Kortsikt's Blog

Var på en dragning som handlade om svenska fastighetsmarknaden, eller rättare sagt om bostadspriser, skuldsättning och allt det där. Deras slutsats var att priserna är fundamentalt förankrade. Dvs de går att härleda direkt till fundamentala faktorer, och givet dem är priserna korrekta!

Nedan vänstra chart visar korreltionen mellan priser och disponibel inkomster. Den är mycket hög. Högra chartet visar hur priserna även korrelerar med räntan. Surprise surprise 🙂

De hade konstruerat en modell för priserna, baserat på ränta och disponebel inkomst och hittat ett mycket tydligt samband.

Under förra året, och fram tills i våras, slog priserna över. Förklaringen av detta tros vara amorteringskravets införande. Många passade helt enkelt på att byta upp sig innan vilket tryckte upp priserna mer än motiverat. Vid införandet av amorteringskravet vände priserna ner mer än motiverat, och nu väntas en uppgång igen, mot det motiverade värdet. Ska man tolka vad mäklarna säger nu så är det precis vad som håller på att hända. Modellen verkar fungera! Se nedan!

Samma modell, fast på annat sätt visar att priserna ligger rätt. Priserna är fundamentalt förankrade i ränta och lön!

Men är detta så revolutionerande egentligen? Visste vi inte att det är ränta och inkomster som styrt priserna? Jo det visste vi såklart!!!!

Logiken är enkel, Bostadsköparen går in på banken och vill ta ett bolån. Banken ger ett lånelöfte, baserat på en kalkyl där han stoppar in inkomst och ränta. Bostadsköparen går på visning med lånelöftet i fickan. Priserna blir därefter. Enkelt!

Men det borde även betyda att får vi negativ inverkan på Disp inkomster, som ex vid recession (då arbetslösheten stiger) eller vid skattehöjningar, så får det allt annat lika en negativ inverkan på priserna. En ränteuppgång likaså. Det är inte så konstigt. Har du inget jobb får du inget lån. Höjs skatten får du låna mindre. Stiger räntan får du låna mindre. Det är nämligen de nya lånen som sätter morgondagens priser. Den befintliga lånestocken är modern till den historiska prisutvecklingen.

Små förändringar av ovan ger små förändringar på priserna. Det handlar om att köparna beviljas olika stora lån. Större förändringar av räntan och disp inkomst kan ge astronomiska förändringar. Dvs stiger räntan med 1%, eller ökar lönen med 5% över en 2 års-period så får det en svagt positiv inverkan på priserna. Men drar bolåneräntorna till 5%, alternativt går vi in i en djup recession där disp inkomsterna faller bort på aggregerad basis, så riskerar vi en fastighetskrasch. Skillnaden är nämligen att vid det senare exemplet så dyker det upp forcerade säljare, plus att köparnas köpkraft är ordentligt försämrad. Vid det första exemplet påverkas bara köparens köpkraft. Säljarna påverkas inte vid små förändringar.

Det som är positivt tycker jag är att priserna är korrelerade med disp inkomsterna. Det ska dem vara. Det som är oroväckande är att de är så korrelerade med ränteförändringarna. Bankerna ger intryck att att kalkylräntan är fastspikad på en hög nivå, typ 7%. Dvs alla bolånetagare ska klara den här räntan.

Men givet korrelationen mellan PRISER och ränta,

så måste det finnas en hög korrelation mellan STORLEK PÅ LÅN och ränta, givet att det är lån som finansierar köpen och därmed sätter priset.

Alltså måste det finnas en hög korrelation mellan LÅNELÖFTE  och räntan,

och det i slutändan handlar om att KALKYLräntan och marknadsräntan har hög korrelation.

Anledningen är att kalkylräntan består av en marknadsränta plus ett fast påslag.

DÄRFÖR korrelerar priserna med ränteförändringarna.

Därför är också risken att hushållen har fått låna för mycket, givet ett högre ränteläge. Dvs det finns en stor risk att det saknad motståndskraft mot högre räntor. Exakt med hur verkar ingen veta.

Ovan chart har ni sett förut. Den visar hushållens skulder i % av Disp inkosmter. Den har ökat. Skulderna har ökat snabbare än inkomsterna. Bryter man ner kurvan ser man att trenden sedan 70-talet är ganska intakt. Sedan 2011 står den ganska stilla.

Problemet med kurvan, är att den är irrelevant. Den består ju av dem som har lite eller inga lån, men kanske god disp inkomst och de som har massor med lån och liten lön. Den ger ett snitt, som är ganska ointressant. Den beskriver ett fåtal hushåll, men långt ifrån alla. Det finns alltså ingen nivå som anses vara bra, eller som säger att hushållen är RÄTT skuldsatta. Enligt mig handlar allt om individ nivå. Svenska hushåll är RÄTT skuldsatta när den rörliga bolåneräntan står i 5% och ingen tvingas sälja och flytta, och kan leva ett normalt liv och leva på sin inkomst. PUNKT. Det finns ingen annan definition. Det räcker ”i princip” att ETT hushåll inte klarar det, utan tvingas dumpa sin bostad i marknaden till ett vrakpris, så är ”kraschen” ett faktum. Lite överdrivet, men ni fattar. Priserna är vare sig högre eller lägre än senaste affären. Det senaste priset påverkar ”allas” balansräkning. Oavsett om man tänkt att sälja eller ej! Fastighetskraschen i USA triggades av sup prime lån. Låntagarna där utgjorde mindre än 7% av stocken. Det krävs några få för att skapa en krasch. Problemet är att negativt consumer confidence påverkar alla, och det påverkar i slutändan hela ekonomin. Alltså är de här aggregerade siffrorna rätt så ointressanta. Skuldproblematiken måste åtgärdas på individnivå.

Det är alltså ett problem att räntan bestämmer storleken på lånen. Det är därför det hade varit bra med ett skuldkvotstak, dvs där lönen satte ribban för hur mycket man får låna. Råkar marknadsräntan vara låg just idag, good for you! Då kan du välja mellan att amortera eller konsumera. Välj själv. Är räntan hög, ja då kan du tryggt bo kvar!

Vid den här dragningen tog man även upp:

Sverige vid internationella jämförelser. Som ex att vår skuldkvot är hög jämfört med andra länder. Så är det. Med det finns två viktiga aspekter, som faktiskt är förmildrande.

Den ena är att i Sverige äger nästan 70% sin bostad. Jämfört med ett land där 35% äger sin bostad. Klart att hushållen här har mer lån. Men i andra länder är det hyresvärdarna som sitter på skuld. Så när man gör jämförelser bör man baka in hyresvärdarnas skuld. Detta oavsett om de är privata eller statliga. Någon kanske hävdar att drar räntan så är det hyresvärden som får ta smällen. Det är en tankevurpa. Det betyder bara att hyran redan idag är så hög att det klarar en kraftig ränteuppgång. Dvs dagens hyresgäster går runt och betalar en ränta på lån på kanske 5%+?

En annan faktor är skattetrycket. I Sverige blir disponibelinkomsterna lägre pga högre skatter. I andra länder måste dock disp inkomsten finansiera mer, som ex skola och vård. Därför är det bättre att kolla på bruttolöner.

Sista grej var alla bostadsrättföreningar. Som Brf ägare har du en % i föreningen. Det betyder att du har också har en andel i föreningen lån. De borde räknas in i hushållens skuldsättning, men gör det inte. Om räntorna stiger kraftigt så kommer Brf gästerna tvingas betala föreningens stigande räntor. Ingen annan kommer att göra det! Jag hoppas bankerna i sin utlåning tar höjd för detta?

Sista råd till alla som investerar i fastighetsbolag, noterade som onoterade. Titta på hur stor deras totala skuld är. Sätt den i relation till driftnettot. Hur hög ränta får det vara på skulden, för att de ska gå breakeven? Det är inte en dum fråga att kunna svara på innan man investerar faktiskt!

Ha en fin vecka….. jag tittar på när DAX ska stänga gapet på 10,430!

Ps. Det surras mycket om hur den expansiva penningpolitiken gynnat rika människor i världen  pga asset inflation. Det stämmer om man betänker att någon tar hem vinsten, dvs säljer av sin värdepappersportfölj och sätter in pengarna på banken.

Men ur ett makromässigt samhällsperspektiv, är det så enkelt?

Först vill jag varna alla som vill att allt ska vara så förenklat och lätt som möjligt. Ni kan sluta läsa nu! ur ett aggregerat samhällsperspektiv är det inte så enkelt.

1, Den rika personen säljer sin portfölj och sätter in pengarna på banken. Tjohooo! Men var kommer pengarna ifrån? Jo en annan rik köpare. (för han måste ju också vara rik, annars kan inte säljaren vara rik för det är ju samma belopp). Alltså måste någon hela tiden sitta på tillgången, då alla kan inte sitta på kontanter. En såld aktie är en köpt aktie.  Alltså måste någon rik sitta på tillgången den dagen tillgången sjunker i värde. Vem är egentligen rik? Hade det varit synd om de rika, på ett aggregerat plan, om tillgångspriserna halveras imorgon? (obs ledande fråga)

2, Var har rikedom skapats? Aktieägarna till aktien X där kursen har 10 dubblats, fast vinst och utdelning halverats. Eller aktien Y som står stilla fast där vinst och utdelning har dubblats? Fråga Stefan Persson, eller någon annan förmögen person, vad de skulle välja om de fick välja mellan att aktien dubblades, eller att utdelningen dubblades (till följd av resultatet dubblades). Point being, rika människor har gynnats på ett aggregerat plan om vinsterna hade vuxit (för vinsterna tillhör aktieägarna och ligger till grund för utdelningar) för då har det skiftats ut mer Cash till den hör gruppen. Men faktum är att vinsterna på ett globalt plan, har  knappt vuxit de senaste 6 åren. Det är värderingarna, dvs priserna som har galopperat iväg. Läs punkt 1 igen!!!!

3, Slutligen, centralbankerna har tryckt pengar, JA. De har primärt köpt stats- och bostadspapper. Ponera att samtliga stats- och bostadspapper förfaller imorgon. Samtliga centralbanker köper inga nya, utan har som avsikt att ta emot pengarna, och därefter makulera dem. Är det någon som har funderat på vad som händer då? Jo den asset inflation vi sett under senaste åren hade varit puts väck. Rent kassaflödesmässigt kommer bankerna dräneras på kapital, (från insättningskontona) som går åt för att köpa de av staten nyemmiterade statspapperna, varpå staten kan betala sin centralbank, varpå centralbanken makulerar pengarna, varpå statsobligationen på tillgångssidan försvinner, varpå samma belopp som kallas för Bank Reserves på CBs skuldsida sjunker med motsvarande, varpå Bank Reserves sjunker med motsvarande…. och tro det eller ej, men detta belopp matchas av det belopp som man togs ut från banken för att köpa den nyemiterade statsobligationen av staten. Centralbanken har inte gjort någon rikare. Statsskulden flyttas bara över till privata sektorn. De rika har förvisso en ny tillgång, statens skuld är nämligen deras fordran. Men det har skett genom stora värdefall på övriga tillgångar!

4, Däremot om staten kör budgetunderskott.(statsskulden är nämligen summan av historiska budgetunderskott).  Då blir de rika rikare. För att sjuksyrran som får lön (trots att lönen är upplånad) kan gå till mataffären (istället för A-kassan, där hon förvisso hade gått till mataffären efteråt). Då blir hon glad för maten på bordet, men ännu gladare blir innehavaren till mataffären som tjänar mer pengar än om hon hade haft A-kassa (som är lägre än lönen). Med hjälp av vinsten har han kunnat köpa tillgångar, som stigit i värde. Han har köpt tillgångarna av någon. Denne har köpt tillgångarna av någon som  köpt den av någon… men någon måste ha sålt och ligger cash. Det är dem pengarna som ligger deponerade på banken. Det är dem pengarna som kommer användas när centralbanken rullar av sina statspapper  framtiden.

Många rika är bara rika på pappret. Det kommer en framtid när de blir fattigare. Men det finns några rika som kommer sitta på cash när den dagen kommer. De kommer kunna använda dem pengarna att köpa billiga tillgångar. De är nästa generations rika. Rika på pappret. Rika på riktigt är bara dem som får bäst cash flow. Problemet är att vill man ha cash flow så måste man vara beredd på att bli fattig på pappret i framtiden.

Jag kliver av det sista nu på 1,446. Av fundamentala skäl. Det finns några skäl att sitta kvar, men många att inte göra det. Risk reward suger faktiskt! Jag hoppade av tekniska benet på 1,424… snitt på 1435. Nu får det gärna tappa 10% inom de närmaste månaderna.

Längre fram så får jag återkomma till vilken omvänd Stop loss man ska ha. Dvs om den här marknaden fortsätter att ralla till 1,700, utan någon korrektion, så kan jag inte rent tekniskt stå utanför och bara titta på. Inte för att jag tror att det ska hända. Men man måste alltid ha en strategi för när man har fel. Fundamentalt kliver jag inte på förrän det blir attraktivt igen. Där spelar det ingen roll om det går upp eller ner egentligen!

Sen ska väl sägas att rent tekniskt ser det ju inte superdåligt ut. SPX stämde ex av Fib38% igår som kortsiktigt brukar vara ett bra köpläge. Å andra sidan har DAX och SPX öppnat idag med gap därnere, så optimismen kanske är lite överdriven.

Ni som följt mig vet att jag hellre säljer high/köper low, och stoppar in mig igen om jag har fel, än att sälja low / köpa high när man vet att man fått rätt. Det är egentligen en smaksak!

Rent krasst kan vi inte vara säkra på det här ska ner förrän vi bryter genom OMX 1400… fram tills dess kan allt hända!

Från USA kom det retails sales. Den kom in på 0,6% MoM mot väntat 0,6 och fg -0,3… som väntat. Control Group, som bättre fångar köplustan och har en bättre kopplingen till inflation, steg med 0,1% mot väntat 0,4 och fg -0,1. Så ur ett inflationsperspektiv var det en dålig siffra (dvs den pekar på svag konsument, dvs låg inflation). Räntemarknaden reagerade därefter, då räntorna vände ner. Dvs risken för FED höjning minskade. Vilket borde vara bra för aktier. Å andra sidan är rörelsen minimal, och ingen game changer. Sen kom core PPI. Den landade på 1,2% YoY mot väntat 1,2 och fg 1,0. Siffran har alltså repat sig i takt med att dollarns YoY effekt klingat av. Michigan som egentligen guidar Retail sales kom in på 87,9 mot väntat 91,8 och fg 91,2. Märkligt svag siffra, och pekar inte på en stark återhämtning för konsumenten. Räntorna borde backa på den här vilket är bra för aktier.

Således kan man säga att dagens dataskörd är marginellt BRA för aktier.

Ps. Sen vet ni väl att mina historiska köp/sälj är UTMÄRKTA Omvända  sälj/köp signaler på kort sikt. Så vill man göra sig en hacka så kan man nog köpa nu på en veckas sikt…. 😉 Ds

ps. Läste att Söderberg och Partners Trygghetsfonder har fått kritik (SvD). Handelsbanken och Swedbank har också sådana. Jag vet inte exakt hur de är uppbyggda men de säger att de aldrig kan falla med mer än 10%. Det är ju bra :-). Den typen av försäkring kan man ju köpa själv genom att köpa säljoptioner i index. Ska man skydda en hel portfölj så tror jag det kostar ca 5-7% av portföljvärdet. Det gjorde det för några år sedan i alla fall. Så visst, kapitalet är skyddat mot större nedgångar än 10%, men är marknaden flat så backar din portfölj med 5-7%. Är marknaden upp 20% så är din portfölj med ca 10%. Det är en dyr försäkring.

Om du inte ska ha pengarna på många år, hur bör man tänka då? Tja, om börsen halveras från ett år till ett annat är egentligen ganska ointressant. Det intressanta är om den här fonden efter 10 år står högre än index. Dvs har det varit smart att försäkra portföljen mot nedgång. Tyvärr inte. Över säg 10 år kommer marknaden att vara ner kraftigt, låt säga 50%, under minst en gång. Då är din fond ner 10%. Gööötttt. Men du köper ju den här försäkringen under samtliga år. Så om du portfölj är 100kr dag 1. Du köper försäkring för 7kr X 10 år=70kr. Men du sparar 40 kr under ett år när marknaden är ner. Så är det ingen vidare kalkyl. Break even borde vara någonstans kring 6 år. Dvs på 6 år lägger du ca 42kr på försäkringen, men sparar 40kr vid en sättning. Det bästa hade varit om du vet att marknaden kraschar under de närmaste 12 månaderna. Då är 7kr ett lågt pris. Men om du bara vet att den kommer krascha inom en 10 års period, ja då är 70kr ett högt pris. Över tid är detta alltså en dålig produkt. På kort sikt är det en bra produkt… om du vet att det ska krascha, och det vet man inte! Så i relation till sannolikheten så är kanske inte 7k så billigt heller. Kort och gott. Det är bättre att ta ner risken när marknaden har utvecklats starkt, och värderingen känns anstängd, och sen göra tvärtom när det omvända råder. Det funkar inte alltid på kort sikt, men på lång sikt är det grymt. Tro mig!

ds.

Det finns kanske en och annan som frågar sig detta?

Många tror att hela sättningen beror på Ericson, men faktum är att OMX tapp från 1468 ner till 1422 igår matchas exakt av Stoxx600 och DAX rörelse, ex valuta. Ink valuta så slår de ca 0,7% vilket är Ericssons inverkan. Point being, skyll inte korrektionen på Ericson. Det har korrigerat överallt!

Det bildades en del gap i DAX mfl igår, men som håller på att stängas idag. Det rimmar med att OMX ska testa 1445-1450 ungefär. Frågan är om det räcker där, eller det ska fortsätta upp?

Tittar jag tekniskt kan det fortfarande bildas en top under sista två veckorna av oktober. Det skulle rimma rätt väl med att marknaden prisar in Clinton, så att när hon väl vinner så får vi en Buy the rumour – sell on facts situation. Rent tekniskt hade det också varit vackert med en botten i november, helst de två första veckorna.

Jag noterar två ytterligare saker. Q3 som kommer in dåligt får storstryk. Marknaden på den här nivån har ingen pardon på nedrevideringar (som dåliga rapporter oftast leder till) och varje dag som räntorna tar ett hopp upp i USA (mot bakgrund av nåt hökigt) så orkar inte marknaden stiga utan tvärtom. Multiplarna är väldigt känsliga för högre räntor. Ska vi verkligen få en höjning i december, så har räntorna inte prisat in detta. 2 åringen borde ex stiga till minst 1%. Sen behöver vi såklart avvakta datan i november och december för att vara säkra på höjningen, men som sagt, det finns faktorer som tynger.

Detta sammantaget pekar på OMX kan ha toppat ur, även om ett Clinton glädje rally närmaste 2 veckorna kan ta oss upp till 1475-1500 också!

Det som hade varit fint nu hade varit en sättning på ca 10% inom de närmaste 3-4 månaderna… och sen ett rally på kanske 35% inom de påföljande 12 månaderna.

Idag kommer det lite data från USA, bla Retail sales, PPI och Prel Michigan. Igår kom det importpriser som visade på -1,1% mot väntat -1,0 och fg -2,2%. Dvs den importerade deflationen har nu helt försvunnit vilket är intressant när man tittar på senaste Kina skörden.

Kina.

Valuta reserven kom in på 3,166 mdr mot väntat 3,180 och fg 3,185…. jag kan tycka det är lite men marknaden gillade inte siffran alls och Renminbin försvagades ytterligare. En titt på Spot kurvan ger mig kalla kårar och en deja vu över Aug-15 och Jan-16. Särskilt om FED höjer i december och Dollarn stärks kraftigt…. då borde vi få en ny Kina frossa serverad på silverfat! Är det vad som triggar sättningen efter Clinton euforin? Jag spekulerar såklart!

Exporten kom in på -10% mot väntat -3,3 och fg -2,8… mycket svagt och detta mot bakgrund att kunderna ska vara starka, och valutan är svagare. Oroväckande!

Importen kom in på -1,9% YoY mot väntat 0,6 och fg 1,5… gäsp

CPI kom in på 1,9% mot väntat 1,6 och fg 1,3… ooops. Visserligen snittar inflationen ca 2% senaste 4 åren, så den är ju fortsatt låg…. men är på väg upp!

PPI visar det amerikanska importpriser visar. Dvs att vi inte längre importerar deflation från Kina. Den kom in på +0,1% mot väntat -0,3 och fg -0,8. snittet sedan 2012 har legat på -2,5%. Oroväckande? Njae, vi kanske inte importerar deflation, men knappast inflation heller. Givet varningssignalerna i Kinas ekonomi ser jag inte heller hur inflationen, rensad för mat och energi (och särskilt griskött som väger tungt och är volatilt) ska ta fart. Snarare ligga stilla!!!!

Det kommer mer Kina data närmaste veckan… så jag kommer återkomma i ämnet!

Men som sagt, det kan mycket väl gasa upp till OMX 1500 på kort sikt, men risken är nästan större att det INTE gör det…. så jag står och väger om att hoppa av. Det hade jag ju ändå tänkt att göra.

Trevlig helg!

Innan vi kastar oss över dagens inflationssiffra vill jag slå ett slag för en intervju med Stefan Ingves. Okej den är inte på skithög nivå, men det ger ändå bilden av en rätt sansad klok man. Det kan ju alla ni som tycker Riksbanken tar helt galna beslut och inte har en aning om vad de sysslar med fundera på!

Hursomhelst, idag inflationsdata från Sverige, den underliggande inflationstakten rensat för räntor steg med 1,2% mot väntat 1,5 och fg 1,4.

http://www.di.se/nyheter/viktor-munkhammar-en-riktig-besvikelse/

Okej, det är bara en siffra, och det kanske vänder upp framöver. MEN DI har rätt, att tala om en stigande trend, som gärna Riksbanken gör, är att ta i. De vill gärna att det ska vara en trend uppåt, men verkligheten kanske bjuder på nåt annat. Om man betänker att tillväxten verkar växla ner nu, och väntas göra det nästa år, så har jag lite svårt att se hur den ska orka leta sig tillbaka mot 2%.

Vissa ekonomer skriker att nu blir det räntesänkning med 25 prickar. Är det så?

Låt oss vara lite teoretiska. Valutorna styrs först och främst genom realräntespreadens förändringar. Jag har gått igenom detta tidigare, men kort kan sägas att stiger den svenska förväntade realräntan (definierat som 3m statsskuldväxel minus förväntad kärninflationen) vis à vis den Europeiska dito…. Då stärks kronan mot euron.

På sistone har Fed haft en rätt hökig ton, vad har hänt, jo amerikanska räntor stiger, dvs realräntespreaden ökar, och således stärks dollarn mot kronan, eftersom svenska räntor och inflationsutsikter inte rört sig. Kronan har även försvagats mot euron. Detta då även ECB har slagit an en mer hökig ton än väntat. De verkar inte vilja 1, förlänga QE programmet och de verkar inte 2, vilja utvidga köpen. Därför har kronan varit svag.

Men idag försvagas kronan när inflationen kommer in lägre än väntat. Lägre inflation innebär ju högre realränta, och borde allt annat lika stärka kronan. Varför blev det inte så? Jo för att räntorna föll. Varför gjorde dem det? Jo för att marknaden tror att Ingves kommer sänka räntan.

Men jag skulle inte varit så säker:

1, det faktum att ECB och Fed håller en smått hökig ton, så är Ingves duvig per automatik, även om han inte gör ett skvatt.

2, kronan är svag nu, det gillar han. Marknadskrafterna verkar åstadkomma det han vill utan att han behöver göra nåt

3, siffran är EN månadssiffra…. Jag antar att RB skulle vilja avvakta och se om trenden håller i sig.

4, kronans svaghet just nu kan potentiellt ge en knuff åt inflationen längre fram

Om detta stämmer, dvs att RB inte kommer göra nåt, så kan kronförsvagningen, på kort sikt, sjunga på sista versen.

Vad kommer hända med ECB och Feds politik framöver? Jag skulle vilja illustrera det med ett fiktivt samtal mellan Draghi och Yellen och även Ingves:

Yellen ringer Mario, tjena hur är läget?

Mario, jo tack det är bra, hur går det för er

Yellen, jo tack det går bra. Vi tycker det är dags att lyfta bort den expansiva Penningpolitiken och röra oss så sakteliga mot en mer balanserad PP, genom att höja räntan. Ja givet att datan fortsätter att rulla in okej, och ingen black swan seglar upp, vilket man inte kan vara så säker på. Vi har ju val också men tack och lov ser det ut som om Clinton kommer att vinna. Men säker kan man aldrig vara!

Mario, hehe ja det låter ju vettigt, och du har ju dessutom kommunicerat att du vill, kan och bör höja räntan ett tag nu.

Yellen, vad bra att du håller med. Men jag har ett problem. Det är nämligen så att sist vi var Hökiga och höjde, du vet i december förra året, så var resten av världen, ni inkluderade, fortsatt duviga. Detta innebar att dollarn stärktes med som mest 20%. Helt enligt realränte resonemanget.

Mario, jo jag minns det, och vi ville ju stimulera i det läget så er hökighet var välkommen. Ja du vet hur seg tillväxten, jobbskapande och inflationstendenserna har varit, och fortfarande är, i Europa. Så då hade vi inte mycket till val. Vi var ju även tvingade till att gasa på QE i våras.

Yellen, Jo men visst, men mycket av problemen med oljan och Kina, var ju pga den starka dollarn. Så om vi höjer, och alla andra sitter på händerna, så lär den stärkas igen, och då är det risk att samma typ av problem dyker upp igen. Dessutom gör en stark dollar att vår export går trögt, att inhemska företag får svårt att konkurrera med utländska företag som säljer billigt och våra företag som har döttrar utomlands får se sina vinster sjunka ihop med försvagade valutor. Vår ekonomi går hyfsat och vi vill höja. Men om vi höjer får vi problem med valutan som tvingar oss att backa från vår politik nästan direkt. Dessutom får ni också problem!!!!

Mario, ja du har ju helt rätt. Men vad vill du vi ska göra?

Yellen, ja den här gången kanske ni inte ska utnyttja vår hökighet till er egen fördel, dvs ett sätt för er att automatiskt bli duviga. Det ligger i bådas intresse att dollarn håller sig kring 1,10 +\- 0,05 mot euron. Det är som att kissa i byxan, varmt och skönt i början, men sen…

Mario, jag lyssnar

Yellen, jag tror inte ni behöver höja räntan, och det förstår jag att ni inte riktigt är i stånd till. Men ni kanske inte måste utvidga QE programmet, utan kanske mer snacka i termer av tapering. Inte för att ni behöver göra nåt pronto, men ni kanske kan tala om att behovet av QE inte är lika akut, och ni börjar fundera på en morgondag utan QE. Säg nåt i stil med att marginaleffekten av ytterligare QE är begränsad. Att QE fungerat men att det är dags för privata sektorn att börja ta större plats i ekonomin.

Mario, okej, jag förstår hur du menar och det låter ju inte helt orimligt. Britterna ska förvisso ansöka om urträde nästa år. Vi har även vissa lokala problem med banker. Jag vet inte hur marknaden tar emot det.

Yellen, nej det är ju lite av semi-svarta svanar det där, men vi behöver ju inte måla fan på väggen. Ingen vet hur reaktionen blir. Brexit borde vara rätt väntad med tanke på hur Mrs May snackar. Förhoppningsvis blir inte brexit en stor grej förrän de verkligen går ur, och då har avtalet en stor betydelse och det lär inte vara klart på lång tid. Då kanske de till och med skiter i det.

Mario, sant, jag vill ändå bara flagga för det.

Yellen, ja, och det förstår jag.

Mario, nej men det låter bra, vi kör på det. Givet att datan inte kapsejsar totalt…. Då får vi höras igen och sätta oss vid ritbordet.

Yellen, ja det här med makroutveckligen är svårprognostiserad. Jag kan inte fatta att marknaden fortfarande lyssnar på våra prognoser… Vi har ju konstant fel.

Mario, hehe ja så är det. Och även om vi trodde att tillväxten kommer bli svag och inflationen kommer falla, så kan vi ju inte säga det heller. Vi har ju ett signal värde, och måste sprida en viss optimism. Men tycker du verkligen att marknaden lyssnar på våra prognoser. Jag tycker marknaden verkar mer följa FED funds rate etc.

Yellen, hehe så sant broder. Marknaden verkar veta mer än oss, då Fed Funds rate har rätt varje gång!

Mario, Men marknaden vet ju inte heller. Den tittar bara på makro, precis som vi. Trillar makro ihop så måste vi hålla vid den expansiva PP ju, även om vi säger att vi vill nåt annat.

Yellen, ja makro styr allt. Synd att det inte är vi som styr makro genom våra prognoser.

Mario, har ni inte hittat nåt bra sätt att prognostisera makro på?

Yellen, nej det är svårt. För nåt år sen när datan såg bra ut, så började vi bli Hökiga, och då stärktes dollarn, och vips blev makro dålig. Hade vi aldrig sagt nåt så hade kanske inte makro försämrats. Är makro stark så vill vi vara hökigare, men då blir makro dålig. Jag vet liksom inte hur jag ska komma runt det där. Lite moment 22.

Mario, nej det är knepigt. Synd att världsekonomin inte växer dubbelt så snabbt. Då hade vår roll inte varit lika viktig, och då hade vi kunnat agera utan att det hade fått så stora konsekvenser.

Yellen, sant, men världen växer ju långsammare pga av den aggregerde skulden hos stat och hushåll… Och tack vare skulden så spelar räntepolitiken en jäkla roll. Jag har räknat på det. En räntehöjning på 1% idag, får en lika stor negativ effekt på staters, hushåll och företags kassaflöden (i form av högre räntekostnader) som en höjning med 2% för 10 år sedan.

Mario, ja det är synd att skulden är så stor

Yellen, ja men samtidigt är ju inflationen strukturellt lägre, och då är ju även räntorna strukturellt lägre. Detta i sig borgar för en högre skuld än tidigare. Så det är inte så konstigt. Men frågan är om skulden är FÖR hög? Statsskulderna är ju höga pga av våra budgetunderskott, som vi var tvungna att ta till annars hade vi haft 20% arbetslöshet, och ännu större problem. Att folk inte fattar den kopplingen att om vi hårdnaggat hade kört en balanserad budget under åren 2008-2013, så X antal tusen, kanske miljoner, offentlig anställda fått sluta sina jobb. Då hade vi inte haft Great Recession som varade i 1,5 år, utan The mother of all Depressions som hade varat i 15 år. Sen har det ju inneburit att våra statsskulder dubblats. Trist, men vad hade vi för val.

Mario, jo jag vet, vi gjorde rätt. Men tillbaks till hushållen, jag bara nästan tycka det är synd att hushållen tillåtits ta så stora lån, trots att räntorna är så låga. De saknar liksom motståndskraft om de blir av med jobbet eller räntorna drar. De kommer har svårt att bli skuldfria, som de äldre generationerna.

Yellen, ja men det är inget vi kan ändra på nu… Vi ska ändå vara glada för Globalisering och Digitalisering, då det medfört tillväxt och strukturellt låg inflation. Produktivitetsförbättringar etc….

Mario, Jo det är sant. Men det har funnits förlorare på globaliseringen också. Alla dem som inte har en ordentlig utbildning och får nåt jobb, och är orolig för att staten inte kan skydda dem. De är pissed off och röstar på tvivelaktiga politiker.

Yellen, ja det är tråkigt. Lyckligtvis behöver inte vi bry oss om politiken. Men hur gör vi going forward?

Mario, du vi gör som du har sagt, givet att datan håller i sig. Jag måste lägga på för min kompis Ingves ringer nu… Hej då

Ingves, tjena Mario, hur är läget?

Mario, tjena, jo det är bra. Hur mår du med 3%+ tillväxt, statsskuld 35%, budget i balans, överskott i handelsbalansen, stark jobbtillväxt och en inflation som åtminstone är över 1%. Vill du byta jobb med mig?

Ingves, hehe ja man borde kanske borde må bättre. Relativt er går det ju bra, men jag är ändå rätt orolig. Tillväxten var en ren räntedopningseffekt. Folk med stora bolån har kalkylerat med väsentligt högre räntor, och när de föll fick de massa pengar över som de shoppar för. Så det är en märklig tillväxt, som knappast är uthållig. Tvärtom börjar nog folk konsumera mindre när de ser all oro ute i världen. Torts att de kan. Statsskulden är bra, men våra politiker är allergiska mot budgetunderskott. Så där lär inte hända nåt förrän det blir recession. Överskott i handelsbalansen ja, fast trenden är på nedåtgående. Importen stiger för att vi shoppar så mycket. Du ska se alla fina bilar på Stureplan. Exporten går trögt, trots att kronan är undervärderad. Kunderna är helt enkelt för svaga. Har du inga pengar spelar det ingen roll om det är REA. Jobbtillväxten riskerar att komma av sig när tillväxten mattas av. Jag undrar vad ni har för planer?

Mario, jag tycker nästan synd om dig, nästan. Nej skämt åsido, jag pratade nyss med Yellen och hon vill höja i december, men hon vill inte ha nytt kaos i likhet med q1 i år. Så hon manar till att vi ska agera på ett sätt som håller valutan stabil, trots att hon höjer. Dessutom är Euron något undervärderad enligt REER så jag har ju lite svårt att slå mynt av hennes hökighet. Jag sa ja!

Ingves, jag förstår dig. Men om du inte drar på med nya stimulanser så kanske jag också kan hålla mig. Kronan har ändå försvagats en del. Förvisso på förväntningar att jag ska göra nåt, så den kanske stärks när jag inte gör det. Men det är en risk jag får ta. Inflationssiffrorna var lite sämre sist, å andra sidan så kanske de lyfter igen mot bakgrund av att kronan är svag nu. På lite sikt är jag orolig över våra hushålls skuldsättning. Risk att den är för hög. Inte kul om folk tappar jobbet vid en recession, eller räntorna drar.

Mario, men säger inte bankerna att de är restriktiva när de lånat ut?

Ingves, jo de säger det, men det ger jag inte mycket för. Tvärtom verkar de tävla om vem som lånar ut mest för att ta marknadsandelar. Mina grannar med två vanliga jobb har 8mkr i lån, när de köpte ett hus för 12mkr. Det är nästan 7X bruttoinkomsten. Vad har de för motståndskraft mot högre räntor. Nej bankerna är greedy!

Mario, men gör inte FI och politikerna nåt

Ingves, nej de är för svaga och populistiska. Vi har ju dessutom bostadsbrist, och i det läget göra det svårare att ta lån gör ju inte saken bättre

Mario, men priserna är ju en funktion av lånens storlek, inte tvärtom?

Ingves, ja men de verkar inte fatta det! De införde ett amorteringskrav iallafall! Inte bästa verktyget, men bättre än inget.

Mario, usch ja. Men du erbjuder minusränta iallafall, så efter ränteavdrag betalar hushållen 1% i ränta. Det är ju bra!!!

Ingves, precis men jag kanske inte kommer kunna hålla det på sikt. Jag menar redan nu är ju du och jag inne på en lite hökigare linje med tanke på vad Yellen vill göra…

Mario, fattar. Då kanske de ska vara glada att inflationen kom in lite light häromdagen, så räntehöjningen dröjer ännu lite längre.

Ingves, hehe, ja så kan man ju också se på det. Bara det inte leder till ännu fler överskuldsatta för då kan det sluta i tårar. Jag måste lägga på nu! Eftersom du vilar på hanen så kan jag också göra det. Ville bara kolla! Hade du agerat så hade jag också tvingats agera, annars stärks kronan för mycket, och det är kass nu när tillväxt och inflation bromsat in. Du höjer väl inte räntan förresten?

Mario, absolut inte. Först ska vi bara börja prata om att behovet av QE inte är lika stort, sen ska vi avsluta QE, sen i sista skede inleda med räntehöjningar. Precis som FED gjorde. Fast vi gör det med en fördröjning, så som det alltid har varit. Bra att du är med på vår linje! Det här dolda valutakriget som vi höll på med innan var ju dömt att misslyckas ändå. Det är dem alltid på lång sikt. Men just då hade vi inte mycket till val.

Ingves, sant, vår gain när valutorna försvagades var USAs och vissa utvecklingsmarknaders loss. Deras loss påverkade till slut oss, Valutor är trots allt ett nollsummespel totalt sett.

Ok bra, jag ligger lågt då.

Mario, bra, vi håller kontakten!

Hej

Clinton ser efter nattens debatt starkare ut än på länge, men det är fortfarande en månad till valet.

Ser man till hur förvaltarna är positionerade, så ligger de smått underviktade. Normalt sett när datan vänder upp till det bättre så brukar förvaltarna hänga på. Det har inte hänt den här gången. Se nedre vänster chart. Vad handlar det om? Tror man inte på att datan är uthållig? Nej, jag tror DB är rätt på det, dvs många stora pengar vill inte positionera sig innan de vet hur valet faller ut.

Det skulle kunna innebära att vi får ett relief rally om Clinton blir vald? Beroende om marknaden väljer att prisa in hennes vinst eller ej.

Men det finns också en annan lite djupare analys. Dvs varför köper man aktier när datan vänder upp? Vi investerar ju inte i makrodata utan i aktier. Jo det handlar såklart om kopplingen mellan konjunktur-företagens försäljning – och VINSTER. Om makro kommer in bättre än väntat så kan 1, investerarna lita på analytikernas vinstprognoser och 2, vinstrevideringarna har en tendens att vara korrelerade med surpriseindex.

Så nu när surpriseindex vänt upp, så kan man fråga sig…. ligger analytikerna rätt i sina prognoser för Q3 och Q4? Kommer makro föra med sig att 2017 Earnings revideras upp, dvs blir börsen billigare på 2017 års vinster?

Det är ju inte säkert, mycket talar för att vinsterna redan är uppskruvade och det finns en risk för prognoserna ligger för högt. Samtidigt är multiplarna också höga så finns det kanske anledning att vara försiktig?

Kanske är det så att vinstprognoserna redan reflekterar den senaste tidens starka data, och det var snarare aug/sep datans inbromsning som inte rimmade med prognoserna, och om inte datan kommit in bättre senaste två veckorna så stod en större korrektion inför dörren. En korrektion vi lyckades undvika. Å andra sidan är uppsidan begränsad av att en positiv makrobild redan är inbakad i vinstprognoserna, och dessutom inprisad i kurserna. Det skulle i så fall klart begränsa potentialen. Q3 är viktiga nu i okt/nov.

Mmmmm, det är knepigt. Idag är USA stängt. Stort fokus kommer riktas mot valet och så länge som Clinton ser ut att kunna vinna så finns det chans att marknaden handlas upp. Men det handlar även om Q3orna.

Brott av OMX1400 är negativt. Siktar fortfarande på 1475-1500 som ett sista target.

NFP kom in på 156k mot väntat 172k och fg 167k (uppreviderat från 151k).

Whispering pekade på en stark siffra. Men det blev det inte, så räntorna lär falla tillbaks som en effekt av att man inte är lika säker på att FED kommer att höja. Lägre räntor är mumma för höga multiplar. Bra för aktier!

Men om siffran är svag, så är det negativt för köpkraften, vilket är negativt för tillväxt, som är negativt för vinster. Vad händer med vinstrevideringarna? Jag tror att siffran ändå är tillräckligt bra, för att inte leda till nedrevideringar faktiskt.

Men om vändningen i PMIs på sistone håller i sig, så kommer NFP ta fart snart igen, och då lär FED få anledning att höja. Men så långsiktig är inte marknaden tror jag.

Jag tror att den här siffran kan bjuda på ett sista uppställ. Därefter väntar korrektion på 10-15%.

Lönerna kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,4. Gäsp. De innebär att lönetrycker är fortsatt tillräckligt ljummet för att Core PCE inte ska orka upp till 2% i det korta perspektivet.

Det är först när den drar över 3% vi kan tala om signifikant lönetryck!

Trevlig helg!

De Amerikanska räntorna har repat sig på sistone som en effekt att man ser större chanser till en höjning i december. Sannolikheten för en höjning har ökat i takt med datan kommit in bättre. Ser man till aktiemarknaden så har den vacklat när räntorna gått upp. Vi i Sverige lurar oss att tro att börsen är stark, när den i dollar egentligen är rätt flat. Face It! Höga multiplar hatar stigande räntor. Om inte vinstrevideringarna kompenserar för det… och de gör de aldrig på kort sikt. Därför är det långt ifrån säkert att aktier kommer gå bra om datan fortsätter att komma in starkt. Det omvända är nästan mer troligt.

Vill vi ha dålig data istället? Nej det vill vi inte heller. I slutet av varje så ligger vinstestimaten ungefär på samma nivå som de gjort varje år. I takt med att verkligheten knappar in så kommer nedrevideringarna. Analytikerna ligger alltså för högt i sina prognoser inför varje år, och en svag ekonomi leder till nedrevideringar. Då är det svårt för aktiemarknaden att trenda uppåt. Dålig data lockar också fram recessions ivrarna… och det är negativt i sig.

Som jag ser det är börsen, pga av en hög värdering, lite i en loose-loose situation. Blir det starkt är det negativt. Blir det svagt är det negativt. Men det är såklart omöjligt att call the peak, och jag tror fortfarande det finns chans till ett sista uppställ. Men the big picure is clear. Aktie är riskabla just nu, och sannolikheten att man kommer att få köpa billigare längre fram är extremt hög.

Idag kommer NFP. Man väntar sig 170k mot fg 150k. Ser man till räntor, guld m.m. så hoppas marknaden på en stark siffra. Kanske till och med över 170k? För första gången på mycket länge har jag väldigt svårt för att säga hur börsen ska reagera vid varje given siffra. Det ska bli mycket spännande!!!

Jag har fått en del rapporter och tänkte dela med mig av det viktigaste. Men jag vill ändå varna er för det är ca 45 charts… Men ni kommer tacka mig efteråt om ni orkar titta genom allt! Believe me!

Nedan är en riktig klassiker. Förvaltarna ligger högt i sina förväntningar inför nästa år… och sen i takt med att verkligheten hinner i kapp så! Nedrevideringar gör att aktier, givet att de inte är billiga, har svårt att stiga. Punkt!

ser man till cykliska bolag i europa så prisar de in ett rejält uppställ i PMIs framöver…. även om de har rätt så är mycket inprisat mao

Fastighetsaktiernas gloria har hamnat på sne på sistone…. högre räntor i antågande eller?
Stark NFP data är inte kul för fastigheter, och tvärtom!

Japanska Yenen har varit stark på sistone… vilket inte bådar gott för kärninflation. BoJ lär komma med mer…. eller sätter de sin tilltro till en hökig FED som ger samma effekt?

Amerikanska vinstmarginaler har vänt ner. De gör alltid det inför en recession. Men frågan är hur mycket som kan skyllas på olja och dollar? Vänder de upp igen?

Senaste 60 åren så toppar marginalerna ut ca 2 år innan recession. Någon som tror på recession 2018?

Tjänar bolagen mindre pengar, så investerar de mindre. Inte så konstigt!

Om företagen tjänar mindre, så anställer de färre. Inte så konstigt heller?

Real Unit Labour Cost, stiger i takt med att fler anställs och lönerna går upp. Då slår det på Vinsterna… om de inte kompenseras för produktivitetsförbättringar, vilket det inte har gjort! ALLTSÅ, för varje månad som det skapas 200k nya jobb så finns det risk att vinsterna sjunker i årstakt!

forts… dvs om arbetslösheten fortsätter att sjunka, dvs jobbskapandet håller i sig, så lär ULC hålla i sig, och därmed göra att vinsttillväxten hålls tillbaka.

Man har skyllt vinsttappet på svag olja (slog mot energi sektorn) och svag bank (svaga vinster pga låga räntor)… men även övriga ekonomin hängde med ner. Vilket jag tror är kopplat till den starka dollarn. Jag tillhör ju dem som tror att vi behöver högre räntor för att få igång en recession. Jag tror inte de senaste tecken är bevis på recession, utan främst en funktion av dollarn. Recession får vi först 2018 el 2019… orsakat av högre räntor.

Som jag sagt tidigare så står inför några kvartal med högre förväntningar….

Hur ska det bli med jobbskapandet framöver… enligt FEDs modell står det och väger. Återigen, om det var dollar/ränta/olja som höll tillbaks vinsterna tidigare, och de nu vänder upp, så lär jobbskapandet också hitta tillbaks. Eller inte!

Även andelen av viss tids anställda krymper vilket inte är ett bra tecken… men den kanske vänder upp nu!

Att CapEx vänt ner med vinsterna brukar inte heller vara så bra…. men de kanske också vänder upp med en avtagande dollar och oljeeffekt?

Defaultrates har också vänt upp på ett oroväckande sätt. Tittar man på de Amerikanska bolagens skuldsättning så är den också massiv. Men frågan är hur mycket energi relaterat detta är. Det är ju bland energi bolagen som vi sett problemen, och den extrema skuldsättningen

Den här är en variant av den förra…. och det ser inte så kul ut. Men frågan är ändå hur energisektorn spelar in…. och där spelar det ju en jäkla roll om oljan står i 27 el 54 usd per fat

Nedan chart visar att skuldsättningen ligger på 1,8X ex energisektorn. Räntetäckningne ligger på 5,9X. Jag tycker ändå inte det säger så mycket. Det är inte 1,8X i sig som triggar krasch. Det är när Ebitda försvinner som den drar….. så man ska fråga sig, Vad kan få Ebitda att krascha. Det högra chartet säger samma sak. Vad kan få räntorna att dra, eller Ebitda att krascha. Det är inte skulden i sig alltså. Utan andra parametrar som förändras, vilket i sig leder till problem med skulden. Enkelt uttryckt. Om du har EN miljard i lån, är det i sig inget problem så länge som du betalar 0,00001% ränta. Problemet blir om räntan drar till 1%. Så du ska inte vara rädd för skulden, utan vad som kan få räntan att dra till 1%.

Nedan chart visar varför recessions ivrarna troligtvis har fel. I takt med att oljan dubblats så kommer allt framöver se bättre ut!

forts på förra! Det här är intressant. Yieldkurvan verkar leda detta med 30månader!!!! Så om fg chart är rätt och default rates ska ner mot 6%, så ska alltså yield kurvan upp mot 200 igen. Alltså ingen recessions risk what so ever. Snarare tvärtom. Det skulle innebära att 2 åringen på kort sikt borde gå mot 1%, och 10-åringen mot 3%. Det senare känns ju rätt avlägset. Går 10 åringen mot 3%, så blir det nog en re pricing av tillgångar som inte är nådig… efter att optimismen lagt sig! ALTERNATIVT, står vi inför en hökig FED som skickar upp dollarn, och ner oljan, och sen ökar default rates igen… samtidigt som 2 åringen drar i takt med att FED höjer, medan 10 åringen står stilla för att den prisar in recession till följd av högre räntor?

Deutsche jämför gärna med 1986. Då blev det aldrig nån recession. Men oljan rasade, och återhämtade sig. Dollarn stärktes, och sen försvagades. Det senare har den i gjort denna gången. Dollar försvagningen ledde då till att exporten kickade igång…. vilket gjorde att man slapp recession. Vi får se om dollarns sidledesrörelse hjälper denna gång!

Tidigare när ISM Service PMI kom in svagt, så pekade det på en inbromsning i jobbskapandet. Nu vände den upp i veckan, och eftersom den leder med 2 månader, så pekar den på att NFP blir bra i november, vars siffra kommer i början av december. Innan räntemötet!

Nedan har jag inte sett innan. Den kombinerar PE och VIX. Den säger egentligen inte mer än att det var eufori i april 15, dvs säljläge, och kaos februari 16, och köpläge!

Europa, och Sverige har gått hyfsat sedan i somras. Men risken är att det gått lite väl snabbt!

Den här visar samma sak….. frågan är om vi inte väntar oss lite för mycket? Eller alternativt, låt säga att marknaden har rätt… ja då är det redan inprisat!

I USA har BNP tillväten varit rätt svag. Men det som varit har hållits uppe av konsumtionen. Retail SAles datan pekar på att den borde komma ner!

Trump lovar på dubbelt så stor OFINANSIERAD spending som Clinton. Jag undrar om kongressen höjer skuldtaket så lätt?

Historiskt så pekar det inte på det. Riktigt stora budgetunderskott har bara tillåtits under recessionstider. Detta är fullt naturligt, och det handlar egentligen INTE om att man ökar spending. Det funkar nämligen så här. När recessionen slår till så ökar arbetslösheten och konsumtionen faller. Det gör att skatteintäkterna faller brant. Om en stat vill köra en balanserad budget så behöver de i samma läge skära på kostnader. Men eftersom även det slår mot tillväxt, och förvärrar recessionen så gör man inte det. Man ligger kvar med samma spending som samma år, men tack vare mindre skatteintäkter, sväller budgetunderskottet. Jag tror att Clinton, eller Trump, måste förlita sig på en stark konjunktur, och feta skatteintäkter, om de vill ro i land sina löften. Om inte… ja då kommer vi kunna konstatera att det mest var snack och valfläsk!

just nu är ju alla såååå lugna med att Clinton vinner. Men riskfaktorn finns kvar. Kolla hur snabbt det gick de sista två veckorna i juli….

JAg har inte räknat ut Kina som risk faktor. Tillväxt har hållits uppe av att staten har pumpat in pengar i social housing. Jag är orolig att det inte kommer se likadant ut närmaste kvartalen….

När Bernanke pratade om tapering under 2013 så drog 10-åringen från 1,5% till 3%. Men sedan dess har den trendat neråt pga svag tillväxt, och en stark dollar. Vi måste få en starkare konjunktur under 2017 om vi vill se högre långräntor. Men om FED höjer trots att konjukturen inte är stark? Jag hävdar att de inte kan höja som de vill om konjunkturen inte är tillräckligt stark. FED leder inte konjunkturen. Konjunkturen leder FED. Men FED kan påverka konjunkturen genom räntor och dollar….

Det är inte FED som bestämmer om räntan ska höjas eller ej. Sedan 2009 har Fed funds rate haft rätt. De styrs inte av vad FED säger. De styrs av makro. Feds egna prognoser LAGGAR marknadens förväntningar! Därför kan jag inte förstå varför så många lyssnar till FED, och inte makro!

Globalt PMI new orders leder Global tillväxt med 1 kvartal. Den pekar på 2,5% tillväxt. Det är inte recession. MEn det är inte klassisk högkonja som kräver 3,5%. Trots detta, höger chart, så väntar sig ekonomer 3% tillväxt nästa år. De är som aktieanalytikerna och deras vinstprognoser. Därmed inte sagt att de kommer få rätt. Bara att de saknar prognosförmåga!

jag har visat den här tidigare, men Ex privatkonsumtion så var USA i recession under 1H16…. orsakat av dollar och olja, men ändå!

Man ska komma ihåg att europeiska aktier inte är billiga, och att det framförallt är låga räntor som drivit upp värderingarna. Inte vinster.

Men finns det risk att räntorna drar i Europa? Ja och Nej. Nej, eftersom kärninflationen har dåliga förutsättningar att lyfta. Den har det för att output gapet fortfarande är stort. Eller enklare uttryckt. Lönerna lyfter inte för att det finns för många arbetslösa i Europa. Arbetslösheten lär inte sjunka om det inte skapas fler jobb. Det lär inte skapas fler jobb om inte tillväxten tar fart. Med andra ord, så länge som tillväxten ligger kring 1,5% så lär inte räntorna stiga!!! Det är NEj svaret. Men detfinns även ett JA svar. Om FED höjer, och resten av världen inte gör ett skit, så stärks dollarn enligt realräntespreaden. När dollarn stärks, får USA problem (och resten av världen) varpå de måste sluta höja…. Det är kanske delvis därför Draghi inte är så duvig som kanske tillväxt och kärninflation motiverar…. han måste gå lite i samklang med FED… annars blir det problem.

Amerikanska kärninflation har sina kopplingar till dollar och löner. Men nedan chart visar att den även är kopplad till ISM Mfg, med 15 månader lag!!!! Hur går detta ihop. Vi vet att tillverkningssektorn är starkt kopplad till dollar och energi priser. Stark dollar gör det tufft för tillverkningssektorn. Stark dollar ger låga energipriser vilket gör det tufft för den sektorn. Så stark dollar ger fallande Core Goods PCE. Som ger fallande Core PCE. En stark makro siffra borde alltså göra FED hökig och stärka dollarn, som ger fallande inflation. Men den här visar alltså att stark makro ger stigande inflation. Vet ni varför? jo för att det är tidsaspekten! ISM leder konjunkturen. Inflationen laggar konjan. Enkelt uttryckt, om ISM går rakt upp nu, så gör det att konjukturen lyfter om 1-2 kvartal, det konjunktur lyftet gör att inflationen kommer in starkare under påföljande 1-2 kvartal. Så vad säger siffran egentligen. Jo att inflationen kommer toppa ur nu och röra sig nedåt igen. Varför, jo för att konjunkturen under 1H16 var svag, vilket kommer börja ge avtryck i inflationen. Men ISM som kommer in nu i höst, guidar inflationen för nästa höst. Enkelt va?

Världsindex hängde aldrig med surpriseindex ner så mycket som det borde. Nu senaste veckorna så har det vänt upp. Så marknaden var kanske smartare än surpriseindex? Vem vet. Point being…. marknaden verkar prisa in att makro ska bli bättre nu!!!!

Den här är mycket intressant! Fastighetsaktier slår marknaden (en av anledningarna till att vissa svenska fonder gått så bra) när räntorna pressats ner (vänster chart). Samtidigt som bankaktier gått sämre än marknaden när räntorna faller. Senaste 2 veckorna har vi sett lite av en vändning i detta. Samtidigt stiger räntorna…. Så alla ni som sitter fulltankade i fastighetspapper. Håll koll på 1, Amerikansk makro 2, amerikanska räntor. Det är enkelt! Så här långt att US2YRS tappat på ISM siffran… det är bra för fastighetsaktier. Men jag skulle inte ta gift på att det kommer fortsätta!

Cykliskt prisar in en återhämtning av PMI new orders… vilket vi alltså redan börjat se! Men som alltså är ganska inprisat!

Vi pratar mycket om räntor, och de är viktiga. MEN vinsterna är lika viktiga. Vinsterna i europa reviderades ner kraftigt mellan våren 15 och våren 16…. då orkar inte kurserna stiga, även om rätorna sjunker och är låga. Sedan i våras går de sidledes. Mitt bet är att de kan stiga något i takt med att energibolag kommer in lite bättre, och eventuellt bank vinster… men annars är det nog rätt flat!

Jag visade en variant på nedan chart högre upp. Det ovan visade att analytikerna sannolikt är för positiva inför 2017. Samtidigt visar nedan att man sedan tidigt 2015 reviderat ner 2017 prognosen kraftigt redan. Det bara visar att analytikerna saknar prognos förmåga på lång sikt.

Som jag alltid har sagt. Det är lättare att lägga en prognos på kort sikt. Många kort sikt summerar till lång sikt. Ha rätt på kort sikt, hela tiden, så blir det bra på lång sikt.

Jag kan ha fel om att bank och energi leder till uppgraderingar. Enligt nedan så är det mesta taget. därför skulle det mesta peka på att Fwd Earnings i Europa i princip kommer vara flat. Vad ska då driva kurserna, om värderingarna är toppish!Lägre bund yields? Hur realistiskt är det om FED höjer?

Makro surprises i Europa har svanat något… så man kanske inte ska vänta sig för mycket positiva vinstrevideringar i korta perspektivet.

GLÖM INTE, att för att vi ska ha normal vinsttillväxt, säg 10-20 om året, så krävs det normal tillväxt. I Europas fall ca 3%+. Den ligger idag på 1,5%. Vilket indikerar noll vinsttillväxt. Det är där man ska lägga ribban. Vinsterna i Europa under 2017 borde bli i nivå med 2016.. punkt!

Nu när vi rullar in i Q3 så vill jag att ni har med er att YoY och QoQ siffrorna kommer se starka ut. Det handlar om Base effect. Det enda som är intressant är relativt förväntningar…. och i slutändan vinstrevideringarna.

Puuh, äntligen klar! Hoppas någon fann någon glädje i det!

Affärsvärlden skriver om vilka Sverige fonder som lyckats bäst i år!

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/arets-basta-sverigefonder-6793456?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom%5Bapsis%5D=413124384&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

Jag blir lite trött och manar till att dra förhastade slutsatser.

Vi har tidigare diskuterat smart Beta strategier, och faktor påverkan, här på bloggen.

Jag slår vad om att det går att se ett starkt inslag av SMÅBOLAGSFAKTORN bland de fonderna som lyckats lite bättre på listan, och bland de som gått lite sämre så har de lite större andel stora bolag.

Vad innebär detta? Jo i vissa fall har en förvaltare, både skickligt och korrekt, hittat mer intressanta ideer bland mindre bolag och investerat pengarna klokt, och därmed fått betalt för det. Men andra fonder gör en distinkt uppdelning mellan stora bolag och mindre och medelstora. Dvs det är deras Småbolagsfonder som har mandat att investera i små- och medelstora bolag, medan Sverigefonden får investera i Stora. Det gör att vissa Storbolagsfonder per automatik går sämre än andra Sverigefonder när stora bolag går sämre. De behöver inte vara dåliga förvaltare för det. De kan till och med vara skickliga, och valt rätt stora bolag, bland alla stora bolag. På samma sätt kan en fond som ligger högt i listan ha en del små- och medelstora bolag, men inom det universet valt bolag som gått sämre.

Med tanke på att vissa av Sverigefonderna har ett småbolagsbias så borde man se hur de går över en cykel, dvs under en cykel där Stora bolag både går bra och dåligt, och där Små- och medelstora går bra och dåligt. Då skiljs nämligen agnarna från vetet.

Ibland kan man göra det enkelt och se till den riskjusterade avkastningen. Dvs hur har avkastningen varit i förhållande till vollan. Men eftersom småbolagsvollan har legat så pass nära Storbolagsvollan så ger inte det någon fair bedömning.

Det finns inget som säger att Stora bolag ska ge högre eller lägre riskjusterad avkastning än Småbolag… eller tvärtom! Naturlagen säger förstås att ett bolag som har 10miljarder i Omsättning har det svårare att dubbla sin försäljning än en bolag med 10mkr i omsättning. Det borde därmed limitera potentialen för vinsttillväxt. Men bland småbolagen finns det inte bara ”vinnare” utan även ”förlorare” så sett till hela tillgångsklassen, över en cykel, behöver det inte bli bättre än Storbolagen. Förlorarna, dvs bolag som går i putten, är färre bland storbolagen. Euforiska sparare missar oftast den aspekten.

Men man kommer inte heller ifrån det faktum att vissa fonder med 10 miljarder + i förvaltat kapital har en viss trögrörlighet och har svårigheter att dra nytta av småbolagsbias, även om de har tillåtelse att göra det. De är helt enkelt för stora.

En mer relevant utvärdering hade varit om man först separerade fonder som är tvingade till att bara investera i Stora Bolag. De fonderna ska sedan utvärderas mot OMXS30 med återlagda utdelningar. Man ska även göra en riskjusterad bedömning. Dvs först ska man slå index i absoluta termer, men man ska även ha gjort det med en högre riskjusterad avkastning. Då har man gjort något beundransvärt.

Övriga fonder, med flexibla mandat, borde jämföras med ett flexibelt index. Inte SIX PRX eller andra index med storbolags Bias. Kanske ett likaviktat index, dvs om förvaltaren kan välja mellan ericson eller ett litet teknikbolag, så borde även index avspegla den här möjligheten på ett bra sätt. Utdelningar ska återläggas, och sen ska man göra samma utvärdering som vid ovan exempel. Då kan vi börja prata om vilka fonder som levererat eller ej!

Avslutningsvis vill jag bara säga att 9 månader är för kort tid. Jag gillar nyckeltalet KONSISTENS när det kommer till fonder. Den går att formulera på många sätt men jag gillar den som mäter 12m rullande överavkastning mot index. Sett över minst 36 månader. Fonden ska outperforma i 80%+ av fallen. Då verkar förvaltaren jobba med en strategi som kan vara värd att titta närmare på! Men det gäller att fonden har konsistens mot RÄTT index. Slarva inte där!

Lycka till!

Kommer NFP in för starkt på fredag, typ 200k+, kommer marknaden att bli ännu mer stärkt i sin tro att FED höjer i december. Detta sätter press på räntorna  vilket är dåligt för aktiemultiplarna. Särskilt nu när de är så höga! Jag tror inte att eventuella tillväxt och vinst revideringar klarar kompensera för detta. Vinstestimaten, som jag tidigare redogjort för, är redan rätt högt ställda. Särskilt jämfört med Q1 och Q2.

Kommer siffran in dåligt, typ kring 130k och nedåt, så kommer marknaden också att bli besviken. 2H16 är en period där konjunkturen ska ta fart då oljan och dollarn inte tynger längre. Dessutom har vi inte omvärldsfaktorer som Brexit och Kina som spökar längre. Amerikanska konjunkturen har burits upp av den privata konsumtionen vars köpkraft är korrelerad med jobbskapandet. En alltför dålig siffra kan få analytikerna att skruva ner sina förväntningar vilket aldrig är bra. Dessutom, går surpriseindex dåligt, går börsen dåligt.

En siffra som är bättre än fg 150k och inline med förväntningarna vore det bästa. Typ 160-180k.

Idag kommer PMIs från tjänstesektorn. Normalt sett tittar jag bara på den Amerikanska siffran. Men det kan ändå vara värt att nämna att Europas kom in ok på 52,2 mot prel 52,1 och fg 52,8. UK kom in på 52,6 mot prel 52,2 och fg 52,9. Det tuffar på.

I eftermiddag kom USA PMIs.

PMI Service kom in på 52,3 mot prel 51,9 och fg 51,0… stark vändning!

ISM Non Mfg, som är snäppet viktigare, kom in på 57,1 mot väntat 53,0 och fg 51,4. Sicken JÄVLA vändning. Särskilt Sysselsättningskomponenten var super duper stark!

Soft patch är över och USA drar. Jobbdatan på fredag kan fortfarande komma in lite dassigt, men det är en laggande siffra. ISM Mfg och ISM Non Mfg visar att det stundar bättre tider.

Det här innebär TVÅ saker

1, Att vi inte behöver vara oroliga längre för inbromsningen, utan USA ser ut att växla upp igen. Det borde ge en viss knuff uppåt!

2, MEN, de här borde också innebära att sannolikheten för en december höjning är mycket stor. Räntorna lär fortsätta stiga. Jag talar om 2% för 10 åringen, och 1% för 2 åringen. Frågan är hur det slår mot multiplarna. Dyrt kan också bli dyrare.

Jag hoppas på ett sista uppställ nu…. sen får vi se. Jag tycker inte värderingarna talar för aktier. Det borde komma bättre köpläge innan årets slut!!!!

Johnny på Carnegie, tycker Deutsche ser intressant ut tekniskt….

ISM Mfg kom in hyggligt i måndags. ISM är en tillförlitlig guide för BNP tillväxt kommande kvartal. Säga vad man vill, men tittar man på snittet av ISM under juli-aug-sep så pekar de, tyvärr, på en ganska måttlig tillväxt under Q4.

Om vi kan 1, riva av valet i början av november med Clinton som president, 2, datan fortsätter att rulla in ok 3, Q3orna inte leder till nedrevideringar ….. ja då borde US 10 yrs Treasury Bond, dvs ”tioåringen” kunna stiga mot 2% i december. Hur bra är det för multiplarna? Ok, optimismen driver sentimentet som visserligen kan göra en dyr börs dyrare…. men till vilken risk? Jag gillar att tjata som många vet… därför vill jag ännu en gång poängtera att: Aktier ska man köpa när risken är låg, och det är den INTE när värderingarna är höga, och det anser jag att dem är nu!

Se nedan chart från Deutsche…

Idag gör man en stor grej av att Ericson varslar 3,000 personer i Sverige?

Jag undrar lite ödmjukt. Varför är det ingen som hyllar bolaget att de tar tuffa beslut?  Hade de inte klarat det så kanske vi inte har kvar nåt Ericson om några år?

Alla ni som är så lyriska kring svensk ekonomi och tycker att Ingves borde höjt räntan för längesen. Ni kan ju inte tycka det här varslet är några problem…. svensk ekonomi är ju så stark att de borde ha nya jobb på en eftermiddag. Särskilt om de är beredda att flytta på sig??????

Textilindustrin skördade 70,000 jobb. Det är modern tids största, dvs efter jordbrukssamhällets kollaps, varsel. Till Sverige har det kommit 180,000 flyktingar där de flesta saknar jobb. Många utan utbildning och relevant arbetslivserfarenhet. Det är ett rätt mycket större utmaning än Ericson, där 90% lär ha ett jobb inom 18 månader. Åtminstone om man drar paralleller till hur det gått för SAAB anställda. Vi kanske borde diskutera hur vi ska få de nyanlända i arbete istället?

Sätter inte dagens varsel fingret på vad det egentligen handlar om? Dvs hur viktigt det är att våra unga, oavsett bakgrund, skaffar sig relevant utbildning så att vi kan konkurrera i framtiden? För att de ska ha möjligheten så måste vi ha en fungerande grundskola, där det även ställs krav på barn och föräldrar? Är det då läge att bara bråka om ägarformen för våra skolor. Ska vi inte fokusera på att stötta skolor som håller en hög kvalitet och utveckla skolor som inte håller måttet istället? Detta oavsett ägarform!

Trevlig kväll

Ps. Dax stängde gapet ikväll! Imorgon kommer Pmi’s för tjänstesektorn. De kan nog driva de stora indexen mot AYH om de kommer in hyfsat! Ds