Kortsikt's Blog

”Räntorna är på väg upp nu”

”Nu har det vänt, i år är det på riktigt”

”En 30-årig bull marknad för obligationer är nu slut”

Känner ni igen kommentarerna? De har den senaste tiden spridits som ett mantra i media och bland ekonomer.

Men vänta lite, stanna upp. Tänk till!! Titta på kärninflationen i USA, Europa, Sverige osv. Vad händer? Inte ett skit! Den är toksvag. Titta på lönebildningen, vad händer? Inte ett skit!! Vad har hänt med tillväxten? Den är superduper stark!!! Eller är den? Europa och USA växte med ca 2,5% förra året. En uppväxling med c0,5% från förförra året då de växte med c2%. Hmm hur definierar ni superstarkt? Ur ett historiskt perspektiv så stämmer det inte. Man måste ha någon annan referenspunkt för att definiera det som superstarkt. Typ 2009-2014? Ja det stämmer. 2015-2017 har varit bättre än 2009-2014. Men Amerikanska börserna är ju på rekordnivåer.  Ja just det, men så handlas SPX på PE25 på rullande redovisad vinst. Det är kurserna som sprungit i väg, inte vinsterna. Vinsterna är okej, men inte mer. Precis som med top line sales och tillväxt i ekonomin.

Läge att zooma ut och titta på fakta va?

RU-indikatorn publicerades i förra veckan. Rekordhöga nivåer, i paritet med år 2000 och 2007. Unikt för de åren var att konjunkturen toppade ur, att inflationen låg på en hög nivå och Riksbanken höjt under en längre tid. Många sneglar på den här och säger ”se här, det kommer sluta i tårar. Riksbanken ligger bakom kurvan. Nu kommer det!” Idioter!!! Ni missar den viktigaste iakttagelsen. Varför var inflationen hög? Jo för att lönetrycket hade varit stigande under ett par år I takt med att konjunkturen blivit allt hetare.

På den här punkten är det radikalt annorlunda nu.

Lönedata från Sverige kom igår, och precis som det varit i USA under många år tycks många vara förvånade. Inget händer med lönerna. De står och stampar. När allt är så jävla bra. Hur går det ihop. Lönerna kom in på 2,5% YoY i november. Lönetakten förväntas landa på 2,5% för helåret 2017. Riksbanken hade spått 2,7%. De flesta banker hade spått betydligt högre.

De avtalsmässiga lönerna är ju fastspikade strax över 2%. Men övriga löner växer också extremt långsamt. Innan trodde man att sammansättningen av löner spelade en stor roll. Dvs att högavlönade pensionärer slutar och fler nyanställa lågavlönade börjar. Men detta har Riksbanken tittat på, och det är inte någon stor förklaring.

Snittlönetakten senaste 20 åren ligger på 3,4% i Sverige. Det inkluderar svaga år som 2001-2004. Skulle man bara titta på de goda åren, givet att vi är i just sådana just nu enligt många, så låg lönetakten på klart över 4%. Givet att kärninflation spreadar med ca 100 punkter mot lönerna över tid, så är det inte konstigt att man hade problem med inflation klart över 2% förr när det var goda tider. På samma sätt är det inte konstigt att vi inte har några problem med hög inflation nu heller.

Har man låg inflation ska man som nation satsa på att stimulera tillväxt och jobbskapande. Har man hög inflation ska man inte göra det. Jag vet vad Sverige har och borde göra. Det tror jag Ingves också gör. Men fattar ni andra?

Tillbaks till RU-indikatorn. Varför är det hög när lönerna inte utvecklas starkare?

Den är hög för att rekordmånga företag i den underliggande enkäten svarar

”Ja, vi vill anställa, men hittar inte tillräckligt med kunnigt och kompetent folk”

Jag skulle vilja addera

”… men vi höjer inte lönerna heller”

Jag undrar…. varför höjer ni inte lönerna i syfte att attrahera personal. Ni gjorde det ju senast för 11 år sedan när det var högkonja senast.

Har man inte det här svaret, så kan man inte heller svara på om börs och bostäder ska krascha då man inte kan veta var räntan kommer att ta vägen.

Trots detta så diskuteras detta väldigt lite. Särskilt i relation till alla ränte- bostads och börsartiklar.

Så lova mig att nästa gång någon uttalar sig om bostadspriserna. Fråga dem varför inte företagen höjer lönerna mer trots en tajt arbetsmarknad. Kan de inte svara på det, så kan de inte uttala sig om bostadspriserna.

Den enda som så smått verkar förstå hur allt hänger ihop och hur verkligheten ser ut är faktiskt Nordea. Klart imponerad av dem på sistone. De tror bla annat på 2,9% löneökningar i år, fast med klar risk på nedsidan vilket är fullt logiskt med tanke på att nybyggnationen bromsar in. Det betyder att Nordea inte tror på någon kraftigt stigande inflation heller, och således tror de inte på räntehöjningar heller. Grattis, ni är de enda som tänker själva faktiskt! Alla andra säger räntehöjning i sommar eller i september. De gör det för att Riksbanken har guidat detta (hur många gånger har inte Riksbanken inte levt upp till sin guidance?). De tänker inte själva!!!! Undrar varför de ska ha lön för sitt jobb överhuvudtaget?

Sen vet ni att både jag och Ingves tycker det är ett problem att den låga räntan gör det möjligt för hushåll att överskuldsätta sig. Men det inte Riksbankens uppgift att rätta till. Det är Riksdag, regering och Finansinspektionens uppgift. Men så fort de gör något åt saker blir de kritiserade. Dels banker, mäklare och fastighetsbolag. Av rent kortsiktiga och giriga skäl. De har även blivit kritiserade av politiker, och det är av rent egoistiska och populistiska skäl, de vill helt enkelt bara ta någon annans jobb. Sen finns det en drös till…. och de är bara inkompetenta!

USA.

Från USA kom Core PCE i måndags. 1,5% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,5. Steady as a rock! Visst, FED höjer i mars till 1,5% och därmed kan man säga att de fullbordat neutraliseringen av penningpolitiken. En 2-åring ligger på strax över 2% och en 10-åring på 2,75%. Det ger ju realt rätt hygglig kompensation för inflationstrycket jämfört med för 2-3 år sedan. Ni som tror på ytterligare höjningar i år, och kanske nästa. Hur tänker ni om jag säger att:

1, Stat och hushåll i USA har strax över 200% skuld/bnp. Företagssektorn är också rätt belånad med tanke på deras aktieåterköp senaste åren. Räntekostnaderna har dubblats på 2 år. Kommer inte det att märkas?

2, QT har under 4q17-1q18 legat på snitt 15mdr i månaden. Under q3 och q4 kommer de snitta 45mdr.

3, Lönetakten lirar med c1,5% kärninflation.

4, Svag dollar ger inflation. Men till slut är den mean reverting. Det vet FED också om.

5, Säg att Surprise Index har toppat ur, eller är på väg att göra det.

6, Hårddata har inte levererat i nivå med sentimentsdatan. Vad händer om det fortsätter?

7, Energipriserna är Supplydrivna, inte i första hand demand drivna nu. Tror ni inte FED förstår implikationerna med detta. Ungefär som om matpriserna går upp pga av dåligt väder. Är det då man bromsar tror ni?

Alla verkar vara så jäkla övertygade om att det blir 3-4 höjningar i år. Jag är inte lika säker. Givet att inte lönerna växlar upp såklart….. men den har vi hört förut eller?

Från EU kom första estimatet över BNP tillväxten under 4Q17. 2,7% YoY. Starkt jobbat. Därmed ser helåret 2017 att landa på 2,5%. En uppryckning helt klart. Men lägre än vad sentimentsindikatorerna pekat på. För en stund sen kom kärninflationen från Europa, den kom in på 1,0% YoY mot väntat 1,0% och fg 0,9%.

Tror ni Draghi känner sig manad att kyla ner ekonomin när den precis börjar visa lite livskraft? Det tror inte jag! Dra tillbaks QE Ja, men räntehöjningar Nej. Visst mars 2019 säger någon… men vilken visability har vi över läget då? Noll säger jag!

Imorgon kommer PMI siffror från hela världen. Är de fortsatt starka eller pekar de på urtoppning.

På fredag kommer jobbdata från USA. Lirar jobbskapandet med tillväxt och ledande indikatorer? Det har ju varit lite si och så med det förra året. Sen har vi det absolut viktigaste…. lönerna. Kan FED fortsätta att smyga fram eller börjar Philips att fungera?

Börsen står och väger. Det är spännande nu!

Den svaga dollarn, dvs en stark krona resulterade i en svag börs. Ovanpå det vinstvarnade indextungviktaren Nordea. Det innebar att den tekniska köpsignalen blev en fint, och nu är man utstoppad i väntan på klarhet. Tyska DAX som normalt sett är pålitligare känns lite bättre. Dvs om man vill vara optimist så kan senaste dagarnas rörelse tolkas som att vi fick en köpsignal, men att regeln ”en köpsignal är nästan alltid en kort säljsignal” gäller. Dvs köpsignalen är intakt, vi ska bara ner och samla kraft för att kunna fullfölja den. Eller var det bara en fint. Svårt att säga! Om Euron fortsätter att stärkas, vilket rent tekniskt är rätt sannolikt, så kommer Sverige och Europeiska börser ha det motigt. Jag avvaktar!

Det är lite märkligt för under ECB mötet igår var Draghi allt annat än hökig. Inga räntehöjningar att vänta i år. Han gillar såklart inte att kärninflationen ligger under 1%, vilket till stor del ackompanjeras av tillväxt och löner, samtidigt som Euron är stark. Jag förstår honom!

Euron, ja den tyska 2-åringen är uppe och nosar på -0,53%. Där var den förra sommaren också. Frågan är om den ska fortsätta. I en värld utan QE och en styrränta på 0% så borde den kunna stå i 0,50%. Då ska den ralla på 100 punkter till. Jämför det med USA. Där har vi en styrränta på 1,25% vilket med samma påslag motiverar en 2-åring på 1,75%. MEN, den står i 2,11%. USA har relativt Europa normaliserat sin penningpolitik betydligt mer. Det är väl förmodligen det som driver Eur/Usd. Dvs Europa har långt kvar i normalisering, medan USA inte har det.

Tror man Draghi höjer i Mars 2019, ja då kan Ingves höja i september. Givet synen att Ingves vill ligga sida vid sida när ECB inleder sina höjningar. Problemet är inte att sia Ingves, problemet är att sia Draghi. Ser Europa ut som det gör idag i mars -19 då blir det ingen höjning. Ingves riskerar också att sitta i september med en svensk ekonomin där tillväxt och inflation har fallit tillbaks. Det ställer till det för honom, och gör det motigt att höja. Det finns för många loose ends där ute för att man ska kunna sia när Ingves ska höja om ni frågar mig. Skälet till varför ekonomer pratar om höjning i år, är för att Riksbanken säger det. Men ni måste förstå att Riksbanken kan liksom inte säga att ”vi tänker höja då, för det har vi bestämt” utan det beror på hur situationen ser ut då. Penningpolitik påverkar ekonomin. Men det är tillståndet i ekonomin som bestämmer penningpolitiken, inte tvärtom. Det förstår inte alla!

Intressant att Tyska IFO kom in på 117,6 mot väntat 117,0 och fg 117,2. Det är stark, särskilt relativt Flash Mfg PMI. Betyder det att IFO laggar, ELLER att PMI siffran var en outlier? Vet ej, men det är viktigt!

Nästa vecka blir hyper viktig..

Måndag: Core PCE

Onsdag: EMU Inflation

Torsdag: ISM/PMIs

Fredag: US NFP

Det blir spännande 🙂

Hörde ni Trums tal  i Davos. Lite som att säga ”Jag är din bästa kompis så länge som vi bara leker på mitt sätt”. Vad är det för jävla kompis undrar jag?

USA växte med 2,5% förra året. Det var lägre än de 3% man trodde på i början av året, mot bakgrund av Trumpismen. Men högre än Obama året innan som låg på 1,8%. Att det skulle vara Trump som tryckte upp tillväxten tror inte jag på. Däremot att dollarn försvagades med nästan 20% och oljan repade sig, samtidigt som räntorna, trots räntehöjningar, höll sig tajta tror jag är en bättre förklaring. Det här årets ingångsvärden ser inte likadana ut. Det är ett som är säkert!!!

Trevlig helg!

Idag kom preliminär, sk Flash PMI för tillverkningssektorn. I Europa kom den in på 59,6 mot väntat 60,3 och fg 60,6. Den Tyska motsvarigheten kom in på 61,2 mot väntat 63,0 och fg 63,3. Båda är sämre än sist, och sämre än väntat. Bra nivå såklart, men kass momentum och derivata.

Vad händer med Euron. Den stärks!!!!! Va fan, vad handlar detta om? Jo PMI från Tjänste- och Servicesektorn var tvärtom väldigt bra från både Europa och Tyskland, dvs de slog förväntningarna och var högre än sist. Så pass bra att totalsiffran steg! Så nu tror marknaden att det kommer skapas ännu fler jobb och lönerna tar fart från låg nivå. ECB kommer inte bara backa ur QE i september, utan även pressas att höja räntorna, snarare förr än senare. Tjohoo!

Men vänta lite, sakta i backarna! Vare sig i Europa, USA, eller Asien så har Service-PMI historiskt legat före Mfg-PMI. Aldrig någonsin.

Tillverkningssektorn har alltid fått sitt uppsving först, vilket sedan spiller över på resten av ekonomin. Detta trots att service- och tjänstesektorn i ex USA är långt större och viktigare som jobbskapare och tillväxtmotor än tillverkningssektorn. I Europa är detta samband ännu viktigare då tillverkningssektorn utgör en större del av ekonomin än i USA, OCH Europas framgångar i grunden handlar mycket om handelsöverskottet mot omvärlden. Kapsejsar Europas handel och överskott med omvärlden, så kommer även tjänstesektorn ta stryk. Kina och Asien fungerar likadant.

Så här är det, PMI i Usa ligger före Europa. Tillverknings PMI ligger före Service PMI.

Euron agerar på att Service-PMI drar upp Composite PMI (dvs total-PMI) trots att Tillverknings PMI flaggar för att vi troligtvis har passerat toppen. Fortsätter Mfg PMI ner kommande månader så kommer det garanterat även dra med sig Tjänste PMI med en viss fördröjning. Mark my Words! Detta skulle i så fall betyda att Euro styrkan sjunger på sista versen….

Rent tekniskt ser dock Euron stark ut med sikte på 1,28ish så länge som vi ligger över 1,21…

Nej Euron är älskad av alla, och vad jag kan förstå så ligger många positionerade därefter.

Någon som har fattat detta är den alltid like briljante Martin Enlund på Nordea. Läs nedan rapport noga. Jag har också lyft fram att Dollarn borde stärkas mot bakgrund av tillväxt- och inflationsspreaden mot Europa… men också att detta är en rekyl inom en försvagningstrend som har sin förklaring i att FED i princip har Neutraliserat sin penningpolitik medan ECB knappt har börjat.

https://e-markets.nordea.com/#!/article/42430/eurusd-time-to-question-the-quadvergence

Nordea har även en podd där Martin och hans kollega Henrik brukar vara med. Den kan jag varmt rekommendera. Givet att man gillar räntor, valutor och makro…

Jag noterar också att Nordea är ute, kanske som första bank i år, och gissar att det inte blir några räntehöjningar i år. Skälen är

1, Lönerna drar inte, borgar för strukturell inflation under 2%

2, Inbromsningen på bostadsmarknaden, och jag tänker främst på byggandet, kommer kosta Sverige tillväxt i år. Nordea tror på att tillväxten sjunker till 2,5%. Jag tror det är rimligt… men även ner mot 2% är inte omöjligt. Lägre tillväxt, ger färre nya jobb, låg kärninflation

3, Tittar man på inflationen, och justerar för resor, kronan och andra baseffekter så kommer den sjunka ner mot 1,5%….

Ingves har sagt det flera gånger ”Det har tagit väsentligt längre tid och varit mycket jobbigare att få upp inflationen än vad vi trodde för några år sedan”. Vad betyder detta? Jo att han aldrig i livet höjer om det riskerar att sabba det han byggt upp.

MEN VIKTIGAST AV ALLT, ECB.

Ja de lär ta bort QE i september, men att höja är en helt annan biff. Notera att :

1, kärninflationen ligger under 1%, vilket lirar med den låga löneinflationen i Europa. Det är bara i Tyskland som det eventuellt finns vissa inflatoriska tendenser.

2, Sentimentsdatan har varit stark, men det återstår att se hur hårddatan kommer in.

3, Sentimentsdatan kan vara på väg att toppa ur. Ni såg PMI idag.

4, Euroförstärkningen har smärtat tidigare i historien. Varför skulle den inte göra det igen?

5, Stark Euro innebär att låg inflation kan bli ännu lägre.

OM Sverige står långt ifrån att neutralisera sin penningpolitik, så anser jag att Europa står ännu längre bort. Kommer ECB inte höja de närmaste 18 månaderna, så lär därför INTE Sverige göra det i år heller. De som säger att ECB borde höja i mars…. det är ingen prognos. Det är mer för att man är tämligen säker på att de INTE höjer i september eller december, och då landar man på mars-19.

Om ECB höjer, så gör dem det tidigast i december i år. Men det måste innebära att punkterna 1-5 ovan är helt fel och vi under hösten kommer se en HELT annan bild. Det tror inte jag på! Men visst, han kanske höjer i mars-19, vilket implicit skulle locka Ingves att höja i september. Men givet den sämre tillväxten och fallande inflationen i Sverige så känns även det långsökt.

Kom ihåg att höjningen innebär två saker

1, Starkare krona vis a vis Europa. Detta slår mot handelsöverskott, tillväxt, jobb, löner och inflation. Samtidigt som det i ren teknisk mening gör att vi importerar disinflation.

2, Räntekostnaderna för hushållen går upp vilket slår mot ekonomin. Eftersom skuldberget är så stort så kompenserar inte högre löner, tillväxt eller att spararna får lite större räntekostnader för denna ökning. Nettoeffekten är negativ.

Det är inte så roliga effekter, vilket gör att Ingves kommer vilja vara säker på sin sak.

Jag förstår hur Nordea tänker, och de kommer troligtvis få rätt! Åtminstone sett till vad vi vet och tror idag.

Börsen då? Tja, PMI Composite var ju bra, och Euron stärks, vilket totalt sett är bra för börsen… och därför kan vi fortsätta att hoppas att den tekniska köpsignalen hålls intakt även framöver….. mot 1,720+. Med tajt stopp såklart. Samtidigt innebär svag dollar – stark krona – svag börs. Så det är ju lite knivigt…

US Flash PMI kom i eftermiddags och rör om bilden ytterligare. Totalsiffran kom in på 53,8 mot väntat 53,5 och fg 54,1. Rätt dassig och 8 månaders lägsta. I synnerhet vs EZ datan är det inte konstigt att Euron är stark. Tittar man vidare, så är Service PMI på 53,3 mot väntat 54,0 och fg 53,7. Riktigt svagt och 9 månaders lägsta. Motsatsen till Europa!

Men, a big men, Tillverknings PMI landade på 55,5 mot väntat 55,0 och fg 55,1. Den är stark, tvärtemot EZ datan. Men detta bryr sig inte marknaden om.

Min tes är att en svag dollar stöttat Mfg datan i Usa, medan den starka Euron gör tvärtom. Om jag har rätt kring att Service PMI laggar… då feltolkar marknaden datan just nu och vi lär se en vändning framåt sommaren. Det ska bli mycket intressant!!!

Folk verkar så säkra på börsuppgång och högre räntor så jag mår lite illa.

jag ser blandade scenarior:

Teknisk uppgång på 6-8% till mars

Sättning på minst 10% till följd av stark Euro och fallande surpriseindex

5e vågen urtippning runt OMX 1900-2000. Vilket ska lira med 10-2 och ERP går mot noll.

Frågan är vilken ordning de kommer, från vilka nivåer och när? Vad sägs om först 1,740. Sen 1,570. Sist 1,950ish. Och sen krasch och baisse??? Vem vet?

Börsen har som sagt konsoliderat i nån vecka, och kan vara på väg att bryta upp. Säsongsmässigt är det mycket som pekar på detta. Men vi får akta oss för att inte bli fintade. Å andra sidan, ”när det drar, så drar det”. Större rörelser sker på mycket kortare tid än man tror, så ska man vara med så gäller det att man vågar hoppa på. Så mitt tips är att hoppa på, och sen vara tydlig med Stoploss istället. 1,720 eller ännu högre framåt Mars/April känns lockande! Tittar jag på Tyska DAX så blir jag också sugen. Svenska börsen går aldrig på ett håll, och tysken på det andra. Även kronan får inte vara alltför stark. En stark krona slår nämligen udden av en potentiell börsuppgång allt annat lika. Men med tanke på att den tappat från ca 8,50kr ner till ca 8kr mot dollarn, samt att 7,90-8kr området är en stark stödnivå, så bådar det också ganska gott. Ett brott av 7,90kr däremot skulle vara väldigt illavarslande. Tittar jag på världsindex, typ MSCI World Net Total Return i SEK, så ser det rent tekniskt ut som om det kan gå ca 6% fram till mars.

Nordea skriver om svensk lönebildning, och hur det påverkar inflationen och Riksbankens politik. En av de bättre analyserna på länge!

https://e-markets.nordea.com/#!/article/42397/sweden-explaining-subdued-wage-growth?nx_medium=email

Johnny på Carnegie tittar lite närmare på tidscykelanalysen, där han pekar ut nästa stora botten kring Mars 2020. Där är vi ju helt överrens! 🙂 Teknisk analys är ju helt meningslös om ingen ser det du ser, så därför är det goda nyheter.

På onsdag kommer Flash PMIs från hela världen. Veckans viktigaste makropunkt om du frågar mig! Det kommer även en del svensk data… jag kommer uppdatera här allt eftersom!

Ha en bra vecka!

Börsen står och väger tekniskt. Ska vi bryta upp och utmana 1,720? Att marknaden konsoliderar skulle kunna tolkas som att vi samlar kraft inför detta. Å andra sidan börjar makrosignalerna att vackla något och vi står inför en 4Q17 rapportperiod, där allt fokus nu riktas mot FY18 och bolagens guidande vs rådande estimat. Ovanpå detta har Euron brutit upp. Visst räntorna har stigit i Europa, men det har dem även i USA. Räntespreaden har knappt rört sig. Marknaden verkar lyssna på ECB ledamöter som indikerat att man kanske avbryter QE tidigare än väntat. En av ECB ledamöterna sa även ”This is not a recovery, this is an expansion. This is not about exiting the crisis, it´s a bout preparing for the next one”. Så talar en centralbanks man som vill lämna expansiv penningpolitik och neutralisera den istället.

Men vad är en neutral penningpolitik, och vad innebär det? I veckan kom det inflationsdata från Europa. Kärninflationen var oförändrad på 0,9% YoY och i linje med förväntningarna. Kärninflationen lirar med lönerna. Så ska man vara lite kritisk till snubben som uttalade sig, så skulle jag svara: ”Ja ni är sannerligen inte i en krissituation, men expansionen är en klen en, och troligtvis är de senaste årens svaga  Euro en viktig del av förklaringen. Så ta det lite piano, annars riskerar du att trigga igång den krisen du försöker förbereda dig inför”. Typ.

Rent teoretiskt skulle en neutral penningpolitik i Europas fall innebära en styrränta på ca 1%. Dvs i linje med kärninflation. Detta för att hålla en neutral real styrränta.

Jag tror att ECB, om datan är fortsatt stark i höst, kommer att avsluta QE i septeber. Om man har en styrränta på 0% och slopat QE, så borde en 2-åring ligga på ca 0,5% och en 10-åring 1,5%. Give and take. Idag ligger de på -0,6% samt +0,6% (de tyska 2 resp 10 yrs Bundsen). Dvs bara genom att ta bort QE och köra lite hökiga tongångar så borde korta och långa räntorna stiga med ca 75-100 punkter i Europa. Samtidigt så är marknaden rätt säker på att FED höjer i mars, vilket redan är hyggligt inprisat, men därutöver är det osäkert. Vi vet inte heller exakt hur Amerikansk QT slår igenom i höst. Hur som helst har jänkarna kommit längre i sin Neutralisering av penningpolitiken. Det är detta som stärker Euron just nu! Valutan leder alltså räntorna, precis som Aktier leder Bolagsvinsterna. Problemet är att rätt ofta har de fel, vilket inte är så konstigt med tanke på att ingen, inte ens marknaden, har facit över framtiden.

Rent tekniskt har Eur/Usd brutit upp och indikerar att vi kan nå 1,28 +/-0,01 så länge som vi inte stänger under 1,21. Det tog mig lite på sängen faktiskt. Trodde inte att ECB skulle ge så hökiga signaler, trodde liksom inte att de ville se Euron stärkas ytterligare, och jag trodde inte marknaden skulle ta till sig signalerna så starkt. Men det är klart, ser man en potential att räntorns i Europa ska upp med 75-100 prickar utan höjningar, och sen höjningar ovanpå det, så förstår jag Euron styrka.

Men skon klämmer! Om Euron drar mot 1,28 så innebär det att Euron blivit ca 20% dyrare jämfört med våren 17 och ca 10% dyrare jämfört med hösten 17. Nettoexporterande Europa och dess varor har alltså blivit rätt mycket dyrare. Visst, allt handlar om nettoeffekten av konjunkturen, men min magkänsla är ändå att Europa känner av detta. Precis på samma sätt som försvagningen var gynnsam tidigare. Att I detta läge även höja räntorna känns något avlägset. Euroinverkan måste typ helt utebli för att detta ska vara en framkomlig väg. OM man mot förmodan höjer, så skulle en första höjning ligga i december om du frågar mig. Men om Euron står i 1,28 och ledande indikatorer har vänt ner, så är alltså inte detta troligt.

Varför är detta viktigt. Jo för att Ingves tittar på Europa. Om han tror att ECB höjer i december, då borde han kunna höja i sommar, samt i september, för att i december ligga side by side med ECB på samma styrränta. Höjer ECB i mars19, ja då kan han vänta med att höja till september. Riksbanken behöver alltså två tillfällen innan ECB för att kunna lägga sig på par. Höjer inte ECB alls, ja då är det tveksamt om Ingves kan höja alls. Inte som det ser ut idag. Visst, växlar lönetakten upp från 2,6% till 3,6% i Sverige så är det en annan femma. Men hur troligt är det?

Anledningen till varför Ingves inte kan höja om de inte tror att ECB kommer att göra det är att kronan rätt enkelt kan stärkas under 9kr mot Euron och det tror jag inte Ingves vill. Inte vår exportsektor heller.

FED då? Ja marknaden prisar in en höjning i mars som tror jag blir av. Huruvida man höjer noll gånger till eller 3 gånger till låter jag vara osagt. Svag dollar brukar vara bra! Samtidigt är risken stor att surpriseindex kan mean reverta, det är inte bra. Samtidigt är ju mitt case att ledande indikatorer vänder ner när dollarn rekylerar mot 1,16. Nu pekar ju mycket på att den ska fortsätta att försvagas istället. Mitt kortsiktiga baisse scenario har grusats lite pga senaste tidens dollar svaghet. Vi får se hur datan rullar in framöver.

Sen har vi lönerna och inflation ovanpå det. Men ni vet vad jag brukar säga…. vi har inga verktyg längre som fungerar på att förutspå lönerna, och så länge som vi inte har någon löneinflation så har vi ingen strukturellt högre inflation. Det är också den minst dåliga prognosen.

Apropå ledande indikatorer;

US NY Empire Mfg Index kom in på 17,7 mot väntat 18,0 och fg 19,6 (uppreviderat från 18,0)

US Philly Fed kom in på 22,2 mot väntat 25,0 och fg 27,9 (uppreviderat från 26,2)

Dvs två indikatorer, som ligger nån vecka innan ISM/PMI, kan kanske peka på en urtoppning, och sämre än väntat.

Dagens Risk On miljö manifestieras ändå kanske mest av Europa. Jag tror snarare att det är sämre data från Europa som kan trigga igång en risk off rekyl med stark dollar som resultat än det är USA som gör oss besvikna. Därför är kommande Flash PMIs väldigt intressanta.

Som sagt, OMX konsoliderar inför en eventuell uppgång, Euron har brutit upp mot dollarn. Hmm de luktar vårrally. Samtidigt känns indikatorerna peaky och ett svagt surpriseindex skulle göra det nästan omöjligt för börsen att ralla. Spännande tider!

PPM kör på med sina nya regler.

https://www.svd.se/2-miljoner-ppm-sparare-kan-bli-av-med-fondval/i/tv

Det är bra att man städar ut dåliga, dyra och kriminella fonder. Det är sämre att man även städar ut bra fonder. Det är dåligt att många dåliga fonder också får stanna kvar. Varför kan vi inte ta sikte på ett system som stävar efter att BARA sortera ut dem dåliga och behålla dem bra. Eller är bankerna en för stark Lobbying grupp för detta?

Avslutningsvis vill jag nämna en artikel av Bolander på sista sidan i Di idag. Det står att svenskarna ”klarar en storm” och de flesta klarar av ökade boendekostnader upp till 35%. Den andas optimism.

Men jag blir inte klok på detta!!! 18% klarar inte ens en ökning med 10%. Alltså de måste ju feltolkat frågan. Jag fattar att de tycker det är trist med stigande boendekostnader, för att man måste konsumera mindre av annat. Men det sätter ju knappast den familjen på pottan. Ca 37 av de tillfrågade klarar en ökning upp till 20%, utöver det är det kört. Det låter ju helt galet. Särskilt med tanke på bankernas påstådda kalkylkrav. Sen finns det dem som säger att de klarar en dubbling av boendekostnaderna. De måste tolkat frågan rätt tänker jag. Dvs de måste ju också tycka det är trist av behöva konsumera mindre. Men de klarar boendet. Men om det stämmer är det skrämmande! Vissa kanske frivilligt amorterar mycket varje månad. Att då bara ställa frågan rätt ut, ger ju inte heller rätt svar. Vissa kanske band räntan på högre nivåer och har idag inte så låga räntekostnader. Jag blir inte klok på sådana här undersökningar.

49% av alla tillfrågade klarar sitt boende om räntekostnaderna stiger med 30%. Detta ser Bolander som nåt positivt. Tjohoo! Jag skulle vilja vända på det och säga; 49% av alla tillfrågade klarar INTE sina boendekostnader om de stiger med mer än 30%.  Siffran kan rent utav vara högre då 22% svarade att de inte visste. Det är ett jävla problem!

Ponera att Ingves höjer med 25 punkter i sommar och 25 till i september. Vad händer då?

Styrräntan går till 0%. Stibor 3m stiger till ca 0%. Stibor 3m ligger till grund för priset på 3m bolåneräntor.

Idag ligger Stibor3m på -0,45%. 3m Bolåneräntan ligger på ca 1,4%. Marginal 1,85%.

Det rörliga bolånet borde gå till 0% + 1,85 = 1,85%.

Dvs en uppgång med 1,85/1,40=28%

Redan där ryker ryker var 3e svensk enligt demoskops undersökning.

Jag tror personligen inte det är så illa. De flesta kommer klara bo kvar. Jag är orolig för vår ekonomi. Svenskarna har ca 4,000mdr i skulder. Exkl skulder de indirekt har i sina bostadsrättföreningar. Om vi tvingas betala 1% högre ränta på dem är det 40 miljarder kr. Eller 5,700kr per vuxen svensk. Eller ca 475kr per vuxen svensk och månad. Eller 2-3% av snittsvenskens disponibelinkomst.

Drar räntekostnaderna så slår det mot ekonomin. En svag ekonomi betyder fallande consumer confidence. Det innebär att även dem med jobb och pengar drar ner på shoppingen. Det gör ekonomin ännu svagare. Svag ekonomi innebär att arbetslösheten stiger. Folk utan jobb kanske har lån som är anpassade efter sin gamla lön. Det är nu det kan bli riktigt illa. Får vi en bostadskrasch riskerar utlänningarna att sälja sina bostadsobligationer. Då stiger boräntorna ännu mer och brasan brinner ännu häftigare. Samtidigt försvagas kronan, och inflationen stiger på ett sätt som gör det trixit för Riksbanken.

Jo jag vet att det är fredag, och detta är ingen prognos. Jag bara visar på ett scenario där det blir riktigt illa. Så ni som spyr galla över amorteringskravet. Läs på eller håll tyst! Vi vill inte ha några hushåll med för höga skulder i Sverige.

Trevlig helg!

Det här var bottensiffran…. nu planar det ut och kanske till och med vänder upp!

Hox/Valuegard publicerade precis data för de svenska bostadspriserna per den siste december 2017. För hela riket föll priserna med 2,3% i december. Jämfört med förra året var priserna ner 2,5%. Riket är dock sekundärt, då priserna följer utvecklingen i Stockholm, och Brf marknaden i synnerhet, med en fördröjning. Brf priserna i Sthlm var ner 2,0% i december, och 9,0% YoY. Det är samma prisnivå som för 2,5år sedan, dvs sommaren 2015.

Den svenska 5 yrs bostadsobligationen tog ett skutt upp från ca 0,35% (vid förra mättillfället) till 0,53% idag.

Stoppar man in detta i mitt gamla ”Bevis” chart får man fram följande bild

Q1 är normalt sett den starkaste perioden för bostadsaffärer, och skvallret på stan säger att intresset på visningarna nu är större än i höstas. Rent spekulativt så kan detta vara bottensiffran. Siffran som kommer i mitten på februari, som visar priserna per siste januari kommer att vara mycket intressant. Flat någon?

Ser man till bostadsobligationens utveckling på sistone så pekar den på att priserna ska upp 8-10%. Eftersom våren brukar vara en bra marknad så är det inte utan man undrar om priserna ska klättra fram till midsommar. Det skulle i så fall verkligen bekräfta att höstens sättnings var en storm i ett vattenglas.

Sen kan man fråga sig var Bostadsoblisen kommer ta vägen. För att förenkla kan man säga att över tid är 50 prickars skillnad mellan statsoblisen och bostadsoblisen.

Mellan en 5-årig statsobligation och en kort statsskuldväxel ska det vara ca 100 punkter skillnad

Mellan en kort statsskuldväxel och styrräntan ska det över tid inte vara någon skillnad egentligen.

Idag ligger 5 åriga statsoblisen på 0,25%. Den korta statsskuldväxeln (SSVX) ligger på -0,70%. CA 100 punkter skillnad.

Diskrepensen ligger mellan styrräntan och SSVX, vilket förklaras av

1, Små emissionsvolymer hos Riksgälden

2, Att Riksbanken fortf är stor köpare

3, Liten statskuld

Ränteläget förklarar också varför spreaden mellan Statsobligationen och Bostadsobligationen.

Men över tid borde alltså en styrränta på -0,50% utan QE i marknaden innebära att den 5-åriga bostadsobligationen går mot 1,0%.

Detta är något som mycket väl kan hända i år.

Det intressanta är att dagens priser matchas av en bostadsobligation på 1%.

Så det är ytterligare ett case…. dvs att priserna bottnar här och rör sig sidledes. Dvs de lyfter inte om bostadsobligaitonen stiger mot 1%, för det innebär rent implicit att lånelöftena kommer bli mindre. Detta hade kanske varit den bästa utvecklingen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Ur ett långsiktigt perspektiv är jag fortfarande orolig för alla som har lån som är större än 5X bruttolönen, eller som tar lån som är större än densamma. Men det är en annan story, som vi kommer följa under våren.

Wallenstam säger att regeringen håller på att döda nyproduktionen

https://www.di.se/nyheter/hans-wallenstam-regeringen-pa-vag-att-doda-bostadsratterna/

Det är bara bra, eftersom vi bygger fel bostäder. Vi behöver bygga billiga hyresrätter. Det är lösningen på bostadsbristen. Dagens nybyggnation bygger på en modell där många blir olämpligt skuldsatta. Det funkar inte! Dessutom råder troligtvis ingen bostadsbrist bland de som får lån i banken. Den verkliga problemformuleringen lyder. ”Hur kan man bygga hyresrätter som passar ekonomin för alla dem som inte vill eller får lån i banken? Det är inte säkert att detta går att lösa, för det går inte att göra med lönsamhet, och därför är det inga som nappar på det. Detta får mig att tänka på det utländska begreppet ”social housing”. Kanske finns det utrymme för en svensk variant av detta? Jag tänker också att 85% regeln är en del av problemet. Särskilt bland unga välutbildade med bra inkomster, fast utan bostadskarriär i ryggen. Myndigheterna ser hellre att en familj lånar 5mkr och köper nåt för 7mkr. Än att de lånar 3mkr och köper nåt för 3mkr. Det har jag aldrig fått ihop. Vad tror ni händer med 2mkr i Ek om räntorna stiger? Det är inte värt ett skit. Däremot är det enklare att hantera små lån än stora. Svensk ekonomi blir också mindre lidande. Priserna behöver ni inte oroa er över. De kommer alltid vara en funktion av Lånelöftena.

Veckan är ganska nyhetsfattig. CPI från Europa och Philly Fed typ.

OMX sniffar på viktigt motstånd, som om det passeras kan ge en medellång köpsignal med första target om 1,720+.

Det som rör om i grytan är den svaga dollarn. Trots att räntorna i USA har stigit senaste 2-3 månaderna RELATIVT Europa och oss, så har dollarn inte stärkts. Tvärtom! Marknaden prisar in följande: Fed är i slutet av sin räntehöjarfas, samtidigt som inflationen riskerar att ta fart under året. Det betyder att investerarna verkar tro på att realräntorna nått vägs ände, eller i varje fall slutet. Europa är i början av sin fas, fast ingen risk för hög inflation. Där är realränteutsikterna positiva. Särskilt relativt USA. Extrapolerar man ut detta så bör realräntespreaden utvecklas på ett sätt som inte stärker dollarn. Tvärtom! Samtidigt är jag förvånad. Den trejden känns ju inprisad med råge… och euron borde snarare rekylera när verkligheten hinner ifatt! Eller? Jag skulle inte äga Euro nu…. hellre Dollar, även om vi inte riktigt fått signalerna ännu! Tvärtom har dollarn brutit upp rent tekniskt mot euron och indikerar 1,28 +/- 0,02 framåt vårkanten. Men det är tekniskt. Fundamentalt köper jag det inte!

Nej tvärtom tror jag nästa rekyl kommer triggas av Europa…. typ stark Euro, svaga Euro PMI siffror, Risk off, Dollarn stärks, räntorna sjunker tillbaks, och börserna rekylerar. Men det är troligtvis ett köpläge.

Ni glömmer väl inte det korta sambandet, svag dollar, stark krona, svag börs….

En annan teknisk iakttagelse är oljan (brenten). Även om den är överköpt och kanske kan rekylera ner mot 65usd,,, så känns det som om den kan springa upp mot 78ish framåt sommaren. Det är kanske inte det mest intressanta. Det intressanta är att oljesektorn gick mycket svagt förra året, och även efter återhämtning under 2H17 så laggar den oljepriset. Kan terminskurvan lyfta något så tror jag det kan bli fortsatt rally i den sektorn… Buy the dip!

Rent fundamentalt så ser oljan bra ut på ett års sikt. Lager som krymper från höga nivåer, Shale/Rig Count som håller sig på mattan, OPEC som verkar hålla vad de lovar, Efterfrågan är stabil och kanske till och med ökar mer än väntat. Hoten är en snabbt starkare dollar samt att nettospekulativa positioner ligger högt. Det senare kanske inte ger mer än en rekyl i stigande trend. Typ 65 innan 78usd.

På längre sikt har jag två större idéer. En bra och en dålig. Många oljebolag håller idag igen på CapEx vilket gör att produktionen inte kommer skjuta i höjden som efter åren med 100$+ priser. I en värld som mår hyggligt bra så gör det att supply/demand balansen är gynnsam vilket ger stöd till dagens höga priser. Ovanpå detta har vi en dollar trend som är gynnsam för oljan givet att ECB sakta men säkert lämnar sin expansiva penningpolitik. Det var den positiva storyn. Den negativa är att vi står inför en recession på 1-2 år, med minst två svaga påföljande år. Under den här perioden rullas EV bilarna ut på bred front. Svag konjunktur och ny teknik!!!! Det borgar inte gott för efterfrågan.. och då är det frågan om producenterna kan möta detta med produktionsneddragningar…. tveksamt. Av världens oljeproduktion går ca 50% till transport (ink båt, flyg), 30% till plast och kemi och ca 20% till PV marknaden. I första hand är det den sistnämnda som är i skottlinjen de närmaste 10 åren. Säg att hälften av alla bilar går på el alt vätgas om 10 år, då är 10% av världens oljeproduktion som är överflödig. Säg att detta sker linjärt över 10 år, då faller efterfrågan med 1% om året. (obs: den kommer inte vara linjär, mer för att illustrera omfattningen). 1% kanske låter lite. Men när oljan föll från 117usd till 27usd så var det inte så stora skillnaden mellan utbud/efterfrågan som många tror. Det är nämligen en känslig balans. Anledningen till detta handlar om att lagerkapaciteten i världen är tämligen begränsad. Så när det uppstår ett mismatch så fylls lagerna på väldigt snabbt (alternativt sinar) och då blir det bråttom att sälja den när nivåerna kommer upp. Som ni förstår blir det en köparens marknad varpå priset faller.

Have a nice one!!

Det är en ganska rörig bild rent tekniskt. Svagheten i december är som bortblåst, och OMX har visat styrka under årets inledning. Rekyl som vi trodde, men ska det fortsätta?

Rent tekniskt ser en topp i mars vacker ut. Säsongsmässigt är även april/maj fina toppmånader. Så detta talar ju för en fin vår efter en stark start. Samtidigt ser SPX väldigt toppig ut, och skulle behöva lite andhämtning. DAX uppvisar liknande mönster som OMX men har lämnat gap efter sig. De senaste dagarna har momentum dessutom avtagit något med tanke på att vi nådde en topp i tisdags. En topp som så här långt är högre än den i december (styrketecken) men lägre än den i november (svaghetstecken).

Ute på stan verkar det finnas en samsyn att konjunkturläget är gynnsamt, att inflation och räntor inte är något problem och att man ska äga aktier, särskilt med tanke på att detta är en säsongsmässigt stark period. När konsensus brukar sjunga så vackert tillsammans, och marknaden (MSCI World) handlas högt alternativt haft en stark period, då har det lönat sig att vara försiktig. Det är klart blandade signaler!

Min analys är nog ändå att bryter OMX upp, och stänger, över 1,637 så ska man vara med! Men sätt en SL för guds skull. Styrkan får gärna lira med DAX. Nästa rörelse upp borde utmana 1,720 toppen.

Om man zoomar ut lite… Precis som förra året så kommer vi ha en rekyl nån gång i år som från topp till tå mäter 8-10%. Men den här rekylen är inom 5e vågen rörelsen som förhoppningsvis tar SPX till 3,000 och OMX till 1,900-2,000.

I mitt baissescenario (18börstopp-19konjatopp-20recession) så tror jag, rent tekniskt alltså, på OMX kring 830 i Mars 2020. Sug på den alla ni som sitter på Ap7:an. Har ni tur har ni kvar 50 spänn på en hundring!!!

Börskrascher, efter en stark uppgång, brukar innebära en halvering. Give and take. Det går att härleda från att Vinsterna oftast krymper ihop med c20% och Multipelkontraktionen står för ca 35%.

Tänk;

Idag: är det PE 20 X Vinst 100 = Börsvärde 200.

Imorgon: Recession innebär PE 13 X Vinst 80 =Börsvärde 104.

För övrigt så drar jag en trend linje från bottnarna 2003 och 2009 genom OMX. Samtidigt ser jag till 2011 botten, samt den fallande trendlinjen från 2007 toppen. Dessa sammanfaller med mars 830. Visst, det är mycket kaffesumps analys det här….. men man måste måla upp nåt!!  

Notera att detta caset kräver högre räntor!!!

Så alla ni som är inne nu och jagar 20-25% avkastning, ni gör det med en stor portion risk. Jag säger inte att man inte ska vara med, för det tycker jag verkligen. Femte vågen vill man ju inte missa! Men 100 kronor kan inte bara bli 125kr. 125 kr kan senare bli 50kr. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun. Tar man dessutom stor risk i sin portfölj då man siktar på 150kr, då kanske det slutar på 25kr.

Hennes&Mauritz

Nej jag brukar inte kommentera enskilda aktier, och tänker inte börja nu heller. MEN HM är ju så intressant!

Fwd Ev/ebitda ligger idag på 8,9. Rekord low 8,2  vid Lehman 2008 motsvarar 147kr idag (baserat på dagens Ebitda prognos).

TA fallande trendlinjen möter upp kring 135-140kr.

Jag tycker hela området 135-145kr är synnerligen intressant ur ett speckar perspektiv.

Jag har tidigare sagt att man ska inte röra Hennes&Mauritz så länge som revideringarna är negativa. Det har varit rätt och gäller egentligen fortfarande!

I början av 2017 så prognostiserade analytiker kollektivet att HM skulle tjäna ca 35mdr i Ebitda under 2017 (anm: Nov16-Nov17. då de har brutet räkenskapsår). Nu verkar det bli 29mdr istället!!!! Så länge som revisions inte vänder upp så kan en billig aktie bli billigare. En sk. value trap.

Nu när jag tittar på estimaten över FY18nov så räknar samma analytiker kollektiv med att HM ska tjäna ca 31mdr kr. Om vi sitter här om ett halvår och analytikerna tror på 28mdr eller sämre, då har aktien inte lyft. Tror dem på 33mdr+, då har den lyft. Så enkelt är det!

Därför är det inte konstigt med att ena dagen höra en analytiker säga köp, mot bakgrund av sin 33mdr Ebitda prognos. Såklart, han tror han är smartare än genomsnittet och året kommer bjuda på upprevideringar. Stämmer hans prognos så får han rätt. No doubt. Samma dag kan du höra någon baissa aktien mot bakgrund av sin 28mdr Ebitda analys. Han kommer få lika rätt, OM han har rätt vill säga. Vem kommer få rätt? Ingen aning, tyvärr. Det enda jag vet är att man ska undvika aktien så länge som inte FY2018 Ebitda börjar lyfta….

Alltså, det kan alltså finnas en fyndläge kring 135-145kr. Nyttjar man det till köp så använder man stopp. Annars kan man vänta till att Ebitda FY18 vänder upp…. och då kommer man inte pricka botten. Men det är ren tur ändå. Frågan är egentligen var Ebitda kommer landa FY2018?

KINA

Ryktena säger att Kina avser att dra ner på sina köp av amerikanska statspapper. Kanske helt sluta med dem faktiskt!! Jag reagerar på tre saker:

1, Anledningen till att Kina har ett stort handelsöverskott handlar i grunden om deras starka export, där USA utgör den största slutkunden. En faktor till varför USA kan vara en stark slutkund är att de mår bra. Låga räntor gör att de belånade hushållen, företagen och den amerikanska staten kan spendera sina pengar på annat. Låga räntor är alltså en delförklaring till varför man mår bra. Slutar Kineserna att köpa Amerikanska statspapper för de dollar de får in från Amerikansk export så pressar det allt annat lika upp räntorna, och gör att de allt annat lika blir sämre kunder. Det slår tillbaks mot Kina alltså.

2, Kinas valuta peggad mot dollarn. De innebär att man till stora delar ärver amerikansk penningpolitik. Att vara peggad mot en valuta innebär också att man sitter på just den valutan. Att sälja dollar, och köpa andra tillgångar, samtidigt som man fortsätter vara peggad mot dollarn, är inte en så bra ide. På lång sikt förstår jag om de vill lämna sin pegg och ha en egen flytande valuta. Men det är en annan diskussion.

3, FEDs QT uppgår till 420mdr dollar i år, och 600 mdr nästa år. Inte småpotatis. Detta är pengar som ska betalas ut av US Treasury, och därmed måste Treasury hämta in pengar av andra. Drar sig Kina ur den marknaden, dvs som köpare av statspapper, då är risken stor att det blir ytterligare press uppåt på räntorna. Kina håller 1,200mdr i Amerikanska statspapper. Säg att 1/10 faller varje år. Det är 120mdr om året. Säg att de inte önskar köpa några nya. Då måste US Treasury hitta tagare att 120mdr + 420mdr= 560mdr i år och 720mdr nästa år för att kunna rulla över sin skuld. Det är inte småpotatis. Jämför det med Trumps paket om 1,500mdr på 10 år. Eller 150mdr om året. Det här kan sätta press på räntorna!!!!

https://www.thebalance.com/u-s-debt-to-china-how-much-does-it-own-3306355

Eller om man omsätter det till % av BNP. Trumps ofinansierade skattesänkningar motsvarar ett underskott på 0,7%. Peanuats! Fed + Kina motsvarar 3% i år och 4% 2019. Det du! Lägg där till stigande löner och inflation under 2019 och du har en riktigt fin coctail för högre räntor. Kan börserna dessutom stiga en bit till… ja då har vi utan tvekan ett recept för  börskrasch om du frågar mig!

US Core PPI kom in på 2,3% mot väntat 2,3 och fg 2,4%. Lite klenare faktiskt!

US Core CPI kom in på 1,8% mot väntat 1,7% och fg 1,7%. Indikerar fortsatt Core PCE under 1,5%  vilket också lönerna lirar med hyggligt. Inget lönetryck att tala om. Men samma som innan, så det lär inte få FED att ändra riktning. Mars höjning nu nästan helt inprisad och sannolik. Frågan är vad som händer framåt sommaren och 2H18. Särskilt om indikatorerna vänder ner, och hårddatan inte kommer inte fullt så bra som mjuka indikatorer pekat på! Detaljhandeln inline!

Svensk Inflation, mätt som CPIF ex energi kom in på 1,7% mot väntat 1,8 och fg 1,8%. Några viktiga synpunkter:

1, Kärninflationen lirar med lönetakten om 2,6%. Över tid kan de inte spreada isär för mycket. Vi kan prata hur mycket vi vill om stigande tjänsteinflation. Stiger inte lönerna lika snabbt, så fungerar det som ett tak för vad en latte, hårklippning eller städning i hemmet kan kosta. Mark my Words!

2, Kärninflationen, givet resor, valuta etc lär ligga mellan 1,5-2,0% under 1H18. Sverige behöver inte längre en stimulativ penningpolitik. Men vi har inte heller överhettningstendenser. Givet att kronan inte blir för stark så hade vi klarat oss med en balanserad pp. Dock kan Riksbanken inte höja med 200 punkter utan att kronan stärks med 20% så det går inte.

3, Den dagen ECB höjer, så vill nog Riksbanken ligga på par mot ECB, dvs har höjt till 0% innan. Detta förutsätter att kronan inte stärks under 9kr.

4, ECB har börjat guida för att ta bort QE efter september. Det är inte orimligt, givet datan. Men om de höjer i december eller ej är för tidigt att säga.

5, Sett till löneutveckling, tillväxt och inflation så har vare sig Europa eller Sverige några överhettningstendenser. Överhettningstendenser tvingar en centralbank att höja

6, Även om en centralbank säger sig vilja normalisera sina penningpolitik (dvs gå mot neutrala realräntor) så är de ALDRIG beredda att göra det om det kyler ner ekonomin som inte är i behov av att kylas ner. Många tänker felaktigt på det torra krutet. Dvs att räntorna måste upp en bit för att sen kunna sänkas i framtiden, i syfte att stimulera en ekonomi som har problem. Men om ekonomin har fått problem PÅ GRUND AV höjningarna så har man höjt av fel anledning.

7, Får vi ingen räntehöjning i Sverige i år så är jag inte förvånad, då ekonomin och ECB agerande antagligen ligger till grund för detta. Får vi 1-2 höjningar är jag inte förvånad heller, av samma anledning.

Jämnlikhet. Sverige är enligt Gini koefficienten det 5e jämnlikaste landet i världen enligt Deutsche. Men för 30 år sedan var vi nummer ett.  

Men det är inte vi som har problem. Det är USA. Vanliga familjeförsörjare jobbar dubbelt, dvs 2 X 40 timmar i veckan, och får det knappt att gå ihop. Det är inte rätt. Men att höja löner, eller inkomstskatter ställer också till problem. Problemet är att skola och hälsovård är så dyrt. Bättre om de har ett jobb, och sen gratis vård och skola. Finansieringen av detta måste tas ut av företagen och de förmögna. Det är en no brainer. USA måste gå mot Europa. Kanske något Oprah kan styra upp 2020?

Är det någon som tror att britterna kommer att rösta om Brexit igen? Vad händer om de röstar för Bremain? Kanske oddsen är små, men bara så ni vet så har det varit mitt huvudspår från dag 1.  

Noterade också att Schyman begått ett skattebrott. Vilket snabbt glömdes bort. Är det inte tragikomiskt. När Leif Östling skatteplanerar, men inte begår ett brott. Då blir det ramaskri och han avsätts. Men när någon från vänsterflanken gör nåt. Då skiter vi i det. Är inte det dubbelmoral så att man kräks?

Hemberg lägger ut en analys där han sågar aktiva fonder vs passiva. En analys  som haltar.

https://blogg.avanza.se/hemberg/2017/12/01/revansch-for-aktivt-forvaltade-fonder/

Anledningen till att den haltar beror på antagandet att aktiva fonder som grupp går antingen klart bättre eller klart sämre än index. Rent matematiskt förhåller det sig inte så. Om man samlar alla index fonder så går de som grupp som index minus avgifter. Men samlar du alla aktiva fonder, där någon alltså väljer in en grupp  aktier och väljer bort några andra, så måste det finnas en annan förvaltare som valt precis tvärtom. Alla aktier ägs alltid av någon. Därför går aktiva förvaltare som grupp också som index. Minus avgifter. Eftersom avgifterna är högre går de över tid sämre än passiva fonder. Det finns alltså matematiskt ALLTID aktiva fonder som går bättre, och ALLTID de som går sämre. Att titta på gruppen är helt ointressant. Rätt analys är istället att ställa dig följande frågor:

1, tror jag att marknaden är så effektiv att det som aktiv förvaltare inte går att regelbundet prestera bättre än marknaden generellt

2, har jag tid, ork och kompetens att utvärdera vilka aktiva förvaltare som verkar ha en edge som gör att de uthålligt presterar bättre än snittet?

svarar jag negativt på någon av ovan, kör på index. Svara jag positivt på ovan, kör aktivt.

Kom ihåg att det även finns brister med index.

1, Den aktien som gått upp mest väger mest. Den som gått ner mest väger minst. Känns det bra på lång sikt?

2, Övervärderade aktier väger mer än undervärderade

3, Vad är det som säger att en aktie som väger 2% ska gå bättre än den som väger 1%. Som index ägare har du dubbelt så mycket av den förra

4, vissa index har ibland sida mot en sektor, faktor eller region. Det är inte alltid så smart. Ericson vägde 35% av index i mars år 2000.

Det är svårt att slå index. 50% gör det inte rent matemaiskt. Men för den saken skull är inte Index så smart. Särskilt inte i baisse marknader! Glöm inte det!

I nästa vecka kommer data över huspriserna i Sverige. Tror inte den siffran blir så fantastisk. Februari siffran däremot… då jävlar vet vi om hösten var en storm i ett vattenglas!

Trevlig helg!

Då var årets första vecka avklarad, med muntra rekyltoner på börsen dessutom! Vi kan nog orka gå en procent till, sen är det frågan! Jag noterar att Dax har ett gap på nedsidan som mycket väl ska täppas till.

Amerikanska ekonomin är till 70% en tjänsteekonomi. Det är där jobben skapas. ISM non manufactoring kom in på 55,9 mot väntat 57,6 och fg 57,4. Sämre. PMI service kom in på 53,7 mot flash 52,4 och fg 54,5. Bättre än väntat, men den sammanviktade nivån är sämre än fg. Fortfarande en stark nivå men softare. Börjar de toppa ur? SPX brydde sig inte utan fortsatte upp. Snacket från vissa Fed ledamöter där de slog an en mjukare ton bidrog kanske mer.

Sentimentsindikatorer i all sin ära. De betyder inget om de inte leder till förändring av hårddata och positiva vinstrevideringar. Jobbdatan, NFP, kom in på 148k mot väntat 190k och fg 252k, uppreviderat från 228k. En rätt klen siffra som pekar på ca 2% tillväxttakt i ekonomin. Rätt långt från vad sentimentsindikatorerna pekat på tidigare i höstas. Vad innebär denna diskrepens?

lönerna kom in på 2,5% YoY mot väntat 2,5% och fg 2,5. Indikerar en core pce på 1,5%. Hur kan många tro på 3-4 höjningar i år. De måste tro att lönerna kommer ta fart? Jag får inte ihop det!!!

Apropå få ihop det. Vi har tidigare pratat om att Philips sambandet inte har fungerat på länge i Usa. Nordea visar i med nedan chart att så är fallet. Däremot visar höger chart ett rätt tajt samband mellan antal sysselsatta som andel av den arbetsföra befolkningen och löner:

Några viktiga tankar:

1, varför är den högra så bra, medan den vänstra är så dålig? Jag tror det handlar om hur vi mäter arbetslöshet. De som vill jobba men inte får jobb ingår i arbetslösheten. Men om du pluggar, är föräldraledig, sjukskriven eller annat så ingår du inte. Man kan tänka sig i tider där folk inte lyckas med att få ett jobb de gillar, så försöker  de hitta alternativ till att jobba. När det blir bättre tider så lockar arbetsmarknaden. Därfär kanske inte arbetslösheten beskriver situationen på ett bra sätt!

2, Att titta på den här faktorn är inget nytt. Jag har bara inte sett det ur ett X och Y perspektiv. Vi har haft koll på att  andelen jobbare av den vuxna arbetsföra befolkningen har varit låg, men det har förklarats av att många som blev av med jobbet efter Lehman blev förtidspensionerade, och alltså inte kommer söka sig tillbaks till arbetsmarknaden. En annan faktor var att fler pluggar, och de pluggar längre, som en konsekvens av tillverkningsindustrin flyttat ut.

Men samtidigt undrar man. Fed sa för många år sedan att jämnviktarbetslösheten låg på 6,5%. Går man under den drar lönerna. På senare tid är den nedreviderad till 4,5%. Fortfarande ingen löneinflation. I år väntas vi nå 3,9%. Om lönerna tar fart återstår att se?

Jag undrar lite ödmjukt, ”är kanske jämnviktsarbetslösheten 4,5%. Men pga andra faktorer så spelar det ingen roll hur tajt arbetsmarknaden är. Det blir ingen löneinflation ändå. Vilket gör begreppet ointressant? ELLER existerar fortfarande begreppet fast den ligger väsentligt lägre och vi är bara oförmögna att räkna fram det i förhand?”

Det pratas ständigt och jämnt om inflationsutsikter, var räntan är på väg och hur det är ställt på bostadsmarknaden och om börsen ska ralla eller krascha. Men om ovan pratas lite, och vad många inte tycks fatta är att kan vi inte fastställa vad som driver lönerna, så kan vi inte fastställa något annat heller!

3, Men låt oss utgå från att den stämmer. Då säger den nämligen att dagens låga lönetryck förklaras utmärkt fint av det låga deltagandet på arbetsmarknaden.

Går det att räkna baklänges när vi når 2%+ inflation? Ja det gör det faktiskt. Om core pce ligger på 2%+ så har lönerna historiskt legat på 3%+. Enligt grafen ovan så lirar det med 62,5%. Men även vid 61,5% har det skapats 3% löneinflation. Idag ligger vi på 60,5%. Det krävs c2,5m nya jobb för att nå 61,5. Det krävs ca 5m jobb för att nå 62,5.

Jobbskapartakten ligger på ca 2,5 jobb om året. Det betyder att arbetsmarknaden blir tajt först om ett till två år. Dvs lönerna drar först 2019. Senast 2020.

Det är intressant för då lär vi inte se 2%+ core pce, på en etablerad nivå, förrän tidigast 2H19.

Detta borde prägla Feds vilja att höja räntan, vilket i sin tur påverkar ECB och alla andra, genom realräntespreadar och valutor.

På nåt sätt lirar detta också med ett recessionsscenario 2020/2021.

4, Nu diskuterar vi Usa. Hade man släpat fram samma chart över Sverige eller Japan, så fungerar inte dem.

I sveige ligger vi på extremt höga nivåer vad beträffar jobbare som relation av arbetsför befolkning. Men lönerna lirar inte. Detta i sin tur kan förklaras med att stora delar av lönerörelsen är avtalsmässig, där den konkurrensutsatta industrin utgör märket. Globaliseringsfaktorn slår hårt mot Sveriges lönebildning. Som plåster på såren får vi låg inflation, låga räntor och höga fastighetspriser. Så det blir lite äpplen och päron jämfört med Usa. Men ändå!

Avslutningsvis vill jag också bara nämna att ovan chart mäter från 1992. Om man istället gjort mätningen från 2008 så hade den fungerat sämre.

Så för att summera. Den dagen när lönerna börjar dra så kommer kartan att ritas om. 100% säkert. Men fram till den dagen så är chanserna goda att det är biz as usual.

Fortsatt trevlig helg!

ps. I veckan fokuserar jag på inflationsdata från usa och Sverige på tors/fre.

Pratade med en bekant som är mycket kunnig inom olja. Han tror att oljan kan passera 70 dollar rätt snart. Största hotet är inte efterfrågan, starkare dollar eller net spekulativa positioner. Han är rädd för Opec. Han litar inte på att medlemmarna håller igen försäljmingsvolymerna när priserma passerar 70 dollar. Tillfället gör tjuven. Å andra sidan verkar marknaden också vara rädd för detta då oljeaktier laggat priset på olja ds

I höstas stiftade jag bekantskap med en person med goda insikter i den svenska bostadsmarknaden. Det resulterade i en gästkrönika här på bloggen. Den första faktiskt, som dessutom visade sig vara mycket uppskattad. Om någon mot förmodan missat den så ligger den här

Gästkrönika: Dubbel balansräkning = dubbel risk

Mina vänner har inte legat på latsidan sedan dess utan fortsatt med sina efterforskningar.  Det har resulterat i ett nytt alster som går att nå på deras nystartade blogg.

https://swedishhousing.wordpress.com/

Tusen tack för ert engagemang. Det behövs i en värld där objektiva och kompetenta ögon blir alltmer ovanligt.

/Ga Stan

Nytt år, nya tag! Börsen hade en klen avslutning förra året till följd av den starka kronan. Index ser rent tekniskt ut att kunna rekylera nåt, men ser annars ganska svagt ut. En stängning ovan 1593 hade varit kortsiktigt positivt vilket får mig att snegla på 1624/1637 där den senare är den viktigaste. Tittar man på DAX så är jag den första att erkänna att jag trodde det var en köpsignal vi såg innan jul. Det var det inte, det var en fint. Men nu börjar DAX se spännande ut igen. Stigande Jan16 trenden, Fib-nivåer, RSI etc… den kan säkert lyfta några procent. Men det faktum att vi har två toppar, en i november och en i december, varav den senare är lägre, är för mig negativt. Jag blir inte riktigt positiv rent tekniskt förrän vi bryter den här trenden, vilket översatt till OMX ligger på en stängning ovan 1624 alt 1637. Så för att summera, rekyl ja, tekniskt positiv nej, inte än!

Igår trillade det in lite PMI data.

Från Europa kom Inköpschefsindex för tillverkningssektorn in på 60,6 mot Flash estimat 60,6 och fg 60,1. Den tyska motsvarigheten kom in på 63,3 mot Flash 63,3 och fg 62,5. Otroligt starkt som sagt var. Marknaden tog det med en axelryckning. Vi har vant oss vid att mjuka datan är stark. Frågan är hur stark den hårda kommer att bli? Den mjuka datan indikerar att tillväxten i Europa ska upp mot 4-6% i årstakt. Det känns inte riktigt rimligt. Europa växte förra året med dryga 2%. Kan den leta sig upp mot 2,5-3,0 så ska vi, och ECB vara riktigt nöjda.

Apropå nöjda, några delegater från ECB har varit ute och flaggat för att QE kan vara slut i september. Blir den hårda datan så bra som vi kan hoppas på så förstår jag dem. Avslutar de sina månadsköp om 30mdr euro i september så öppnar det upp för en första räntehöjning i december. Därmed inte sagt att det kommer bli någon!!! Men om det blir en första höjning, så skulle jag kunna förstå Ingves om han är sugen på att ligga sida vid sida med ECB i december, dvs båda med utgångsläge 0% styrränta. Räknar man baklänges så skulle det innebära en höjning i sommar, och en i september på vardera 25 prickar. Allt detta förutsätter att jobbskapande, tillväxt, kärninflation och lönetakt backar upp en höjning, och kanske viktigast av allt, att kronan inte riskerar att gå under 9kr mot Euron. Detta är inte en prognos, mer en scenario diskussion. Men tror man på ett starkt Europa (och Sverige) så kan man alltså dra parallellen till en första höjning för Riksbanken i Sommar.

I den ”negativa” vågskålen ligger den starka Euron, och en stor risk att sentimentsindikatorerna välter över under 1H18. Förväntningar om en hökig ECB kan nämligen stärka euron ytterligare. Det är en viktig faktor som marknaden kommer grunna på under 1H18. Anledningen är att 3mEuribor ligger idag på -0,30%. Tyska 2-åriga Bunden ligger på ca -0,62% (upp från -0,95% i mars 2017). I en värld utan QE borde de ligga på 0% respektive 0,50% vid en styrränta på 0%. Det är en rätt kraftig ränteuppgång. Allt annat lika skulle det kunna ta Euron ännu högre än de nivåer vi ser idag. Europas framgångar, som nettoexporterande region, är otroligt korrelerade med att valutan inte blir för stark. Det är en känslig balansgång. Skulle vi få en kraftig Euroförstärkning på ytteligare 10%+ så är risken stor att all den datan som vi nu lutar oss mot när vi resonerar kring en hökig politik kan komma på skam. Det är en känslig balansgång mellan styrkan i konjunkturen och valutans bidrag till densamma.

Apropå den svenska fastighetsmarknaden tror jag det är lite en storm i ett vattenglas just nu, och framförallt HOX siffrorna i mitten på februari har potential att bevisa detta. MEN, om Ingves höjer med 25 prickar i sommar, och 25 till i september. Då ligger styrräntan på 0%. Om man extrapolerar detta så kan en svensk 2årig statsoblis ligga på 0,5% och en 5-årig på 1,0%. Då lär den 5-åriga bostadsoblisen ligga på 1,5%. Mot 0,3% idag. Det skulle innebära att det finns ytterligare nersida på bostadspriserna jämfört med dagens nivåer, vilket kan komma att slå igenom under 2019. Därmed skulle återhämtningen i år bli kortvarig. Den typen av nedgång skulle också vara betydligt mer allvarlig då den handlar om stigande räntor, mindre lånelöften och ökade räntekostnader. Något vi inte sett under höstens sättning.

Från USA kom det också PMI data. Inköpschefsindex för tillverkningssektorn kom in på 55,1 mot Flash 55,0 och fg 53,9. Det är en härlig Catch-up mot ISM vi ser. ISM kom även den in starkt på 59,7 mot 58,1 väntat och fg 58,2. New Order högsta sedan 2003. Superstark! Sett till den mjuka datan så borde BNP tillväxten enkelt kunna ta sig upp mot 3% i årstakt ackompanjerat av 250-300,000 nya jobb i månaden (från dagens ca 2% och 150,000). Jag tillhör ju dem som tror att sentimentsindikatorerna mer visar på riktning än nivå…..  Men seeing is believing!!!!

Även PMI från US Servicesektorn och jobbdata kommer senare i veckan. Låt mig återkomma till den….

FED pratar om tre höjningar i år. Från 1,25 till 2,0%. Jag är ju rätt skeptisk till detta, och tror så här långt på EN höjning i mars.

1, Anledningen är att FED inte bör erbjuda marknaden positiva realräntor (2,0% styrrätan minus ca 1,5% kärninflation), då detta ger en för stark inbromsning på ekonomin då sparande blir för attraktivt.

2, Lönetakten inte stiger och den lirar med en kärninflation klart under 2%.

3, Dels för att 3 höjningar riskerar att stärka dollarn vilket slår mot ekonomin mer än vad som är önskvärt.

4, Dels för att mjuka indikatorer samt surpriseindex kan få en svag utveckling under 1H18 vilket inte gör FED så kaxiga när de står i begrepp att höja under 2H18

5, dels för att QT kommer blir rätt kraftfullt (40×3+50×3=270mdr) under 2H18 och ha en åtstramande effekt i sig.

6, För att räntekostnaderna för belånade hushåll och företag redan har ökat med drygt 125 punkter, dvs från inget till något under senaste året. Det brukar slå genom med 6 månaders fördröjning.  Amerikanska hushåll och företag har en hel del skulder, minst sagt, och även om ränteuppgången är liten, så måste räntekostnaderna tas från något….

Dagens FED protokoll över december mötet kommer säkert andas självsäkerhet och hökighet. Trumps budget lär inte ändra på det!

Dollarns utveckling är minst sagt viktig, och jag är tveksam. Kan någon säga var den Amerikanska 2-åringen och dess Tyska motsvarighet står i om ett år, samt rådande kärninflation då, så kan man hyggligt förutsäga var dollarn står i mot Euron. Synd att det ska vara så svårt. Risken är att FED höjer tre gånger fram till i september samtidigt som ECB inte gör ett skvatt. Då kanske US2yrs ska upp från 1,90% till 2,50%, dvs 60 punkter vilket kan stärka dollar… för att sen efter september där ECB lyfter bort QE och börjar prata om räntehöjningar vilket kan lyfta Bund2yrs från -0,60 till +0,50, dvs med +110 punkter vilket kan tokstärka Euron. Det är skitsvårt att veta!

SEB slår fast att den Amerikanska 10-åringen inledde fjoråret på ca2,4% och avslutade året på ca 2,4%. Samma! Trots 3 höjningar. Det är marknadens krassa syn att säga att ”ja på kort sikt är FED hökiga vilket driver upp korträntor, men på lång sikt ser vi ingen acceleration av nominell BNP tillväxt utan snarare spelar vi på sista versen vilket gör att vi inte dumpar lång räntor, istället köper vi dem så att priset stiger och räntan sjunker”.

En kollega till mig frågade varför jag konstlar till det. En Amerikanska 2 åring ligger idag på 1,92%. Den prisar i stort sett in en höjning i mars (1,50 styrränta +50bp). Får vi 3 höjningar i år till 2,0% så lär 2-årnigen stå i 2,5%. Om inte 10-åringen rör sig ur fläcken, i likhet med förra året. Var har vi 10-2 spreaden då? Jo på NOLL. Den perfekta säljsignalen efter en förmodad topformation. Där har du ditt BörsTop18-KonjTop19-Recession20 scenario i ett nötskal. Hmm han kan ha en poäng.  Men om FED bara höjer i mars, och sen slutar… vad händer då kontrade jag. Ja då kommer 2-åringen bara gå till 2% svarade han (1,50+50bp). Men 10-åringen kommer handlas ner till 2% av rädsla för framtiden, triggade av FED som man kommer tolka negativt när de inte vågar fortsätta att höja under sommaren. Även då blir spreaden noll. hmmm han kanske har en poäng!!!

Jag kontrade med att så länge som 10-åringen inte går högre än 2,0-2,5% så lär det bli knepigt med en börskrasch, då ERP (inversen av PE minus 10-åringen) gör att man fortfarande vill ha aktier. Jag kontrade också med att stigande räntekostnader är en del av den konjunkturella inbromsningen, och drar inte även långräntorna så blir det svårare att uppnå detta. Hmm ja vi får se!

Svenska SCB publicerade data för lönerna i oktober. De vara upp 2,6% YoY. För hela perioden jan-okt ligger de på 2,6%. Riksbanken räknar med 2,7% för 2017. Det lirar med en kärninflation om 1,6%. Visst, Riksbanken har lyft bort QE. Men tror ni de har bråttom att höja räntan mot bakgrund av lönerna, och nu när kronan dessutom kan ha slutat att försvagas? Njae, känns rätt avlägset faktiskt!

Fyra frågor att ”fortsätta” diskutera under året är 

1, Hur kan någon förvänta sig stigande inflation när lönetakten är så låg?

2, Hur kan vi anse att output gap är positivt, när lönetakten är så låg? Räknar vi fram potentiell bnp på rätt sätt?

3, Expansiv penningpolitik syftar till att skapa jobb och köpkraft i vår ekonomi. Den kommer från ökad tillväxt. Tillväxt stimuleras när räntorna är låga vs när de är höga. Hushåll och företag skapar i sig tillväxt, men centralbanken kan göra det lättare eller svårare för dem genom sin politik. Genom låga räntor spenderas mindre på räntekostnader, det blir billigare att låna och växelkursen gynnar handelsnettot. Det är primärt genom de här kanalerna tillväxt och jobb stimuleras. När kapacitets- och resursutnyttjandet stiger och når en viss nivå så leder det till inflation. Centralbanken ska stimulera tillväxt och jobbskapande så länge som de inte ser några överhettningstendenser.

Kan vi verkligen tala om överhettning när den aggregerade löneutvecklingen är så svag i ekonomin? Har inte alltid överhettning och inflationstendenser gått hand i hand med en accelererande lönetakt?

4, Slutligen, vad händer om vi är i ett läge där löner och inflation inte kommer ta fart, alldeles oavsett hur tajt arbetsmarknaden är. Där räntor helt enkelt kommer att cementera sig på låga nivåer de kommande 10 åren. Låg tillväxt, låga löneinflation och låga räntor…. där vi försöker extrapolera ut trenden beroende på var man känner vinden kommer ifrån, men där alla har fel hela tiden, för trenden fortsätter aldrig, oavsett riktning. Vad händer till slut med den låga räntans baksida, billig belåning? Men om räntan aldrig stiger, vad är rätt belåning då. Detta blir nästan filosofiskt! Vad är rätt nivå på skuld om vi betalar 1% ränta livet ut? (Bland inte ihop detta med att jag vill införa ett skuldkvotstak på 5X)

Den här diskussionen saknar jag.

Good to be back!