännande!

Glad Påsk!

Det senaste året har det lönat sig att köpa när marknaden deppar och tvärtom. På kort sikt alltså! Det kan mycket väl bli rätt även idag. Rent tekniskt måste jag ändå säga att det hade varit vackert om OMX kunde gå ner mot 1460 (Fib50% av jan2016) inom närmaste 2 veckorna. Sen får det gärna lyfta igen. Naturligtvis måste ni hålla ett öga på Stoxx600 och DAX index. Ingen styrka där, ingen styrka i OMX.

Många tror att det faller pga potentiellt handelskrig. Det tror inte jag, och inte Nordea heller..

Men den stora frågan rent tekniskt är alltjämt,  är vi inne i en toppformation likt den vi hade under andra halvan år 2000 eller hösten 2007 och det egentligen bara är lägre nivåer som väntar närmaste 18 månaderna….. eller står vi inför en sista rörelse upp i denna börscykel som varat sen mars 2009. Dvs drygt nio år! Jag gissar på det senare.

En krasch kräver stora nedgångar i vinsterna. Vilket i sig kräver en recession. Det kan vi förvisso få under 2020, och marknaden toppar ur redan nu. No doubt. MEN, en recession kräver väsentligt högre räntor. Det är nämligen räntorna som 1, gör att räntekostnaderna ökar som gör att företag säljer mindre och 2, gör alternativ avkastningen högre vilket sätter press på värderingsmultiplar, som är en naturlig del av en recession. Högre räntor skapas av stigande inflation, som är en konsekvens av stigande löner och hög tillväxt. Att säga att dagens lönetryck kan skapa den här situationen, oavsett om man talar om USA eller Europa, det håller jag inte med om. Det är därför jag vill se en sista positiv rörelse, både på börsen och i konjunkturen, som slutligen skapar detta. Vilket till slut tar oss mot recessionen. Men jag kan ha fel.

Deutsche la upp det här chartet och talade om överhettning.

Composite index ligger på en hög nivå. So what? Historiskt ligger den på samma nivå som under 2004. Under 2007 när börsen toppade ur var den neutral. Under 2008 när konjunkturen toppade ur var den negativ. Den lyfts upp idag av Philly FED och ISM. Men de var höga innan 2011 och 2015 korrektionerna också. Skillnaden idag är att NAHB och consumer /Biz confidence är på höga nivåer vilket handlar om bra börs, bostadsmarknad och jobbskapande. Jag tycker den här grafen skvallrar om goda tider, inte recession. Om man stoppar in nominell BNP tillväxt eller löneinflation i den här, eller varför inte yieldkurvan… ja då är inte grafen så alarmerande längre. Powell är på min sida dessutom. Han sa igår att det finns INGA tecken på överhettning i USA. Jag vet!!! Bernanke sa att bankerna och bostadsmarknaden i USA var i great shape strax innan finanskrisen. Men det är inte samma sak. Om Bernanke hade tagit (Hushållens skulder X Bostadsräntan) / (De samlade inkomsterna hos alla bolånetagare) så hade han sett att den faktorn var på en hög nivå. Eller ännu bättre, om han skiktat upp samma faktor i fem stycken 20% andelar. Då hade han sett hur den övre femtedelen. Dvs de med störst lån i relation till inkomst, ökat lavinartat under de senaste åren, och utgjorde en större andel än någonsin av de samlade lånen. Tittade han därutöver på lönerna så hade de börjat röra sig uppåt i tandem med kärninflationen. Du hade alla ingredienser för att knäcka systemet. Vilket också hände. Gör man samma övning i dag, så visar den inte samma sak. Gruppen med extrem överbelåning är mycket låg. Löneinflatinen är mycket låg. Istället är det staten som är den nya elefanten i rummet. 110% statskuld. Får se hur marknaden tacklar det i framtiden när de hamnar i stora budgetunderskott, som egentligen bara handlar om stigande räntekostnader. Det kan ju bli intressant… hmmmm. Men alldeles oavsett behöver vi högre löner!

Men det är inte USA jag är orolig över på kort sikt. Svag dollar och stimulativ finanspolitik gör sitt. Då är det snarare Europa som vacklar.

Ovan graf pekar på lägre PMI. Historiskt har jag fäst mindre vikt vid tyska ZEW index för att börsen ingår som en komponent där. Eftersom jag försöker förstå mig på var vi börsmässigt är på väg så undviker jag indikatorer som innehåller själva börsen. Men visst, vem leder vem? Leder börsen PMI eller tvärtom? Jag tror det rätt ofta är kommunicerande kärl.

Tyska Flash Tillverknings PMI kom igår och det sjönk till 58,4 mot väntat 59,8 och fg 60,6. Bra nivå såklart, men på väg ner. Motsvarande från Europa kom in på 56,6 mot väntat 58,1 och fg 58,6. Samma mönster. Tjänsteindex var också klena. Tyska IFO bekräftade också ovan på 114,7 mot väntat 114,8 och fg 115,4. Stark Euro liksom!

Från USA kom Flash Mfg PMI in på 55,7 mot väntat 55,5 och fg 55,3. Alltså 36-månaders bästa. Visserligen var Flash Services lite klenare. Men totalt sett är jag inte så orolig för USA så länge som dollarn är svag och det skapas 200k jobb i månaden.

Powell och FED höjde räntan från 1,25% till 1,50%. Helt enligt förväntningarna. Man flaggar för ytterligare två höjningar till i år, upp till 2%. Sen några höjningar till under 2019. FED verkar inte så rädda för ett handelskrig säger många. Jag tror det handlar mer om att de inte klarar att kvantifiera effekterna av ett handelskrig än att de inte är rädda för dess effekter. FED tror på 2,7% tillväxt i år, mot fg prognos på 2,5%. De tror på Core PCE på 1,9% i år. Oförändrat jämfört med tidigare prognos. Nästa år tror de på 2,1%, mot tidigare prognos på 2,0%.

Så här är det. De ser också att dollarn och andra effekter kommer lyfta inflationen under våren. Det är inte så konstigt. Men den effekten kommer att klinga av, särskilt med tanke på att dollarn varit stabil ett tag nu. Då är det upp till lönerna. Tror man på 1,9% i år och 2,1% nästa år, så bör man nästan tro på 2,9-3,1% löne inflation i snitt. Inte någon enskild månad, utan i genomsnitt och ganska uthålligt. Detta från fjolårets 2,5% och senaste månadernas 2,7%. Fed tror alltså på att lönerna är på väg att växla upp från fjolårets nivåer. FED tror på Philips sambandet med andra ord. Jag säger inte de har fel. Jag säger bara att räntehöjningar framöver trots allt är beroende av att FED har rätt i sina prognoser vilket till stor del bygger på att lönerna växlar upp.

Enkelt uttryckt kan man säga så här:

Köpkraftsökning = Nominell tillväxt

Löneinflation + Sysselsättningökning = BNP + inflation.

FED tror på

2,7% BNP + 1,9% Inflation = 4,6% nominell tillväxt = köpkraftsökning

löneökning = inflation +1%

jobbskapande = BNP -1 %

2,7% – 1% = 1,7%

1,7% av 155m jobb är 2,635m nya jobb. Dvs 219k nya jobb i månaden. Inte orimligt.

4,6% nominell tillväxt – 1,7% jobbskapande = 2,9% löneökning. (en rejäl ökning mot senaste 12m genomsnitt på knappt 2,6%!)

Nästa höjning i sommar, till 1,75%, känns rätt given, och KANSKE till och med en höjning i september till 2,0%. Detta är inom ramen för att Neutralisera penningpolitiken. Men därefter är jag skeptisk. Det kommer kräva stark tillväxt, bra jobbskapande och löner som taktar kring 2,9-3%. Detta samtidigt som QT trappas upp till 40-50mdr i månanden under andra halvan. Jag är inte lika säker  som många andra att Fed har 5-7 höjningar framför sig.

En styrränta på 1,5% bör utmynna i en 2-årig på 2% och 10-åring på 3%. Med tanke på att 2-åringen ligger på 2,28% och 10-åringen 2,81% så kan man säga att man prisar in EN höjning i sommar. Men inte mer. Räntemarknaden verkar dela samma skeptism som jag.

Det hela är mycket enkelt…. kickar Philips in så kan vi säkert ha 5-6 höjningar inom de närmaste 2 åren. Gör den inte det, har vi färre. Kanske 1-2. Varför? Jo för att höjer man 6 gånger utan att Philips finns där så kommer realräntorna öka radikalt, och detta tvärbromsar ekonomin. En ekonomi utan tecken på överhettning. Det policy misstaget tror jag inte de vill göra.

FED är i princip klara med sin balansering av penningpolitiken. Bravo! Nästa steg är åtstramning för att undvika en överhettning. Överhettning kräver löner över 3%+. Det har vi inte haft på 10 år. Det kanske är på väg? Men jag vill se bevis först. För många har för länge haft fel på den punkten. FED tror på Philips. Jag tror det är mer komplicerat än så. Time will tell.

Jag tror det gäller att ha koll på Eur/Usd framöver, och särskilt brott ur 1,21 alt 1,25. Det kommer vara en viktig informationsbärare framöver.

Trevlig helg!

ps. Det har varit mycket uppståndelse kring Enkla.se intåg på bolånemarknaden. Bankerna finansierar bolånen genom bostadsobligationer och Stibor. Enkla finansierar sig genom bolånefonder. Jag har inte detaljerna. Men en bostadsobligation handlas fritt i andrahandsmarknaden utan att det påverkar vare sig bankerna eller bolånetagarna. Men hur fungerar fonderna. Kan andelsägarna sälja? Om de säljer, måste fonden skaka fram pengarna då? I en bostadsobligation finns en förteckning över exakt vilka fastigheter som ligger som pant. Det är därför man säger att en bostadsobligation är säkerställd. Det är därför de handlas nästan i nivå med statspapper. Men finns det panter i fonderna. Vad händer rent juridiskt vid en default?

Misssförstå mig inte. Inget gör mig gladare än bolånetagare som betalar låg ränta. Mer kul till annat och bättre för svensk ekonomi. Men inget gör mig surare när hushåll får låna för mycket! Jag tycker bara detta är en business som ska vara rätt hårt reglerad för att den är system viktig vilket gör att det påverkar oss alla om the shit hits the fan.

Inför Skuldkvotstak nu! Sätt upp trafikljussystem för alla med skulder! Slopa amorteringskravet och slopa 85% bolånetak. Hur svårt kan det vara?

Ja det är vad helgens artikel i Svenskan handlar om.

https://www.svd.se/toppekonomer-kan-droja-flera-ar-innan-riksbanken-hojer-rantan

poängen är att han inte höjt och snart är vi recession, och då kan han inte höja. Så vi får snällt vänta och detta är ett stort misstag.

Det är två saker jag hänger upp mig på i artikeln.

1, Vi är på väg in i recession, utan att räntorna har höjts.

Jag skulle vilja veta mer vad de grundar detta på.

Ur ett historiskt perspektiv brukar världen inte gå in i global recession utan att vi har haft en period av stark konjuktur – tajt arbetsmarknad – stigande löner och inflation – stigande räntor och räntekostnade. Dvs recession är en naturlig konsekvens av högkonjunktur, av det enkla skälet att högkonjunktur leder till ökade räntekostnader, som i sig är skälet till sämre tillväxt och tillgångsvärden.

Nu tror man alltså att recession ska inträffa utan att detta händer. Det skulle jag vilja veta mer om.

Europa ser ut på samma sätt som vi. Usa däremot kör mer klassiskt mönster.

Tänker man sig att Usa rullar över i klassisk recession, vilket tack vare dess  storlek och omvärldensberoende, gör att vi alla andra hamnar i recession? Ja det är fullt möjligt faktiskt!

Det blir i så fall en rätt behaglig recession för vår del då vi slipper fastighets- finans kris, vilket är 10ggr värre. Anledningen till att vi slipper detta är för att räntorna är låga. En klassisk finanskris kräver högre räntor.

2, Marginell effekt av små höjningar

Det pratas alltid om att Ingves kan höja för att det ger bara marginell effekt. Men nästan aldrig någon förklaring.

Det många ekonomer tänker på är kronan. Den förväntas inte stärkas så mycket av en liten höjning, och en liten förstärkning tror man inte har 1, någon större inverkan på exportföretagens försäljning och 2, skapar någon större deflation genom lägre importpriser. Jag håller med om detta!!!!

Men de missar nåt annat. Jobben, och tillväxt!!!

Jag tänker så här.

Ingves höjer med 50 punkter. Alla marknadsräntor stiger lika mycket, ink bolånen.

Om Sveriges BNP är 4,600 mdr och den ökar med 2% så är det en ökning med 92mdr.

Om hushållens skulder ligger på knappt 4,000mdr (ex Brf)och räntekostnaderna ökar med 50 punkter så ökar räntekostnaderna med 20 miljarder. Låt säga att de får en direkt effekt på minskad konsumtion.

sverige kan då inte växa med 92mdr utan 72mdr. Eller tillväxten sjunker från 2% till c1,5%

Det finns en koppling mellan tillväxt och jobbskapande. Över tid verkar det vara sysselsättning = bnp – 1%. Dvs 2% bnp leder till 1% fler jobb.

antal sysselsatta i Sverige ligger på ca 5,5m människor. 1% ökning är 55,000 nya jobb.

Om tillväxten sjunker från 2% till 1,5% så sjunker sysselsättning från 1% till 0,5%. Det motsvarar 27,500 nya jobb.

Så den där marginaleffekten alla talar om… som är så liten att man kan strunta i den tydligen… kan motsvara cirka 27,500 jobb som aldrig skapas om Ingves väljer att höja räntan med 50 punkter. Det lär inte bli lättare att få löneinflation då, men framförallt för att vi går miste om jobben!

Det tycker jag är rätt synd särskilt som det är ytterst oklart vad en höjning för med sig för positiva effekter. En effekt vet jag. Det är nämligen alla besparingar svenska folket har insatt på banken. Tror det är ca1,500mdr i cash på ett ungefär. De har 0% ränta på dem, men bankerna deponerar dem till en kostnad om cirka 0,5% (dvs 3m Stibor). Så det kostar bankerna 7,5 mdr om året. Den kostnaden kommer de att slippa. Svårt att se fördelen med det! En annan fördel är lånelöftena krymper med den stigande kalkylräntan. Det gör att hushållen lånar mindre. Det är bra! Men det hade man enkelt kunna lösa på annat sätt. Ex genom skuldkvotstak.

Många tror att Riksbanken ser rent tekniskt på inflationen, när de säger att de inte vill höja. Vad Ingves borde säga istället för att gnälla om inflationssiffran är att: ”Eftersom vi inte ser några överhettningstendenser i Sverige så är vårt uppdrag att verka för att skapa förutsättningar för så hög tillväxt och så många nya jobb som möjligt. Att då motverka att det skapas 20-30,000 nya jobb lirar inte med vårt uppdrag och vad som borde ligga i samhällets intresse”. Då kanske fler hade fattat vad deras politik strävar efter.

Inflation är bara en parameter som visar på sambandet mellan tillväxt, jobbskapande och resursutnyttjande..något alla inte riktigt verkar ha fattat.

I veckan träffas Fed för att höja räntan. Det mest intressanta med mötet är huruvida framtida höjningar är starkt beroende av att  tillväxt, jobbskapande, löner och inflation upprätthålls… eller de kan tänka sig att fortsätta höja enligt plan även om de börjar svika?

Vi vet också att det är lättare att vara hökig om valutan är svag, som i FEDs fall, än för Draghi att vara hökig med en stark valuta. Svag valuta brukar också skicka upp pmi’s och optimism. Återigen ett skäl som gör det lättare att vara hökig.

Ur det perspektivet kan man även tänka sig att Ingves kunnat kosta på sig att vara lite hökigare vs Europa. Men det är en annan diskussion!

Vi har även Flash PMIs där jag med spänning väntar på var Euro area PMIs kommer ta vägen mot bakgrund av den starka Euron.

Avslutningsvis har jag ett råd till alla barnfamiljer. Per den 1 mars har man höjt bidraget med 200kr i månaden per barn. Någon gång i framtiden lär era barn flytta hemifrån. Vi vet inte var de tänker flytta och hur bostadssituationen ser ut då. Men få problem har visat sig vara så svårlösta som ett barn som inte klarar av att skaffa sin första bostad. Det kan påverka dem för resten av deras liv om de tvingas fatta beslut som påverkas av boendesituationen. Spara ihop barnbidragen, och låt dem vara en insats den dagen det är dags. Du kommer tacka mig!

ps. Ovan kalkyl lutar sig mot följ samband:

Löner% + Sysselsättning% = Köpkraft%

RealBNP + Inflation = Nominell BNP

Nominell BNP = Köpkraft%

Löner% = Inflation + 1%

Sysselsättning% = Real BNP% – 1%

Över tid verkar de här hänga ihop!

ds

Hox Valuegard kom precis med data för bostadspriserna. Bostadsrätter i Stockholm, som leder resten av Sverige, kom in -0,6% jmf månaden innan. YoY ligger de på -10%. Man kan säga att priserna nu har stabiliserats. Amorteringskravet infördes formellt 1 mars, men jag tror inte de kommer få så stor påverkan på nästa siffra. Bankerna har redan börjat tillämpa det.

Så hur ligger vi till?

Det är inte så mycket att snacka om. Den 5-åriga bostadsobligationen är stabil, och pekar snarare på att priserna ska upp 7-8%. Å andra sidan kan man hävda att dagens bostadspriser diskonterar en 5-årig bostadsobligation kring 1,0% (mot idag 0,43%). Det är inte orimligt utifrån det normaliserade spread resonemanget där det ska vara 50 punkters skillnad mellan en 5-årig statsobligation och en 5-årig bostadsobligation. Samt att de bör vara ca 100 punkters skillnad mellan en 5-årig Statsoblis och Styrräntan.

Om man sedan lägger på faktorer som:

(-) Stökigt kring bostadsutvecklare

(-) Troligtvis ingen bostadsbrist, åtminstone inte bland de som får banklån

(-) Att banker gärna ser att man säljer först och köper sen

Så kanske best guess är att priserna bör vara stabila härifrån.

Från USA kom det inflationsdata igår. Core CPI kom in på 1,8% mot väntat 1,8 och fg 1,8. Reaktionen blev att dollarn försvagades något. Man är alltså inte rädd för inflation, och det är framförallt Core Services CPI (75% av korgen) som inte lyfter vilket vissa tycker är märkligt givet styrkan och optimismen i ekonomin. Samtidigt var det många som noterade att 3m/3m rörelsen är på väg upp.

Låt mig vara helt tydlig, Vi har vetat i över ett halvår att Inflationen ska öka något under våren till följd av den svaga dollarn, telefonitjänster mm som försvinner ur jämförelsedatan. Lönerna förra året snittade kring 2,5%, vilket lirar med Core PCE om 1,5% och Core CPI om 2%. Senaste lönedatan ligger på 2,7% så det skulle lira med 1,7/2,3 om den håller i sig på den här nivån. Dvs det kan inte komma som en överraskning för någon att Core PCE ska upp mot 1,8% och Core CPI 2,3% under våren. Det är simpel matte.

Detta vet FED också om, därför kommer vi få en höjning i nästa vecka till 1,50% och troligtvis en i sommar till 1,75%. I September är jag mer osäker. Finns mer risker då. Först och främst likviditetsaspekten där QT kommer väga rätt tungt. Europa kan börja vackla som ett resultat av stark Euro. Men även Trumps handelskrig kan spela roll. Men framförallt för att jag förstår inte varför FED känner sig nödgade att höja väsentligt mer om kärninflationen ser ut att plana ut kring 1,8%. I min värld är det hål i huvudet att höja 4ggr i år, till 2,25%, och sen 3ggr till 2019, till 3,0%. Det är att be om recession!!!!

Nu ska jag ge er en INSIKT, som jag delvis skrivit om många gånger, men som tål att repeteras i tider som de här.

Många har varit rädda för stigande inflation, räntor och mer hökiga centralbanker i många många år. Man är rädd för detta då man vet hur det påverkar asset prices generellt.

Men man missar the BIG Picture. Kom ihåg följande 3 punkter.

1, Svag nominell tillväxt.

Sedan Recessionen -09 har USA vuxit realt med ca 2% om året. Inflationen har legat på knappa 1,5%. Det ger en nominell tillväxt om 3,5%. Pre Lehman, eller snarare före år 2000, så var det vanligt med 4-5% real tillväxt i expansiva faser. Inflationen låg ofta på 2-3%. Det kokar ner till en nominell tillväxt om 7%. DUBBELT SÅ HÖG DE SENASTE 7 ÅREN.

2, Inte längre en sluten ekonomi

Innan år 2000 kan man konstatera att länder var ganska slutna i termer av handel och kapitalflöden. Globaliseringen hade inte tagit fart. Digitaliseringen hade precis börjat.

Okej, om man frågar någon på gatan som inte grubblar på sådan här saker:

Vilket land har störst förutsättningar att få hög inflation; Land A (dvs Usa före år 2000) som är slutet och växer nominellt med 7% om året. Eller Land B (dvs Usa senaste 7 åren) som växer med 3,5% och som är öppet och drivs starkt av globaliseringen och digitaliseringens effekter.

Då är svaret ganska uppenbart eller hur?

3, Om jag sedan lägger till det faktum att Land A bara har hälften så hög skuldsättning som Land B. Där skuldsättning mäts som Hushållen + Statens skulder / Bruttoinkomster (då det är löntagarna som pröjsar för räntorna på statsskulden).

Vilket alltså innebär att endast vid en liten inflation, och ränteuppgång, så ökar räntekostnaderna för Land B på ett sätt som direkt hämnar tillväxt.

Då skulle troligtvis vilket idiot som helst kunna konstatera att Land B har rätt tuffa förutsättningar att få väsentligt högre inflation och räntor…. medan Land A är precis tvärtom!

Detta är ju starkt generaliserande, men det finns många där ute som ändå går och väntar sig högre räntor i framtiden. Dvs en återgång till det normala. Givet deras räntesyn har de en viss syn på andra tillgångsslag. Hittills har de haft helt fel, och det är inte säkert att de framöver kommer få rätt. Tvärtom faktiskt.

Tillbaks till bostadspriserna… kraftigt stigande räntor skulle med all säkerhet få följande effekter:

1, lägre bostadspriser då lånelöftena skulle bli lägre

2, kraftig inbromsning i ekonomin till följd av stigande räntekostnader.

Men frågan kvarstår alltjämnt, vad är förutsättningarna för högre räntor… eller ska jag säga, vad är förutsättningarna för att inflationen ska stiga kraftigt???

Vill ni bli lite smartare förresten? Se nedan med Lars Bern, en av de klarsyntaste herrarna i vårt land. Men typ portad från debatten då han tycker fel.

Jag undrar vad han tycker om medborgalön/basinkomst?

Det kom även svensk inflationsdata idag. Cpif ex energi kom in på 1,5%. Samma som sist och lägre än vad Riksbanken tänkt sig. Hur svårt kan det vara? Titta på lönetakten så förstår du inflationsläget. Vsserligen kan den svaga kronan göra att vi får högre inflation framöver. Å andra sidan ser det ut som om ekonomin bromsar in just nu vilket är deflatoriskt. Ur Ingves perspektiv är det enkelt. Höj när ECB gör det. Frågan är om ECB kommer göra det… verkar ju inte så!

I usa kom kärn PPI in på 2,5% mot väntat 2,5 och fg 2,2. Det handlar  mycket om en svag dollar. Frågan är om de lyckas trycka ut det till slutkund…. tror det är svårare än vad många tror. Känns som allt är så jäkla konkurrensutsatt. Förrut var det en självklarhet att bolagen alltid kompenserade för högre kostnader. Istället för höjda priser är det mindre i förpackningen. Sen hoppas dem att vi inte märker nåt. Typ Gevalia kaffe, samma pris fasr mindre i förpackningen.

Idag är det en mycket viktig dag. Jag har talat i drygt 5 års tid om kopplingen mellan löner-inflation-räntor-tillgångspriser. I drygt 3 år har jag diskuterat Philips sambandet. I min första Fill or Kill intervju för drygt två år sedan pekade jag ut Amerikanska löner som den enskilt viktigaste siffran för Tillgångspriser Globalt. Förra siffran kom in på 2,9% och skakade om marknaden. Dagens siffra väntas bli 2,8%. Revideringen av förra siffran är också intressant. Nu ska sägas att en löneinflation kring 2,8-2,9% inte pekar på högre Core PCE än 1,8-1,9%. Så inflationsmålet om 2% är inte under attack, ännu! Men lönenivåer kring 2,8-2,9% är högre än tidigare. Man kan säga att Amerikanska löner taktade c2% under 2010-2015. Från 2015 har de taktat kring 2,5%. Nu är frågan om de är på väg att etablera sig på en nivå högre?

Jobbdatan kom precis. Det skapades 313,000 jobb i februari mot väntat 200k och fg 239k (uppreviderat fr 200). En synnerligen stark siffra. Om man extrapolerar siffran på årsbasis så innebär det över 3m nya jobb vilket är samma som en sysselsättningsökning på 2%+ i årstakt. Det lirar med 3% BNP Tillväxt. Det är alltså en siffra som pekar på att vi kan vara på väg mot 3% tillväxt. Något många optimister hoppats på!

Men vad hände med lönerna då? De är viktigast! Lönerna kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,8% och fg 2,8% (nedreviderat från 2,9%). Okej alla inflation och ränteivrare som skrämde skiten ur marknaden för en månad sen. Vad säger ni nu? Ok, en löneökningstakt kring 2,6-2,8 är nåt högre än förra året. Men det är fortfarande svagt och visar inga tecken på acceleration. Det finns inga tecken på att den ska växla upp över 3% under kommande månader. Jag säger inte att det inte ska hända. Bara att den här datan inte pekar på det. Löneökningarna är super klena ur ett historiskt perspektiv. De lirar med Core PCE kring 1,6-1,8%, något vi ändå hade tänkt oss givet dollarn, telefonitjänster etc.

Powell höjer med all säkerhet styrräntan till 1,50% i nästa vecka, troligtvis även 1,75 i juni/juli. Men sen är det klart osäkert mot bakgrund av dagens data.

STARK EKONOMI, MEN INGET INFLATIONSHOT!!!!! Det är kontentan!!

Om förra siffran skrämde marknaden, så borde dagens siffra göra marknaden glad. Vi vill se starkt jobbskapande utan löneinflation, inte tvärtom som vid förra siffran! Därför var förra siffran ”börs ovänlig” och den här ” börs vänlig” allt annat lika!

2-åringen bör kunna söka sig mot styrränta 1,75 (dvs två höjningar) +50=2,25%. Typ där vi är idag, och 10-åringen mot 1,75+150=3,25% dvs ca 35 punkter till. Det är inte mycket. Samtidigt som inflationen bör kunna stiga framåt våren med nån tiondel. Det är inte mycket till reala ränteökningar det. Fortsatt svag dollar och okej börs? Detta är temat så länge som vi inte bryter ner under Eur/Usd 1,21. Något som inte är troligt givet dagens data.

Deutsche lyfte fram nedan bild. Den visar hur Budgetunderskott och Arbetslöshet brukar gå i samklang. Men tills nyligen spreadat isär.

Det finns en logik här, som Deutsche missar i sin analys. Nämligen, när det är goda tider och det skapas jobb så sjunker arbetslösheten. Jobbskapandet skapar skatteintäkter som gör att underskotten blir små. Det är inte som vänstern ofta säger att höjda skattesatser leder till mer skatteinkomster, och tvärtom. Nej faktum är att 1, inkomstskatterna 2, arbetsgivaravgiften samt 3, momsen står för 80% av det samlade skatteuttaget i Sverige och de flesta andra länder. Lönerna ligger till grund för nästan hela skatteuttaget. Om ett land vill ta ut så höga skatter som möjligt ska de först se till att så många som möjligt arbetar och att de har en god löneutveckling. I nästa steg kan man diskutera hur hög skatten ska vara i %. Kopplingen mellan bnp och skatteinkomster är alltså bnp tillväxt – ger jobbskapande och stigande löner – dvs ökad köpkraft – ger allt annat lika större skatteuttag. När lågkonjunkturen slår till, så blir folk av med jobben, och med dem sjunker skatteintäkterna. Men av tradition så har inte USA (och många andra länder för den delen) dragit åt svångremmen på offentliga sektorn, utan den har fått tugga på som vanligt. Skälen är två: Skola, polis och sjukvård kan inte stänga. Och det är bra om staten kan gasa när privata sektorn bromsar.  Kostnaderna blir större än Intäkterna, och underskott skapas. Mellanskillnaden lånas upp. Statsskulden växer. Detta är fullt logiskt. Det som är intressant den här gången är inte att underskotten ökar utan varför. Många tror det handlar om Trumps program. Trumps program står bara för en liten del av underskottet. Den stora grejen de närmaste åren är räntekostnaderna på statsskulden. Tidigare ökade de lönerelaterade skatteinkomsterna snabbare än räntekostnaderna på statsskulden i goda tider. Nu är statsskulden så stor att när räntorna höjs så ökar räntekostnaderna mycket snabbare än skatteinkomsterna.

Usa har en statsskuld på knappt 21,000 miljarder. Efter nästa veckas höjning så har man höjt med 1,5%. Det är ca 300mdr i ökade räntekostnader.

Eftersom de samlade skatteinkomsterna ligger på 3,300mdr

https://en.m.wikipedia.org/wiki/United_States_federal_budget

så skulle de behöva öka med nästan 10% bara för att kompensera för de ökade räntekostnaderna. Det går inte ihop. Allt annat lika förändras skatteintäkterna med nominell bnp. Säg att usa växer med 2,5% och har 1,5% inflation. Då växer skatteintäkterna med 4% av 3,300. En ökning med 130mdr. 130mdr på en statskuld på 21,000 är 0,65%. Det går liksom inte!

Vid en recession kan vi  hoppas på att räntorna faller undan, och gör så att budgetunderskotten blir mindre än vi historiskt varit vana vid. Därför kan vi inte ta gift på att det här sambandet kommer att hålla framöver. I Sveriges fall är detta sambandet fortfarande intakt.

SEB är bearish mot kronan, men konstaterar samtidigt att räntespreaden pekar på att försvagningen inte har långt kvar…

Draghi var ute igår och gjorde klart för marknaden att QE slopas i september, eller senaste december. ECB tror på 2,4% tillväxt i år, och 1,9% nästa. HICP inflationen väntas blir 1,4% i år och samma nästa år. Småhökig handling vid första anblick, men han var snabb att bli duvig efter det. Europa mår så pass bra att extraordinära åtgärder som QE inte är nödvändiga. Check! Men resursutnyttjandet är extremt lågt, och det finns inga inflationstendenser what so ever. Till och med i Tyskland, som är den klarast lysande stjärnan så saknas det både löne- och inflationstendenser. Mot bakgrund av det finns det ingen anledning för Draghi att höja räntan på ett sätt som stärker Euron ytterligare och ökar räntekostnaderna för Europeiska företag och hushåll. Det är att be om lägre tillväxt och färre jobb i ett läge där det helt saknas överhettningstendenser. Tvärtom. När ECB höjer räntan är omöjligt att sia om. Börjar kärninflationen stiga mot 1,5, uppbackat av löner och inte bara svag euroeffekt, så är det nog dags. Det kan vara i mars, eller inte. Inte ens Draghi vet. Men kan Europa växa med 2,5% om året så kommer vi tids nog dit.

Vad ska Euron och euro räntor ta vägen härifrån då? Tja med slopat QE så borde en Tysk 2 årig Bund ligga på 0,5% (idag -0,55) och 10-åring på 1,5% (idag +0,65%) om du frågar mig. Det är en uppgång på 100 prickar. Om inte kärninflationen rör sig så är det en real ökning med 100 prickar också. På frågan om var Eur/Sek och Eur/Usd ska ta vägen så får man fråga sig detsamma i Sverige och USA. I Sverige ligger 2-åringen på -0,43 (den borde ligga på ca 0,0%) och 10-åringen på +0,82 (den borde ligga på c1,0%). En nominell uppgång på 20-40 punkter.  Svensk inflation ligger på 1,5% idag och kan nog ligga kvar där, givet lönerna och den allmänna inbromsningen tillväxtmässigt. Så realt även 20-40 prickar. Det betyder att Euroland kan erbjuda en större ökning realt, vilket stärker euron, dvs försvagar kronan. Allt annat lika. Sen är det frågan vad som är inprisat? Troligtvis är en hel del taget som SEBs chart ovan visar. Skulle Ingves höja räntan senare i år, eller svenska löner ta fart, ja då ritas kartan om.

Trump annonserade straff tullarna. Mexico (usd 104mdr handelsunderskott) och Kanada (55mdr) är undantagna. Hans fokus i den här handelskrigskampanjen riktas mot Kina (USD 327mdr underskott), Euroland (170mdr) och kanske Japan (63mdr). Vi får se var det slutar. Inte omöjligt att han bara vill locka utländska företag att investera i USA.

I nästa vecka höjer Powell räntan med 25 punkter till 1,50%. Det har vi vetat länge och är väl inprisat. Det som jag hade tycker är intressant är om vi får lite färg på följande:

1, Efter 3 alt 4 höjningar i år har räntor generellt stigit med 225 punkter från botten (9 höjningar a 25 prickar). Vilket effekt förväntas detta få på ekonomin, mot bakgrund av statsskuld och hushålls skulder. 225 prickar är inte så mycket ur ett historiskt perspektiv, men då var skulderna mindre. Rejält mindre.

2, Likviditetsaspekten, givet Trums paket, stigande räntekostnader enl ovan och QT som faktiskt blir ganska tilltaget under 2H18.

3, Räntehöjningar sägs ge effekt med 6-18 månaders fördröjning. Är FED inte rädda att höja för mycket, utan borde avvakta effekterna istället.

4, Jobbskapande och lönebildning, pekar fortfarande på en ekonomi med ganska låg tillväxt och låg inflation. Hur rimmar det med FEDs prognoser.

Mitelman har skrivit en artikel om hur den svaga svenska kronan gör oss fattiga!

https://www.di.se/analys/henrik-mitelman-ingves-och-lofven-gor-svensken-fattigare/

Jag undrar? Ena sekunden skriver han att Sverige går så fantastiskt bra att det är hög tid att höja räntan. Nu säger han att vi är så otroligt fattiga och det är synd om oss pga den svaga kronan, och vi bör höja. Hmm, hur är det nu. Går det bra, eller är vi fattiga och det är synd om oss? Lösningen tycks vara att högre räntor?

Jag kan meddela att svensk ekonomi går bra TACK vare en låg ränta, inte TROTS låga räntor. Höjer Ingves räntan med 2%-enheter så kommer kronan att stärkas kraftigt. Blir vi rika och glada då? Nej tvärtom faktiskt. Hushållens räntekostnader kommer att stiga kraftigt. Tillväxten faller i bästa fall till 0-1%. Jobbskapandet tvärdör. Dagens små löneökningar kommer bli ännu lägre. Exporten vänder ner pga stark krona, Fastighetspriser, Aktier och Obligationspriser kommer att falla kraftigt.

Kronan kommer vara starkare och det gör by defintion utlandsresan och importerade varor billigare. MEN vi kommer känna oss väsentligt fattigare då ekonomin går väsentligt sämre. Resandet idag är på rekordnivåer, trots en strukturellt svag krona. Inte tvärtom.  Det är ren matte och sunt bondförnuft.

Men vi har ett problem att hushållens skulder ökar i 7% i årstakt när inte disponibelinkomsterna gör det. Det håller inte. Framförallt handlar det om grupper som tar större lån än 5X sin bruttolön. De bygger upp en systemrisk. Detta måste regleras. Räntevapnet är sämsta tänkbara. Fi har tagit på sig den här rollen. Men politikerna är sena och sega på bollen även om de är bättre idag än för några år sedan. De drivs av populism, och att bli återvalda. Problem som ska lösas idag, inte imorgon. Inte planera för framtida bränder. En framtid där de kanske inte ens har jobbet kvar. Då är det tydligen inte värt att kämpa för!!!!

Trevlig helg!