Kortsikt's Blog

Hej PPM,

Ni har ju föreslagit att massa åtgärder, där många är bra. Men där jag vänder mig emot tre regler, nämligen

1, minst 3 års historik

2, minst 50% av AUM utanför PPM

3, minst 500mkr i AUM

Det är möjligt att ni sorterar ut en del svaga fonder med hjälp av de här. Men ni sorterar även ut bra fonder. Vad som är etter värre är att ni trots de här reglerna lämnar efter er fonder som inte presterar.

Vet ni vad nedan fonder har gemensamt?

Allianz Global Small Cap Equity AT USD

AMF Aktiefond Mix

AMF Aktiefond Världen

Amundi Fds Eq Global Concentrated AU-C

Amundi Fds Eq Global Conservative AU-C

AXA Rosenberg Glb Sm Cp Alpha B USD Acc

BGF Global SmallCap A2

C WorldWide Global Equities 1A

C WorldWide Global Equities Ethical 1A

Danske Invest Alloc Hori. Aktie SA

Danske Invest SICAV Gl Stockpicking A

Fidelity Global Opportunities E-Acc-EUR

Folksam LO Världen

Franklin Mutual Glbl DiscvA(acc)USD

GodFond Sverige & Världen

JPM Global Dynamic D (acc) EUR

KPA Etisk Aktiefond

Länsförsäkringar Global Hållbar A

Lärarfond 21-44 år

NN (L) Global Eq Impt Opps P Cap EUR

NN (L) Global Sustainable Eq P Cap EUR

Nordea Global

ODIN Global C

Pareto Global B

Pictet-Global Megatrend Sel R USD

Pictet-Security R USD

SEB Aktiesparfond

SEB Dynamisk Aktiefond

SKAGEN Global NOK A

SKAGEN Vekst NOK A

Skandia Global Exponering A

Skandia SMART Offensiv

SPP Aktiefond Stabil A

Swedbank Robur Aktiefond Pension

UBS (Lux) EF Glb Sust (USD) P-acc

UBS (Lux) KSS Global Eqs $ EUR P-acc

ValueInvest LUX Global A Cap

Öhman Hjärt-Lungfond

Jo samtliga är Globalfonder och finns med i PPM. De har 3 år på nacken och minst 500mkr i AUM. De tillhör fondbolag som anses hela och rena och de kommer sannolikt finnas kvar efter PPM gjort sin utrensning.

Men vet ni vad? Samtliga har gått sämre än MSCI World Net Total Return Index senaste 3 åren. Kan PPM förklarar för mig varför de ska få vara kvar?

Samtidigt ska ni veta att de har drygt 420 mdr kronor i förvaltat kapital. Okej, långt ifrån allt ligger ju inte i PPM… men ändå!

Gör man samma körning på Sverigefonder, Blandfonder etc så uppvisas samma mönster.

Sen kan man ta två fonder, Didner&Gerge Global och Solidar Flex 100 som troligtvis inte klarar ”cutten” pga för mycket PPM i procent av AUM. De har slagit index senaste 3 åren, OCH såklart fonderna ovan. Jag tycker det rimmar rätt illa.

Hörde att http://www.smaspararguiden.se/ lyft fram argumentet med låga avgifter. Dvs om max avgiften i PPM skulle vara 0,2% så skulle det bli självsanerande. Jag förstår hur ni tänker och spontant känns det ju rätt. Men två problem uppstår:

1, För stora feta fondbolag så kan de jacka på PPM som grädde på moset. Medan mindre förvaltare, kanske skickliga sådana, som startat eget för att de är skickliga, inte kan överleva på 0,2%. Alltså får de lämna PPM därhär tills de vuxit till sig, och då allt annat lika har svårare att uppvisa god avkastning.

2, Vissa fonder, ex Emerging markets el High Yield som har en dyrare förvaltningsapparat struntar i PPM. Vilket till slut drabbar kundernas valmöjligheter.

Risken är stor att fondtorget kommer att domineras av stora och dåliga, samt lågkostnadsförvaltnings fonder.

Fonder med höga avgifter är ofta bara dyra. Men ibland är de inte det. Fonder med låga avgifter är ofta bra, men inte alltid. Det är liksom inte riktigt så enkelt.

Sen undrar jag, för att konstla till det ännu mer. Varför pengarna ska in i AP7Såfa?

MSCI World Net Total Return är upp 25,1% senaste 3 åren. (per den 6 mars). Detta till en standardavvikelse om 12,6%.

Ap7 är upp 32,8% under samma period till 14,9%. Givet att AP7 jobbar med belåning och för att jämföra äpplen och äpplen så kan man enkelt justera AP7 till samma risktagande som MSCI WORLD genom att ta (12,6/14,9)X32,8=27,7%. Det innebär att AP7 till samma risktaganade som MSCI World slog index med  27,7-25,1=2,6%. Dvs med 0,87% om året. Det är inte mycket. Det är klart mer än många andra globalfonder. Men att kalla den överdrivet framgångsrik. Det stämmer inte.

Någon kanske svarar. Det där är en lek med siffror. Jag har fått nästan 33%, dvs 11% om året. Jag är nöjd. Till alla ni svarar jag…. hur nöjda är ni när börserna världen över nästan halveras i nästa krasch, och AP7 är ner 60%+. Är det fortfarande en lek med siffror.

Tillbaks till en fond som ska uteslutas, Didner&Gerge Global. Den har senaste 3 åren avkastat 34,2% till 11,8% standardavvikelse. För att göra samma beräkning som ovan (12,6%/11,8%)X34,2=36,5%. Här pratar vi en överavkastning om 11,4% på 3 år. Eller nästan 4% om året.

Den har gått bättre än AP7 senaste 3 åren

Den har lägre riskprofil än AP7 och lär utvecklas bättre i en fallande marknad

Varför ska den fonden uteslutas och pengarna gå in i Ap7?

Enkel fråga!

Tajmingen av mitt tekniska köp var inte den bästa. Ska bli intressant om det vänder upp snart. Jag noterar att Euron studsade på 1,215 mot dollarn (och att dollarindex DXY touchade 91 igår). Att amerikanska räntor handlas ner. Visserligen har inte Dax visat styrka som den borde, och OMX har retracerat sin Fib50%. Men summa sumarum är ändå att säljarna inte fick övertaget som de skulle och att rekylen är avslutad, och därmed borde köparna komma in när som helst. Särskilt när de inte besväras av valuta och räntor. Men vi får se!

Trump tänker införa tariffer på importerad stål och aluminium. För någon månad sen straffade att import av solpanel. Det ligger i linje med hans protektionistiska agenda. Några viktiga tankar:

1, Protektionism är inte en one man show. Länderna som drabbas ger igen med samma mynt. Detta lär alltså slå tillbaks på ett sätt som kan missgynna honom.

2, men han har trumf på hand. Länder med handelsunderskott har i teorin alltid mer att vinna på den här typen av åtgärder än länder med överskott

3, men det där med att vinna och förlora är knepig materia. Rent generellt är det ett loose loose game. Grejen är att det landet som gör en vara billigast och bäst, borde göra det och sälja till alla andra. För exportintäkterna borde de köpa/importera varor de behöver som någon annan gör bättre. Om alla gjorde detta så leder det till win-win då vi alla kan köpa varor av högsta kvalitet till lägsta pris. Därför har de senaste 20 årens globalisering, i motsats till vad många tror, varit så lyckosam

4, det som inte fungerat är fördelningen av globaliseringens frukter. Usa är en av de största vinnarna. De har bara inte lyckats fördela frukterna, vilket är ett av skälen till att Trump är president. Många är arga!

Amorteringskravet är numera infört! Fastighetsmarknaden hoppade till och priserna har mjuknat. Många trodde nog att FI och Thedeen var nöjda. Men vi som följer datan över utlåning har noterat att den kommer inte ner. Den ligger fortfarande en bra bit över disp inkomsternas utveckling sett till årlig tillväxttakt. Jag misstänkte att Thedeen inte skulle gilla detta och mycket riktigt är han inte nöjd. Nu vill han adressera nästa åtgärd. Fastighetsskatt.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/nya-amorteringskravet-racker-inte

Några råd Erik:

1, du visste från början att kravet inte skulle beröra så många och därför är effekten försumbar

2, Bostadsobligationerna har inte rört sig. Därför är lånelöftena fortsatt generösa. Detta är grundbulten till varför lånen växer och det vet du!

3, har du koll på kompositionen? Dvs det är helt ok om lånen växer med 7% om ingen har högre skuldkvoter än 5X. Det är ett jävla problem om lånen växer med 3% men där var fjärde lån är till högre skuldkvot än 5X.

4, Varför är du så pigg på åtgärder som rycker tusenlappar från hushållen. Det minskar deras betalningsförmåga när räntorna stiger. Ett rent skuldkvotstak påverkar inte hushållens likviditet

5, Fastighetsskatt säger du. Vad säger du till pensionärerna som bor med sjötomt och inte kan sälja pga hög reavinsskatt och pga liten pension får det ännu mer knapert när de ska betala F-skatt?

6, Avvakta lite. Ingves kommer tids nog börja höja och då stiger räntorna på bostadsobligationerna, och då lånar bankerna ut mindre. Så det rättar nog till sig! Eller går i rätt riktning!

Det har kommit en massa PMIs

Från Europa kom Mfg PMI in på 58,6 mot flash 58,5 och fg 59,6. Tyska motsvarigheten kom in på 60,6 mot flash 60,3 och fg 61,1. Fortsatt rätt starkt med tanke på Euron!

Från Usa kom Mfg PMI in på 55,3 mot flash 55,9 och fg 55,5. Njae. Sen kom storebror, ISM Mfg kom in på 60,8 mot väntat 59,0 och fg 59,1. New order. Kom in på 64,2 mot fg 65,4. Mycket starkt!! Jag tänker spontant

1, är 3% tillväxt i år möjligt med tanke på datan, givet vad en svag dollar och Trumps stimulanser för med sig? Ja kanske!

2, vinsterna blir bra i år om datan håller i sig

3, Fed, givet datan så måste de känna sig bekväma med deras prognos på 2% core PCE, och därmed med att höja 3ggr

4, var förra lönesiffran en outlier, eller kommer det mer? Särskilt om ekonomin accelererar med vinster i täten.

5, men kan den här festen få ett abrupt slut med tanke på hur mycket

a, räntekostnader stiger för alla låntagare

b, Trumps budgetunderskott ink ökade  räntekostnader, sätter press på räntor och spreadar

c, QT under 2H18, och likviditetsaspekten

eller blir det som jag varit inne på tidigare, först fest, sen baksmälla. Frågan blir då snarare vad som är inprisat…

nedan charts borde vi iallafall ha ögonen på

Avslutningsvis kom det data från ECB, preliminärdata över kärninflationen visade på en takt om 1% mot väntat 1,1% och fg 1,0%. Okej, ta bort QE i höst. Men att höja räntan. Why? Så tänker nog Draghi också. Särskilt när en stark Euro ligger där i vassen som en gammal gädda!

Njut av snön alla sportlovsfirare!

Fed chefen Jay Powell ska tala i kongressen i veckan som kommer! Men Fed har redan publicerat den rapport som skickats till kongressen inför mötet.

I den bekräftar Fed att de är nöjda med den ekonomiska situationen och tänker på fortsätta på inslagen väg med 3 höjningar, från 1,25 till 2,0%, i år. Det viktiga i den här rapporten är att de anser inte att senaste tidens data har fått dem att tro på ännu högre inflation än vad de tidigare räknat med. Således finns ingen risk för fler och större höjningar än vad de tidigare sagt. Detta uppskattas av marknaden, då det skapar kontroll över var räntorna ska ta vägen. Vet man var räntan ska ligga, ja då vet man på ett ungefär vad börsen är värd, och då vågar man sitta på aktier.

Usa stängde starkt och som det ser ut nu så köper jag på måndag. Jag lyfter min taktiska syn till köp, med target Omx 1900-2000, stopp 1550. Dax har ännu inte gett sama signaler, vilket handlar om valutaeffekter.

Fundamentalt står jag fortfarande utanför.

Vad är det Fed menar egentligen? Jo man tror att Core Pce kommer lyfta under året mot c2%. Lyftet är ren matematik, från dollar, telefoni och hälsovård och indirekta effekter av oljepriserna. Men till viss del för att lönerna pekar på högre inflation idag. I den här miljön är det rimligt med en neutral politik, och då känns inte 2% orimligt.

Vad Fed säger är att de ser inga bevis på att lönerna ska galoppera iväg som gör att inflationen stiger till 2%+ och tvingar dem till en ny typ av politik, en åtstramande.

Fed inser också att QT från och med q2 ligger på 30mdr/månaden, dvs 360 mdr i årstakt, och som sen stiger till 40/480mdr i q3 och 50/600mdr i q4. Det är inte småpotatis som måste absorberas av marknaden i ett läge där budgetunderskottet redan växer pga Trumps skattesänkningar och ökade räntekostnader. Det riskerar sätta press på realräntorna vilket inte brukar vara så bra för tillväxt, jobbskapande och löner.

Jag tror på höjning i mars och troligtvis i juni. Mer osäker kring 2H18.

Nåväl med en styrränta på 1,75-2,0 så kommer 10-åringen gå till 3,25-3,50 som högst. Det borde vi klara börsmässigt så länge som marknaden tror på goda vinster 2018/2019, vilket jag tror. Recession och vinstkrasch kommer ju inte förrän 2020 😉.

So far so good eller? Njae det finns en svan som simmar runt där ute. Lönesiffran. Fredagen den 9 mars kommer NFP och då får vi en revidering av förra siffran och en ny för februari. Drar dem över 3% då är risken stor att Fed får rita om kartan, då inte ens Fed vet hur lönerna kommer utvecklas. Men om det skulle komma in högt så är det stor risk att vi rekylerar igen och då sätter vi en ny topp, en lägre topp än den förra ATH, och då kan chartisterna börja skissa på en fallande trend. Not good. Men den tiden, den sorgen.

sen vill jag ännu en gång lyfta fram en grej som Credit Suisse har belyst länge. Nämligen att lönelyft är inte dåligt för ekonomin. Men stigande räntekostnader är. Dvs först stiger lönera, vilket ökar köpkraft och tillväxt. Sen stiger inflationen med en fördröjning. Sen höjs räntorna och efter ett tag kokar det ner till ökade räntekostnader, vilket skadar ekonomin. Det sker inte synkront, det sker med en fördröjning. Det är därför ekonomin först går bra, typ 18-19, sen går den dåligt. Börsen väntar dock inte på att det ska bli dåligt utan prisar in högre räntor och lägre tillväxt, långt innan. Därför kan börsen toppa ur redan i år. De här sambanden måste man ha klart för sig. Det är också därför ingen säljer, utan snarare köper efter en urtoppning, då den första nedgången handlar om multipelkontraktion mot bakgrund av högre räntor. Vinsterna ser ju fortsatt bra ut, och givet att det blir billigare med fortsatt bra vinster så vill man inte sälja. Det är inte förrän i nästa runda när vinsterna vänder ner som lägre vinster driver ner kurserna. Det är de här två momenten som fullbordar en krasch. På samma sätt vänder kurserna upp för att marknaden  inser att centralbanken tänker sänka räntan, villet leder till multipelexpansion. Det var det som hände mars-2009. Långt senare kommer vinsterna som kursdrivare. Bara så ni är med på hur det hänger ihop!

Från Europa kom det kärninflation i fredags. Den kom in på 1% mot väntat 1% och fg 0,9%. Snark! Visst, de kan ta bort QE i september. Men räntehöjningar… njae inte ens jag vågar prognostisera dem. Med en styrränta om 0% så bör 10 åringen gå mot 1,5%. Men inte mer. Det gör att värderingsmultiplarna borde kunna ligga högt. I Europas fall handlar det mer om var tillväxt och vinster tar vägen. Jag tänker på stark euro och urtoppande PMIs. Tyska IFO kom i veckan,  115,4 mot väntat 117,0 och fg 117,6. Stark euro?

I sveriges fall har vi klen lönebildning, klen kärninflation och en bostadsmarknad som kan tvinga ner tillväxten mot 2%. I den miljön, samtidigt som det är extremt osäkert när ECB kommer att höja gör det svårt att veta om Ingves överhuvudtaget kan och vill höja i år. Det är ju egentligen bra nyheter då höjningar tvingar upp bostadsobligationsräntorna, vilket pressar ner priserna.

Ha en fin vecka!

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 60,3 mot väntat 60,6 och fg 61,1. Lite svagt men fortsatt på en stark nivå. Europeiska motsvarigheten kom in på 58,5 mot väntat 59,3 och fg 59,6. Lite svagare, men även den på en fortsatt stark nivå.

Det som är intressant är att dagens nivåer är markant lägre än december siffrans toppnivåer. Det har verkligen toppat ur, och det är inte så konstigt då det brukar toppa ur från de här nivåerna. Den stora frågan är egentligen om det ska falla snabbt nedåt eller guppa runt kring höga nivåer? Den andra stora frågan är beroende på utfallet ovan, hur det blir relativt förväntningarna och vad som händer med surpriseindex.

My take är att börjar vi hastigt gå ner under 55 under våren så är det negativt ur ett absolut perspektiv men även ur ett surpriseperspektiv då analytikerna kommer ligga behind the curve. En snabb nedgång är alltså negativt för marknaden.

Kommer vi få en snabb nedgång? Svårt att säga. Givet Euroförstärkningen så finns det en risk. Å andra sidan är det allmänna sentimentet positivt i Europa just nu, både från hushåll och företag, så Euroförstärkningen verkar liksom inte ha påverkat så mycket, då ingen verkar bry sig. Det är konstigt för den har spelat stor roll historiskt. Den enda i hela Europa som verkar vara lite bekymrad kring Euron är Herr Draghi. Eller tänker marknaden tvärtom. En svag Euro kan göra Draghi bekväm i att bli lite hökigare, dvs snacka kommande räntehöjningar etc. Vilket skulle vara negativt ur ett aktieperspektiv. Men så länge som Euron är Stark så är marknaden bekväm för att då tror man inte Draghi vågar göra nåt? Svårt att säga….. Eur/Usd konsoliderar nu mellan 1,21 – 1,25 som jag ser det, och ett brott ur det här kommer vara avgörande ur många aspekter. Mark my Words!

Än så länge känns det rätt stabilt, trots att dagens siffra inte var någon höjdare. Reaktionen från DAX och OMX bekräftar detta också!

För en stund sedan kom Flash PMI från USA. US Mfg Flash PMI kom in på 55,9 mot väntat 55,4 och fg 55,5. Starkt, även starkt relativt förväntningar och riktning vs Europa. Dock inte på samma nivå som Europa. De gynnas såklart av svag dollar och stark olja. Så det är inte jättekonstigt egentligen.

nedan chart av Nordea säger allt

Ännu mer förvånande var US Service Sector Flash PMI kom in på 55,9 mot väntat 54,0 och fg 53,3. En ovanligt stark siffra på alla sätt. Systersiffran ISM Non-Mfg var också extremt stark sist. Detta styrker tesen att aktiviteten ökar i Servicesektorn. Vilket får en att fundera på lönerna. Det är i servicesektorn 70% av Amerikansk BNP skapas. Det är där jobben skapas. Om service och tjänstenäringen jackar upp under året så är det kanske tillräckligt för att dra lönerna med sig? SAMTIDIGT var ju detaljhandelsdatan häromdagen väldigt svag och helt klart på väg ner. Jag har inte bilden klar för mig!

Ovanpå det har vi den svaga dollarn som kommer pressa upp core goods inflation framöver. Se nedan chart

Core Goods kommer alltså dra upp inflationen, dvs Core PCE, mot 1,7-1,8%. Om vi ska fortsätta högre än så, och framförallt om vi ska förbi 2% beror på lönerna. Vi vet att inflationen i USA kommer resa sig under våren. Det har vi vetat länge. Dollar, telefonitjänster, hälsovårdskostnader osv. Det kommer också ligga till grund för FEDs höjningar i mars, men kanske även i juni. Sen är det mer tveksamt!!!

Den tekniska undertonen är smått positiv, både sett till OMX och SPX. Men jag skulle vilja se mer styrka från DAX innan jag jackar på. Många väntar också på nästa lönesiffra för att se om den förra var en outlier eller ej. Vissa vill också höra vad Powell har att säga efter mars mötet. Men givet att vi till slut får en teknisk positiv signal… titta gärna på OMX från September 2014 till Mars 2015. Man kan hävda att mycket var annorlunda då…. men mönstret ser spännande ut om ni förstår vad jag menar!

Rent tekniskt säger jag så här, Om vi stänger ovanför 1,575, Då var 1,488 botten. Så länge som vi inte stänger under 1,545. Då är 1,488 botten. Time will tell

Ett annat chart som jag lånat beskriver ett annat fenomen jag varit inne på tidigare. Nämligen att börsen brukar gå upp synkront med ränteuppgången i början

Två viktiga saker här:

1, ränteuppgångar har historiskt kommit ur stigande inflation. Det i sin  tur är ett resultat av stark ekonomi, tajt arbetsmarknad och stigande löner. I den fina miljön stiger först företagens omsättning och vinster på ett sätt som gynnar börsen mer än ränteuppgången missgynnar den. Fram till en viss nivå då räntekostnader sätter stopp för tillväxten och den höga räntan börjar slå mot värderingar. Då vänder det ner. Samma fenomen kan vi fortfarande vänta oss …

2, men nivån 5% är en historisk iaktagelse. Eftersom skulderna är mycket högre att denna effekt kommer vid en betydligt lägre räntenivå.

ps. Sandro Scooco har räknat ut att det behövs 800,000 bostäder fram till 2030. Det kan nog stämma. Det är sen när han börjar skriva om lösningar jag inte håller med. Vi behöver bygga billiga hyresrätter. Där hyran ligger på 10,000kr i månaden för 100m2. Typ. Det är vad som behövs. För att åstadkomma detta får det inte kosta mer än 20-25,000kr per kvadrat att bygga ett hyreshus, allt inkluderat. Det klarar vi inte idag. Inte i storstäderna iallafall, där det behövs mest bostäder för det är där jobben skapas. Markpriserna är för höga, byggkostnader är för höga. Så enkelt är det! Kom gärna med input, för jag ser inte hur vi ska lösa detta?

https://www.di.se/nyheter/skriande-behov-av-bostader-men-nu-vill-ingen-betala/

Ds

Ännu en som dissar PPM utredningen. Hade detta varit Ryssland skulle man kunna tro att bankerna mutat PPM

https://www.svd.se/konkurrensverket-sagar-nya-ppm-forslaget

Ds

Svensk inflationsdata kom in svagt. CPIF kom in på 1,7% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,9.

CPIF ex energi, som jag tycker är mest relevant och bäst beskriver det underliggande inflationstrycket, kom in på 1,5% mot väntat 1,7 och fg 1,7%.

Några takings:

1, Förra sommaren var inflationen uppe på 2%+. Då var vi rätt många som flaggade för att inflationen var temporär och skulle svänga tillbaks. Det har den gjort. Med råge!

2, Lönerna kom in på 2,5% YoY under 2017. Löner minus 100 punkter som proxy för kärninflationen brukar fungera över tid. Just nu stämmer den bättre än någonsin.

3, Inflationen i tjänstesektorn är det som tynger datan. Generellt kan man säga, och det gäller inte minst i USA, att Core Goods inflation har starka kopplingar till valuta. Core Service inflation har ofta väldigt stark koppling till Köpkraften. Där köpkraften är ”Alla som jobbar X deras lön”. Jag är inte säker, men jag är inte förvånad om den kopplingen även finns i Sverige.

Så låt oss resonera lite kring köpkraften. Förra året ökade antalet anställda i Sverige med 2,5% YoY. Lönerna ökade med ca 2,5%. Det innebär att köpkraften ökade med c5%. Vi struntar i skatterna just nu. BNP växte med c3%. Inflationen låg strax under 2%. Nominell tillväxt låg alltså strax under 5%. Den ska lira med köpkraft så det stämmer!

Bostadsutvecklarna har problem, och många tror att tillväxten kan bromsa in mot 2,0-2,5%. Det beror lite på hur exporten tar sig, vilket till stor del hur övriga Europa mår. Men det beror även på var bolåneräntorna tar vägen och hushållens räntekostnader.

Kronan är ca10% starkare mot dollarn och 5% svagare mot euron, så valutan net-net känns inte som en kraft åt endera håll sett till inflationen. Dvs Euron är viktigare, men rörelsen är mindre. Dollarn är mindre viktig, fast större rörelse, åt andra hållet.

Summasumarum är att det finns rätt lite som talar för att inflationen, mätt som CPIF ex energi, ska ta rask fart upp mot 2% inom de närmaste 6 månaderna om ni frågar mig. 1,5-1,8 är best guess!

Okej, hur tänker Riksbanken?

1, Tillväxten ligger på 2% eller bättre

2, Jobbskapandet är okej, fast trendar ner

3, Lönebildningen är svag, och trendar ner

4, Ingen tydlig bild av kronan. Det är dollarn som är svag, Euron som är stark.

5, Inflationen på 1,5%. Trend nedåt, men ingen ko på isen.

Summarsumarum: Är Svergie i kris? NEJ… således behövs inte EXPANSIV penningpolitik. Har Sverige överhettningstendenser eller på väg mot sådana? Verkligen INTE. Således behövs inte ÅTSTRAMANDE penningpolitik.

Alltså borde Riksbanken sikta på en NEUTRAL penningpolitik. Min definition av det är NOLL realränta, för det vare sig stimulerar eller sparande eller konsumtion. Definitionen är Styrränta minus Kärninflationstakt. Således borde 1,5% styrränta vara att föredra.

Går det att höja med 200 punkter? Nej, för det skulle dels lyfta bolåneräntorna med ungefär samma och öka räntekostnaderna med 90 miljarder (2% X 4,500mdr SEK hushållens lån + Brf lån) samtidigt som kronan skulle stärkas med 20% som skulle få handelsbalansen att packa ihop. Tillväxten i Sverige skulle tvärtnita. De 100,000+ jobb som skapas varje år, skulle gå mot noll. Kanske ännu lägre. Det är inte genomförbart.

Men man kanske kan höja successivt? Dvs testa med 25 punkter och avvakta reaktionen.

Alternativet är att skita i att höja och vänta till man måste. Definitionen av måste är att ECB börjar höja, eller lönerna i Sverige drar över 3,5%. Fördelen med att skita i det är att vi bromsar inte potentiell tillväxt och jobbskapande. Något de flesta tycker är trevligt.

Nackdelen är att vi kan hamna behind the curve, vilket kan leda till en förtroendekris för riksbanken och kronan, vilket blir kostsamt. Risken är också stor att man måste höja med mer när det är för sent, än vad man behöver om man gör det innan, för att åstadkomma samma resultat. Det finns också en poäng att ha lite högre räntor den  dagen recession sköljer över oss. Det måste finnas något att sänka med för att kunna stimulera. Men make no mistakes. Om vi höjer på ett sätt som leder oss in i recession…. då har vi missat hela poängen. Man ska inte göra en frisk människa sjuk, för att sen kunna bota hen.

Jag tror nog att Riksbanken gärna vill testa att höja, och se om det biter. För gör det inte det, så är det ju bra. Att göra det i september med 25 punkter, samtidigt som ECB tar bort QE, borde kunna gå utan att ha för stor inverkan på kronan. Höjer vi sen i december så står vi sidavidsida med ECB i mars -19.

Men låt mig vara tydlig:

1,  Att ECB ska höja i mars-19 är ingen prognos, det är en förhoppning, en förhoppning om att Europa går starkt!

2, Tillväxt, inflation, jobbskapande och lönetakt i Sverige är totalt sett OKEJ. Men knappast mer. Trenden är inte uppåt just nu. Försämras den ytterligare, ja då blir det svårt för Riksbanken att höja. Särskilt om höjningar påskyndar den negativa trenden.

3, Den kanske viktigaste poängen. Riksbanken behöver inte höja.

Om Ingves skulle säga

”Sverige mår bra men har potential att må ännu bättre, och vi vill inte hålla tillbaka den potentialen. Det finns liksom ingen poäng i att inte utnyttja potentialen om det inte är skadligt. Därför avstår vi från att höja räntan. Överhettningstendenserna är noll, vare sig idag eller om vi tittar framåt. Vi avstår från att höja så länge som våra prognoser för tillväxt, löneinflation och kärninflation UTHÅLLIGT inte ligger över 3%, 3% samt 2%. ”, så har han i princip rätt. Man kan säga mycket, och man kan argumentera för annan politik. Men FEL har han inte. Det finns bara olika definitioner av RÄTT.

Det enda negativa med en alltför expansiv penningpolitik, givet att den inte leder till överhettning, är om den leder till överbelåning. Men det kan vi enkelt åtgärda med andra verktyg. Jag har i många år vurmat för skuldkvotstak.

4, Jag tror delar av Riksbanken, men även FED och ECB är shockade över hur länge de behövt köra expansiv penningpolitik, och hur seg återhämtningen har varit. Va fan, Expansiv penningpolitik, mer eller mindre, i 10 år, och tillväxten i Europa och USA landade på 2,5% förra året. Men c1,25% inflation. Dvs 3,75% nominell tillväxt, och många bedömare är GLADA!!!!

Hade du beskrivit för en professor i nationalekonomi för 30 år sedan att Europa och USA kommer köra den här typen av expansiv penningpolitik i 10 år, och att det utmynnar i 3,75% nominell tillväxt. Då hade inte han fattat nåt. Han hade sagt ”3,75% nominell… ajaja är ni i recession eller, trots alla stimulanser?”. Varpå vi svarat ”Nej nej 2017 var det bästa året på länge, många är nöjda”. Han hade inte fattar någonting alls. Jag bara säger att centralbanksfolk har nog underskattat hur svårt det var för stimulanserna att bita…. och vill ogärna pissa bort det lilla man lyckats åstadkomma. Man vill inte göra patienten sjuk, för att kanske kunna bota den.

Min poäng är att hade Riksbanken vetat helt säkert att en höjning inte får någon direkt inverkan på ekonomin och jobben, så hade de nog gärna höjt. Men de är istället rädda, med all rätt, för att det får negativa effekter. . Då kan de lika gärna skita i det. Ingen kan säga att de gjort fel. De bedriver bara en tillväxt och jobbskapar politik, i ett läge där Sverige är mil från att överhettas…. tvärtom faktiskt!

Over n Out

USA är stängt idag så det blir lite stiltje. Men tonen i förra veckan var positiv. SPX ser ut som ett skolexempel. Först var det kraftigt ner, sen studsade det under en dag (fyndköparstuds), varpå alla som inte hunnit sälja (för att de var vettskrämda) sålde varpå vi kunde sätta en ny botten som sedan dess hållt. Klassisk 3-stegs rekyl i stigande trend. Sen börjar marknaden stiga ganska kraftigt från botten och passerar dels Fib50% och dels pivotpunkten från endagsrekylen. En köpsignal är ett faktum. Visst, man kan vänta till man når ATH från i januari för att vara helt säker.

Problemet är att SPX inte brukar uppföra sig med sån teknisk perfektion. Det gör mig tveksam. Jag kan sträcka mig tillbatt säga att sannolikheten att det var botten vi såg är mycket stor. Den bottenformationen kan också tjäna som en utmärkt Stopp för alla kort- och långsiktiga där ute. Men att säga att det all good och rally här ifrån är mer tveksamt. Marknaden är inte längre översåld, så finns det säljare kvar där ute, eller det kommer dåliga nyheter, så finns det att ta av. Å andra sidan fortsätter det upp härifrån så är det ett styrketecken man ska ta på allvar.

Anledningen till att det hittills inte blivit mer än en korrektion handlar om att det saknats äkta rädsla där ute. Det fanns ingen Risk off. Dollarn stärktes med nöd och näppe till 1,22 mot euron, och sen föll den igen. Hade man varit rädd på riktigt (dvs för fallande vinster nästa år och/eller väsentligt högre räntor) hade vi tagit ut 1,21 på två dagar och det är tveksamt om den hållt för ett andra test. Det finns en confidence där ute för konjunktur och vinster för 2018 och 2019. Men det viktigaste av allt. Man ser inte så värst mycket högre räntor, och de räntenivåerna man ser anses inte tillräckligt höga för att sabba festen. FED kanske höjer 3ggr i år till 2%. Då ska 10-åringen stå i 3,5%. Den står i 2,9%. Det är ingen stor sak!!

Mmmm optimismen ska ju spira i slutet av en 5-vågs börscykel. Den styrkan som konjunktur och löner brukar uppvisa i slutet av en cykel skapar FÖRST fina tal, SEN trycker de upp räntorna, som sen efter en viss fördröjning stjälper konjunkturen. Dvs först väger tillväxt (täljaren) mer än diskonteringsräntan (nämnaren), och sen slår det om åt andra hållet. Särskilt eftersom tillväxten (täljaren) viker undan pga högre räntekostnader också. Så in the end of the day slår räntor mot hela ekvationen. Men anledningen till att räntorna drar är FÖRST av glädjande natur. Sen är det tveksamt hur mycket historien kan lära oss. Allt går så jäkla fort nu!!!

För OMX del är hela området 1555-1575 motståndsområde. Bryts detta. Ja då är det läge att vara taktiskt positiv igen. DAX, i motsats till SPX, ser inte alls lika pigg ut. OMX förhåller sig mer till DAX.

Dollarns svaghet har drivit på studsen i SPX, men den har haft svårt att etablera sig över 1,25 Eur/Usd och nu stärks den igen. Så SPX ska man inte lita på!!!

stark valuta, svag börs relativt sett, är dynamiken just nu!

Imorgon kommer inflationsdata från Sverige, på onsdag kommer Flash PMIs, IFO index på torsdag och kärninflation från Europa på fredag. Inga kioskvältare  egentligen men man vet aldrig.

I förra veckan kom Amerikanska importpriser och de var skyhöga. Usch då tänker någon, men lugn bara lugn. Dels är det oljan som slår genom, och dels är det en svag dollar. US core PPI kom in på 2,2% mot väntat 2,1 och fg 2,3 YoY. Den verkar ha toppat ur men är fortsatt på en nivå där den troligtvis har en inflatorisk effekt på CPI. Allt kokar ner till dollarn. Den svaga dollarn innebär att inflationsdata kommer studsa upp under året. Frågan är inte OM, utan hur mycket och hur FED kommer förhålla sig till detta?

Ur ett börsperspektiv vill vi inte ha en stark dollar då det är lika med risk off och dåligt för ekonomin. En svag dollar är bättre för ekonomin och börsen. Men inte för svag då det trycker upp inflation och räntor.

I veckan kommer Flash PMIs. Flash är i mitt tycke nästan viktigare än den Faktiska, av det enkla skälet att den kommer tidigare. Den är mer leading. Jag hade inte sagt något om den alltid avvek väsentligt från den faktiskta, men det gör den sällan. PMIs handlar om tämnaren. ”Hur stark är konjunkturen, hur mycket kommer vinsterna att öka, var tar vinstrevideringarna vägen” typ av frågor.

Apropå leading. Empire FED index kom in på 13,1 mot väntat 17,5 och fg 17,7. Inte så kul. Philly Fed däremot kom in på 25,8 mot väntat 21,1 och fg 22,2. Starkt! Klart mixade signaler som jag har svårt att dra någon slutsats av i nuläget.

Från Sverige kom det sysselsättningsdata för januari i förra veckan. Det skapades 88´ jobb, en tillväxt om 1,7% YoY. Under 2% är dåligt brukar man säga, över 2% är bra. I december låt motsvarande på 112′ / 2,3%. Är det Bostadsutvecklarnas inbromsning som börjar ta ut sin rätt måntro? Sverige växte med 3% förra året. Vissa hävdar att 1% kom från developers. Halveras den marknaden så landar vi på 2,5%. Då har vi inte tagit med spill over effects. Ska vi vara nöjda med att Sverige växer med 2% i år? Jag vet inte vad det blir, det enda jag vet är att jobbskapar-takten är helt korrelerad med BNP tillväxt över tid.

Fick nedan chart av Deutsche. Ja de kanske har rätt. Lönerna är kanske på väg nu…. MEN VÄNTA LITE. Jag fick exakt samma chart för 3 år sedan, och då flaggade man för högre löner. Jag säger INTE att det INTE händer nu…. jag bara säger att jag fått just samma chart under 3 års tid, och lönerna sett till 12m rullande medelvärde, samt dito på Core PCE, har inte alls hängt med. De har haft fel. De kanske får rätt nu….. men varför skulle jag lyssna på dem nu? Har de helt plötsligt fått en edge att spå framtida Core PCE? Wouldnt Think so!!!!

I usa har räntorna stigit kraftigt sedan i december. Det har dem gjort på annat håll också. Men inte lika mycket. Realräntespreaden mellan usa och omvärlden har ökat på ett sätt som borde stärkt dollarn. Så har det fungerat tidigare. Logiken säger att det borde vara så. Men den har tvärtom varit svag. Till och med när det skakar till på världens börser är dollarn svag. Vad handlar detta om? Nordea är inne på en intressant linje, nämligen likviditet och flöden.

För 1,5 år sedan fanns 3 skillnader:

1, Räntorna var ca 1,25% lägre. På en statsskuld på ca 20,000 mdr så kostade räntekostnaderna staten ca 200mdr. Nu pratar vi nästan 400mdr. En ökning med ca 200mdr

2, Man avslutade QE i oktober 2014. Dvs man köpte inga nya netto. Men man rullade över befintlig skuld fram till oktober 2017. Först då lanserade man QT. Men även när QE var slopat låg man i marknaden och köpte för ca 400mdr om året. Nu nettosäljer Fed för 20 i månaden. Dvs 240 i årstakt. I q4 i år ökar den siffran till 50 i månaden, dvs 600 mdr i årstakt

3, Trump kör en ofinansierad budget, dvs underskott, med ca 150mdr om året. Även det är mer än för nåt år sedan

Jag har inte alla siffror exakt, men i stora drag måste US Treasury sälja statspapper för 1,000-1,500 mdr mer i åratakt än vad man gjorde för två år sedan.

Men den typen av ökat utbud är det inte konstigt att räntorna stiger. Ökat utbud ger lägre priser, dvs högre räntor.

Men är det därför dollarn försvagas? Dvs räntorna stiger av FEL anledning. Dvs om räntorna stiger för att Usa mår bättre så stärks dollarn, men om de stiger för att usa inte mår bättre utan för att likviditeten trycker upp räntorna… ja då kanske marknaden inte tycker det är lika kul.

En helt annan förklaring är att marknaden förväntar sig en kraftig ökning av amerikansk inflation framöver. Då innebär det att även om räntorna stiger kraftigt så gör dem det inte realt. Då kan det till och med vara så att europeiska realräntor stiger mer trots att de nominellt stiger mindre.  Ur ett realräntespreads perspektiv är det i så fall fullt logiskt. Vem tror att kärninflationen i Europa ska bli högre än 1%? Typ ingen! Vem tror att det finns en risk att lönerna i Usa kommer att tvinga upp inflationen över 2%? Rätt många!

Ovanpå det kanske delar av marknaden tror att ECB slopar QE i septemer och höjer till 0,25 i mars nästa år. Då ska Bund 10yrs till 1,75%. Det är en bra bit till. Samtidigt som inflationen står stilla. Då stiger räntorna bara realt!

Ovanpå detta stiger det amerikanska handelsunderskottet som regel när ekonomin går bra. Ökat underskott sätter press på dollar!

så om man vill förklara den svaga dollarn så går det…för den förklaras verkligen inte av dagens räntespread. Inte ens om man petar in senaste inflationen.  Men man ska vara ödmjuk. mycket kan gå fel. Jag bevakar 1,21/1,22 samt 1,25 mot euron….

Hox Valueguard för de Svenska bostadspriserna kom precis in. I Sverige steg dem med 3,4% i januari. Jämfört med för ett år sedan är de ner 2,2%. För lägenheter i Stockholm kom siffran in på +2,4 MoM resp -8,6% YoY.

Takings:

Givet studsen är bättre även på säsongsmässiga siffror så är det frestande att tänka att vi har sett botten. For now!

Sett till var bostadsobligationerna handlas så finns det ca 6% uppsida för Brf i Stockholm

Jag tror inte amorteringskravet i mars påverkar så mycket. Både banker och låntagare har redan börjat anpassa sig och det borde ligga i siffrorna.

Bostadsutvecklarna i Sthlm är rätt hårt pressade. Hittar de på nåt oväntat under våren kan det påverka prisbilden.

Den 5-åriga statsobligationen handlas på 0,32%. En normal spread historiskt mot bostadsoblisen är 50 punkter. Men den 5-åriga bostadsobligationen handlas bara på 0,55%. En tajt spread om 18 punkter. Att tala om att marknaden misstror bostadsmarknaden är vilseledande. Det är snarare tvärtom. Spreaden är tajt!

Skulle bostadsoblisen normaliseras mot statsoblisen så borde den stiga mot 0,82%. Gör den det så är det inte priserna som ska stiga härifrån, utan de är rätt värderade idag.

Givet dagens styrränta om -0,5% så bör en 5-åring normalt sett ligga på ca +0,5%. Det betyder att 5yrs Bostadsoblisen borde ligga på ca 1,0%. Vi kan nästan räkna med att den når dit senare i år. Det stärker caset ännu mer att marknaden är rätt värderad idag.

Så för att summera: priserna kan under våren stiga ytterligare något, men sett 12 månader ut borde de vara stabila. Nästa nöt att tänka på är vad Riksbanken gör med styrräntan i slutet av året, men framförallt under 2019. En serie av höjningar gör att räntebilden ändras, och med dem lånelöftena och med dem priserna.

Låt mig illustrera med ett exempel. Notera att detta inte är en prognos. Låt säga att Ingves höjer i september och december. För att sen höja med ECB i mars 19. Det är tre höjningar till 0,25% (från -0,50%). Med en styrränta på 0,25 borde en 5yrs statsoblis ligga på 1,25% och bostadsoblisen på 1,75%. Om du tittar på grafen ovan så borde den räntan översättas till 15% lägre priser än idag. En östermalmsvåning ska då gå från c100,000 per kvm till c85,000kr per kvm framåt sommaren 2019. Det krävs en stark konjunktur för oss att klara detta. Inte bara pga confidence shocken till följd av lägre priser, utan primärt för att räntekostnaderna ökat i samband med ränteuppgången.

Apropå Riksbanken, de har haft möte idag.

Riksbanken guidar för höjning under 2H18.

Trots att de reviderar ner inflationsprognosen.

Det är ett hökigt meddelande, då det innebär en vilja om högre realräntor.

Marknaden ser 6 september som mest trolig.

Höjningen tror jag bygger på följande scenario:

1, Sverige mår rätt bra, vi behöver inte en expansiv penningpolitik. Neutral räcker

my comm: jag håller med. Så har det varit ett tag

2, Svensk inflation håller sig hyggligt.

My comm: Tveksamt, lönebildningen har tappat momentum från en redan låg nivå. Tillväxten lär bromsa in tack vare bostadsmarknaden och bortfallet av nybyggnation. Inflationsutsikterna är snarare på nedsidan.

3, ECB lyfter bort QE i September och guidar för första höjning i Mars-19

My comm: Ja om det blir så är det fullt rimligt att Ingves höjer i september och december/februari så att han ligger sida vid sida med Draghi i mars.

Problemet som jag ser det är att prognosen om att ECB höjer i mars är EXTREMT osäker. För gör han inte det, och Ingves börjar höja i höst så riskerar det att stärka kronan för mycket. Ingves måste nästan hoppas mer på Europa än Sverige i det här läget

Jag ser tvärtom en stor risk att den starka Euron får genomslag i PMI datan under året och vänder dagens optimism till skeptism. Med den kommer mars-19 prognosen på skam, och då lär Ingves tveka i september. Särskilt om inflationen dessutom är seg.

Å andra sidankan han alltid hävda att Sverige inte är i behov av expansiv pennibgpolitik. Det gjorde dem idag… men det kanske blir svårare om pilarna pekar i fel riktning i höst.

Nya PPM.

PPM har ju som ambition att städa upp sitt fondtorg. Det är en bra idé. Men jag har haft synpunkter HUR man gör det. Äntligen är det någon drar åt mitt håll.

https://www.di.se/nyheter/forskare-sagar-nya-pensionsregler/

Det finns ett antal fondtorg som håller hyfsad kvalitet och pysslat med det här ett tag. Skandia, LF, Söderberg, MaxMathiessen osv. Jag har en retorisk fråga till PPM: ”Om det vore så enkelt att genom att sätta upp 3 regler (som ni föreslår, dvs ”minst 50% av AUM utanför PPM, minst 3 års track, minst 500mkr i AUM) för att platsa på torget, så skapade man ett optimalt torg. Varför har inte alla andra gjort så om det är så enkelt?”

Jag har sagt det innan och säger det igen ”PPM, utvärdera varje fond individuellt. Men låt respektive förvaltare göra jobbet. Ha 2 kriterier:

1, Har fonden levererat? (Mot konkurrenter, relevant index, absolut, relativt, riskjusterat, konsistens, Active share, Avgifter)

2, Om ja ovan, stärker den/kompletterar den nuvarande  utbud?

(3), bolaget bakom fonden ska vara ”hela och rena”

(4), premiera SRI hållbarhets-perspektivet

Nedan två har jag satt inom parentes, då vi är överrens där.

Erik skriver också om det på ett vettigt sätt.

https://www.di.se/debatt/erik-liden-rattsosakert-upplagg-i-nya-premiepensionen/

Målsättningen att skapa ett starkt fondtorg. Det är bra. Men åtgärderna är fel. Gör om gör rätt! Det får mig att tänka på amorteringskraven, och alla andra åtgärder som ligger på bordet. Målsättningen att undvika överbelånade hushåll är rätt och riktigt. Men åtgärderna är felaktiga. De ökar bara riskerna. Skuldkvotstak är lösningen.

CPI i USA.

CPI från USA kom precis. En siffra många väntat på hela veckan. Kom ihåg två saker, FEDs favomått på inflation är inte CPI, utan PCE. CPI ligger alltid högre än PCE. Den andra grejen är att ”tror ni om lönerna rörde sig uppåt i januari så får det konsekvenserna för inflationen samma månad?”. Nej just det. Inflationen följer lönerna med fördröjning.

Till datan. Marknaden är helt till sig. Headline siffran kom in på 0,5% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,1. Ajajaj alla tror på inflation, räntorna stiger och dollarn stärks. Inte bra för börsen alls!!! Men HALLÅ. För det första är siffran upp kraftigt mot december för att julhandelns vara rabatterad, och i januari vänder priserna upp. För det andra tittar inte FED på MoM för den är för skakig. Man tittar på YoY. YoY kom in på 2,1% mot väntat 1,9 och fg 2,1. Detta handlar om svag dollar och höga energipriser. Därför tittar vi inte på Headline YoY heller, utan Core CPI som kom in på 1,8 mot väntat 1,7 och fg 1,8. Visst, högre än väntat, men ingen ko på isen. Core PCE ligger några tiondelar under den. Lönerna tuffade under andra halvåret på kring 2,6%…. så summasumarum ligger kärninflationen i USA på ca 1,8% +/-0,2% utifrån vad vi vet idag.

Going forward har vi telefonitjänster från förra året, dollarn, hälsovårdskostnader etc som kan trycka upp inflationen något under våren. Men den stora grejen är att det finns inget i datan som pekar på att USA är på väg ta det stora sprunget mot en uthållig inflation över 2%. Best guess är över 1,5%, fast under 2%. Mätt som Core PCE alltså.

Att FED höjer i mars till 1,50% är en självklart. Frågan är om de höjer två gånger till i år till 2%? Svårt att säga. Att FED ska tvingas till över 2% ser jag inte idag.

10-åringen stiger idag till 2,87%. Men givet att den ska ligga ca 150prickar över styrräntan så implicerar det 1,37% styrränta. Om en månad höjer man till 1,50% så det är ju i sin ordning. Egentligen ingen inbakad inflationsskräck där inte. Då hade den stått i 3,87%.

Detaljhandel från USA kom idag. Den kom in på 0,0% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,3. Svagt! Föregående reviderades till och med ner till -0,2. Månadssiffror är luriga. På årsbasis är det tydliga. Detaljhandeln toppade ur i november på 5,7%. En mycket stark siffra. I december blev det 5,0% och nu senast 4,2%. Den faller rätt snabbt. Glöm inte att 70% av amerikansk ekonomi handlar om privatkonsumtion. Är det den svaga börsen som sabbar confidence? Nej det hände ju i förra veckan så datan lär inte fångat upp det. Vet ni vad jag tror det är? Jag tror en viktig aspekt är Yellens 5 höjningar senaste åren.

De amerikanska hushållen har ca 18,000 mdr dollar i lån. En ökning med 1,25% som slår igenom i alla typer av räntor innebär allt annat lika en ökad räntekostnad med 225 mdr dollar. Det finns ca 155m arbetande amerikaner. Det är 1,500usd per amerikan och år. Eller 120usd dollar i månaden. Eller ca 1,000kr per amerikan och månad. Givet deras låga median löner kanske det utgör 5-7% av disp inkomst för många. Förra året steg lönerna med ca 2,5%. Det kompenserar inte för ökningen av räntekostnader. Jag vet att det är grovhuggna siffror och jag kan inte garantera att allt stämmer, men ni förstår resonemanget. Stora skulder gör att små ränterörelser lätt belastar hushållen, särskilt om deras löneökningar är små. Det är poängen, och det är något man inte riktigt tar höjd för.

Kanske är det inte inflationssiffran som borde bekymra oss, utan detaljhandelsdatan. I mars kommer det bli intressant att se hur FED resonerar…… jag har nämligen svårt att se att de höjer 3 gånger samtidigt som tillväxt och inflation inte lever upp till deras prognoser.

USA studsade, men föll på igår och noterade nya lows. Asien följde efter. Så här långt följer de en klassisk 3-stegs korrektion som jag var inne på tidigare. Men dollarn stärks inte riktigt så mycket som jag hade hoppats på!!! Men det kanske kommer?

OMX står emot något idag vilket har sin enkla förklaring i att kronan är svag. Titta på OMX i Eur eller Dollar och vi har nya lows. Störigt,  jag hade hoppats på 1460-1465 området. Ett område där jag köper faktiskt! Så länge som vi inte bryter upp och stänger över 1556 så finns det goda chanser att nå de här nivåerna, och som jag sagt tidigare, det får gärna lira med Eur/Usd 1,21 då det innebär Risk-off miljö. Samtidigt inser jag att det är knepigare för OMX att sjunka när Kronan är svag (dollarn är stark).

Men det var inte därför som jag postar ett inlägg idag.

Jag såg nedan fina chart från Nordea. Den visar den Svenska staten och hushållens samlade skuld, i relation till BNP. Den visar att den varit stabil länge, vilket beror på att kompositionen mellan stat och hushåll har förändrats. En snabb tolkning skulle därför kunna vara att Sverige är lika räntekänsligt idag som för 10, 20 och 30 år sedan. Allt lugnt eller? Njae! Skulden måste väl ställas mot betalningsförmåga eller?

Jag var tvungen att räkna på det lite. Tänk dig att någon tjänar 30,500kr/mån i lön. Typ Svensk medellön. När arbetsgivaren har lagt på Arbetsgivaravgift så har han betalat ca 40,000kr. Löntagaren får ut knappt 24,000kr. 16,000kr går till staten.

Löntagaren ska med sina 24,000kr betala mat, kläder, resor OCH RÄNTEKOSTNADER på sin skuld. Staten ska genom 16,000kr betala polis, sjukvård, skola, pensioner OCH RÄNTEKOSTNADER på sin skuld.

Företagens skuld behöver vi inte räkna in då de aldrig är slutkund. Staten eller Hushållen är alltid slutkund.

40,000kr/mån X 12mån = 480,000kr

Det finns ca 5,5m löntagare i Sverige. Resten är barn, pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna och studenter. De bidrar inte med några intäkter. Typ.

5,5m X 480,000kr/år = 2640 miljarder i BruttoInkomster ink Arbetsgivaravgift förra året.

För 10 år sedan, hösten 2008, så var den rörliga bolåneräntan uppe strax över 6% och det började rejält knarra i Svensk ekonomi. Styrränta låg på 4,5% (som högst 4,75%). Saved by the bell slog Lehman till och alla centralbanker nollade sina räntor. Det gjorde att räntekostnaderna sjönk undan för svenska hushåll och vi klarade svackan 2009 bättre än de flesta. Att vi hade statsfinanserna i ordning, med låg statsskuld och budgetsaldo, bidrog också positivt.

Idag är hushållens skulder 3,200 mdr i bolån och 800mdr i övrigt. Totalt 4,000mdr. Statskulden ligger på 1250mdr. Totalt 5,250miljarder.

Då för 10 år sedan låg hushållens skulder på ca 2,000mdr. Statskulden låg på ca 1,200mdr. Totalt 3,200mdr.

Om vi utgår från bolåneränta om 6% och multiplicerar den med dåvarande skuld på 3,200mdr så kommer man fram till att hushållen och statens räntekostnader borde legat på ca 192mdr. Vilket var betungande. Men det är ett relativt begrepp.

Jag utgår från att inkomsterna idag på 2,640mdr har vuxit med ca 2% om året i 10 år. Det är en ren gissning där jag utgått från löneinflationen senaste 10 åren. Men jag tror det är inom en ball park. Det betyder att de måste legat på ca 2180mdr år 2008.

192mdr / 2,180mdr =8,8%

Dvs när räntekostnaderna utgjorde 9% av totala inkomster. Där gick gränsen! Då började det göra ont!

Vad motsvarar det idag?

8,8% av 2,640mdr är 232mdr i räntekostnader.

232mdr av total skuld om 5,250 mdr = 4,4%

Det är skillnaden! Då låg gränsen på 6% bolåneränta. Det motsvarar ca 4,4%.

Idag ligger spreaden mellan rörliga bolån och styrränta på 200 punkter. Det är historiskt högt då bankerna söker kompensation för att kunna erbjuda noll räntan på inlånadepengar i en negativ räntemiljö. 150bp är mer rimligt.

Således ligger gränsen för styrräntan på 4,4% minus 150bp= 2,9%.

Mot idag -0,5%.

Mitt recessions case bygger på räntehöjningar. Utan räntehöjningar tror jag det blir svårt. Visst, det kan bli en jävla lågkonja ute i världen som vi rycks med i. Men även globala lågkonjunkturer har en koppling till att centralbanker kyl ner en ekonomi som går bra. Dvs högre räntor.

Vad krävs för att Ingves ska höja till knappt 3%? Ja dels krävs det att inflationen stiger till klart över 2,5%+ och etablerar sig där.  Det skulle jag säga är helt omöjligt om inte lönerna stiger till 3,5%+.

Givet att de avtalsmässiga lönerna är fastspikade strax över 2% skulle det krävas en löneinflation utanför avtal på 5%, minst. Mot idag ca 3%. Det kan hända, men det känns inte så troligt.

Den andra faktorn är ECB. Går Europa svagt och ECB sitter still i båten så kan inte vi höja med 350 punkter. Då stärks kronan med 30%. Minst! Trubbel!!!

Så om historien är en guide, dvs 2008. Så krävs det en styrränta på 3%, alternativt bolåneräntor på ca 4,5% för att Sverige ska kantra och hamna i recession.

Men det kan hända. Låt säga att konjunkturen tar ytterligare fart, och jobbskapande och inflation med den. Ja då kanske vi når en tipping Point med lönerna samtidigt som europa växlar upp så att Draghi kan lägga om växeln. Detta kommer tas emot med glädje då det är första gången vi får genuin högkonjunktur sedan 2007. Men det kommer vara början på slutet.

Det går att göra en sanity check på den här också.

Idag betalar hushållen en snitt ränta på sina 4,000mdr på ca 2%. Det är 80mdr om året. Om räntan stiger till 5% (vissa bolån är bundna + billån och blancolån) så stiger den till ca 200mdr. Det är en ökning med 120mdr i räntekostnader. Fördelat på de 5,5m som arbetar blir det ca 22,000kr om året. Eller ca knappt 1,800kr i månaden per arbetande Svensk. Det är 7-8% av Disp inkomst som nu går till räntekostnader istället. Det är inte lite. Troligtvis tillräckligt för att knuffa oss in i recession.

De flesta skakar på huvudet när Draghi eller Ingves inte rör räntan och säger att Europa och Sverige går bra men fortfarande är i behov av expansiv penningpolitik.

Jag tycker ni ska vara glada så länge som lönerna inte drar vare sig i Europa eller Sverige. Det kommer nämligen vara den verkliga början på slutet.

Sen förstår jag att ni inte gillar när skulderna bland hushållen ökar för fort. Inte jag heller. Men det går att enkelt rätta till. Genom ett skarpt skuldkvotstak. Det är en annan diskussion.

Men so far so good…. titta på chartet nedan. Redan 2015 började jag höra hur slipade ekonomer i USA tala om att lönerna är på G. Det var för 3 år sedan! Rapporterna har sedan dess varit många. Allt har haft fel. Någon gång prickar någon rätt. Kanske var fredagens lönesiffran från USA startskottet. Jag vet inte. Men jag är luttrad.

Såg även nedan chart av Nordea. Den visar den 10-åriga statsobligationen i reala termer i USA, och det beräknade Out put gapet. Dvs skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. De är korrelerade vilket är fullt logiskt och naturligt. Men det intressanta är att tittar man tillbaks till när vi hade hög löneinflation OCH vanlig inflation senast, dvs under 2007, så räknade man fram gapet till strax över 0%. Dvs knappt inflationsdrivande. Samtidigt om 10-åringen fick guida så låg outputgapet på drygt 1%. Dvs klart inflationsdrivande. Idag råder det omvända. Dvs man har räknat fram gapet till strax över 0% och vi saknar inflation. 10-åringen däremot indikerar att gapet ligger på strax över -1%. Dvs ingen fara för inflation. Frågan är inte om marknaden genom att prissätta 10-åringen är skickligare än CBO på att räkna fram out put gapet. Som en parallell kan nämnas att i Sverige har vi sedan en tid kommit fram till att output gapet är positivt, och därmed borde inflationen vänta runt knuten. Men hur i helsike ska det gå till när lönerna taktar på 2,5% i årstakt? Även där verkar den svenska 10-åringen ha fattat galoppen då den ligger strax under 1%.

En alternativ tolkning av detta är att dagens 10-åring på 2,8% säger mig att marknaden INTE tror att löner och inflation är i antågande. Drar den upp mot 3,5%, gärna 4%, då är det samma sak som att säga att lönerna kommer att dra vilket gör att Core PCE kommer dra över 2%!!! Days of lowflation is over! Detta i sin tur kommer att medföra en styrränta på minst 2%, helst 2,5%.

Dvs om FED höjer en gång i kvartalet kommande 3-5 kvartal, så är det samma sak som att säga att lönerna kommer nu att dra, och det är samma sak som att säga att inflationen kommer att dra.

Lönerna och FED hänger ihop…. och det är FED som beror på lönerna. Än så länge har marknaderna hickat till… men de tror inte helhjärtat på inflationsspöket. Jag förstår dem!

vill ni höra en hemilghet? Vi kan räkna ihjäl oss på vilken ränta vi klarar eller. I praktiken är det mycket enklare än så. Redan om Ingves höjer till 2% så lär hushållens ökade räntekostnader öka så pass mycket att ekonomin bromsar in tillräckligt för att döda inflationshotet, och därmed kommer hotet om en inflation över 2% vara en icke fråga, varpå Riksbanken inte kommer vilja fortsätta att höja. Det betyder att de rörliga bolåneräntorna inte lär gå högre än 3,5%. Det är förvisso mer än en dubbling jämfört med idag. Men det är klart bättre än 2008. Det är en liten tröst!

Första veckan i mars kommer ny lönedata, veckan efter har FED räntemöte. Det känns som ganska så viktiga händelser.

I nästa vecka kommer Valuegard Hox data över bostadspriserna… spännande!

Trevlig helg!

Den värsta röken har lagt sig, och jag gör ett försök att rita den tekniska kartan…

OMX tror jag kan repa sig upp mot 1550-1575 på kort sikt. Går vi längre än så, är gårdagens 1,488 botten. Detta är dock inte troligt. I klassisk tre stegs maner så tror jag på en runda till ner till 1,450-1,460. Här bör man köpa med stopp. Håller inte de här nivåerna bör man avvakta. Men om de håller så är det nu det börjar bli intressant. För i nästa vända upp så måste vi bryta toppen som vi nu ska sätta, typ någonstans mellan 1550-1575, för att känna oss nöjda och glada och fortsätta att våga tro på Våg 5. Den som är modig agerar på detta. Den som är försiktig avvaktar köpsignal, vilket är när kommande topp bryts. Alternativt att vi går rakt upp härifrån och stänger norr om 1,600. Men det senare är mindre troligt.

Detta är ren TA. Men det är klart att det finns en koppling till fundamenta. Jag tror rörelserna i dollar, FEDs tonläge kring höjningarna i år (inte mars höjningen) samt löne- och inflationsdatan… men även på sikt var PMIs tar vägen, kommer vara avgörande. Bolagsvinsterna är underordnade tror jag då 2018 konjunkturellt kommer att bli ett bra år. Kom ihåg att marknaden prisar in lågkonjunkturer (dvs vinstras) 1,5-2 år innan de äger rum.

Såg förresten nedan chart. Talande i all sin enkelhet. Jag gillar ju bättre ERP, dvs Equity risk premium, dvs Inversen av PE minus långräntan, men den här säger nästan samma sak.

Fundamentalt börjar jag ändå snegla på det enkla argumentet, dvs börsen hade blivit lite väl dyr och gått lite väl starkt i USA. Det krävdes bara en tändsticka. Det spelade ingen roll vad det är. Lönerna var bara en ursäkt. Nu ska börsen korrigera, sen blir det tillräckligt billig och då är det dags för nästa runda upp. Somna om och enjoy femte vågen. Hehe, nej så här i slutet av en börscykel ska man nog vara lyhörd och ödmjuk, och framförallt inte somna om (läs Buy and Hold). Inte om man som jag vill stå utanför 50%:iga krascher…… Ni förstår, man kan vara en rätt medelmåttig investerare 9 år av 10 om man bara lyckas undvika det mesta av en krasch och sen har hår på bröstet att köpa när marknaden har halverats, för att tillhöra top 10% av investerar kollektivet. Faktum är att stora flertalet av Top 10% av investerarna i den här Bull cykeln kommer sopas bort och ligga väsentligt sämre till den dagen kraschen är ett faktum.

Inte alltid, men ofta är det en väldigt pålitlig köpsignal! Knäppt va?

Den här nedgången kom oväntat och är intensivare än någon trodde. Visst det finns dem som står utanför, det finns dem som baissar, men det var ingen som kunde förutspå när och hur.

Men det är inte det intressanta. Det intressanta är vad som händer framöver och hur man förhåller sig till detta.

Marknaden baissar pga att man räds att lönerna kommer växla upp under året. Detta för med sig stigande inflation och tvingar FED att ta nästa steg i penningpolitiken. Den från en neutral politik till en åtstramande.

Det ger två implikationer:

1, högre räntor – lägre multiplar

2, stora lån ger höga räntekostnader – lägre bolagsvinster

Vi kan alltså hamna i en situation där tillväxten inte blir så imponerande samtidigt som FED ändå måste bekämpa inflationen. Det ska också sägas att en centralbank aldrig har lyckats kyla av en ekonomi utan att den hamnar i recession.

En börsuppgång dör aldrig av vare sig ålder eller hög värdering utan av fallande vinster, dvs recession.

En centralbank kan alltså aldrig undvika recession, bara få den att bli mindre lång och mindre djup. Detta faktum är de inte alltid så tydliga med.

När man väl är inne i recession så ändrar dem till fullt expansiv politik. Det hjälper ekonomin att återhämta sig senare. Det hjälper dem aldrig att undvika recession, för det går inte.

Det finns enkelt uttryckt tre typer av nedgångar:

1, ca 10%. Snabba korta intra trend korrektioner, som triggas av vad som helst, men i grunden handlar det om vinsthemtagningar

2, 20%+. Här är oftast nåt verkligt fundamentalt som stör. BNP hackar till och man ifrågasätter verkligen den framtida konjunkturen. 2011 nedgången som handlade om Fukushima och Eurokrisen var en sån. 2015  nedgången som handlade om dollar, Kina, olja och Brexit var också en sån. Men trots att det känns som världens undergång, så lyckas de inte stjälpa konjunkturen.

3, Krasch, halvering av priserna och recession.

I oktober förra året toppade börsen ur på 1,680. Imorgon kommer börsen öppna ner på ett sätt som gör att nedgången kommer uppmäta ca 10% och därför har vi uppnått nr 1.

Frågan alla ställer sig, oavsett om du sitter på cash eller aktier, är om Nr 2 eller 3 väntar. Eller det bara är en Nr 1 och det är solklart köpläge?

Nr 3 kräver kraftigt övervärderad börs och optimism (vilket vi delvis hade) i kombination med recession och kraftiga vinstfall, vilket i sin tur kräver att räntekostnaderna stjälper konjunkturen, vilket kräver högre inflation och uthållig löneinflation, vilket vissa verkar vara säkra på är på ingång. Deras argument är inte nya. Jag har hört dem många gånger genom åren. Hittills har de haft fel. Kanske inte nu, men jag litar inte på nån eftersom det är ingen som har nya argument. Jag vill se mer bevis! Med kniven på strupen säger jag NEJ till Nr3. Den kommer, men inte nu!

Är detta en Nr 1 eller 2 då? En viktig pusselbit är hur Eur/Usd går vilket starkt kommer påverkas av hur marknaden tror lönedatan kommer att utvecklas samt FEDs hållning framöver. Håller 1,21 området så kliar det i köpfingret av taktiska skäl. Rent tekniskt skulle man kunna tänka sig 1,21 kring slutet på februari, början av mars. Kanske i samband med nästa lönedata? Den 13 mars är det dessutom Powells första möte. Tänk om han höjer, och sen säger att ytterligare höjningar är tveksamma då marknaden inte ska behöva vara rädd för höga räntor på ett sätt som äventyrar konjunkturen. Inflationen är ur det hänseendet sekundär. Konjunkturen är prio ett!

Då blir det back to basics och hausse igen. Det är knepigt. Fånga fallande knivar är svårt. Tänk på att Usa kommer från ATH dessutom, det kan finnas mer att ta av.

Tänk på att även korta korrektioner ofta har tre ben. Man behöver inte ha så bråttom som man tror! Det är många som inte hunnit sälja och de kommer vara lockade av högre priser om det studsar lite!

Fundamentalt har jag varit negativ sedan 14 oktober 2016. Då hoppade jag av på 1,446. Ner mot 1,460ish funderar jag på att bli fundamentalt positiv igen. Det är jag givet att

1, Ism inte går under 48

2, 10-2 spreaden inte går mot noll

3, BBB – IG spreaden inte drar

4, Equity Risk Premium inte går mot noll

för att nämna de viktigaste. De här signalerna har en logisk förklaring att varna om recession och då kan vi inte lita på vinsterna och således inte heller att vi köper på attraktiva nivåer.

För att summera. Dela upp pengarna i två delar. Köp för hälften, och sätt upp SL. Var konsekvent om du måste stoppa ur dig. Köp för andra hälften när marknaden visar styrka och du är mer säker på din sak.

Känns det fortfarande i magen? Fråga dig varför så få investerare är framgångsrika på börsen och så många är mediokra…..

Lycka till!!!

ps. Apropå att stigande räntor är det som till slut stjälper konjunkturen… I Sverige höll det på att gå ordenligt åt helsike under sommaren 2008, som präglades av högkonja, då den rörliga bolåneräntan tangerade 6%. Saved by the bell slog Lehman till under hösten och alla räntor nollades, och i ett nafs sjönk våra räntekostnader så vi klarade 2009 långt bättre än de flesta andra länder. IDAG är skulden dubbelt så stor ungefär. Vilket skulle betyda att vid 3% ränta så klämtar klockan för svensk konjuntur. Lönerna är förvisso ca 30% högre så korrat för det kanske vi klarar 4% i räntekostnader. Idag ligger den rörliga bolåneräntan på ca 1,5%. För att extrapolera… om Ingves höjer med 200-250 så borde det lira med 4% bolåneränta. Det innebär en styrränte nivå på 1,5-2%. Det kommer bara hända om ECB för samma politik och lönebildningen i Sverige ligger på 3,5%+ (mot idag 2,6%). Där är vi inte än…. men när vi når dit så är det tack och hej och dags för nästa lågkonja. Omvänt kan man säga att det är svårt för Sverige att hamna i djup lågkonja så länge som vi betalar 1,000kr/mån för att låna 1mkr.

Hur ovan resonemang förhåller sig i Usa vågar jag inte svara på… men de har höjt 125 punkter hittills… och nåt måste det ju kosta landet med tanke på skuldsättningen bland hushåll (c100%/bnp), stat (c110%\bnp) och företag ex financials (har inte siffran) är hög. Ds