Fd investors vd Börje Ekholm skyller dagens svåra polarisering i många länder på globaliseringen och digitalisering
http://www.di.se/nyheter/borje-ekholm-medelklassen-maste-starkas/
jag tror han har helt rätt. Jag har själv varit inne på samma spår…
min diskussion börjar en bit in…”frihandel är något bra”
Det intressanta är att vi har samma lösning… de som gynnats och gynnas av effekterna av globalisering/digitalisering måste stötta dem som inte gjort det!
Nu på morgonen kom preliminär PMI data för Tyska tillverkningssektorn, den kom in på 55,1 mot väntat 54,4 och fg 54,3… otroligt starkt! Motsvarande för Eurozonen kom in på 53,3 mot väntat 52,7 och fg 52,6. Otroligt starkt och välkommet! Vi får se om Draghi gör nåt i december. Förlänger han, förlänger Ingves. Men ska Draghi förlänga, samtidigt som Yellen höjer med 25 punkter… då lär dollarn fortsätta att stärkas mot 1,05.. minst. Resan är ju redan påbörjad. Jag tror inte de är så jävla dumma att de redan glömt vad en alltför stark dollar för med sig för problem. Därför tror jag inte man ska hoppas på för mycket från Draghi, och därmed inte Ingves. Det märkliga är att räntemarknaden inte verkar riktigt prisa in bättre makro och potentiellt hökigare politik. Är räntemarknaden sen på bollen, eller ser de nåt annat? På börserna är det hausse, och allt som kan tolkas positivt tar marknaden till sig med öppna armar. Det är som ljusast före skymning, är allt jag har att säga!
I eftermiddag kommer preliminär PMI data från USA. Senare i veckan har vi IFO, US Konsumentförtroende och preliminär Service PMI. En ganska lugn makro vecka. Fokus ligger på Q3 orna, där ca 1/3 del av alla SP500 bolag rapporterat i USA. Säsongen har hittills varit bra, där det mest slår förväntningarna. Särskilt inom Tech och Financials. Det konstiga är att Q3 revideras upp, men inte Q4, och i synnerhet inte FY17. Det är lite märkligt!
Nedan chart visar rullande Vinster i reala termer för Europa. Not Fun! Visst, mycket påverkar av dåliga resultat från bankerna och energisektorn. Med oljans återhämtning och högre råvarupriser i allmänhet borde den repa sig framöver…. men faktum kvarstår. Europa växer för sakta för att skapa högre vinster. Sen ska man komma ihåg att värderingen av de här vinsterna är hög… så man prisar in en återhämtning.
Den här har jag visat innan, men den blir värre och värre. Den visar att utlåningen i Kina bromsar in… och det är den som har gjort att regeringen kunnat pricka in BNP tillväxten så vackert. Stänger man kranen för utlåning… vad händer då?
Från USA har det kommit både Empire och Philly… och de båda ger en rätt fin guidning för ISM i nästa vecka. Särskilt new order. Stark makro-hökig FED-stigande räntor-tryck på höga mutliplar… potentiellt dålig börs, tänker jag! Om inte vinstrevideringar kompenserar för det… vilket inte känns så sannolikt eller?
Enligt Deutsches modell så ligger aktier inom basmetaller pyrt till. Dollarns styrka och Svag China credit impulse är något man bortsett från när Råvaru aktierna rallat. De har faktisk rallat mer än motiverat av råvarupriserna själva. Vissa hävdar att de listade London bolagen gått bra för att Pundet fallit…. men man kanske ska ta hem en del vinster i sektorn om man har några? De brukar även korrelera med utvecklingsmarknader, så även där kanske man ska plocka hem lite!
Hur ligger vi viktade. JA ser man till senaste 10 dagars fondbeta, så ligger nu de flesta överviktade aktier….. man har helt enkelt prisat in Clinton vinsten till stor del. Så räkna inte med ett långvarigt rally om hon vinner. Även om det för all del kan gå en liten bit till…
Tajming är svårt men den muntra jargongen där ute är ett kvitto på att man ligger rätt!!!!
Eller är det någon där ute som har en smartare analys?
ps. Ännu en artikel som sågar förvaltar kollektivet.
http://www.di.se/nyheter/fiasko-for-forvaltare/
Jag vill inte försvara dem, men det är så missförstått!
Index utveckling är snittet av alla aktier på en marknad. (justerat för börsvärde ska sägas, de stora bolagen får större påverkan än dem små, allt annat lika). I en marknad måste någon eller några aktier gå sämre än index, och någon eller några gå bättre än index, för att annars hade det inte kunnat skapas något snitt, dvs ett index som beskriver marknadssnittet.
Nu finns det inte bara fondförvaltare ute i marknaden som köper och säljer och äger aktier, men låt oss säga det för enkelhetens skull.
Om det finns 10 förvaltare, så kommer ju någon sitta på den aktien som går bättre än marknaden, och någon kommer sitta på den aktien som går sämre än marknaden. Alla kan inte sitta på vinnaraktierna, alla kan inte sitta på förloraraktierna. Det är en matematisk realitet.
Så rent matematiskt kan man enkelt säga att bland alla fonder, så måste ca hälften gå bättre än index, och hälften gå sämre än index. Lägger man till avgiften på ca 1,5%, som index inte belastas av, så bör ungefär 2/3 delar gå sämre, och 1/3 del gå bättre.
Fiasko? Katastrof? Kalla det vad du vill, men rent matematiskt måste det vara så. Alltid!
En alternativ tanke skulle vara att fondförvaltare som kollektiv är skickligare än alla andra investerare där ute. Privatpersoner, försäkringsbolag, Sovereign Wealth Funds, Hedge Fonder etc…. Men det tror jag inte. Inte i genomsnitt över tid.
Så visst kan man oja sig över resultatet, men smartare hade varit att säga: 2/3 går som index eller sämre, det är exakt vad man kan förvänta sig. Lås oss fokusera på den tredjedelen som slår marknaden. Vilka har lyckats med hjälp av tur och slump? Vilka har lyckats slå marknaden, fast genom att ta oproportionerligt stora risker för att nå dit? Vilka verkar ha en strategi som betalar sig över tid, och som därmed kan tänkas fortsätta att slå index? Det är en mycket mer intressant diskussion!!!
Nej market tajming har aldrig varit min starka sida. Även om jag sedan tidigare satte upp target på 1475-1500, som vi nu verkar nå, så ligger jag helt utanför marknaden sedan 1435 i snitt!!!!
Men jag är inte orolig, hemligheten med att vara framgångsrik på aktiemarknaden över tid är inte att hitta vinnarna eller hänga med i varje hausse, utan att undvika förlorarna eller stå utanför baisse. Delar du inte den tanken så handlar det helt enkelt om att du inte varit med tillräckligt länge!
Antingen håller vi på att toppa ur nu, i linje med den konsolidering som pågått sedan augusti. (Bortsett från OMX som handlats upp, men det handlar mer om svag krona. I dollar så ser OMX ut som alla andra!)
Eller är vi på väg att bryta upp ur detta intervall och fortsätta 3-6% till. Jag tror ju på det förstnämnda, men inser att det senare kan mycket väl hända. Det är en uppgång jag i så fall, på tekniska grunder, inte vill missa. Jag får återkomma till när och hur man ska stoppa tillbaka sig igen i så fall.
Optimismen verkar handla om att man prisar in att Trump inte kommer att vinna. Om Clinton vinner så blir det mer av samma. Dvs en fortsättning av Obama politik… more or less. Marknaden gillar inte osäkerhet. Clinton står för kontinuitet. Draghi var relativt duvig igår. Det verkar marknaden också gilla. Däremot är jag som sagt inte alls säker på att han gör nåt i december. Beror på hur FED och ekonomin utvecklas.
I nästa vecka börja det rulla in preliminära PMIs. De kan speeda på uppgången, allternativt hålla tillbaka den. Det känns som att marknaden bara orkar tänka, och glädjas, över valet nu!!!!
Capital Economics tror inte Riksbanken behöver gasa så mycket mer… jag håller med! BNP tillväxten har toppar ur men ser ut att kunna stabilisera kring 3%. Det är ändå dubbelt så bra som övriga Europa!
Kronan är som sagt viktig. När dollarn stärktes importerade vi inflation. Sedan slutet på 2015 har vi i spåren av kronans styrka importerat deflation… men den senaste kronförsvagningen kommer att innebära att vi framöver importerar inflation igen….. Så den senaste svaga inflationssiffran ska man ta med en nypa salt. Höjer dessutom FED i december, så lär den försvagas ännu mer!
Översatt till kärninflation, så betyder det att vi faktiskt kan nå målet om 2% nästa år, och därmed är det hög tid för RB att kliva av QE och kanske börja höja! Vi får se, går FED in i en räntehöjarcykel med 25 punkters höjning dessutom så kan det gå ännu snabbare…. och som jag sagt tidigare har vi en inbygd broms i systemet, nämligen hushållens rörliga bolån…. ca 1,500-2,000 mdr kr i rörliga bolån kan suga upp en del slantar som idag går till konsumtion.
Man flaggar även för att löneglidnignen kan ta fart närmaste året…
Trevlig helg!
Det har rullat in lite makro från Kina…..
För det första vill jag bara säga att jag är orolig för Renminbins försvagning. Det har jag varit ett tag. Trasig klocka nästan! Det handlar inte om att datan är dålig, utan FEDs hökighet.
Nya lån kom in på 1,220 mdr Yuan mot väntat 1,000 och fg 949… en stark siffra. Nu för tiden så verkar alla nyutlånade pengar gå in i fastighetssektorn. Dels från det statliga planet, i form av social housing, och dels från det privata i nybyggnation. Jag är inte person att bedöma om det finns verklig efterfrågan, eller hur mycket som är spekulation, eller om priserna är för höga eller inte. Men det finns dem som är oroliga! Många tror på en bubbla!
M2 kom in på 11,5% mot väntat 11,6 och fg 11,4. Stabilt, och pekar på att BNP kommer hålla sig kring 6,5-7% närmaste kvartalen.
IP kom in på 6,1% mot väntat 6,4 och fg 6,7… stabilt
Retail Sales kom in på 10,7 mot väntat 10,7 och fg 10,6.. stabilt
FAI kom in på 8,2 mot väntat 8,2 och fg 8,1… stabilt
Slutligen BNP under Q3 som kom in på 6,7% mot väntat 6,7% och fg 6,7… dem är duktiga på att pricka prognoserna de där kineserna 🙂
Stabilt över hela linjen!
Från USA kom Empire index in svagt, -6,8 mot väntat 1,0 och fg -2,0… det är en regional siffra, men ändå!
Core CPI kom in på 2,2% YoY mot väntat 2,3 och fg 2,3… inget nytt inflationstryck här inte!
NAHB, som leder fastighetssektorn, kom in på 63 mot väntat 63 och fg 65… stabilt. Den här siffran kommer jag sluta att rapportera om, utan bara hojta till om den skulle vända ner. Amerikanska fastighetssektorn mår bra. Till skillnad från 2008.
I veckan kommer Philly FED. Därutöver har vi ECB möte, där inget nytt väntas. Samt Beige Book som sannolikt pekar på höjning.
Rätt intressant hur US 2yrs Bond fallit tillbaks från 0,90 till 0,80. Risken för räntehöjning i december har inte förändrats. Hursomhelst, har det varit bra för multiplarna/bra för aktier. Då är dollarn mer logisk. Den är stark, och har varit stabil senaste veckan. Med bara några veckor kvar till valet, där marknaden just nu verkar prisa in en Clinton vinst, så borde dollarn kunna stärkas ytterligare någon procent. Oljan har varit stark och relativt obekymrad över dollarns styrka. Om vi får ett sista ben upp i dollarn, så är det frågan om inte oljan ska ner till gapet kring 49usd.
Det känns som att optimismen nu bygger på att Clinton vinner….jag tror det kan bli en Buy the rumour – sell on facts grej.
Q3 orna rasar in och magkänslan är att 2017e inte kommer revideras uppåt i varje fall. Det är ju inte så bra om det ackompanjeras av stigande räntor… och ovanpå det hög värdering. Ja jag vet att jag talar i egen sak, då jag står utanför. Men ändå!
Enligt CS så borde CPI ändå dra uppåt i USA närmaste tiden, då råvarupriserna indikerar detta. Rätt ointressant egentligen, då det inte påverkar kärn inflationen…
Om råvaror är ointressanta så är dollarn desto viktigare för Goods inflation. Den starka dollarn har länge varit deflatorisk, men som jag har skrivit så har den här effekten försvunnit. Nu börjar dollarn krets kring 0% YoY och därför borde inverkan vara varken eller… även om CS pekar på inflatorisk. Väldigt lite i så fall….
Jag har även flaggat för nedan innan… men deflationen vi importerat från Kina senaste 4 åren kan vara på väg att ta slut…. inte för att något pekar på en stark import av motsatsen ännu… men ändå!
Vet inte varför jag visar den här då jag inte tycker det stämmer. De menar att Service inflationen är på uppåtgående pga att lönerna är på väg upp. Med lönerna i det här fallet menas Atlanta FED Service wages. De lönerna ligger tydligen kring 3,5% i årstakt. Hmmm, NFP timlöner visar på 2,5%…. vilket historiskt rimmat bättre med Core Service PCE, som har inverkan på Core PCE, som är den FED följer…. så jag är lite skeptisk. Givet att NFP dessutom bromsat in något så är jag långt ifrån säker på att lönerna driver kärninflation framöver… som jag sagt tidigare… VÄCK MIG när NFP timlöner går över 3%. 
Cykliska aktier har gått starkt i USA, och prisar in en 10 åring över 2%. Höjer FED i december så ska 10 åringen också gå mot 2%. Men om det händer så är det som sagt till stora delar inprisat av marknaden! Läge att ta hem vinsten i cykliskt eller?
Marknaden verkar också gått på att makro kommit in bättre än väntat… får se hur det går framöver.
Ännu en gång är debatten så okunnig att jag mår illa!
USA, Europa och Japan har samtliga statskulder på över 100% av BNP. Inom Europa har vissa länder mer än andra. Tyskland har mindre exempelvis.
Sverige ligger på drygt 30%, eller 1,400 mdr kr. Kommunernas skuld är inte inräknad.
Att ägna sig åt expansiv finanspolitik när skulden är över 100% är både kortsiktigt och korkat.
Men först varför det är bra. Om en stat beskattar sin befolkning med 100, men spenderar 105, dvs lånar 5, dvs gör ett underskott på 5, så är det pengar som går rakt ut i ekonomin. Det driver tillväxt väldigt effektivt.
Till skillnad från penningpolitiken där centralbankerna gjort det billigt att låna, men ser inte företag någon efterfrågan, ja då investerar man inte. Dvs man bygger inte en fabrik för lånade pengar, även om räntan är noll, om det inte går att sälja det man tillverkar. Då blir investeringskalkylen negativ oavsett hur billig finansiering man har. Penningpolitiken handlar förvisso inte bara om att stimulera utlåning. Alla som redan har lån, får ju låga räntekostnader. Pengarna de får över kan man hoppas att de shoppar upp, eller kanske investerar på ett sätt som driver tillväxt. Men även det funkar inte alltid, då hushåll och företag kanske sparar och amorterar istället. Därför är expansiv finanspolitik så effektivt.
Säg att BNP i ett land ligger på 100, Skulden 100. Skuld/BNP 100%
Om man lånar 5, och tar upp skulden till 105, så säger vi att detta stimulerar tillväxten så att BNP växer till 105. Skulden är fortfarande 100%. Det är en frestande tanke!!!
Problemet kommer när lågkonjan slår till. Om skulden har pressats upp till 105, och BNP sjunker till 95, då galopperar Skulden till 110%. Då kan marknaden bli misstänksam! Förtroendet sätts på spel. Eftersom vi håller på med papperspengar, och inte guldmyntfot, så är förtroende helt avgörande.
Matematiken funkar på samma sätt om Skulden ligger på 30 och BNP 100, och skulden är 30%. Dvs om skulden ökar till 35, och sen slår lågkonjan till och BNP faller till 95, så ökar skulden till 37%. Men skillnaden mellan 37% och 110% stavas förtroende. Jag ska förklarar varför!
Om man har 105 i skuld och räntorna drar till 5%, så kostar skulden 5,25 om året. För att en budget ska vara i balans så måste primär budgeten (dvs budgetsaldot före räntekostnader) var + 5,25. Dvs primärt budgetöverskott. Detta är klart hämnaden för tillväxten. Vilket gör att BNP sjunker, och då växer skulden i %. Förtroendet naggas. Valutan försvagas. Inflationen stiger. räntorna stiger. Räntekostnaden på skulden stiger, Primära budgetsaldot måste vara ännu mer positivt, negativt för tillväxten… och så rullar det på! Alternativet är då tillåta budgetunderskott på 5,25%. Men eftersom det är räntekostnader som orsakar det, och landet egentligen inte stimuleras då primära saldot är i balans, så växer skulden utan att BNP gör det…. man hamnar lätt i en negativt spiral då också! Ett land med liten skuld kanske också betala 5% ränta, men på 35 så blir det bara 1,75 vilket är mycket mer hanterbart. Dessutom växer då skulden från en låg nivå, så man löper MYCKET mindre risk att hamna i en negativ spiral och förtroendekris.
Så ett land men en stor statsskuld ska passa sig. Det landet bör driva en balanserad budget nästan i alla lägen, bortsett från djup recession. Det är bättre med balanserad budget, låg tillväxt, låg inflation och låga räntor, än motsatsen. Den låga tillväxten gör att ekonomin så sakterliga växer ifrån sin skuld. Det tar tid, men det är priset man får betala för att man en gång kört stora underskott och byggt upp skulden. Man kan inte både ha kakan och äta den.
Ett land med låg skuld kan vara expansiv, om det behövs. Problemet är att de flesta länder med låg skuld går bättre än dem med hög skuld. Det hade varit bättre om det var tvärtom. Problemet är att det är länder med problem som tvingats ta upp skuld……. hönan och ägget liksom!
Enligt mig ska expansiv finanspolitik användas vid recession, allt annat lika. Inte för att skapa tillväxt, utan för att göra den negativa tillväxten mindre negativ.
Dvs när lågkonjan slår till så sjunker skatteintäkterna i takt med inbromsningen i ekonomin. Inte så konstigt, om färre går till jobbet så blir inkomstskatterna mindre, om alla shoppar mindre blir momsintäkterna mindre, om kapitalmarknaderna går dåligt blir reavinstskatterna mindre osv…..
Skatteintäkterna krymper, och en balanserad budget blir negativ. Om staten tvingas att balansera sin budget, så är det genom att skära i kostnaderna. Dvs skicka hem lärare och sjuksyrror. Hur bra är det i mitten på en lågkonja när privata sektorn mår dåligt? Nej det är inte så smart. DÅ ÄR DET LÄGE för expansiv Finanspolitik. Inte för att driva tillväxt, utan för dämpa konjunkturnedgången. Dvs genom att inte skicka hem sjuksyrran, så betalar man hennes lön genom lånade pengar, man gör underskott, dvs lånar pengar, ökar statsskulden.
NÄR DET INTE ÄR LÅGKONJA, alltså INTE när arbetslösheten stiger och tillväxten är negativ, som NU…. då bör man istället ligga kring en balanserad budget, dvs inte öka skulden… och låta privata sektorn driva tillväxt, om än låg. Tillväxten gör så att skulden över tid sjunker, vilket gör landet bättre rustad nästa gång recessionen slår till. Allt annat lika kommer det att vara lättare att köra underskott, ta upp skuld, låta läraren gå till jobbet på lånade pengar, än om man byggt upp skuld under icke recessionstider.
Fokus nu för tiden borde istället ligga på reformer, som egentligen är ett fint ord för att göra nåt bättre än man gjorde det tidigare….. men det är politiker i regel rätt dåliga på för det är så mycket svårare!!!
Världen har låg tillväxt, något vi verkar ha svårt att acceptera. Den är lägre pga den stora skulden bland hushåll och stat. Det är inte så konstigt att tillväxten var högre förr i världen när även skulden ökade.
Var glada för att inflationen är låg så att räntekostnaden på dagens skuld är låg. Var glada för den lilla tillväxten där är, den kunde varit negativ. Var glad för att det skapas några jobb, det kunde varit tvärtom! Sluta jämför med 1945-2007. Det är äpplen och päron… då var skulden låg och man tog upp ny skuld. Det kan vi inte göra på samma sätt längre, och det får konsekvenser.
Satsa på teknik och utbildning…. det har vi igen i framtiden!
Sverige är i en guldsits tack vare bår låga statsskuld. Vi hade kunnat låna idag, och ändå ha hög beredskap mot recession. Men varför låna när tillväxten är högre än i övriga Europa. Varför låna när nästa recession kan bli värre för oss än någon annan pga att hushållens skuldsättning är högre…… nej, vi kan lika gärna vila på hanen och därmed spara det krutet till when the shit hits the fan…. det kommer behövas då nämligen!
Den här debattartikeln markerar något historiskt i svensk näringslivshistoria. När Herr Lundberg sakta men säkert byggde upp makten och sedan skåpade ut tjänstemannamodellen och ett stycke svensk finanshistoria. Jag trodde att sådana här diskussioner bara förekom i vissa slutna grupper…. men Herr Löf kunde inte hålla sig. Ventilen höll inte, han är för bitter,
http://www.di.se/opinion/sverker-martin-lof-industrivardens-nya-strategi-forsamrar-agarstyrningen/
Kommer Lundberg eller någon annan svara på den här? Nej tror faktiskt inte det…
Lundberg är en girig och lurig fan, inget snack om saken. Men har Löf rätt? Kanske? Problemet är att jag gillar inte tjänstemannamodellen. Jag gillar ägare av kött och blod. Det spelar ingen roll, men man är aldrig lika rädd om hyrbilen som sin egen bil. Punkt!
Men jag gillar inte Wallenbergarnas modell heller. Varför ska de ha hundra gånger mer att säga till om jämfört med dem som investerat mycket mer pengar? Jag har aldrig gillat den modellen, men jag fattar varför de gillar den 🙂
Var på en dragning som handlade om svenska fastighetsmarknaden, eller rättare sagt om bostadspriser, skuldsättning och allt det där. Deras slutsats var att priserna är fundamentalt förankrade. Dvs de går att härleda direkt till fundamentala faktorer, och givet dem är priserna korrekta!
Nedan vänstra chart visar korreltionen mellan priser och disponibel inkomster. Den är mycket hög. Högra chartet visar hur priserna även korrelerar med räntan. Surprise surprise 🙂
De hade konstruerat en modell för priserna, baserat på ränta och disponebel inkomst och hittat ett mycket tydligt samband.
Under förra året, och fram tills i våras, slog priserna över. Förklaringen av detta tros vara amorteringskravets införande. Många passade helt enkelt på att byta upp sig innan vilket tryckte upp priserna mer än motiverat. Vid införandet av amorteringskravet vände priserna ner mer än motiverat, och nu väntas en uppgång igen, mot det motiverade värdet. Ska man tolka vad mäklarna säger nu så är det precis vad som håller på att hända. Modellen verkar fungera! Se nedan!
Samma modell, fast på annat sätt visar att priserna ligger rätt. Priserna är fundamentalt förankrade i ränta och lön!
Men är detta så revolutionerande egentligen? Visste vi inte att det är ränta och inkomster som styrt priserna? Jo det visste vi såklart!!!!
Logiken är enkel, Bostadsköparen går in på banken och vill ta ett bolån. Banken ger ett lånelöfte, baserat på en kalkyl där han stoppar in inkomst och ränta. Bostadsköparen går på visning med lånelöftet i fickan. Priserna blir därefter. Enkelt!
Men det borde även betyda att får vi negativ inverkan på Disp inkomster, som ex vid recession (då arbetslösheten stiger) eller vid skattehöjningar, så får det allt annat lika en negativ inverkan på priserna. En ränteuppgång likaså. Det är inte så konstigt. Har du inget jobb får du inget lån. Höjs skatten får du låna mindre. Stiger räntan får du låna mindre. Det är nämligen de nya lånen som sätter morgondagens priser. Den befintliga lånestocken är modern till den historiska prisutvecklingen.
Små förändringar av ovan ger små förändringar på priserna. Det handlar om att köparna beviljas olika stora lån. Större förändringar av räntan och disp inkomst kan ge astronomiska förändringar. Dvs stiger räntan med 1%, eller ökar lönen med 5% över en 2 års-period så får det en svagt positiv inverkan på priserna. Men drar bolåneräntorna till 5%, alternativt går vi in i en djup recession där disp inkomsterna faller bort på aggregerad basis, så riskerar vi en fastighetskrasch. Skillnaden är nämligen att vid det senare exemplet så dyker det upp forcerade säljare, plus att köparnas köpkraft är ordentligt försämrad. Vid det första exemplet påverkas bara köparens köpkraft. Säljarna påverkas inte vid små förändringar.
Det som är positivt tycker jag är att priserna är korrelerade med disp inkomsterna. Det ska dem vara. Det som är oroväckande är att de är så korrelerade med ränteförändringarna. Bankerna ger intryck att att kalkylräntan är fastspikad på en hög nivå, typ 7%. Dvs alla bolånetagare ska klara den här räntan.
Men givet korrelationen mellan PRISER och ränta,
så måste det finnas en hög korrelation mellan STORLEK PÅ LÅN och ränta, givet att det är lån som finansierar köpen och därmed sätter priset.
Alltså måste det finnas en hög korrelation mellan LÅNELÖFTE och räntan,
och det i slutändan handlar om att KALKYLräntan och marknadsräntan har hög korrelation.
Anledningen är att kalkylräntan består av en marknadsränta plus ett fast påslag.
DÄRFÖR korrelerar priserna med ränteförändringarna.
Därför är också risken att hushållen har fått låna för mycket, givet ett högre ränteläge. Dvs det finns en stor risk att det saknad motståndskraft mot högre räntor. Exakt med hur verkar ingen veta.
Ovan chart har ni sett förut. Den visar hushållens skulder i % av Disp inkosmter. Den har ökat. Skulderna har ökat snabbare än inkomsterna. Bryter man ner kurvan ser man att trenden sedan 70-talet är ganska intakt. Sedan 2011 står den ganska stilla.
Problemet med kurvan, är att den är irrelevant. Den består ju av dem som har lite eller inga lån, men kanske god disp inkomst och de som har massor med lån och liten lön. Den ger ett snitt, som är ganska ointressant. Den beskriver ett fåtal hushåll, men långt ifrån alla. Det finns alltså ingen nivå som anses vara bra, eller som säger att hushållen är RÄTT skuldsatta. Enligt mig handlar allt om individ nivå. Svenska hushåll är RÄTT skuldsatta när den rörliga bolåneräntan står i 5% och ingen tvingas sälja och flytta, och kan leva ett normalt liv och leva på sin inkomst. PUNKT. Det finns ingen annan definition. Det räcker ”i princip” att ETT hushåll inte klarar det, utan tvingas dumpa sin bostad i marknaden till ett vrakpris, så är ”kraschen” ett faktum. Lite överdrivet, men ni fattar. Priserna är vare sig högre eller lägre än senaste affären. Det senaste priset påverkar ”allas” balansräkning. Oavsett om man tänkt att sälja eller ej! Fastighetskraschen i USA triggades av sup prime lån. Låntagarna där utgjorde mindre än 7% av stocken. Det krävs några få för att skapa en krasch. Problemet är att negativt consumer confidence påverkar alla, och det påverkar i slutändan hela ekonomin. Alltså är de här aggregerade siffrorna rätt så ointressanta. Skuldproblematiken måste åtgärdas på individnivå.
Det är alltså ett problem att räntan bestämmer storleken på lånen. Det är därför det hade varit bra med ett skuldkvotstak, dvs där lönen satte ribban för hur mycket man får låna. Råkar marknadsräntan vara låg just idag, good for you! Då kan du välja mellan att amortera eller konsumera. Välj själv. Är räntan hög, ja då kan du tryggt bo kvar!
Vid den här dragningen tog man även upp:
Sverige vid internationella jämförelser. Som ex att vår skuldkvot är hög jämfört med andra länder. Så är det. Med det finns två viktiga aspekter, som faktiskt är förmildrande.
Den ena är att i Sverige äger nästan 70% sin bostad. Jämfört med ett land där 35% äger sin bostad. Klart att hushållen här har mer lån. Men i andra länder är det hyresvärdarna som sitter på skuld. Så när man gör jämförelser bör man baka in hyresvärdarnas skuld. Detta oavsett om de är privata eller statliga. Någon kanske hävdar att drar räntan så är det hyresvärden som får ta smällen. Det är en tankevurpa. Det betyder bara att hyran redan idag är så hög att det klarar en kraftig ränteuppgång. Dvs dagens hyresgäster går runt och betalar en ränta på lån på kanske 5%+?
En annan faktor är skattetrycket. I Sverige blir disponibelinkomsterna lägre pga högre skatter. I andra länder måste dock disp inkomsten finansiera mer, som ex skola och vård. Därför är det bättre att kolla på bruttolöner.
Sista grej var alla bostadsrättföreningar. Som Brf ägare har du en % i föreningen. Det betyder att du har också har en andel i föreningen lån. De borde räknas in i hushållens skuldsättning, men gör det inte. Om räntorna stiger kraftigt så kommer Brf gästerna tvingas betala föreningens stigande räntor. Ingen annan kommer att göra det! Jag hoppas bankerna i sin utlåning tar höjd för detta?
Sista råd till alla som investerar i fastighetsbolag, noterade som onoterade. Titta på hur stor deras totala skuld är. Sätt den i relation till driftnettot. Hur hög ränta får det vara på skulden, för att de ska gå breakeven? Det är inte en dum fråga att kunna svara på innan man investerar faktiskt!
Ha en fin vecka….. jag tittar på när DAX ska stänga gapet på 10,430!
Ps. Det surras mycket om hur den expansiva penningpolitiken gynnat rika människor i världen pga asset inflation. Det stämmer om man betänker att någon tar hem vinsten, dvs säljer av sin värdepappersportfölj och sätter in pengarna på banken.
Men ur ett makromässigt samhällsperspektiv, är det så enkelt?
Först vill jag varna alla som vill att allt ska vara så förenklat och lätt som möjligt. Ni kan sluta läsa nu! ur ett aggregerat samhällsperspektiv är det inte så enkelt.
1, Den rika personen säljer sin portfölj och sätter in pengarna på banken. Tjohooo! Men var kommer pengarna ifrån? Jo en annan rik köpare. (för han måste ju också vara rik, annars kan inte säljaren vara rik för det är ju samma belopp). Alltså måste någon hela tiden sitta på tillgången, då alla kan inte sitta på kontanter. En såld aktie är en köpt aktie. Alltså måste någon rik sitta på tillgången den dagen tillgången sjunker i värde. Vem är egentligen rik? Hade det varit synd om de rika, på ett aggregerat plan, om tillgångspriserna halveras imorgon? (obs ledande fråga)
2, Var har rikedom skapats? Aktieägarna till aktien X där kursen har 10 dubblats, fast vinst och utdelning halverats. Eller aktien Y som står stilla fast där vinst och utdelning har dubblats? Fråga Stefan Persson, eller någon annan förmögen person, vad de skulle välja om de fick välja mellan att aktien dubblades, eller att utdelningen dubblades (till följd av resultatet dubblades). Point being, rika människor har gynnats på ett aggregerat plan om vinsterna hade vuxit (för vinsterna tillhör aktieägarna och ligger till grund för utdelningar) för då har det skiftats ut mer Cash till den hör gruppen. Men faktum är att vinsterna på ett globalt plan, har knappt vuxit de senaste 6 åren. Det är värderingarna, dvs priserna som har galopperat iväg. Läs punkt 1 igen!!!!
3, Slutligen, centralbankerna har tryckt pengar, JA. De har primärt köpt stats- och bostadspapper. Ponera att samtliga stats- och bostadspapper förfaller imorgon. Samtliga centralbanker köper inga nya, utan har som avsikt att ta emot pengarna, och därefter makulera dem. Är det någon som har funderat på vad som händer då? Jo den asset inflation vi sett under senaste åren hade varit puts väck. Rent kassaflödesmässigt kommer bankerna dräneras på kapital, (från insättningskontona) som går åt för att köpa de av staten nyemmiterade statspapperna, varpå staten kan betala sin centralbank, varpå centralbanken makulerar pengarna, varpå statsobligationen på tillgångssidan försvinner, varpå samma belopp som kallas för Bank Reserves på CBs skuldsida sjunker med motsvarande, varpå Bank Reserves sjunker med motsvarande…. och tro det eller ej, men detta belopp matchas av det belopp som man togs ut från banken för att köpa den nyemiterade statsobligationen av staten. Centralbanken har inte gjort någon rikare. Statsskulden flyttas bara över till privata sektorn. De rika har förvisso en ny tillgång, statens skuld är nämligen deras fordran. Men det har skett genom stora värdefall på övriga tillgångar!
4, Däremot om staten kör budgetunderskott.(statsskulden är nämligen summan av historiska budgetunderskott). Då blir de rika rikare. För att sjuksyrran som får lön (trots att lönen är upplånad) kan gå till mataffären (istället för A-kassan, där hon förvisso hade gått till mataffären efteråt). Då blir hon glad för maten på bordet, men ännu gladare blir innehavaren till mataffären som tjänar mer pengar än om hon hade haft A-kassa (som är lägre än lönen). Med hjälp av vinsten har han kunnat köpa tillgångar, som stigit i värde. Han har köpt tillgångarna av någon. Denne har köpt tillgångarna av någon som köpt den av någon… men någon måste ha sålt och ligger cash. Det är dem pengarna som ligger deponerade på banken. Det är dem pengarna som kommer användas när centralbanken rullar av sina statspapper framtiden.
Många rika är bara rika på pappret. Det kommer en framtid när de blir fattigare. Men det finns några rika som kommer sitta på cash när den dagen kommer. De kommer kunna använda dem pengarna att köpa billiga tillgångar. De är nästa generations rika. Rika på pappret. Rika på riktigt är bara dem som får bäst cash flow. Problemet är att vill man ha cash flow så måste man vara beredd på att bli fattig på pappret i framtiden.
Jag kliver av det sista nu på 1,446. Av fundamentala skäl. Det finns några skäl att sitta kvar, men många att inte göra det. Risk reward suger faktiskt! Jag hoppade av tekniska benet på 1,424… snitt på 1435. Nu får det gärna tappa 10% inom de närmaste månaderna.
Längre fram så får jag återkomma till vilken omvänd Stop loss man ska ha. Dvs om den här marknaden fortsätter att ralla till 1,700, utan någon korrektion, så kan jag inte rent tekniskt stå utanför och bara titta på. Inte för att jag tror att det ska hända. Men man måste alltid ha en strategi för när man har fel. Fundamentalt kliver jag inte på förrän det blir attraktivt igen. Där spelar det ingen roll om det går upp eller ner egentligen!
Sen ska väl sägas att rent tekniskt ser det ju inte superdåligt ut. SPX stämde ex av Fib38% igår som kortsiktigt brukar vara ett bra köpläge. Å andra sidan har DAX och SPX öppnat idag med gap därnere, så optimismen kanske är lite överdriven.
Ni som följt mig vet att jag hellre säljer high/köper low, och stoppar in mig igen om jag har fel, än att sälja low / köpa high när man vet att man fått rätt. Det är egentligen en smaksak!
Rent krasst kan vi inte vara säkra på det här ska ner förrän vi bryter genom OMX 1400… fram tills dess kan allt hända!
Från USA kom det retails sales. Den kom in på 0,6% MoM mot väntat 0,6 och fg -0,3… som väntat. Control Group, som bättre fångar köplustan och har en bättre kopplingen till inflation, steg med 0,1% mot väntat 0,4 och fg -0,1. Så ur ett inflationsperspektiv var det en dålig siffra (dvs den pekar på svag konsument, dvs låg inflation). Räntemarknaden reagerade därefter, då räntorna vände ner. Dvs risken för FED höjning minskade. Vilket borde vara bra för aktier. Å andra sidan är rörelsen minimal, och ingen game changer. Sen kom core PPI. Den landade på 1,2% YoY mot väntat 1,2 och fg 1,0. Siffran har alltså repat sig i takt med att dollarns YoY effekt klingat av. Michigan som egentligen guidar Retail sales kom in på 87,9 mot väntat 91,8 och fg 91,2. Märkligt svag siffra, och pekar inte på en stark återhämtning för konsumenten. Räntorna borde backa på den här vilket är bra för aktier.
Således kan man säga att dagens dataskörd är marginellt BRA för aktier.
Ps. Sen vet ni väl att mina historiska köp/sälj är UTMÄRKTA Omvända sälj/köp signaler på kort sikt. Så vill man göra sig en hacka så kan man nog köpa nu på en veckas sikt…. 😉 Ds
ps. Läste att Söderberg och Partners Trygghetsfonder har fått kritik (SvD). Handelsbanken och Swedbank har också sådana. Jag vet inte exakt hur de är uppbyggda men de säger att de aldrig kan falla med mer än 10%. Det är ju bra :-). Den typen av försäkring kan man ju köpa själv genom att köpa säljoptioner i index. Ska man skydda en hel portfölj så tror jag det kostar ca 5-7% av portföljvärdet. Det gjorde det för några år sedan i alla fall. Så visst, kapitalet är skyddat mot större nedgångar än 10%, men är marknaden flat så backar din portfölj med 5-7%. Är marknaden upp 20% så är din portfölj med ca 10%. Det är en dyr försäkring.
Om du inte ska ha pengarna på många år, hur bör man tänka då? Tja, om börsen halveras från ett år till ett annat är egentligen ganska ointressant. Det intressanta är om den här fonden efter 10 år står högre än index. Dvs har det varit smart att försäkra portföljen mot nedgång. Tyvärr inte. Över säg 10 år kommer marknaden att vara ner kraftigt, låt säga 50%, under minst en gång. Då är din fond ner 10%. Gööötttt. Men du köper ju den här försäkringen under samtliga år. Så om du portfölj är 100kr dag 1. Du köper försäkring för 7kr X 10 år=70kr. Men du sparar 40 kr under ett år när marknaden är ner. Så är det ingen vidare kalkyl. Break even borde vara någonstans kring 6 år. Dvs på 6 år lägger du ca 42kr på försäkringen, men sparar 40kr vid en sättning. Det bästa hade varit om du vet att marknaden kraschar under de närmaste 12 månaderna. Då är 7kr ett lågt pris. Men om du bara vet att den kommer krascha inom en 10 års period, ja då är 70kr ett högt pris. Över tid är detta alltså en dålig produkt. På kort sikt är det en bra produkt… om du vet att det ska krascha, och det vet man inte! Så i relation till sannolikheten så är kanske inte 7k så billigt heller. Kort och gott. Det är bättre att ta ner risken när marknaden har utvecklats starkt, och värderingen känns anstängd, och sen göra tvärtom när det omvända råder. Det funkar inte alltid på kort sikt, men på lång sikt är det grymt. Tro mig!
ds.
Det finns kanske en och annan som frågar sig detta?
Många tror att hela sättningen beror på Ericson, men faktum är att OMX tapp från 1468 ner till 1422 igår matchas exakt av Stoxx600 och DAX rörelse, ex valuta. Ink valuta så slår de ca 0,7% vilket är Ericssons inverkan. Point being, skyll inte korrektionen på Ericson. Det har korrigerat överallt!
Det bildades en del gap i DAX mfl igår, men som håller på att stängas idag. Det rimmar med att OMX ska testa 1445-1450 ungefär. Frågan är om det räcker där, eller det ska fortsätta upp?
Tittar jag tekniskt kan det fortfarande bildas en top under sista två veckorna av oktober. Det skulle rimma rätt väl med att marknaden prisar in Clinton, så att när hon väl vinner så får vi en Buy the rumour – sell on facts situation. Rent tekniskt hade det också varit vackert med en botten i november, helst de två första veckorna.
Jag noterar två ytterligare saker. Q3 som kommer in dåligt får storstryk. Marknaden på den här nivån har ingen pardon på nedrevideringar (som dåliga rapporter oftast leder till) och varje dag som räntorna tar ett hopp upp i USA (mot bakgrund av nåt hökigt) så orkar inte marknaden stiga utan tvärtom. Multiplarna är väldigt känsliga för högre räntor. Ska vi verkligen få en höjning i december, så har räntorna inte prisat in detta. 2 åringen borde ex stiga till minst 1%. Sen behöver vi såklart avvakta datan i november och december för att vara säkra på höjningen, men som sagt, det finns faktorer som tynger.
Detta sammantaget pekar på OMX kan ha toppat ur, även om ett Clinton glädje rally närmaste 2 veckorna kan ta oss upp till 1475-1500 också!
Det som hade varit fint nu hade varit en sättning på ca 10% inom de närmaste 3-4 månaderna… och sen ett rally på kanske 35% inom de påföljande 12 månaderna.
Idag kommer det lite data från USA, bla Retail sales, PPI och Prel Michigan. Igår kom det importpriser som visade på -1,1% mot väntat -1,0 och fg -2,2%. Dvs den importerade deflationen har nu helt försvunnit vilket är intressant när man tittar på senaste Kina skörden.
Kina.
Valuta reserven kom in på 3,166 mdr mot väntat 3,180 och fg 3,185…. jag kan tycka det är lite men marknaden gillade inte siffran alls och Renminbin försvagades ytterligare. En titt på Spot kurvan ger mig kalla kårar och en deja vu över Aug-15 och Jan-16. Särskilt om FED höjer i december och Dollarn stärks kraftigt…. då borde vi få en ny Kina frossa serverad på silverfat! Är det vad som triggar sättningen efter Clinton euforin? Jag spekulerar såklart!
Exporten kom in på -10% mot väntat -3,3 och fg -2,8… mycket svagt och detta mot bakgrund att kunderna ska vara starka, och valutan är svagare. Oroväckande!
Importen kom in på -1,9% YoY mot väntat 0,6 och fg 1,5… gäsp
CPI kom in på 1,9% mot väntat 1,6 och fg 1,3… ooops. Visserligen snittar inflationen ca 2% senaste 4 åren, så den är ju fortsatt låg…. men är på väg upp!
PPI visar det amerikanska importpriser visar. Dvs att vi inte längre importerar deflation från Kina. Den kom in på +0,1% mot väntat -0,3 och fg -0,8. snittet sedan 2012 har legat på -2,5%. Oroväckande? Njae, vi kanske inte importerar deflation, men knappast inflation heller. Givet varningssignalerna i Kinas ekonomi ser jag inte heller hur inflationen, rensad för mat och energi (och särskilt griskött som väger tungt och är volatilt) ska ta fart. Snarare ligga stilla!!!!
Det kommer mer Kina data närmaste veckan… så jag kommer återkomma i ämnet!
Men som sagt, det kan mycket väl gasa upp till OMX 1500 på kort sikt, men risken är nästan större att det INTE gör det…. så jag står och väger om att hoppa av. Det hade jag ju ändå tänkt att göra.
Trevlig helg!
Innan vi kastar oss över dagens inflationssiffra vill jag slå ett slag för en intervju med Stefan Ingves. Okej den är inte på skithög nivå, men det ger ändå bilden av en rätt sansad klok man. Det kan ju alla ni som tycker Riksbanken tar helt galna beslut och inte har en aning om vad de sysslar med fundera på!
Hursomhelst, idag inflationsdata från Sverige, den underliggande inflationstakten rensat för räntor steg med 1,2% mot väntat 1,5 och fg 1,4.
http://www.di.se/nyheter/viktor-munkhammar-en-riktig-besvikelse/
Okej, det är bara en siffra, och det kanske vänder upp framöver. MEN DI har rätt, att tala om en stigande trend, som gärna Riksbanken gör, är att ta i. De vill gärna att det ska vara en trend uppåt, men verkligheten kanske bjuder på nåt annat. Om man betänker att tillväxten verkar växla ner nu, och väntas göra det nästa år, så har jag lite svårt att se hur den ska orka leta sig tillbaka mot 2%.
Vissa ekonomer skriker att nu blir det räntesänkning med 25 prickar. Är det så?
Låt oss vara lite teoretiska. Valutorna styrs först och främst genom realräntespreadens förändringar. Jag har gått igenom detta tidigare, men kort kan sägas att stiger den svenska förväntade realräntan (definierat som 3m statsskuldväxel minus förväntad kärninflationen) vis à vis den Europeiska dito…. Då stärks kronan mot euron.
På sistone har Fed haft en rätt hökig ton, vad har hänt, jo amerikanska räntor stiger, dvs realräntespreaden ökar, och således stärks dollarn mot kronan, eftersom svenska räntor och inflationsutsikter inte rört sig. Kronan har även försvagats mot euron. Detta då även ECB har slagit an en mer hökig ton än väntat. De verkar inte vilja 1, förlänga QE programmet och de verkar inte 2, vilja utvidga köpen. Därför har kronan varit svag.
Men idag försvagas kronan när inflationen kommer in lägre än väntat. Lägre inflation innebär ju högre realränta, och borde allt annat lika stärka kronan. Varför blev det inte så? Jo för att räntorna föll. Varför gjorde dem det? Jo för att marknaden tror att Ingves kommer sänka räntan.
Men jag skulle inte varit så säker:
1, det faktum att ECB och Fed håller en smått hökig ton, så är Ingves duvig per automatik, även om han inte gör ett skvatt.
2, kronan är svag nu, det gillar han. Marknadskrafterna verkar åstadkomma det han vill utan att han behöver göra nåt
3, siffran är EN månadssiffra…. Jag antar att RB skulle vilja avvakta och se om trenden håller i sig.
4, kronans svaghet just nu kan potentiellt ge en knuff åt inflationen längre fram
Om detta stämmer, dvs att RB inte kommer göra nåt, så kan kronförsvagningen, på kort sikt, sjunga på sista versen.
Vad kommer hända med ECB och Feds politik framöver? Jag skulle vilja illustrera det med ett fiktivt samtal mellan Draghi och Yellen och även Ingves:
Yellen ringer Mario, tjena hur är läget?
Mario, jo tack det är bra, hur går det för er
Yellen, jo tack det går bra. Vi tycker det är dags att lyfta bort den expansiva Penningpolitiken och röra oss så sakteliga mot en mer balanserad PP, genom att höja räntan. Ja givet att datan fortsätter att rulla in okej, och ingen black swan seglar upp, vilket man inte kan vara så säker på. Vi har ju val också men tack och lov ser det ut som om Clinton kommer att vinna. Men säker kan man aldrig vara!
Mario, hehe ja det låter ju vettigt, och du har ju dessutom kommunicerat att du vill, kan och bör höja räntan ett tag nu.
Yellen, vad bra att du håller med. Men jag har ett problem. Det är nämligen så att sist vi var Hökiga och höjde, du vet i december förra året, så var resten av världen, ni inkluderade, fortsatt duviga. Detta innebar att dollarn stärktes med som mest 20%. Helt enligt realränte resonemanget.
Mario, jo jag minns det, och vi ville ju stimulera i det läget så er hökighet var välkommen. Ja du vet hur seg tillväxten, jobbskapande och inflationstendenserna har varit, och fortfarande är, i Europa. Så då hade vi inte mycket till val. Vi var ju även tvingade till att gasa på QE i våras.
Yellen, Jo men visst, men mycket av problemen med oljan och Kina, var ju pga den starka dollarn. Så om vi höjer, och alla andra sitter på händerna, så lär den stärkas igen, och då är det risk att samma typ av problem dyker upp igen. Dessutom gör en stark dollar att vår export går trögt, att inhemska företag får svårt att konkurrera med utländska företag som säljer billigt och våra företag som har döttrar utomlands får se sina vinster sjunka ihop med försvagade valutor. Vår ekonomi går hyfsat och vi vill höja. Men om vi höjer får vi problem med valutan som tvingar oss att backa från vår politik nästan direkt. Dessutom får ni också problem!!!!
Mario, ja du har ju helt rätt. Men vad vill du vi ska göra?
Yellen, ja den här gången kanske ni inte ska utnyttja vår hökighet till er egen fördel, dvs ett sätt för er att automatiskt bli duviga. Det ligger i bådas intresse att dollarn håller sig kring 1,10 +\- 0,05 mot euron. Det är som att kissa i byxan, varmt och skönt i början, men sen…
Mario, jag lyssnar
Yellen, jag tror inte ni behöver höja räntan, och det förstår jag att ni inte riktigt är i stånd till. Men ni kanske inte måste utvidga QE programmet, utan kanske mer snacka i termer av tapering. Inte för att ni behöver göra nåt pronto, men ni kanske kan tala om att behovet av QE inte är lika akut, och ni börjar fundera på en morgondag utan QE. Säg nåt i stil med att marginaleffekten av ytterligare QE är begränsad. Att QE fungerat men att det är dags för privata sektorn att börja ta större plats i ekonomin.
Mario, okej, jag förstår hur du menar och det låter ju inte helt orimligt. Britterna ska förvisso ansöka om urträde nästa år. Vi har även vissa lokala problem med banker. Jag vet inte hur marknaden tar emot det.
Yellen, nej det är ju lite av semi-svarta svanar det där, men vi behöver ju inte måla fan på väggen. Ingen vet hur reaktionen blir. Brexit borde vara rätt väntad med tanke på hur Mrs May snackar. Förhoppningsvis blir inte brexit en stor grej förrän de verkligen går ur, och då har avtalet en stor betydelse och det lär inte vara klart på lång tid. Då kanske de till och med skiter i det.
Mario, sant, jag vill ändå bara flagga för det.
Yellen, ja, och det förstår jag.
Mario, nej men det låter bra, vi kör på det. Givet att datan inte kapsejsar totalt…. Då får vi höras igen och sätta oss vid ritbordet.
Yellen, ja det här med makroutveckligen är svårprognostiserad. Jag kan inte fatta att marknaden fortfarande lyssnar på våra prognoser… Vi har ju konstant fel.
Mario, hehe ja så är det. Och även om vi trodde att tillväxten kommer bli svag och inflationen kommer falla, så kan vi ju inte säga det heller. Vi har ju ett signal värde, och måste sprida en viss optimism. Men tycker du verkligen att marknaden lyssnar på våra prognoser. Jag tycker marknaden verkar mer följa FED funds rate etc.
Yellen, hehe så sant broder. Marknaden verkar veta mer än oss, då Fed Funds rate har rätt varje gång!
Mario, Men marknaden vet ju inte heller. Den tittar bara på makro, precis som vi. Trillar makro ihop så måste vi hålla vid den expansiva PP ju, även om vi säger att vi vill nåt annat.
Yellen, ja makro styr allt. Synd att det inte är vi som styr makro genom våra prognoser.
Mario, har ni inte hittat nåt bra sätt att prognostisera makro på?
Yellen, nej det är svårt. För nåt år sen när datan såg bra ut, så började vi bli Hökiga, och då stärktes dollarn, och vips blev makro dålig. Hade vi aldrig sagt nåt så hade kanske inte makro försämrats. Är makro stark så vill vi vara hökigare, men då blir makro dålig. Jag vet liksom inte hur jag ska komma runt det där. Lite moment 22.
Mario, nej det är knepigt. Synd att världsekonomin inte växer dubbelt så snabbt. Då hade vår roll inte varit lika viktig, och då hade vi kunnat agera utan att det hade fått så stora konsekvenser.
Yellen, sant, men världen växer ju långsammare pga av den aggregerde skulden hos stat och hushåll… Och tack vare skulden så spelar räntepolitiken en jäkla roll. Jag har räknat på det. En räntehöjning på 1% idag, får en lika stor negativ effekt på staters, hushåll och företags kassaflöden (i form av högre räntekostnader) som en höjning med 2% för 10 år sedan.
Mario, ja det är synd att skulden är så stor
Yellen, ja men samtidigt är ju inflationen strukturellt lägre, och då är ju även räntorna strukturellt lägre. Detta i sig borgar för en högre skuld än tidigare. Så det är inte så konstigt. Men frågan är om skulden är FÖR hög? Statsskulderna är ju höga pga av våra budgetunderskott, som vi var tvungna att ta till annars hade vi haft 20% arbetslöshet, och ännu större problem. Att folk inte fattar den kopplingen att om vi hårdnaggat hade kört en balanserad budget under åren 2008-2013, så X antal tusen, kanske miljoner, offentlig anställda fått sluta sina jobb. Då hade vi inte haft Great Recession som varade i 1,5 år, utan The mother of all Depressions som hade varat i 15 år. Sen har det ju inneburit att våra statsskulder dubblats. Trist, men vad hade vi för val.
Mario, jo jag vet, vi gjorde rätt. Men tillbaks till hushållen, jag bara nästan tycka det är synd att hushållen tillåtits ta så stora lån, trots att räntorna är så låga. De saknar liksom motståndskraft om de blir av med jobbet eller räntorna drar. De kommer har svårt att bli skuldfria, som de äldre generationerna.
Yellen, ja men det är inget vi kan ändra på nu… Vi ska ändå vara glada för Globalisering och Digitalisering, då det medfört tillväxt och strukturellt låg inflation. Produktivitetsförbättringar etc….
Mario, Jo det är sant. Men det har funnits förlorare på globaliseringen också. Alla dem som inte har en ordentlig utbildning och får nåt jobb, och är orolig för att staten inte kan skydda dem. De är pissed off och röstar på tvivelaktiga politiker.
Yellen, ja det är tråkigt. Lyckligtvis behöver inte vi bry oss om politiken. Men hur gör vi going forward?
Mario, du vi gör som du har sagt, givet att datan håller i sig. Jag måste lägga på för min kompis Ingves ringer nu… Hej då
Ingves, tjena Mario, hur är läget?
Mario, tjena, jo det är bra. Hur mår du med 3%+ tillväxt, statsskuld 35%, budget i balans, överskott i handelsbalansen, stark jobbtillväxt och en inflation som åtminstone är över 1%. Vill du byta jobb med mig?
Ingves, hehe ja man borde kanske borde må bättre. Relativt er går det ju bra, men jag är ändå rätt orolig. Tillväxten var en ren räntedopningseffekt. Folk med stora bolån har kalkylerat med väsentligt högre räntor, och när de föll fick de massa pengar över som de shoppar för. Så det är en märklig tillväxt, som knappast är uthållig. Tvärtom börjar nog folk konsumera mindre när de ser all oro ute i världen. Torts att de kan. Statsskulden är bra, men våra politiker är allergiska mot budgetunderskott. Så där lär inte hända nåt förrän det blir recession. Överskott i handelsbalansen ja, fast trenden är på nedåtgående. Importen stiger för att vi shoppar så mycket. Du ska se alla fina bilar på Stureplan. Exporten går trögt, trots att kronan är undervärderad. Kunderna är helt enkelt för svaga. Har du inga pengar spelar det ingen roll om det är REA. Jobbtillväxten riskerar att komma av sig när tillväxten mattas av. Jag undrar vad ni har för planer?
Mario, jag tycker nästan synd om dig, nästan. Nej skämt åsido, jag pratade nyss med Yellen och hon vill höja i december, men hon vill inte ha nytt kaos i likhet med q1 i år. Så hon manar till att vi ska agera på ett sätt som håller valutan stabil, trots att hon höjer. Dessutom är Euron något undervärderad enligt REER så jag har ju lite svårt att slå mynt av hennes hökighet. Jag sa ja!
Ingves, jag förstår dig. Men om du inte drar på med nya stimulanser så kanske jag också kan hålla mig. Kronan har ändå försvagats en del. Förvisso på förväntningar att jag ska göra nåt, så den kanske stärks när jag inte gör det. Men det är en risk jag får ta. Inflationssiffrorna var lite sämre sist, å andra sidan så kanske de lyfter igen mot bakgrund av att kronan är svag nu. På lite sikt är jag orolig över våra hushålls skuldsättning. Risk att den är för hög. Inte kul om folk tappar jobbet vid en recession, eller räntorna drar.
Mario, men säger inte bankerna att de är restriktiva när de lånat ut?
Ingves, jo de säger det, men det ger jag inte mycket för. Tvärtom verkar de tävla om vem som lånar ut mest för att ta marknadsandelar. Mina grannar med två vanliga jobb har 8mkr i lån, när de köpte ett hus för 12mkr. Det är nästan 7X bruttoinkomsten. Vad har de för motståndskraft mot högre räntor. Nej bankerna är greedy!
Mario, men gör inte FI och politikerna nåt
Ingves, nej de är för svaga och populistiska. Vi har ju dessutom bostadsbrist, och i det läget göra det svårare att ta lån gör ju inte saken bättre
Mario, men priserna är ju en funktion av lånens storlek, inte tvärtom?
Ingves, ja men de verkar inte fatta det! De införde ett amorteringskrav iallafall! Inte bästa verktyget, men bättre än inget.
Mario, usch ja. Men du erbjuder minusränta iallafall, så efter ränteavdrag betalar hushållen 1% i ränta. Det är ju bra!!!
Ingves, precis men jag kanske inte kommer kunna hålla det på sikt. Jag menar redan nu är ju du och jag inne på en lite hökigare linje med tanke på vad Yellen vill göra…
Mario, fattar. Då kanske de ska vara glada att inflationen kom in lite light häromdagen, så räntehöjningen dröjer ännu lite längre.
Ingves, hehe, ja så kan man ju också se på det. Bara det inte leder till ännu fler överskuldsatta för då kan det sluta i tårar. Jag måste lägga på nu! Eftersom du vilar på hanen så kan jag också göra det. Ville bara kolla! Hade du agerat så hade jag också tvingats agera, annars stärks kronan för mycket, och det är kass nu när tillväxt och inflation bromsat in. Du höjer väl inte räntan förresten?
Mario, absolut inte. Först ska vi bara börja prata om att behovet av QE inte är lika stort, sen ska vi avsluta QE, sen i sista skede inleda med räntehöjningar. Precis som FED gjorde. Fast vi gör det med en fördröjning, så som det alltid har varit. Bra att du är med på vår linje! Det här dolda valutakriget som vi höll på med innan var ju dömt att misslyckas ändå. Det är dem alltid på lång sikt. Men just då hade vi inte mycket till val.
Ingves, sant, vår gain när valutorna försvagades var USAs och vissa utvecklingsmarknaders loss. Deras loss påverkade till slut oss, Valutor är trots allt ett nollsummespel totalt sett.
Ok bra, jag ligger lågt då.
Mario, bra, vi håller kontakten!
Hej
Kortsikt's Blog 