Kortsikt's Blog

Det är en ganska rörig bild rent tekniskt. Svagheten i december är som bortblåst, och OMX har visat styrka under årets inledning. Rekyl som vi trodde, men ska det fortsätta?

Rent tekniskt ser en topp i mars vacker ut. Säsongsmässigt är även april/maj fina toppmånader. Så detta talar ju för en fin vår efter en stark start. Samtidigt ser SPX väldigt toppig ut, och skulle behöva lite andhämtning. DAX uppvisar liknande mönster som OMX men har lämnat gap efter sig. De senaste dagarna har momentum dessutom avtagit något med tanke på att vi nådde en topp i tisdags. En topp som så här långt är högre än den i december (styrketecken) men lägre än den i november (svaghetstecken).

Ute på stan verkar det finnas en samsyn att konjunkturläget är gynnsamt, att inflation och räntor inte är något problem och att man ska äga aktier, särskilt med tanke på att detta är en säsongsmässigt stark period. När konsensus brukar sjunga så vackert tillsammans, och marknaden (MSCI World) handlas högt alternativt haft en stark period, då har det lönat sig att vara försiktig. Det är klart blandade signaler!

Min analys är nog ändå att bryter OMX upp, och stänger, över 1,637 så ska man vara med! Men sätt en SL för guds skull. Styrkan får gärna lira med DAX. Nästa rörelse upp borde utmana 1,720 toppen.

Om man zoomar ut lite… Precis som förra året så kommer vi ha en rekyl nån gång i år som från topp till tå mäter 8-10%. Men den här rekylen är inom 5e vågen rörelsen som förhoppningsvis tar SPX till 3,000 och OMX till 1,900-2,000.

I mitt baissescenario (18börstopp-19konjatopp-20recession) så tror jag, rent tekniskt alltså, på OMX kring 830 i Mars 2020. Sug på den alla ni som sitter på Ap7:an. Har ni tur har ni kvar 50 spänn på en hundring!!!

Börskrascher, efter en stark uppgång, brukar innebära en halvering. Give and take. Det går att härleda från att Vinsterna oftast krymper ihop med c20% och Multipelkontraktionen står för ca 35%.

Tänk;

Idag: är det PE 20 X Vinst 100 = Börsvärde 200.

Imorgon: Recession innebär PE 13 X Vinst 80 =Börsvärde 104.

För övrigt så drar jag en trend linje från bottnarna 2003 och 2009 genom OMX. Samtidigt ser jag till 2011 botten, samt den fallande trendlinjen från 2007 toppen. Dessa sammanfaller med mars 830. Visst, det är mycket kaffesumps analys det här….. men man måste måla upp nåt!!  

Notera att detta caset kräver högre räntor!!!

Så alla ni som är inne nu och jagar 20-25% avkastning, ni gör det med en stor portion risk. Jag säger inte att man inte ska vara med, för det tycker jag verkligen. Femte vågen vill man ju inte missa! Men 100 kronor kan inte bara bli 125kr. 125 kr kan senare bli 50kr. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun. Tar man dessutom stor risk i sin portfölj då man siktar på 150kr, då kanske det slutar på 25kr.

Hennes&Mauritz

Nej jag brukar inte kommentera enskilda aktier, och tänker inte börja nu heller. MEN HM är ju så intressant!

Fwd Ev/ebitda ligger idag på 8,9. Rekord low 8,2  vid Lehman 2008 motsvarar 147kr idag (baserat på dagens Ebitda prognos).

TA fallande trendlinjen möter upp kring 135-140kr.

Jag tycker hela området 135-145kr är synnerligen intressant ur ett speckar perspektiv.

Jag har tidigare sagt att man ska inte röra Hennes&Mauritz så länge som revideringarna är negativa. Det har varit rätt och gäller egentligen fortfarande!

I början av 2017 så prognostiserade analytiker kollektivet att HM skulle tjäna ca 35mdr i Ebitda under 2017 (anm: Nov16-Nov17. då de har brutet räkenskapsår). Nu verkar det bli 29mdr istället!!!! Så länge som revisions inte vänder upp så kan en billig aktie bli billigare. En sk. value trap.

Nu när jag tittar på estimaten över FY18nov så räknar samma analytiker kollektiv med att HM ska tjäna ca 31mdr kr. Om vi sitter här om ett halvår och analytikerna tror på 28mdr eller sämre, då har aktien inte lyft. Tror dem på 33mdr+, då har den lyft. Så enkelt är det!

Därför är det inte konstigt med att ena dagen höra en analytiker säga köp, mot bakgrund av sin 33mdr Ebitda prognos. Såklart, han tror han är smartare än genomsnittet och året kommer bjuda på upprevideringar. Stämmer hans prognos så får han rätt. No doubt. Samma dag kan du höra någon baissa aktien mot bakgrund av sin 28mdr Ebitda analys. Han kommer få lika rätt, OM han har rätt vill säga. Vem kommer få rätt? Ingen aning, tyvärr. Det enda jag vet är att man ska undvika aktien så länge som inte FY2018 Ebitda börjar lyfta….

Alltså, det kan alltså finnas en fyndläge kring 135-145kr. Nyttjar man det till köp så använder man stopp. Annars kan man vänta till att Ebitda FY18 vänder upp…. och då kommer man inte pricka botten. Men det är ren tur ändå. Frågan är egentligen var Ebitda kommer landa FY2018?

KINA

Ryktena säger att Kina avser att dra ner på sina köp av amerikanska statspapper. Kanske helt sluta med dem faktiskt!! Jag reagerar på tre saker:

1, Anledningen till att Kina har ett stort handelsöverskott handlar i grunden om deras starka export, där USA utgör den största slutkunden. En faktor till varför USA kan vara en stark slutkund är att de mår bra. Låga räntor gör att de belånade hushållen, företagen och den amerikanska staten kan spendera sina pengar på annat. Låga räntor är alltså en delförklaring till varför man mår bra. Slutar Kineserna att köpa Amerikanska statspapper för de dollar de får in från Amerikansk export så pressar det allt annat lika upp räntorna, och gör att de allt annat lika blir sämre kunder. Det slår tillbaks mot Kina alltså.

2, Kinas valuta peggad mot dollarn. De innebär att man till stora delar ärver amerikansk penningpolitik. Att vara peggad mot en valuta innebär också att man sitter på just den valutan. Att sälja dollar, och köpa andra tillgångar, samtidigt som man fortsätter vara peggad mot dollarn, är inte en så bra ide. På lång sikt förstår jag om de vill lämna sin pegg och ha en egen flytande valuta. Men det är en annan diskussion.

3, FEDs QT uppgår till 420mdr dollar i år, och 600 mdr nästa år. Inte småpotatis. Detta är pengar som ska betalas ut av US Treasury, och därmed måste Treasury hämta in pengar av andra. Drar sig Kina ur den marknaden, dvs som köpare av statspapper, då är risken stor att det blir ytterligare press uppåt på räntorna. Kina håller 1,200mdr i Amerikanska statspapper. Säg att 1/10 faller varje år. Det är 120mdr om året. Säg att de inte önskar köpa några nya. Då måste US Treasury hitta tagare att 120mdr + 420mdr= 560mdr i år och 720mdr nästa år för att kunna rulla över sin skuld. Det är inte småpotatis. Jämför det med Trumps paket om 1,500mdr på 10 år. Eller 150mdr om året. Det här kan sätta press på räntorna!!!!

https://www.thebalance.com/u-s-debt-to-china-how-much-does-it-own-3306355

Eller om man omsätter det till % av BNP. Trumps ofinansierade skattesänkningar motsvarar ett underskott på 0,7%. Peanuats! Fed + Kina motsvarar 3% i år och 4% 2019. Det du! Lägg där till stigande löner och inflation under 2019 och du har en riktigt fin coctail för högre räntor. Kan börserna dessutom stiga en bit till… ja då har vi utan tvekan ett recept för  börskrasch om du frågar mig!

US Core PPI kom in på 2,3% mot väntat 2,3 och fg 2,4%. Lite klenare faktiskt!

US Core CPI kom in på 1,8% mot väntat 1,7% och fg 1,7%. Indikerar fortsatt Core PCE under 1,5%  vilket också lönerna lirar med hyggligt. Inget lönetryck att tala om. Men samma som innan, så det lär inte få FED att ändra riktning. Mars höjning nu nästan helt inprisad och sannolik. Frågan är vad som händer framåt sommaren och 2H18. Särskilt om indikatorerna vänder ner, och hårddatan inte kommer inte fullt så bra som mjuka indikatorer pekat på! Detaljhandeln inline!

Svensk Inflation, mätt som CPIF ex energi kom in på 1,7% mot väntat 1,8 och fg 1,8%. Några viktiga synpunkter:

1, Kärninflationen lirar med lönetakten om 2,6%. Över tid kan de inte spreada isär för mycket. Vi kan prata hur mycket vi vill om stigande tjänsteinflation. Stiger inte lönerna lika snabbt, så fungerar det som ett tak för vad en latte, hårklippning eller städning i hemmet kan kosta. Mark my Words!

2, Kärninflationen, givet resor, valuta etc lär ligga mellan 1,5-2,0% under 1H18. Sverige behöver inte längre en stimulativ penningpolitik. Men vi har inte heller överhettningstendenser. Givet att kronan inte blir för stark så hade vi klarat oss med en balanserad pp. Dock kan Riksbanken inte höja med 200 punkter utan att kronan stärks med 20% så det går inte.

3, Den dagen ECB höjer, så vill nog Riksbanken ligga på par mot ECB, dvs har höjt till 0% innan. Detta förutsätter att kronan inte stärks under 9kr.

4, ECB har börjat guida för att ta bort QE efter september. Det är inte orimligt, givet datan. Men om de höjer i december eller ej är för tidigt att säga.

5, Sett till löneutveckling, tillväxt och inflation så har vare sig Europa eller Sverige några överhettningstendenser. Överhettningstendenser tvingar en centralbank att höja

6, Även om en centralbank säger sig vilja normalisera sina penningpolitik (dvs gå mot neutrala realräntor) så är de ALDRIG beredda att göra det om det kyler ner ekonomin som inte är i behov av att kylas ner. Många tänker felaktigt på det torra krutet. Dvs att räntorna måste upp en bit för att sen kunna sänkas i framtiden, i syfte att stimulera en ekonomi som har problem. Men om ekonomin har fått problem PÅ GRUND AV höjningarna så har man höjt av fel anledning.

7, Får vi ingen räntehöjning i Sverige i år så är jag inte förvånad, då ekonomin och ECB agerande antagligen ligger till grund för detta. Får vi 1-2 höjningar är jag inte förvånad heller, av samma anledning.

Jämnlikhet. Sverige är enligt Gini koefficienten det 5e jämnlikaste landet i världen enligt Deutsche. Men för 30 år sedan var vi nummer ett.  

Men det är inte vi som har problem. Det är USA. Vanliga familjeförsörjare jobbar dubbelt, dvs 2 X 40 timmar i veckan, och får det knappt att gå ihop. Det är inte rätt. Men att höja löner, eller inkomstskatter ställer också till problem. Problemet är att skola och hälsovård är så dyrt. Bättre om de har ett jobb, och sen gratis vård och skola. Finansieringen av detta måste tas ut av företagen och de förmögna. Det är en no brainer. USA måste gå mot Europa. Kanske något Oprah kan styra upp 2020?

Är det någon som tror att britterna kommer att rösta om Brexit igen? Vad händer om de röstar för Bremain? Kanske oddsen är små, men bara så ni vet så har det varit mitt huvudspår från dag 1.  

Noterade också att Schyman begått ett skattebrott. Vilket snabbt glömdes bort. Är det inte tragikomiskt. När Leif Östling skatteplanerar, men inte begår ett brott. Då blir det ramaskri och han avsätts. Men när någon från vänsterflanken gör nåt. Då skiter vi i det. Är inte det dubbelmoral så att man kräks?

Hemberg lägger ut en analys där han sågar aktiva fonder vs passiva. En analys  som haltar.

https://blogg.avanza.se/hemberg/2017/12/01/revansch-for-aktivt-forvaltade-fonder/

Anledningen till att den haltar beror på antagandet att aktiva fonder som grupp går antingen klart bättre eller klart sämre än index. Rent matematiskt förhåller det sig inte så. Om man samlar alla index fonder så går de som grupp som index minus avgifter. Men samlar du alla aktiva fonder, där någon alltså väljer in en grupp  aktier och väljer bort några andra, så måste det finnas en annan förvaltare som valt precis tvärtom. Alla aktier ägs alltid av någon. Därför går aktiva förvaltare som grupp också som index. Minus avgifter. Eftersom avgifterna är högre går de över tid sämre än passiva fonder. Det finns alltså matematiskt ALLTID aktiva fonder som går bättre, och ALLTID de som går sämre. Att titta på gruppen är helt ointressant. Rätt analys är istället att ställa dig följande frågor:

1, tror jag att marknaden är så effektiv att det som aktiv förvaltare inte går att regelbundet prestera bättre än marknaden generellt

2, har jag tid, ork och kompetens att utvärdera vilka aktiva förvaltare som verkar ha en edge som gör att de uthålligt presterar bättre än snittet?

svarar jag negativt på någon av ovan, kör på index. Svara jag positivt på ovan, kör aktivt.

Kom ihåg att det även finns brister med index.

1, Den aktien som gått upp mest väger mest. Den som gått ner mest väger minst. Känns det bra på lång sikt?

2, Övervärderade aktier väger mer än undervärderade

3, Vad är det som säger att en aktie som väger 2% ska gå bättre än den som väger 1%. Som index ägare har du dubbelt så mycket av den förra

4, vissa index har ibland sida mot en sektor, faktor eller region. Det är inte alltid så smart. Ericson vägde 35% av index i mars år 2000.

Det är svårt att slå index. 50% gör det inte rent matemaiskt. Men för den saken skull är inte Index så smart. Särskilt inte i baisse marknader! Glöm inte det!

I nästa vecka kommer data över huspriserna i Sverige. Tror inte den siffran blir så fantastisk. Februari siffran däremot… då jävlar vet vi om hösten var en storm i ett vattenglas!

Trevlig helg!

Då var årets första vecka avklarad, med muntra rekyltoner på börsen dessutom! Vi kan nog orka gå en procent till, sen är det frågan! Jag noterar att Dax har ett gap på nedsidan som mycket väl ska täppas till.

Amerikanska ekonomin är till 70% en tjänsteekonomi. Det är där jobben skapas. ISM non manufactoring kom in på 55,9 mot väntat 57,6 och fg 57,4. Sämre. PMI service kom in på 53,7 mot flash 52,4 och fg 54,5. Bättre än väntat, men den sammanviktade nivån är sämre än fg. Fortfarande en stark nivå men softare. Börjar de toppa ur? SPX brydde sig inte utan fortsatte upp. Snacket från vissa Fed ledamöter där de slog an en mjukare ton bidrog kanske mer.

Sentimentsindikatorer i all sin ära. De betyder inget om de inte leder till förändring av hårddata och positiva vinstrevideringar. Jobbdatan, NFP, kom in på 148k mot väntat 190k och fg 252k, uppreviderat från 228k. En rätt klen siffra som pekar på ca 2% tillväxttakt i ekonomin. Rätt långt från vad sentimentsindikatorerna pekat på tidigare i höstas. Vad innebär denna diskrepens?

lönerna kom in på 2,5% YoY mot väntat 2,5% och fg 2,5. Indikerar en core pce på 1,5%. Hur kan många tro på 3-4 höjningar i år. De måste tro att lönerna kommer ta fart? Jag får inte ihop det!!!

Apropå få ihop det. Vi har tidigare pratat om att Philips sambandet inte har fungerat på länge i Usa. Nordea visar i med nedan chart att så är fallet. Däremot visar höger chart ett rätt tajt samband mellan antal sysselsatta som andel av den arbetsföra befolkningen och löner:

Några viktiga tankar:

1, varför är den högra så bra, medan den vänstra är så dålig? Jag tror det handlar om hur vi mäter arbetslöshet. De som vill jobba men inte får jobb ingår i arbetslösheten. Men om du pluggar, är föräldraledig, sjukskriven eller annat så ingår du inte. Man kan tänka sig i tider där folk inte lyckas med att få ett jobb de gillar, så försöker  de hitta alternativ till att jobba. När det blir bättre tider så lockar arbetsmarknaden. Därfär kanske inte arbetslösheten beskriver situationen på ett bra sätt!

2, Att titta på den här faktorn är inget nytt. Jag har bara inte sett det ur ett X och Y perspektiv. Vi har haft koll på att  andelen jobbare av den vuxna arbetsföra befolkningen har varit låg, men det har förklarats av att många som blev av med jobbet efter Lehman blev förtidspensionerade, och alltså inte kommer söka sig tillbaks till arbetsmarknaden. En annan faktor var att fler pluggar, och de pluggar längre, som en konsekvens av tillverkningsindustrin flyttat ut.

Men samtidigt undrar man. Fed sa för många år sedan att jämnviktarbetslösheten låg på 6,5%. Går man under den drar lönerna. På senare tid är den nedreviderad till 4,5%. Fortfarande ingen löneinflation. I år väntas vi nå 3,9%. Om lönerna tar fart återstår att se?

Jag undrar lite ödmjukt, ”är kanske jämnviktsarbetslösheten 4,5%. Men pga andra faktorer så spelar det ingen roll hur tajt arbetsmarknaden är. Det blir ingen löneinflation ändå. Vilket gör begreppet ointressant? ELLER existerar fortfarande begreppet fast den ligger väsentligt lägre och vi är bara oförmögna att räkna fram det i förhand?”

Det pratas ständigt och jämnt om inflationsutsikter, var räntan är på väg och hur det är ställt på bostadsmarknaden och om börsen ska ralla eller krascha. Men om ovan pratas lite, och vad många inte tycks fatta är att kan vi inte fastställa vad som driver lönerna, så kan vi inte fastställa något annat heller!

3, Men låt oss utgå från att den stämmer. Då säger den nämligen att dagens låga lönetryck förklaras utmärkt fint av det låga deltagandet på arbetsmarknaden.

Går det att räkna baklänges när vi når 2%+ inflation? Ja det gör det faktiskt. Om core pce ligger på 2%+ så har lönerna historiskt legat på 3%+. Enligt grafen ovan så lirar det med 62,5%. Men även vid 61,5% har det skapats 3% löneinflation. Idag ligger vi på 60,5%. Det krävs c2,5m nya jobb för att nå 61,5. Det krävs ca 5m jobb för att nå 62,5.

Jobbskapartakten ligger på ca 2,5 jobb om året. Det betyder att arbetsmarknaden blir tajt först om ett till två år. Dvs lönerna drar först 2019. Senast 2020.

Det är intressant för då lär vi inte se 2%+ core pce, på en etablerad nivå, förrän tidigast 2H19.

Detta borde prägla Feds vilja att höja räntan, vilket i sin tur påverkar ECB och alla andra, genom realräntespreadar och valutor.

På nåt sätt lirar detta också med ett recessionsscenario 2020/2021.

4, Nu diskuterar vi Usa. Hade man släpat fram samma chart över Sverige eller Japan, så fungerar inte dem.

I sveige ligger vi på extremt höga nivåer vad beträffar jobbare som relation av arbetsför befolkning. Men lönerna lirar inte. Detta i sin tur kan förklaras med att stora delar av lönerörelsen är avtalsmässig, där den konkurrensutsatta industrin utgör märket. Globaliseringsfaktorn slår hårt mot Sveriges lönebildning. Som plåster på såren får vi låg inflation, låga räntor och höga fastighetspriser. Så det blir lite äpplen och päron jämfört med Usa. Men ändå!

Avslutningsvis vill jag också bara nämna att ovan chart mäter från 1992. Om man istället gjort mätningen från 2008 så hade den fungerat sämre.

Så för att summera. Den dagen när lönerna börjar dra så kommer kartan att ritas om. 100% säkert. Men fram till den dagen så är chanserna goda att det är biz as usual.

Fortsatt trevlig helg!

ps. I veckan fokuserar jag på inflationsdata från usa och Sverige på tors/fre.

Pratade med en bekant som är mycket kunnig inom olja. Han tror att oljan kan passera 70 dollar rätt snart. Största hotet är inte efterfrågan, starkare dollar eller net spekulativa positioner. Han är rädd för Opec. Han litar inte på att medlemmarna håller igen försäljmingsvolymerna när priserma passerar 70 dollar. Tillfället gör tjuven. Å andra sidan verkar marknaden också vara rädd för detta då oljeaktier laggat priset på olja ds

I höstas stiftade jag bekantskap med en person med goda insikter i den svenska bostadsmarknaden. Det resulterade i en gästkrönika här på bloggen. Den första faktiskt, som dessutom visade sig vara mycket uppskattad. Om någon mot förmodan missat den så ligger den här

Gästkrönika: Dubbel balansräkning = dubbel risk

Mina vänner har inte legat på latsidan sedan dess utan fortsatt med sina efterforskningar.  Det har resulterat i ett nytt alster som går att nå på deras nystartade blogg.

https://swedishhousing.wordpress.com/

Tusen tack för ert engagemang. Det behövs i en värld där objektiva och kompetenta ögon blir alltmer ovanligt.

/Ga Stan

Nytt år, nya tag! Börsen hade en klen avslutning förra året till följd av den starka kronan. Index ser rent tekniskt ut att kunna rekylera nåt, men ser annars ganska svagt ut. En stängning ovan 1593 hade varit kortsiktigt positivt vilket får mig att snegla på 1624/1637 där den senare är den viktigaste. Tittar man på DAX så är jag den första att erkänna att jag trodde det var en köpsignal vi såg innan jul. Det var det inte, det var en fint. Men nu börjar DAX se spännande ut igen. Stigande Jan16 trenden, Fib-nivåer, RSI etc… den kan säkert lyfta några procent. Men det faktum att vi har två toppar, en i november och en i december, varav den senare är lägre, är för mig negativt. Jag blir inte riktigt positiv rent tekniskt förrän vi bryter den här trenden, vilket översatt till OMX ligger på en stängning ovan 1624 alt 1637. Så för att summera, rekyl ja, tekniskt positiv nej, inte än!

Igår trillade det in lite PMI data.

Från Europa kom Inköpschefsindex för tillverkningssektorn in på 60,6 mot Flash estimat 60,6 och fg 60,1. Den tyska motsvarigheten kom in på 63,3 mot Flash 63,3 och fg 62,5. Otroligt starkt som sagt var. Marknaden tog det med en axelryckning. Vi har vant oss vid att mjuka datan är stark. Frågan är hur stark den hårda kommer att bli? Den mjuka datan indikerar att tillväxten i Europa ska upp mot 4-6% i årstakt. Det känns inte riktigt rimligt. Europa växte förra året med dryga 2%. Kan den leta sig upp mot 2,5-3,0 så ska vi, och ECB vara riktigt nöjda.

Apropå nöjda, några delegater från ECB har varit ute och flaggat för att QE kan vara slut i september. Blir den hårda datan så bra som vi kan hoppas på så förstår jag dem. Avslutar de sina månadsköp om 30mdr euro i september så öppnar det upp för en första räntehöjning i december. Därmed inte sagt att det kommer bli någon!!! Men om det blir en första höjning, så skulle jag kunna förstå Ingves om han är sugen på att ligga sida vid sida med ECB i december, dvs båda med utgångsläge 0% styrränta. Räknar man baklänges så skulle det innebära en höjning i sommar, och en i september på vardera 25 prickar. Allt detta förutsätter att jobbskapande, tillväxt, kärninflation och lönetakt backar upp en höjning, och kanske viktigast av allt, att kronan inte riskerar att gå under 9kr mot Euron. Detta är inte en prognos, mer en scenario diskussion. Men tror man på ett starkt Europa (och Sverige) så kan man alltså dra parallellen till en första höjning för Riksbanken i Sommar.

I den ”negativa” vågskålen ligger den starka Euron, och en stor risk att sentimentsindikatorerna välter över under 1H18. Förväntningar om en hökig ECB kan nämligen stärka euron ytterligare. Det är en viktig faktor som marknaden kommer grunna på under 1H18. Anledningen är att 3mEuribor ligger idag på -0,30%. Tyska 2-åriga Bunden ligger på ca -0,62% (upp från -0,95% i mars 2017). I en värld utan QE borde de ligga på 0% respektive 0,50% vid en styrränta på 0%. Det är en rätt kraftig ränteuppgång. Allt annat lika skulle det kunna ta Euron ännu högre än de nivåer vi ser idag. Europas framgångar, som nettoexporterande region, är otroligt korrelerade med att valutan inte blir för stark. Det är en känslig balansgång. Skulle vi få en kraftig Euroförstärkning på ytteligare 10%+ så är risken stor att all den datan som vi nu lutar oss mot när vi resonerar kring en hökig politik kan komma på skam. Det är en känslig balansgång mellan styrkan i konjunkturen och valutans bidrag till densamma.

Apropå den svenska fastighetsmarknaden tror jag det är lite en storm i ett vattenglas just nu, och framförallt HOX siffrorna i mitten på februari har potential att bevisa detta. MEN, om Ingves höjer med 25 prickar i sommar, och 25 till i september. Då ligger styrräntan på 0%. Om man extrapolerar detta så kan en svensk 2årig statsoblis ligga på 0,5% och en 5-årig på 1,0%. Då lär den 5-åriga bostadsoblisen ligga på 1,5%. Mot 0,3% idag. Det skulle innebära att det finns ytterligare nersida på bostadspriserna jämfört med dagens nivåer, vilket kan komma att slå igenom under 2019. Därmed skulle återhämtningen i år bli kortvarig. Den typen av nedgång skulle också vara betydligt mer allvarlig då den handlar om stigande räntor, mindre lånelöften och ökade räntekostnader. Något vi inte sett under höstens sättning.

Från USA kom det också PMI data. Inköpschefsindex för tillverkningssektorn kom in på 55,1 mot Flash 55,0 och fg 53,9. Det är en härlig Catch-up mot ISM vi ser. ISM kom även den in starkt på 59,7 mot 58,1 väntat och fg 58,2. New Order högsta sedan 2003. Superstark! Sett till den mjuka datan så borde BNP tillväxten enkelt kunna ta sig upp mot 3% i årstakt ackompanjerat av 250-300,000 nya jobb i månaden (från dagens ca 2% och 150,000). Jag tillhör ju dem som tror att sentimentsindikatorerna mer visar på riktning än nivå…..  Men seeing is believing!!!!

Även PMI från US Servicesektorn och jobbdata kommer senare i veckan. Låt mig återkomma till den….

FED pratar om tre höjningar i år. Från 1,25 till 2,0%. Jag är ju rätt skeptisk till detta, och tror så här långt på EN höjning i mars.

1, Anledningen är att FED inte bör erbjuda marknaden positiva realräntor (2,0% styrrätan minus ca 1,5% kärninflation), då detta ger en för stark inbromsning på ekonomin då sparande blir för attraktivt.

2, Lönetakten inte stiger och den lirar med en kärninflation klart under 2%.

3, Dels för att 3 höjningar riskerar att stärka dollarn vilket slår mot ekonomin mer än vad som är önskvärt.

4, Dels för att mjuka indikatorer samt surpriseindex kan få en svag utveckling under 1H18 vilket inte gör FED så kaxiga när de står i begrepp att höja under 2H18

5, dels för att QT kommer blir rätt kraftfullt (40×3+50×3=270mdr) under 2H18 och ha en åtstramande effekt i sig.

6, För att räntekostnaderna för belånade hushåll och företag redan har ökat med drygt 125 punkter, dvs från inget till något under senaste året. Det brukar slå genom med 6 månaders fördröjning.  Amerikanska hushåll och företag har en hel del skulder, minst sagt, och även om ränteuppgången är liten, så måste räntekostnaderna tas från något….

Dagens FED protokoll över december mötet kommer säkert andas självsäkerhet och hökighet. Trumps budget lär inte ändra på det!

Dollarns utveckling är minst sagt viktig, och jag är tveksam. Kan någon säga var den Amerikanska 2-åringen och dess Tyska motsvarighet står i om ett år, samt rådande kärninflation då, så kan man hyggligt förutsäga var dollarn står i mot Euron. Synd att det ska vara så svårt. Risken är att FED höjer tre gånger fram till i september samtidigt som ECB inte gör ett skvatt. Då kanske US2yrs ska upp från 1,90% till 2,50%, dvs 60 punkter vilket kan stärka dollar… för att sen efter september där ECB lyfter bort QE och börjar prata om räntehöjningar vilket kan lyfta Bund2yrs från -0,60 till +0,50, dvs med +110 punkter vilket kan tokstärka Euron. Det är skitsvårt att veta!

SEB slår fast att den Amerikanska 10-åringen inledde fjoråret på ca2,4% och avslutade året på ca 2,4%. Samma! Trots 3 höjningar. Det är marknadens krassa syn att säga att ”ja på kort sikt är FED hökiga vilket driver upp korträntor, men på lång sikt ser vi ingen acceleration av nominell BNP tillväxt utan snarare spelar vi på sista versen vilket gör att vi inte dumpar lång räntor, istället köper vi dem så att priset stiger och räntan sjunker”.

En kollega till mig frågade varför jag konstlar till det. En Amerikanska 2 åring ligger idag på 1,92%. Den prisar i stort sett in en höjning i mars (1,50 styrränta +50bp). Får vi 3 höjningar i år till 2,0% så lär 2-årnigen stå i 2,5%. Om inte 10-åringen rör sig ur fläcken, i likhet med förra året. Var har vi 10-2 spreaden då? Jo på NOLL. Den perfekta säljsignalen efter en förmodad topformation. Där har du ditt BörsTop18-KonjTop19-Recession20 scenario i ett nötskal. Hmm han kan ha en poäng.  Men om FED bara höjer i mars, och sen slutar… vad händer då kontrade jag. Ja då kommer 2-åringen bara gå till 2% svarade han (1,50+50bp). Men 10-åringen kommer handlas ner till 2% av rädsla för framtiden, triggade av FED som man kommer tolka negativt när de inte vågar fortsätta att höja under sommaren. Även då blir spreaden noll. hmmm han kanske har en poäng!!!

Jag kontrade med att så länge som 10-åringen inte går högre än 2,0-2,5% så lär det bli knepigt med en börskrasch, då ERP (inversen av PE minus 10-åringen) gör att man fortfarande vill ha aktier. Jag kontrade också med att stigande räntekostnader är en del av den konjunkturella inbromsningen, och drar inte även långräntorna så blir det svårare att uppnå detta. Hmm ja vi får se!

Svenska SCB publicerade data för lönerna i oktober. De vara upp 2,6% YoY. För hela perioden jan-okt ligger de på 2,6%. Riksbanken räknar med 2,7% för 2017. Det lirar med en kärninflation om 1,6%. Visst, Riksbanken har lyft bort QE. Men tror ni de har bråttom att höja räntan mot bakgrund av lönerna, och nu när kronan dessutom kan ha slutat att försvagas? Njae, känns rätt avlägset faktiskt!

Fyra frågor att ”fortsätta” diskutera under året är 

1, Hur kan någon förvänta sig stigande inflation när lönetakten är så låg?

2, Hur kan vi anse att output gap är positivt, när lönetakten är så låg? Räknar vi fram potentiell bnp på rätt sätt?

3, Expansiv penningpolitik syftar till att skapa jobb och köpkraft i vår ekonomi. Den kommer från ökad tillväxt. Tillväxt stimuleras när räntorna är låga vs när de är höga. Hushåll och företag skapar i sig tillväxt, men centralbanken kan göra det lättare eller svårare för dem genom sin politik. Genom låga räntor spenderas mindre på räntekostnader, det blir billigare att låna och växelkursen gynnar handelsnettot. Det är primärt genom de här kanalerna tillväxt och jobb stimuleras. När kapacitets- och resursutnyttjandet stiger och når en viss nivå så leder det till inflation. Centralbanken ska stimulera tillväxt och jobbskapande så länge som de inte ser några överhettningstendenser.

Kan vi verkligen tala om överhettning när den aggregerade löneutvecklingen är så svag i ekonomin? Har inte alltid överhettning och inflationstendenser gått hand i hand med en accelererande lönetakt?

4, Slutligen, vad händer om vi är i ett läge där löner och inflation inte kommer ta fart, alldeles oavsett hur tajt arbetsmarknaden är. Där räntor helt enkelt kommer att cementera sig på låga nivåer de kommande 10 åren. Låg tillväxt, låga löneinflation och låga räntor…. där vi försöker extrapolera ut trenden beroende på var man känner vinden kommer ifrån, men där alla har fel hela tiden, för trenden fortsätter aldrig, oavsett riktning. Vad händer till slut med den låga räntans baksida, billig belåning? Men om räntan aldrig stiger, vad är rätt belåning då. Detta blir nästan filosofiskt! Vad är rätt nivå på skuld om vi betalar 1% ränta livet ut? (Bland inte ihop detta med att jag vill införa ett skuldkvotstak på 5X)

Den här diskussionen saknar jag.

Good to be back!

Philly Fed kom in starkt igår på 26,2 mot väntat 21,0 och fg 22,7. De mjuka indikatorerna är generellt starka och pekar på att hårddatan, dvs konjunkturen,  kommer bli stark under första halvan nästa år.

Fattas bara att Trump godkänner budgeten ikväll, som ger bolagen en psykologisk knuff i ryggen. Kongressen sköt visst upp skuldtaket till 19 januari men jag ser inte hur det ska vara ett problem.

US Core PCE kom precis in på 1,5% mot väntat 1,5% och fg 1,4%….. verkar ha bottnat i linje med prognos. Lirar med lönerna. FED väntas höja i mars18, vilket marknaden är på god väg att prisa in.

Marknaden tycks vara förvånad över KI-barometern igår. Särskilt Konsumentförtroendet förbryllar. Det var upp, inte ner som man trodde i spåren av fallande fastighetspriser. De har nämligen varit väldigt korrelerade historiskt.

Men marknaden missar kopplingen. Så här är det, om räntorna stiger så får det två konsekvenser. Räntekostnaderna ökar och bostadspriserna sjunker. Den första tvingar hushållen att handla mindre, den andra får dem att känna sig mindre glada över sin balansräkning. Båda slår mot konfidens, som vänder ner. Tillsammans med bostadspriserna. Under hösten har priserna vänt ner, men inte pga stigande räntor. Det har gjort att hushållens räntekostnader är lika låga som tidigare. De betalar fortfarande samma låga räntekostnad vilket möjliggör julklappsinköp och Thailandsresor. De betalar nämligen julklapparna med disponibelinkomsten och inte tegelstenar. Värdet på bostaden blir då sekundärt. Därför är de glada, och så länge som de är glada så konsumerar man. Därför biter inte prisnedgången på konjunkturen. Prisnedgången är dessutom så pass liten att priserna är tillbaks på 2016års nivåer. Många tycker fortfarande det är goda nivåer ur ett historiskt perspektiv. Visst, skulle priserna sjunka med ytterligare 20%, då kommer det sätta sig på förtroendet. Men hur ska de kunna göra det om inte räntorna drar iväg?

Visst, om x antal developers klappar igen nästa år och de som finns kvar drar ner på sina projekt kraftigt, så kommer det att påverka tillväxten negativt. Absolut. Bara i år har nybyggnationen förmodligen hjälpt BNP med 0,5-1%. Bromsar den in så får det effekter. I så fall lär vi växa med 2,0-2,5% istället för 3%. Typ i linje med Europa i övrigt. MEN nybyggnationen är inte alls lika viktig som den samlade privatkonsumtionen. Ett tvärtstopp där till följd av kraftigt stigande räntor och/eller stigande arbetslöshet slår mycket hårdare.

Detta är en del av det resonemang jag har fört under hösten. Att detta troligtvis är en storm i ett vattenglas. Säsongsmässigt är det här desstuom en svag period för bostadspriserna. Q1 däremot är årets bästa. Det ska bli väldigt intressant att se hur HOX datan för januari kommer in i mitten på februari. Chansen är stor att det blir en game changer!!!

KI, konjunkturinstitutet, verkar dock fatta vad jag snackar om, då de säger både att bostadspriserna vänder upp nästa år, och att den Svenska konjunkturen har ca 2 goda år kvar. Där är vi helt överrens!

Tidigare i veckan så målade jag upp ett björnspår som utgick från starkare dollar – svaga mjuka indikatorer – fallande surprise – höga värderingar.

Har alla fel?

Så här två dagar innan Julafton är det väl dags för en julklapp. Ett hausse scenario. Deutsche har tittat lite närmare på vad en Corp Tax på 20% innebär för SPX bolagen.

Historiskt ligger vi strax under trend vad beträffar vinsterna för SPX. Det finns ju ingen naturlag kring detta då det finns en koppling till den generella tillväxten… men historiskt ska man ha suttit kvar i marknaden så länge som vinstnivån ligger under trend…

Men de har som sagt räknat på vad skattesänkningen innebär för SPX

Och mycket riktigt tar Trumps budget oss över trendlinjen. Början på slutet…  men som oftast kortsiktigt blir väldigt väldigt trevligt… innan det blir väldigt väldigt otrevligt.

Men vinster är en grej, och multiplar en annan. Multiplarna är negativt korrelerade med ökade vinster. Därför tror de att PE talet ska ner nåt om vinsterna revideras upp kraftigt.

Summasumarum ser de ca 12% uppsida på SPX vilket ger target 3,000. Detta skulle kunna rimma med 1,900-2,000 target på OMX. Anledningen till detta är att SPX lär gå i samklang med stigande räntor och dollar. När dollarn är stark tenderar Europa och OMX att outperforma. Många skulle nog vilja nå den här toppen i april/maj. Dels för att våren är säsongsmässigt stark där Maj är en klassisk topmånad och för att trenden just nu lite pekar dit. Men givet mitt baissescenario med dollarn så kanske vi ska gå på tvärs med säsongseffekterna (de hjälpte ju föga nu under hösten exempelvis) och våren kommer istället att bjuda på baisse, med rally under andra halvan istället. Hursomhelst Deutsche tror, precis som jag, på recession under 2020. Det innebär konjunkturtopp under 2019, och således börstopp under 2018.

Tiotusenkronors frågan är om vi ska toppa under våren utan korrektion, eller under hösten med korrektion under våren? Omöjligt att säga, men det lär bli ett spännande år.

Datamässigt är det lugnt nästa vecka. Jag kommer dessutom att vara bortrest. Därför vill jag passa på att tacka er alla för det gångna året. Det hade inte varit lika kul att skriva om ingen hade läst, kommenterat och argumenterat.

STORT TACK!!!

God Jul och Gott Nytt År.

ps. Japans ekonomi är inget jag direkt följer även om DollarYen innehåller en hel del matnyttig info. Jag noterade att data över arbetslösheten som nyligen publicerades var den bästa på 24 år!!! Den låg på 2,7%. Antal jobb per arbetssökande ligger på den högsta nivån på 43 år!!!!! Trots en sinnesjukt tajt arbetsmarknad ligger lönetakten på knappa 2%. Den karamellen kan ju alla ni räntehökar och Philipsanhängare suga på inför nästa år… jag har sagt det innan och säger det igen. Troligtvis är inte bara Arbetslöshet den ledande faktorn för inflation över tid utan den behöver förmodligen kompletteras med tillväxttakten. Dvs det räcker inte bara med en tajt arbetsmarknad utan det krävs även en hög tillväxttakt för att skapa högre kärninflationsnivåer… ds.

Trumps skattereform godkändes av Representanthuset igår, därefter godkände Senaten förslaget nu på morgonen. Eftersom Senaten gjorde några småändringar så måste de göra om voteringen idag. Men det ska nog inte vara några problem. Skattereformen lär vara i hamn innan jul som Trump hoppades på. Något han naturligtvis kommer göra en stor sak av. Frågan är om det får så stor ekonomisk påverkan? Skatterna sänks med c1,500mdr, eller 8% av BNP, under 10 år. Det är 0,8% om året. Det kan ju ställas mot när Obama körde underskott på 9.8%, 8.7% resp 8.5% för varje år under 2009,2010 och 2011. Så det gäller att ha lite perspektiv på det här!!!

https://tradingeconomics.com/united-states/government-budget

Givet marknadsreaktionerna igår så känns skattereformen väldigt diskad av marknaden. Nästa utmaning för kongressen blir att justera skuldtaket som löper ut på fredag. Detta för att undvika en nedstängning av den offentliga apparaten. Jag ser det som en formsak nu när budgeten är i hamn. Dvs om man klarar av att godkänna en budget, så måste man kunna ta dess konsekvenser för statsskulden. De hör ihop!

Riksbanken meddelade precis att man lämnar räntan oförändrad men avslutar QE vid årsskiftet. Ganska historiskt ändå! Precis som FED gjorde, så innebär inte ett lämnande av QE att man inte är köpare av statspapper i marknaden. Man fortsätter att rulla över befintlig stock, i takt med att räntekuponger trillar in och befintliga obligationer förfaller, i nya obligationer. DOCK köper man inga nya netto. Så stocken kommer inte att öka netto. För närvarande köper Riksbanken statspapper för 15mdr/mån dvs 180 mdr om året ovanpå de gamla som rullas över. Detta tänker man sluta med. DOCK flaggar Ingves för att inför ett stort obligationsförfall 2019, så kommer man redan nästa år att handla upp motsvarande belopp under 2018, typ 40-50mdr. Utöver att man återinvesterar kuponger vilket man även  gör idag. Detta gör att man fram till att 19-bonden förfaller så kommer stocken netto att öka (samma effekt som QE fast med ca 50mdr istället för som idag 180mdr). Men efter förfallet gå tillbaks till netto oförändrat. (dvs samma effekt som avslutat QE). Så visst fan är detta en hökig manöver. Men de får marknaden att tro annat verkar det som. Även det är enligt FEDs skolexemepel…. dvs vidta hökiga åtgärder, men uppfattas som duviga. De platsar nästan på Dramaten de där centralbanksmänniskorna.

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2017/Reporantan-oforandrad-pa-050-procent-aterinvesteringar-av-forfall-tidigarelaggs/

Konsekvensen av det här är borde vara att korträntan stiger från ca -0,80% till reporäntans nivå, dvs -0,50%. Detta i sin tur bör kunna ge en knuff åt övriga räntor, som i sin tur genom realräntespreaden stärker kronan något. Jag siktar på 9,80ish. Börsmässigt gäller fortfarande stark krona – svag börs. Så detta är marginellt negativt för svenska börsen!

Vad beträffar räntehöjningar nästa år, säger jag bara. Time will tell. Riksbanken har haft fel förut. Det är inte en prognos, knappt ett scenario, det är en förhoppning. Det ska flyta mycket vatten under den bron….

Jag förstår om Ingves har en ÖNSKAN om att höja räntan upp till samma nivå som ECB, så att de har samma utgångspunkt den dagen ECB börjar höja själva. Jag tycker själv att det hade varit smakligt. Men jag undrar om det är möjligt. En höjning med 50 punkter tror jag skulle få kronan att gå mot 9kr mot euron och det vete tusan om Ingves är så sugen på. I goda tider ja….. men om de goda tiderna börjar rulla över, nej tack.

Regeringen går ut med att man vill förändra PPM till det bättre

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/kraftiga-atgarder-for-ett-tryggare-och-mer-hallbart-premiepensionssystem-pa-remiss/

Det är bra. Reglerna som föreslås är att en fond för att få vara med ska ha

1, minst 3 års historik,

2, minst 50% av fondskapitalet utanför PPM

3, ska ha ett förvaltat kapital som uppgår till minst 500mkr

Finns det dåliga fonder som inte uppnår de här kriterierna. JA. Är det bra om de rensas ut? Absolut. Men finns det BRA fonder som inte uppnår de här kriterierna, JA. Är det bra om de rensas ut, NEJ. PPM hävdar att lite ”svinn” får man räkna med. Okej fine! Men en sista fråga bara. Finns det fonder som uppnår ovan kategorier som är dåliga och borde rensas ut. JA.

Ta nu senast Solidar, de kanske är skurkar med tvivelaktiga försäljningsmetoder, och då ska de inte vara med. Men ta deras fond Solidar Flex 70A. Den har faktiskt presterat riktigt bra. Efter avgifter. Fjärde bästa fond på 5 år i en kategori med drygt 50 fonder. Upp 73% på 5 år mot kategorisnittet på 66%. Upp 32% på 3 år mot kategorisnittet 26%. Klart bättre än fonderna från ”fina och skötsamma” firmor. Kunderna som hamnat i den känner kanske att de blivit inlurade, och det är inte okej. Men faktum kvarstår. De har fått en klart högre riskjusterad avkastning än andra likvärdiga alternativ. (och NEJ, AP7 är inte likvärdigt alternativ). Nu riskerar de här kunderna, som idag har ca 70% aktieexponering, att bli ”räddade” av PPM och intvingade i AP7 som tack vare belåningsdelen gör att deras exponering mot aktiemarkanden blir dubbelt så stor. Hade inte det varit tragikomiskt lagom till att börsen kraschar om nåt eller några år! Men även om det inte kraschar är det galet, då vissa som valt fonden kanske är 65+ och ganska osugna på att ta risk. Både sett till deras eget förhållande till risk och deras syn på marknaden långsiktiga förutsättningar att stiga framöver.

Jag kan också tycka att skillnaden mellan a, att man träffar sin ”bankrådgivare” som slutar med att man sitter med ett gäng indexskuggande aktiva fonder från samma bank och b, en hårdför telefonförsäljare som lurar in dig i en produkt som är ungefär lika dålig är väldigt hårfin. Båda kränger. Båda erbjuder rätt dåliga produkter.

Point being det finns bra och dåliga fonder som klarar och inte klarar PPMs föreslagna kriterier. Detta är ett hafsverk sprunget ur en situation som uppkommit i spåren av Falcon, Allra mfl. Det känns lite som vinstdebatten i skolan där alla privata skolor var dåliga och borde stängas ner. I själva verket handlar det om en kvalitetsfråga, där det finns bra och dåliga skolor inom bägge kategorierna.

Vad man borde göra istället är följande. Tillsätt en grupp av proffs på att utvärdera fonder. Men låt fondbolagen göra grovjobbet. Typ se det som en ansökan som ska svara på följande frågor:

1, Är ägarna och de anställda bakom fonden hela och rena?

2, Är deras försäljningsmetoder okej

3, Har fonden levererat ett gott resultat vs index och inom sin kategori? (alltså inte om den gått upp eller ner, utan om förvaltaren har gjort ett bra jobb)

4, Är avgiften skälig inom kategorin. Ta särskilt hänsyn till Fond-i-fonder.

5, Stärker fonden det totala utbudet i PPM, eller är det bara ännu en i raden av många liknande. Kompletterar den eller är den bara ännu ett substitut?

6, Har fonden en Hållbar inriktning?

Jag lovar er att erfarna fondutvärderare ganska enkelt kan ta ett beslut om fonden bör vara med i PPM eller ej, givet att de har svaren på ovan. Sen ska alla fonder som är med genomgå samma prövning varje år. Blir analysen negativ, så har man ett år på sig att rätta till det. Det är mycket enkelt.

Syftet är enkelt, med dagens förslag slänger man ut bra och dåliga fonder, och lämnar kvar en hel del dåliga. Vad sägs om att bara försöka rensa ut dåliga?

Enda skillnaden mellan PPM och Skandias fondtorg är att i PPM ska alla TILLÅTAS ansöka om inträde. I Skandias fall är de inte skyldiga att ta emot en ansökan. Det ska vara enda skillnaden. Men huruvida du blir intagen eller ej ska vara helt upp till PPM. Inte som idag där PPM har haft en skyldighet att inte neka någon. PPM har en skyldighet mot pensionsspararna att erbjuda ett fondtorg fritt från skurkar och svaga fonder. Men det löser man inte med nuvarande förslag.

Det är nästan så man blir sugen på att ringa PPM och erbjuda dem min hjälp att sätta ihop den här lådan….

Jag såg en Dox kommentar på SVT igår, Human.

https://www.svtplay.se/video/10416337/human/dox-human-avsnitt-1

Väldigt se- och tänkvärd måste jag säga, och vackert gjord! Men den hjälper dig dessvärre inte att bli en bättre investerare…. men det kanske inte är allt i livet… eller?

Har ni noterat hur DAX bröt upp igår? Ser ju rätt fint ut om man är bullish. Visserligen skapades ett gap som säkert ska täppas till, men sen kanske det fortsätter upp. Då lär OMX hänga med. OMX är ju lite stökigare rent tekniskt eftersom HM har skruvat om nivåerna en hel del. Men det lär rätta till sig.

Det rapporterades om löner i Euroland. De steg med 1,6% YoY under Q3. Ner från 2,1% under Q2. Under perioden 2009-2017 ligger snittlönetakten på 1,75%. Dvs ca 1% över kärninflationen. Senaste kvartalet, trots all optimism kring Europa konjan, så ligger inte lönerna högre än 1,6% och rimmar därför med en inflationstakt under 1%. Ur ECB perspektiv är detta duvig data. Det är inte ens säkert de fasar ut QE i september nästa år. Räntehöjningar känns otänkbart. I princip är pressmöten från ECB helt ointressanta fram till nästa höst om inget händer. De kommer sitta på händerna operationellt samtidigt som man hyllar återhämtningen i Europa konjunkturen.

IFO index från Tyskland kom precis. 117,2 mot väntat 117,5 och fg 117,6. Framförallt var det expectations komponenten som gjorde att vi inte riktigt levererade enligt förväntningar. Missförstå mig inte. Nivån är god, och Tyska konjunkturen ser stark ut närmaste 6 månaderna. Se graf nedan. Men risken är rätt stor att mjuka indikatorer som ex IFO håller på att toppa ur och vända ner. Jag har länge undrat om Euro-förstärkningen inte alls kommer ge avtryck på Tysk tillverkningsindustri? Alltså inte att den ska börja gå dåligt, utan derivatan, dvs att momentum ska avta. Här finns en uppenbar risk, vilket leder oss in på nästa avsnitt….

Har alla fel? Jag har tittat på en del 2018 rapporter, och de är generellt positiva till konjunktur, vinster och fortsatt låga räntor… vilket tillsammans utmynnar i rådet att man ska äga aktier. Men jag har en alternativ story!

En svag dollar är troligtvis det starkaste skälet till varför semtimentsindikatorer som ex ISM seglat upp under andra halvan i år.

Men sedan mitten på augusti så försvagas inte dollarn längre och när vi glider in i nästa år så avtar den här effekten allt annat lika. Givet att Fed kanske är sugna på att höja i mars då konjunkturen lär vara bra (mot bakgrund av att de mjuka indikatorerna leder de hård med 1-2 kvartal). Då finns till och med risken att räntorna stiger något vilket kan få dollarn att stärkas. Draghi lär ju inte göra nåt förrän tidigast i september. QT i USA accelererar också. Summasumarum, Dollareffekten går från försvagningstrend till best case flat trend, worse case förstärkningstrend.

En stark dollar riskerar att trycka ner de mjuka indikatorerna från dagens höga nivåer. Analytikerna ligger som vanligt behind the curve, så även surpriseindex lär få det motigt. ISM vänder ner, Surpriseindex vänder ner.

Fallande ISM mfl OCH surpriseindex brukar inte vara mumma för börsen, TROTS att konjunktur och vinster ser bra ut. Då ska man också komma ihåg att SPX handlas på All Time High samt att värderingarna är ur ett större perspektiv uppskruvande.

Ovanpå detta har vi stigande räntor, vilket är negativt för aktier allt annat lika. OM INTE vinster och konjunkturutsikter kompenserar, vilket det troligtvis inte gör om de ledande indikatorerna faller, då det finns en koppling mellan ledande indikatorer – generell tillväxt – bolagens försäljningstillväxt – vinsttillväxt.

Det är en rätt sur coctail av fallande mjuka sentimentsindikatorer, stigande räntor och högt värderad börs.

Europa ser bättre ut på många sätt, men om börserna faller i New York så brukar inga andra börser gå i motsatt riktning….inte om man drar ut tidslinjen i varje fall.

Jag säger inte att man ska sälja allt…. bara vara skeptisk av fundamentala skäl. Det mest intressanta är kanske att detta scenario är contrarian mot konsensussynen… och det när Världsindex ligger på ATH. Det kan nämligen bli så ironiskt att när vi sitter här om ett år, så visade det sig att man skulle sälja ut alla sina vinnaraktier, och köpa HM istället. Hade inte det varit rätt tragikomiskt givet tongångarna idag?

Någon kanske kliar sig i huvudet, tänker vänta lite… men stigande räntor brukar ju vara synonymt med stigande ISM, att börsen går bra osv… nu tror du på stigande räntor och fallande ISM och börs. Hur går det ihop? Ja i grunden handlar det om följande: höjer Fed för att de måste , för att de tror på högre inflation och behöver normalisera politiken inför framtiden. Ja då är det negativt, för då slår högre räntor och starkare dollar hårdare än vinstrevideringarna kompenserar för. Men om de höjer, fast samtidigt är tillräckligt mjuka i anslaget. Då blir effekten tvärtom. Det är en rätt dynamisk materia.. inte svart och vitt som många tror!

Tekniskt har vi inte fått några pålitliga säljsignaler ännu, och 5e vågen känns oavslutad. Men man ska nog bestämma sig för någon typ av exit strategi om det surnar till…

Imorgon är det Riksbanksmöte!!!!

Året börjar lida mot sitt slut. För ett år sedan trodde jag att OMX av lite olika skäl kunde nå 1,300 och 1,900. Ingen av dem uppnåddes. 1,300 var dessutom ett vackert ingångsläge fundamentalt, men det blev inget av det så nu har man stått utanför under hela året av fundamemtala skäl. Av tekniska/taktiska skäl är läget annorlunda. Där har man ju flexat desto mer. Jag tror fortfarande att vi är inne i femte vågen… men det är ett bräckligt läge!

I nästa vecka blir det lugnt. Vi har IFO som lär vara bra. Även löner i Euroland, som inte kommer visa nåt. Core PCE från USA på fredag, som lär vara ljummen givet core CPI, dollar och löner. Vi har även Riksbanksmöte och KI barometer. Marknaden är splittrad kring vad de tänker göra med QE. Jag tycker han borde ta bort det. Han kommer ju inte sluta köpa statspapper för de gamla ska ju rullas över. Det är nettoköp av nya för 15mdr i månaden som jag kan tycka att han inte behöver längre. Anledningen är:

1, riksgälden ändå emiterar så få eftersom Sverige i praktiken kör budgetöverskott och statskulden är liten.

2,  kronan står i 10kr mot euron vilket gör att en viss förstärkning inte spelar så stor roll. Den är tillräckligt svag. Det hade varit värre om den stod i 9kr.

3, 15mdr är i sammanhanget ganska lite, och jag tror effekten blir rätt måttlig. Kom ihåg att de inte handlar om QT. De ska fortfarande rulla över gamla. De kommer fortsätta att vara köpare i marknaden. 2019 förfaller en bond där Riksbanken sitter på 50mdr. Jag kan tänka mig att de köper upp papper för 50mdr 2018 för att kunna ta förfallet på 2019 bonden nästa år.

Det som talar emot är att Stibor och andra korträntor borde teoretiskt stärkas en hel del om QE försvinner, vilket innebär att kronan kanske stärks mer än väntat. Det vill inte Ingves. Ingves har också sagt flera gånger att de har varit svårt att få upp tillväxt, jobbskapande och inflation. Mycket svårare än man trodde. Att strama åt penningpolitiken för snabbt och för kraftfullt är värre än att ligga lite behind the curve. Point being, Jag har ingen aning vad de kommer göra!!!

Såg nedan chart av Nordea. Stämmer den så borde det innebära att core pce ska till ca2,5% och lönerna 3,5%+. Det låter mycket, men skulle det hända så kan vi kallt räkna med 3 höjningar nästa år… vi vet att dollarn och indirekta effekter av oljan kommer pressa inflationen. Men knappast så här mycket! Det verkar inte riktigt rimligt!

Trevlig helg

Valuegard/Hox kom just med statistik över de svenska bostadspriserna. Lägenheter i Stockholm sjönk med 4,2% i November. Samtidigt sjönk den 5-åriga svenska bostadsobligationen till 0,35%. Även det rekordlåga nivåer i paritet med lows förra året. Diskrepensen är anmärkningsvärd.

Är detta rimligt? Nej så länge som vi inte har ett fastspikat skuldkvotstak som gör att lånelöftena följer inkomstutvecklingen så är det räntan som över tid som har den största förklarande faktorn för bostadspriserna. Skulle inkomsterna falla kraftigt, säg i spåren av lågkonjunktur, då spelar det också in. Men än så länge är det en icke faktor. Visst spelar regleringar och utbud in, men prisbilden i det stora hela styrs av storleken på lånelöftena. Hur mycket folk får låna och har på fickan alltså! I lånelöftet finns ett antal rörliga parametrar men kalkylräntan är den mest avgörande, bortsett från inkomsten då naturligtvis. Utvecklingen av kalkylräntan följer bostadsobligationen som alltså är bankernas upplåning av långa bostadspengar. Att det skapas spreadar mellan de här är inget konstigt, men över tid tenderar de att konvergera. Det tror jag fortfarande på!

Man kan omvänt också säga att dagens priser tar höjd för att bostadsobligationen ska stiga till 1,0%, från dagens 0,35%. Är det omöjligt? Nej faktiskt inte. En styrränta på -0,5% innebär implicit att den 2åriga statsobligtionen ska ligga på 0%, och 5åringen på +0,5%. Men en klassisk spread på 50prickar mellan bostads och statspapper så landar man på just 1,0%. Så i teorin går det att härleda. Men jag tror inte på det riktigt!

Nej jag tror sättningen i marknaden är en funktion av mediadrev, att bankerna kräver att man säljer först och köper sen och ett visst överutbud i sthlm. Amorteringskravet berör inte så många, och de som berörs tror jag lånar lika mycket som innan då de inte har nåt emot att amortera 1% av lånet per år. Effekten av detta är försumbar.

Om det här stämmer, dvs att lånelöften i princip är lika stora som tidigare, och att det är ovan faktorer som påverkat prisbilden så bör kurvorna konvergera närmaste 12 månaderna. Förstår ni vad jag menar? Vi kan alltså sitta om ett år och säga att turbulensen under hösten 2017  var en storm i ett vattenglas! Fullt möjligt.

På lite längre sikt så ser jag en risk för både högre räntor och lågkonjunktur (dvs lägre inkomster), och då mina vänner, kan det bli allvarligt på riktigt! Men den tiden den sorgen!

I USA kom core CPI in på 1,7% YoY mot väntat 1,8 och fg 1,8. Ganska soft faktiskt. Lirar hyggligt med Core PCE och lönerna. Core CPI brukar ligga 50 punkter högre än core PCE. Skillnaden mellan löner och core PCE ligger på ca 100prickar, och mot core CPI på ca 50 prickar över tid. Dvs USA är inte överhettat men inte i recession heller. En balanserad penningpolitik är att föredra, och det är precis vad Fru Yellen medicinerat. Igår höjde hon till 1,25% och man kan i princip säga att politiken är balanserad. Definitionen är att man kan köpa T-bills på ett års sikt och bli kompenserad för inflationstrycket. Det är mer än vad man kan göra i Europa och Sverige. I Sverige kan du låna ut pengarna till staten på ett år till -0,8% ränta, samtidigt som det blir ca 1,7% dyrare över ett år. Din köpkraft försämras med 2,5% under ett år. I USA ligger den nu på nästan noll.

Jag tror på en höjning till nästa år. Mer troligt under 1H18 än 2H18.

Fed flaggar för 3 höjningar under nästa år (till 2% styrränta), och två till under 2019 (till 2,5% styrränta). I min värld kräver detta en core PCE på ca 2,5% för att FED ska vara tvingade att de här stegen. Detta i sin tur kräver en uthållig lönebildning på ca 3,5%. Utan högre tillväxt, inflation och lönebildning så undrar jag hur det ska gå till? Ja arbetsmarknaden ser tajt ut på pappret…. så tror de fortfarande på Philips kurvan. Men det har ju inte fungerat hitintills. Yellen tykcer det är ett stort mysterium…. givet detta kanske vi borde vara lite ödmjuka in i att ta in FEDs prognoser?

Men jag förstår till viss del deras prognos. De väntar sig nämligen högre tillväxt, lönebildning och inflation, och skulle de få rätt är det inte orimligt med fler höjningar. Men om den uteblir tänker jag!!!!!!!! Fed har haft fel många gånger förr.

Det handlar också delvis om signalvärde. Skulle FED verkligen kunna säga att de förväntar sig att USA inte går mot bättre tider nästa år? Vilka signaleffekter skapar det? Kanske blir det självuppfyllande? Bättre då att prata upp konjunkturen och sen redigera prognoser och politik allteftersom verkligheten hinner ikapp. Det har ju varit arbetsmodellen senaste åren. Risken är stor att den upprepas. Väldigt få ekonomer pratar om hur fel FED har haft i sina prognoser historiskt. Det fattar inte jag! Det har ju varit rätt avgörande!

Från Tyskland kom Flash PMI över tillverkningssektorn in på rekordhöga 63,3 mot väntat 62,0 och fg 62,5. Från Europa kom samma siffran in på 60,6 mot väntat  59,8 och fg 60,1. När man inte tror det kan bli bättre!!! Jag har lite tröttnat på sentimentsdata nu, och vill se hårda bevis framöver. Framförallt jobbskapande och löner är intressant i Europa nu, då de kommer få konsekvenser för hur Draghi agerar i september nästa år när QE programmet ska läggas om. Idag tror på många på en sista utfasning under 4q18, för att sen kunna höja räntan under våren 2019….. men den prognosen ger jag inte mycket för. Det ska flyta mycket vatten under den bron innan vi får besked!

En fråga som kan bli aktuell framöver är följande, tyska arbetsmarknaden är tajtare än Europa generellt. Ekonomin tuffar på snabbare. Vad händer om lönerna börjar dra i Tyskland och pressa upp inflationen högre än Europa generellt? Hur ska Ecb förhålla sig till detta. Kommer den heterogena Europa att börja knaka i  fogarna då? Får vi en Eurokris del 2?

Från USA kom siffran in på 55,0 mot väntat 54,0 och fg 53,9. Inte så tokigt, konvergerar med ISM. Service PMI kom in på 52,4 mot väntat 55,0 och fg 54,5….. inte lika kul. Varför sviktar Service näringen???

Jag såg The Great Gatsby med Leo Di Caprio häromkvällen. Filmen var kanske inte riktigt min cup of tea, men 20-talet som sedan kulminerade med kraschen 1929 med påföljande mångårig depression har väldigt många likhetstecken med det här årtiondet. Då var det industrialismen och bilindustrin som stod i topp. Idag är det AI, connectivity och gud vet allt. Det var en förändringens tid där allt var möjligt. Den jargongen finns till stor del idag också!

Läs gärna https://en.m.wikipedia.org/wiki/Roaring_Twenties

Ganska fascinerande likheter faktiskt. Och ganska oroande samtidigt!!

Vi har ju diskuterat 10-2 spreaden en del. Den har visat sig stämma ur ett historiskt perspektiv. En annan sådan är ERP, Equity Risk Premium. Dvs vad aktier ger för överavkastning jämfört med det långa riskfria alternativet. En förenklad sådan är Aktieyielden minus Långa räntan, uttryckt som Inversen av PE (1/PE) minus US 10yrs Government bond.

Historiskt, precis som 10-2 spreaden, har den varit nere och nosat på noll när vi toppat ur. Nu ligger PE-talet kring 20, dvs earningsyield på ca 5% samtidigt som 10-åringen ligger på 2,4%. Det ger 2,6%. Inte så tokigt egentligen och absolut ingen SÄLJ signal.

Skeptikerna svarar med att det är räntan som ska upp, inte aktier. Jag håller med. Men ska 10-åringen gå till 5%??? Det låter högt! Det innebär ju en styrränta på minst 3,0-3,5%. Det i sin tur prisar in ett inflationstryck på minst samma nivå, och en lönebildning upp mot 4-5%. Lågt räknat. Det känns orimligt tycker jag.

Jag kan tänka mig ett hausse scenario där lönerna tar fart, vilket får två effekter på kort sikt:

1, köpkraften tilltar, omsättningstillväxten ökar och vinsterna ökar. Happy Days!

2, Lönerna drar upp över 3% och trycker upp core PCE över 2%. FED tvingas höjas till 2,5%.

Om FED höjer till 2,5% så kan 2-åringen stå i 3% och 10-åringen i 4%. PE-talet trycks tack vare vinstökning och stark konjunktur upp till 25.

(1/25) – 4 = 0

Högre vinster som dessutom multipliceras med ett högre PE tal. Det kallas för hausse det. Ackompanjerat av lönetryck och stigande inflation och räntor, men även stark konjunktur och vinstökningar…. vilket tar oss till toppen. Men lyckan brukar bli kort. För sen kommer krasch och recession till följd av att stigande räntekostnader bryter ryggraden på den Amerikanska och Europeiska konjunkturen. Så som det brukar vara! Hade inte det varit vackert.

Detta paraboliska scenario rimmar också rätt väl med hur börscykler brukar sluta… dvs med ett kraftigt rally som får de värsta pessimisterna att tvivla och inte bli bjudna på middagar!

Svensk inflation kom precis. KPIF kom in lite högre än väntat (1,9) på 2,0%. Fg månad var 1,8%. Riksbanken trodde på 1,7%. Kärninflationen kom in på 1,8% mot fg 1,8. Riksbanken trodde på 1,7%. Ett något högre tryck än väntat. Men nivån lirar med lönebildningen. På marginalen borde detta locka Riksbanken att fasa bort QE i nästa vecka. Frågan är om de har modet att göra det innan ECB.  Kronan stärks vilket spontant tolkas som att marknaden förväntar sig en hökigare Riksbank. I nästa vecka vet vi.

Angående Trumps sänkning av bolagsskatten. Aktiemarknaden gläds åt detta. Varför tror ni? Jo för att det blir mer pengar till aktieägarna. Men är det nån som tror att skattesänkningen gynnar medelamerikanen? Det tror inte jag. Problemet i USA är inte att det inte skapas jobb, att arbetslösheten är hög eller det är svårt att få jobb. Problemet i USA är att nedre halvan av befolkningen (inkomstmässigt) inte får livet att gå runt på sin lön. Om någon ser en koppling mellan lägre bolagsskatt och högre medianlöner får de gärna dela med sig. För jag ser det inte. 

Jag säger inte att alla låginkomsttagare måste få väldigt mycket högre lön. För det dödar förmodligen bara konkurrenskraften, och leder till att det slutar skapas jobb. Men det gäller att staten finns där för alla som inte får det att gå runt. I form av bra skola, vård och omsorg. Men det kostar, och aktieägarna måste nog dela med sig för att det ska gå att finansiera. Att Trump överhuvudtaget är president  är delvis en konsekvens av det här problemet. Jag tror det är enda utvägen för USA på sikt. Synd bara att den här debatten inte är mer utbredd. Tankegångarna är helt enkelt för oamerikanska!

Mjuka data i USA pekar på en rejäl pick up av hårddata under 1q18. Det i sig kan trigga höjning i mars. Om marknaden extrapolerar detta till att tro på fler höjningar så kan räntorna dra en bit till. Då kan dollarn stärkas allt annat lika, och det i sig lär sätta press på mjuka data under våren. ISM mfl ligger ju på en hög nivå så det finns att ta av. Vänder de mer med besked och drar surpriseindex med sig lär börsen få det motigt. Sen var och när det toppar är svårt att säga… och tajming faktorn är tyvärr den som ofta gör att även om man får rätt så ligger man fel….. puuh nästa år blir en rysare, på båda håll!

Nedan visar att det kan bli rätt bra skrutt framöver…

Även Europa pekar i rätt riktning. Dock vet vi att Draghi inte kommer röra räntan förrän tidigast 2019….

Börsen har mer att ge…. den pekar nämligen på att hårddata förbättringen helt ska utebli, och mjukdatan ska kapsejsa. För detta krävs förmodligen en dollarförstärkning på 10%+ i kombination med att Trumps budget inte går genom!

Annars får vi vara nöjda med 2017. För första gången sedan Lehman så verkar vinsterna landa på den nivån som man förutspådde vid årets början!

Vinsterna hålls uppe bla pga att tillväxten är starkare än löneinflationen. Så brukar det vara fram till slutet av konj-cykeln…

även låga skatter och räntekostnader har bidragit till vinsterna.

Således handlar vinsterna mer om låga löner, låga räntekostnader, låga avskrivningar och låga skatter…. ÄN fantastisk top-line tillväxt som trillar ner på sista raden. Jag undrar om alla inser detta?

Di är ute och sågar Ingves igen.

https://www.di.se/analys/henrik-mitelman-penningpolitiken-saknar-verklighetsanknytning/

Låt mig repetera. Vi måste strypa utlåningen, dvs koppla den till inkomstutvecklingen. Annars bygger vi upp bubblor som kommer göra ont när de briserar. Inom OM, utan när, sen om det tar 5 eller 15 år spelar ingen roll. Det är politikernas uppgift. Att det inte är genomfört är deras fel. På min julklappslista finns bara en önskan, att alla artiklar som sågar Riksbanken byts ut mot artiklar som sågar våra politiker. Oavsett parti. För alla är ansvariga till att detta drivs genom. Vi är på god väg, lite väl sent, men ändå!

Men bortsett från detta gör Ingves ett bra jobb. Vi har en lönetakt på ca 2,7% i Sverige vilket lirar med en kärninflation på 1,7%. Det är ingen överhettning. Vi borde sikta högre. Precis som Ingves gör. Ingves vill se högre tillväxt längre. Fler jobb under en längre tid. Det är inte negativt. Det är precis det han ska jobba för givet att det inte finns överhettningstendenser. Då ska han trycka på bromsen. Att vi just ligger på -0,5% i styrränta är en ren konsekvens av att ECB ligger på 0%. Hade ECB legat på 0,5% hade vi kunnat ligga på 0% och uppnått samma effekt.

Många verkar önska att styrräntan hade legat på 1,5% istället. Konsekvensen av detta hade varit att Sverige hade vuxit med 1%, nästan inga jobb hade skapats, lönebildningen hade om möjligt varit ännu sämre, kronan hade stått i minst 8kr mot Euron. Handelsbalansen hade varit usel. Som en konsekvens av detta hade kärninflationen varit lägre än 1% och lönerna hade nog inte orkat upp till 2%. Allt hänger nämligen ihop. Det är ingen situation jag önskar mig, givet att vi inte har några överhettningstendenser. Det fina hade varit att bostadspriserna hade aldrig stigit till 100,000kr /kvm+ på Östermalm, utan legat kring 70,000kr/kvm….. och skuldberget hade varit väsentligt lägre. Det hade varit positivt. Men det tragiska är att detta går att åstadkomma med regleringar. Utan  negativa effekter på svensk ekonomi och med fortsatt låga räntekostnader för hushållen. Ja faktiskt ännu lägre än idag då lånen med rätt reglering hade varit lägre, fast där räntan varit samma som idag. Svenskarna hade alltså haft ännu mer kvar i plånboken efter räntorna är betalade. Det i sig innebär att de hade kunnat amortera ännu mer idag på lägre lån dessutom….. dvs om det finns en önskan hos hushåll att någon gång bli skuldfria så hade den möjligheten varit ännu större än idag.

Avslutningsvis måste jag säga att Mitelman har fel i att hans kompis har det dåligt ställt tack vare den låga räntan och svag krona. Maten är dyrare, restaurangbesöket likaså. Men faktum är att disponibelinkomsten efter räntekostnader är betalade är högre än någonsin. Trots låga löneökningar har just svensken råd med den dyrare maten. Varför tror ni alla utlandsresor är slutsålda. Är det för att en svag krona gjort det alltför dyrt att semestra utomlands. Nej, det är för att det skapas jobb i Sverige, och att räntekostnaderna är lägre som andel av inkomst än någonsin. Höj räntan så stärks kronan… men resebyråerna kommer sälja färre resor. Det är kopplingen!