Kortsikt's Blog

Marknaden e ju lite lustig. Jobb siffran kom i fredags eftermiddags, men det hände inte ett skit i marknaden. Alla satt och tittade på varandra utan att göra nåt kändes det som. Sen fick man sova på saken över helgen. Sen toppade vi ur igår på 1,537. Vi nådde inte riktigt target 1,545. Nu är det rekyl! Snacka om att vara seg i startblocket. Jag var nyfiken på vad som skulle hända kring gapet 1,508. Men köparna lös med sin frånvaro. Nu ligger vi och harvar vid ytterligare en stödnivå, 1,485. Jag skulle gärna vilja säga att jag är positiv och köpa, men USA och Europa indexen e fortfarande rätt överköpta och har gap att täppa till. Jag vill se styrka där först. Annars kanske de ska ner en bit till.

Nästa viktiga stödnivå ligger på 1,441-1,453. Problemet är inte OMX i sig, problemet är att de känns i ofas med Europa och USA.

Nåväl, marknaden tog ett rejält kliv efter fredagens siffra. Från att prisa in räntehöjning nästa sommar, till att ligga på 75% sannolikhet i december. I början av december får vi en jobbsiffra till. Den måste bekräfta att vi är på G, och förra fredagen inte var något undantag. Annars tror jag FED väntar till Mars.

Men hursomhelst, går vi mot höjning i december så tror DB att Europeiska aktier ha ca 5% nedsida, vilket förklaras av realräntans utveckling. Som rule of thumb skulle man kunna säga att man kan förvänta sig en Fib50% korrektion av den uppgång vi sett sedan slutet på september i så fall. Givet att räntorna fortsätter att stiga…. 2 åringen i första hand borde klättra vidare över 1% i sin strävan att nå 1,5%. Givet att vi får en höjning alltså.

Var på middag i helgen, och föga förvånande så var samtalsämnet nummer ett, Flyktingfrågan. Bör vi ta emot eller ej. Om vi tar emot, hur många osv. Alla har en ganska klar åsikt, och det blir gärna ganska temperamentsfullt.

Nu vill jag göra klart för alla att den här bloggen handlar om ekonomi, och ska under inga omständigheter smutsas ner av någon politisk debatt. Jag kommer att ta mig friheten av radera samtliga kommentarer, oavsett ståndpunkt, om de syftar till att driva opinion.  Det finns tusen andra forum där man kan skriva av sig.

Med detta sagt åter till helgens ”debatt”. Det som jag tyckte var rätt kul är att kvinnan som stod för hög solidaritet och i stort sett obegränsat flykting mottagande även tyckte det var för jäkligt att man pratade om att höja pensionsåldern. Hon tycker att 65 år snarare är för högt. Vidare tyckte hon att man borde förkorta arbetsveckan. 30 timmar till oförändrad lön borde räcka. Mannen som tyckte att vi borde stänga gränserna för länge sedan, han tyckte däremot att jobbskatteavdragen som gjorde under Reinfeldt var galna och borde ändras tillbaka ögonaböj. Han ville även införa fastighetsskatt. Det tyckte inte hon.

Låt oss slå fast, Att vara solidarisk kostar pengar i det korta och medellånga perspektivet. På lång sikt är det kanske en vinst affär?

Men låt oss fundera på det korta perspektivet, då det är detta som ska finansieras nu, IDAG. Om man förespråkar en hög nivå av solidaritet så borde man även ta konsekvenserna av detta. Dvs i samma andetag som man säger att man är solidarisk, så borde man säga att man är beredd att höja inkomstskatten (dvs få mindre över i plånboken varje månad) och jobba till man är 67år minst. Man kan inte säga antingen eller. På samma sätt borde alla som vill sänka skatterna eller lägga mer pengar på välfärden osv inse att de per automatik är Osolidariska då deras önskemål inte går att kombinera med att ta emot flyktingar.

För det är nämligen så att staten har sina inkomster, och sina kostnader (välfärden), och ett netto av de här båda. Det nettot kan vara plus, minus eller noll, vilket innebär att en stat behöver ta upp lån, amortera på statskulden, eller inget avdera. I högt belånade ekonomier så bör det vara positivt, dvs de bör göra ett överskott så de kan amortera. Sverige är lågt belånat, så i vårt fall finns egentligen bara alternativet Noll och negativt. Ta upp lån eller inte.

Det ger ett antal möjligheter

1. Intäkter minus kostnader = 0. Ta INTE upp lån och INTE öka statsskuld
2. Intäkter minus kostnader = minus, Ta upp lån och öka statskuld.

De flesta verkar vara ganska överrens om att ta upp lån är en dålig idé om det inte går till Investeringar som ex järnväg eller vägar. Eller nåt annat som är beständigt och får positiva effekter på tillväxten på lång sikt. Låg skuldsättning är en styrka som man har väldigt lite nytta av i goda tider, men väldigt stor nytta av i dåliga tider. Det finns gott om bevis för detta.

Det gör att alt 1 är det enda tänkbara för de allra flesta Svenskar. Balanserad budget med bibehållen statsskuld. Jag har på känn, oavsett vilken politik man håller på, så finns det brett stöd för detta.

Om nu kostnaderna ökar i samband flyktingmottagandet, så har man två möjligheter. Antingen, som nu, minskar man andra kostnader. Idag tar vi av budgeterade biståndsmedel. Mer till flyktingmottagande, mindre till bistånd. Löfven rosas av Junker och Merkel, men får ta skit av FN och Jimmy som vill att pengarna gåt till tält i Libanon. Typ. Frågan är om detta är uthålligt. Jag vet inte. Men om det inte är det, så ställs vi inför dilemmat, Tulla på kvaliten på välfärd, eller öka intäkterna. De flesta verkar tycka välfärden inte riktigt håller måttet, så majoriteten vill inte sänka kostnaderna för den. Vi vill helt enkelt inte ha sämre vägar, skola, hälsovård osv på bekostnad av flyktingmottagandet. Snarare tvärtom.

Då kvarstår skattehöjningar. Slopade jobbskatteavdrag, jobba mer och längre, högre skatt på inkomster osv.

När vi talar om att vara Solidarisk eller Osolidarisk, så skulle man lika gärna kunna tala om höjda inkomstskatter eller bibehållna. Det är samma sak. Enkelt uttryckt. En ”solidar” kan säga, jag är beredd att ge upp 5% av min lön för att ta X flyktingar. En osolidar kan säga, jag vill inte ha högre inkomstskatter, därför måste vi stänga gränserna. Enkelt uttryckt så handlar det om detta. Sen kan man bråka om detaljerna men i stora drag kommer det fungera så här.

Om man är för ett obegränsat flyktingmottagande, så måste man vara för att jobba till man är 70 år och/eller betala betydligt mer skatt på lönen. Det går inte att tycka på ett annat sätt. Gillar man inte skattehöjningar då tillhör man per automatik de osolidariska.

Det är ju faktiskt det verkliga kvittot på solidaritet. Dvs om man kan säga ”Jag tycker Sverige bör vara solidariska och ta emot behövande som söker hjälp här, och DÄRFÖR MÅSTE jag avsäga mig X kr i månaden vilket gör att jag inte kan bo lika bra, äta lite sämre, semestra lite mer sällan osv.”Eller ”Jag vill inte försaka X kr av min lön varje månad. Jag har det tajt som jag har det, och den livsstil jag har vill jag behålla. Därför anser jag inte att Sverige har råd att vara solidariska”.

Jag skulle respektera bådas åsikt.

Men jag blir trött på dem som säger, ”Sverige är så pass rikt, att vi måste ta vårt solidariska ansvar” Ja, vi är rika, sett till din lönenivå jämfört med lönenivåer i omvärlden, eller den välfärd varje medborgare får eller har rätt till i genomsnitt. Då har vi det jättebra. Men vi är inte rika i den benämningen att staten har en kassakista att ösa ur. Alla pengar som kommer in, de går också ut. Varje år! Så när du säger att vi är rika, och har råd att vara solidariska så måste man förstå att det handlar om att vi klarar att reducera kvaliten på välfärden (vilket skulle vara okej för att den är så bra jmf omvärlden), dvs vi tar av nåt annat och lägger det på flyktingmottagandet. Alternativt beskattar befolkningen hårdare då de ändå har det så pass bra med befintliga löner. Då kan vi kan lösa finansieringen.

På samma sätt är det tröttsamt att höra flyktingmotståndare säga, nu kommer det gå åt helvete, gränsen är nådd, Sverige klarar inte det här, nu blir det kris. Gränsen är nådd. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte så. Ni har fel. Vi kan på rätt många sätt frigöra 100mdr kronor. Frågan är om vi är beredda att göra det. De Osolidariska är inte det.

Sverige har en extremt låg statsskuld och Ex flykting kostnaderna en hyfsat balanserad budget. Vi kan både dra ner på välfärd och öka beskattningen på medborgarna och finansiera det här om vi vill. Visst, vi får det sämre i termer av lägre disponibel inkomst och/eller sämre välfärd.

Jag har inte räknat på det exakt men skulle vi dra in 10% mer i inkomstrelaterade skatter så ger det ca 100mdr kr.

Ex.

Din Bruttolön är 30,000kr
Inkomstskatt ca 9,000kr
Netto 21,000kr du får ut.
Arbetsgivaravdgifter etc, ca 9,000.

Staten få in ca 18,000 kr.

Hade man kunnat öka den med ca 10%, dvs 2,000kr så får staten in 100mdr allt annat lika.

Dvs du får ut 19,000kr.

Det är kärnan av att vara solidarisk.

(med reservation för fel räkning)

Ett alternativ välfärden, dvs kostnaderna som stat, landsting och kommuner har med ca 6%.. Det ger också ca 100mdr. 6% rakt över hela linjen. (Också ett trubbigt ex för det handlar till stor del om uppsägningar vilket leder till ökad kostnad för ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Men vi pratar om förenkling)

Faktum är att Sverige skulle utan problem kunna sälja 100 miljarder i 10 åriga statsobligationer till nästan noll i ränta utan problem, och ta pengarna och lägga på att hjälpa flyktingar. Den årliga kostnaden närmaste 10 åren är i princip noll, och först om 10 år ska pengarna betalas tillbaka, och då rullar man över dem i en ny skuld till ny ränta. Detta är inte något man rekommenderar såklart, men det är fullt möjligt.

Om man räknar på det så är allt möjligt, men väldigt smärtsamt. Men jag antar att det är det som kännetecknar solidaritet. Hade det inte känts så hade det inte varit så svårt att vara solidarisk.

Men det stör mig att ingen sätter siffror på det. Varför kan så få solidariska människor svara på vilket belopp som krävs av varje svensk för att kunna ta emot flyktingar? De borde ju i sin analys tänka, jo men det här beloppet tycker jag är hanterbart… Jag är för en solidarisk flyktingpolitik. På samma sätt borde de osolidariska tänka tvärtom, dvs det här beloppet per svensk och månad är orimligt högt. Jag väljer att köra på den osolidarisk linjen. Men väldigt få, oavsett grupp, verkar veta.

Många pessimister har också fel när de säger att tillväxten skulle bromsa in om vi lägger mer medel på flyktingar. Det är nämligen ingen skillnad samhällsekonomiskt om vi anlitar Skanska för att bygga flykting boenden eller bygga nåt annat. Pengarna går ut i ekonomin. Det spelar inte heller nån roll i strikt ekonomisk mening om du ger 100kr till en invandrare som går till ICA och handlar upp den, eller om du ger pengarna till en arbetslös svensk som handlar upp samma 100kr på ICA.

Jag säger inte vad som är rätt eller fel. Det finns många aspekter av det.

Men enligt min mening så går det att vara Solidarisk. Sverige går inte under, det går att lösa finansieringen, men förstår verkligen alla vad priset är? Är man beredd av försaka det? Jag säger så här:

Hur många tusen kronor är du beredd att släppa av din lön varje månad, så ska jag tala om för dig hur många flyktingar vi har råd att ta emot.

Min förbryllning kvarstår, hur kan så många vara så övertygade utan att veta kostnaden för flyktingmottagandet?

Oavsett vem du träffar,

Tillhör de solidariska lägret fråga:

Så du tror på obegränsad invandring. Vet du hur mycket skatten på din inkomst kommer öka de närmaste åren till följd av detta? Hur mycket mindre i lön är du beredd att ta för att det ska vara ok med obegränsad invandring?

Tillhör dem det osolidariska lägret fråga:

Så du tror på att stänga gränserna för att vi inte har råd. Hur mycket mer hade du behövt betala i skatt varje månad för att finansiera en obegränsad invandring?

Många solidariska firar just nu när Sverige har tagit på sig ledartröjan. Hur kan ni göra det när allt finansieras genom att man tar pengar från biståndsbudgeten? Vi ökar solidariteten på hemmaplan, men minskar den lika mycket i kronor räknat på bortaplan. Nettoökningen i kronor som går till solidaritet är noll enligt mig. Det borde få de solidariska att snarare deppa, och de osolidariska att fira. Nästan!

2014 var ett normalt år. Då la vi 3ggr så mycket på bistånd som migration. Det finns att ta av om vi börjar tänka i termer av inhemskt bistånd.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-utgifter/

Som sagt, alla kommentarer är välkomna, men är de inte sakliga och finansiellt förankrade så tar jag mig friheten att radera. No offense. Den här bloggen driver inte opinion!

Förra veckans jobbsiffra fick marknaden att ändra uppfattning om utsikterna för räntehöjning av FED i december. 2,5% löneinflation är den högsta på många år. Även om den i sig inte indikerar 2% kärninflation, så kanske den indikerar att vi kan vara på väg dit…. dvs att NAIRU i USA de facto ligger på 5,0%. Dvs den nivå på arbetslöshet som triggar löneglidning. Där har många kört fel i många år, vilket även har påverkat oss här hemma. FED har tillgång till en jobbsiffra till innan mötet. Kommer även den in i samma härad så är risken hög för höjning. Yellen har flera gånger sagt att vi höjer ”när vi ser att datan pekar på att inflationen med relativt hög sannolikhet är på väg mot målet om 2%”. Det är detta vi nu ser.

SPX i fredags var varken bu eller bä skulle jag säga. Det verkar liksom inte riktigt ha bestämt sig vad den tycker om det här. Valuta och räntemarknaden är mer bestämd. Både korta och långa räntor handlades upp och rent tekniskt borde den amerikanska 10-åringen kunna fortsätta mot 2,5%. Även dollarn var stark som ett led i detta. De flesta verkar nu tro på att den återigen kan vara på väg mot par mot Euron, dvs 1,00ish. Usd/Sek ser också tekniskt jättespännande ut. Ska den bryta upp och gå mot 9,3ish? Jag tror det, givet att december höjningen får allt större acceptans. tittar man på Fed funds rate så drog den i väg efter NFP siffran. Dock är man inte 100% på höjning ännu. Skulle nästa NFP siffra trilla in på 2,2% då är vi ju tillbaks på ruta ett.

OMX har ju motstånd kring 1,545ish, och sen kommer fallande trenden lite högre upp. Frågan är, fick vi en äkta köpsignal i förra veckan i samband med att vi stängde högre 1,510? Vi har ju ett gap kring 1,508. Det borde täppas till och sen är det viktigt att köparna tittar in. Andra tekniska indikatorer pekar på uppgång på några månader sikt, dessutom är det en säsongsmässigt stark period.

Frågan är var vi är på väg. Om lönerna nu är på väg upp mot bakgrund att NAIRU ligger på 5%, och dollarns baseffekt från och med januari, så borde räntorna stiga. 10-åringen mot 3% och 2 åringen mot 1,5%. Detta borde sätta press på multiplarna allt annat lika. Så frågan är om optimismen är uthållig. Jag är skeptisk. Men än så länge är det tekniskt köpvärt. När vi ändå har nämnt dollarn så är det ju viktigt att påpeka att dollarn stärks, som sagt, av att ekonomin är stark, inflationen kan vara på antågande och räntorna går upp….. men en stark dollar har också effekten av bromsa tillväxt och importera deflation. Så i förlängnigen får den ju inte bli för stark för då leder den till motsatt effekt. Där är vi dock inte än!

Från Kina har det trillar in lite data.

FX reserver kom in på 3,525 mot väntat 3,465 och fg 3,514…. Oj, den sjunker inte längre

Export kom in på -6,9% YoY mot väntat -3,2 och fg -3,7
Import -18,8% YoY mot väntat -15,2 och fg -20,4…. inte så kul men det viktiga är att den bottnat.

Totalt sett not too bad. I veckan kommer Money Supply, Nya lån, CPI/PPI, Retail, IP och FAI från Kina. Det viktiga är att datan är så pass stabil att Yellen inte blir orolig 🙂

Från USA kommer Retail sales, PPI och Michigan index.

Stay tuned.

Ja, det är inte omöjligt nu!

NFP kom precis in på 271k mot 185k väntat och fg 137k (nedreviderat fr 142k)

Mycket bra siffra, som pekar på att USA bara varit inne i en soft patch men nu är på banan igen.

Detta kombinerat med minskad Kina oro borde få Yellen att omvärdera läget…

Men jag vill också att alla ska ha klart för sig att 270k inte på nåt sätt är en extrem siffra. Den har varit där uppe många gånger senaste åren. Inte heller en beat om 100k har varit så unikt egentligen. Men visst är det en bra siffra.

MEN DET ALLRA VIKTIGASTE

Timlönerna kom in på 2,5% i årstakt mot väntat 2,3 och fg 2,2….. Detta kanske inte låter så extremt, men Oh my God, detta är den högsta siffran sedan 2009…. dvs på 6 år!!!!

Är Löneinflationen till slut i antågande? Jag tror risken är överhängande. sen indikerar den inte att core inflation kommer slå i Feds mål om 2% imorgon, men vi kan ha börjat ta de första staplande stegen.

Räntemarknaden verkar också tycka det för den amerikanska 2 åringen, som varit konstigt stark på sistone (inte så konstigt nu med tanke på siffran idag) spikade rakt upp till 0,95…… och nu skulle jag säga att man prisar in en höjning i december.

Vad tror jag? Risken för en höjning i december är mycket stor. Kommer NFP siffran i december in på 2,5 eller högre så är det väldigt väldigt troligt. Om det inte blir i december så är det 100% i mars, då även dollarns baseffekt borde kicka in då!!!!

Börsen då? Ja sedan många år så betyder låga räntor höga multiplar. Stigande räntor borde betyda lägre multiplar. Alltså lägre kurser. Detta kan förvisso kompenseras av uppjusterade vinster, men de brukar inte kicka in lika snabbt.

Så rent logiskt borde börsen gå ner på detta. särskilt mot bakgrund hur stark den varit senaste månaden. Å andra sidan skulle man kunna hävda att börsen varit svag senaste halvåret och därmed tagit höjd för högre räntor. Så är glaset halvtomt eller halvfullt? Har börsen sedan i april prisat in räntehöjningar och vad vi egentligen har är en Sell on rumours (dvs man började sälja i april och framåt med rädsla för räntehöjnignar) och nu gäller Buy on facts…. Njae, jag har svårt att se hur aktiemultiplarna i USA skulle klara 200 punkters högre räntor. Känns inte så va? Detta handlar om min tro att 2 åringen borde så sakterliga ta sig mot 1,5%…. 10 åringen minst 3%…. och det känns väl inte som multiplarna tagit höjd för detta?

Stockholm reagera rakt upp först, men har nu lugnat ner sig. Vi får väl se hur USA stänger ikväll.

Måste jag betta så får det nog bli på lite rekyl ändå!!!

Men jag måste ändå skriva att det här är en mini historisk dag faktiskt. Alla andra gånger man har snackat om räntehöjningar så har jag tyckt det varit Bullshit. Datan har aldrig stöttat någon sådan. Nu börjar det rycka i datan, och då är det kanske ett nytt ballgame.

Ska man vara lite petig så började ju räntemarknaden dra redan innan, faktiskt den 28 oktober. Den dagen var det FED möte…. och Yellen var synnerligen hökaktig, vilket var rätt anmärkningsvärt för att hon som så sent som i september var väldigt duvvig. Det svänger snabbt kan man säga 🙂

Trevlig helg

Det är ju många som diskuterar detta. DB ekonomer menar att USA ångar på som vanligt i stort sett.

Anledning, Servicenäringen ångar på och de står för 85% av jobben

The data this week for manufacturing ISM and nonmanufacturing ISM continues to show that the service sector in the US economy is in good shape, see chart below. And with the service sector making up 85% of total US employment, the broader economy should still be fine. Combined with ADP for October at 182k we continue to see little spillover of the problems in the manufacturing and energy sectors to the rest of the economy. Put differently, if nonfarm payrolls on Friday come in around 180k then it will be a strong sign that the modest slowdown in employment growth in August and September was temporary, and likely driven by the China-associated turbulence seen in markets in August. With S&P500 and VIX back at pre-August levels we should continue to see solid economic data going into the December FOMC meeting. For more discussion see also my monthly chart book I sent out yesterday.

Men analysen blir fel tycker jag…. för han tror på räntehöjning i december, just av den anledningen att USA går fortsatt bra.

Men det är där jag tycker många kört fel länge. Alla tittar på jobbskapandet….. och det har ju trots allt tuggat på under många år. Men har Yellen höjt? Nej, varför inte. Jo för att det handlar inte om antal jobb, utan vad som händer med lönen. Det är när lönerna börjar klättra som det blir en press uppåt i efterfrågan vilket kan göra att priserna börjar röra sig i allmänhet, och det kallas för äkta inflation. Detta tvingar henne att höja räntan. Att ytterligare 200k pers får jobb ökar inte den aggregerade inkomsten i landet så mycket. Men om alla får 4% mer i lön jämfört med knappa 2% tidigare… då pratar vi summor. Men lönerna kommer inte med antal jobb, utan slacket i marknaden. Detta innebär att jobbskapandet skulle faktiskt kunna falla en hel del, men att vi trots detta tar oss över gränsen för NAIRU vilket kickar igång löneinflationen. Så dåligt jobbskapande innebär inte alltid stillastående löner, och TVÄRTOM. I den klassiska konjunkturcykeln, som jag undrar hur aktuell den är idag, så kom löneinflationen väldigt starkt i slutet av cykeln, när jobbskapandet faktiskt avtog kraftigt. Det kunde till och med vara negativt jobbskapande, och ändå stigande löner. Just för att man var under NAIRU. Precis som du kan ha exceptionellt starkt jobbskapande från en låg nivå i början av cykeln, men NOLL i lönedriv.

Så antal jobb tar visserligen tempen på den amerikanska konjunkturen. Inte nivån, men hastigheten. Medan lönerna snarare visar vilken nivå, vilken temperatur som råder. Yellen tittar på båda, men den sista är viktigast.

Jag har noterat en grej. Det är att inför FEDs möte i september så var aktiemarknaden så jävla nervig över räntehöjning. Räntemarknaden däremot hade en rätt lugn utveckling, åtminstone fram till dagarna innan. Räntemarknaden fick mest rätt, eller minst fel. Nu går aktier starkt, och även om FED inte har sagt ”aldrig december” så verkar det ju inte som om aktiemarknaden verkar tro på högre räntor direkt. Samtidigt har räntemarknaden, sett till 2- och 10åringen, tagit ett jävla kliv uppför de senaste 2 veckorna. something is cookin´? Vad tror dem…. ett hack uppåt på timlönerna. Den första på många många år?????

Skulle vi se tecken på löneinflation, då borde räntorna dra vidare, och till slut trillar nog även poletten ner för aktiemarknaden som borde rekylera i ett sånt scenario.

Imorgon kommer NFP, då vet vi!!

Stay tuned!

Det är Fredde som vanligt är snabb på bollen och tipsar. TACK

http://www.dn.se/debatt/begransa-bolanen-till-max-sex-ganger-arsinkomsten/

Om jag var ledsen innan är jag betydligt gladare nu 🙂

För det första är jag glad att det kommer vettiga synpunkter från den som verkligen kan och ska reglera bankerna. Nya Chefen för Fi. Välkommen in i matchen, du verkar tänka sunda saker Erik! Det har varit tyst väldigt länge därifrån, vilket man kanske kan förstå med tanke på personalomsättningen. Men jag inser också att trots att det är du som inför regleringarna så måste mandatet komma från regering och riksdag. Hoppas de har förnuftet att inse detta….. och inte är helt upptagna av flyktingkatastrof och annat jox.

Äntligen någon som lyfter fram skuldkvotstaket.

Men rätt utformat så behöver vi inte tvinga folk till att amortera. Amorteringskravet gör bara att låntagare får det ännu tajtare i en miljö där räntorna stiger. Fokusera på att alla ska ha rätt nivå på lånen istället. Sen får amortering bli en frivillig grej som baseras på folks intention att konsumera idag, eller konsumera imorgon (dvs spara, dvs amortera).

Skuldkvotstaket är lösningen till 99%. Varför inte 100%?

Jo för att ett hushåll som består av 2 personer, och tjänar brutto 25,000 X 2 = 50,000 i månaden så blir max lån = 6 X Nettoårslön en rätt hög skuldsättning. Samtidigt är 6 gånger lönen inga större problem för hushållet som tjänar 100,000kr i månaden brutto. Vid 5% bolåneränta har det första hushållet över 23,000kr att leva på i månaden. Vilket kan bli lite tajt för en familj om 2 vuxna, 2 barn. Medan höginkomsttagaren har över ca 45,000kr. Kanske därför ska ett skuldkvotstak kompletteras med ett minimum KALP belopp? Sen kan man alltid diskutera om den ska vara 600%, högre eller lägre. Den bör i alla fall ställas ihop med KALP kalkylen. But it´s a start!

Ett annat problem är BEFINTLIGA låntagare. Alla åtgärder, bra som dåliga, som diskuteras berör till stor del NYA låntagare. (fastighetsskatt och ränteavdrag berör förvisso de befintliga). Mycket pekar på att alltifrån 5-20% av alla låntagare idag klarar inte 5% ränta, utan kan behöva tvingas flytta. På nåt sätt måste vi även komma åt dem. Men jag är inte naiv. Jag fattar att bankerna idag kan inte ringa upp sina kunder och säga ”Jo hej, det är banken här. Vi lånade ju ut 6mkr till er för ett år sedan när ni köpte lägenhet innanför tullarna i Stockholm. Nu är det så att vi ångrar oss. Ni borde bara lånat 4mkr. Så vi undrar om vi kan fixa till detta? Varpå låntagaren svara, Oj, har ni inte fått ränteinbetalningen eller vad är det som strulat? banken svara: Nej nej, ni betalar jättefint, men vi tycker er betalningsförmåga vid ett högre ränteläge är svag så vi vill justera ner lånet. Låntagaren svarar: är du helt jävla dum i huvudet! Det var ju ni som tog fram lånelöftet och beviljade lånet! Banken: Jo vi vet, men vi räknar lite annorlunda nu” Lite skämt lite allvar, så funkar det inte. Men samtidigt måste alla låntagare idag blir medvetna om hur de ligger till.

Min tanke var att bankerna regleras att en gång om året göra en kontroll av låntagarnas totala skuld och senaste inkomst och sen skicka ut ett kuvert, kanske in någon annan färg än Orange 😉 där banken säger att det är Ok, dvs grönt, Ok men på gränsen, dvs gult, eller inte ok, dvs rött. Även om man får rött så kan ju inte banken tvinga låntagaren till något, men de kan alltid vänligt säga ”Om du är en RÖD kund så får du gärna boka en tid med en rådgivare där vi går igenom din situation”. Jag tror ingen vill år efter år få RÖDA kuvert. De här låntagarna kanske inte medvetna om sin höga belåning. De kanske går omkring i dagens lågräntemiljö och tänker att det här är ju lugnt. Alla har ju stora lån nu för tiden. Det röda kuvertet tvingar inte någon till något, men det ger en medvetenhet och troligtvis på sikt en del handling. Jag skulle inte vilja vara RÖD kund.

Dessutom kan vi med den här datan sluta prata om All annan hel värdelös data som ex aggregerad skuldkvot i landet, eller ännu värre hushållens skulder/BNP som inte säger ett skit. Det är ju bara en blandning mellan de som har för mycket, lagom och väldigt lite lån. Kriser har visar att det bara krävs några procent som får stora problem så räcker det för att utlösa problem. I samband med det här så kan Finansinspektionen följa utvecklingen av Andel Röda kunder, eller Andel röda lån av totalen, och se om det går i rätt riktning.

Vilket leder oss in på en annan grej. Den nye Fi chefen säger mycket bra saker, men han säger en riktigt korkad. På flera ställen dessutom. Han säger att lånen har stigit i takt med att priserna gått upp. Det är helt fel. Det är inte priserna som leder lånen utan tvärtom. Hade bankerna idag strypt all utlåning så hade priserna kraschat. Om alla banklån som ges ut idag och ett år framåt är dubbelt så stora, allt annat lika, som lånen varit senaste året, då kommer priserna att gå upp kraftigt närmaste året.

Priserna är en funktion av storleken på lånen. Punkt. Det trodde jag du fattade eftersom du lyfter fram skuldkvoten.

Den dagen vi har NOLL röda kunder, då vet vi också att priserna är korrekta. För då är skuldsättningen korrekt.

Bloggvännen Fredde tipsade om nedan artikel

http://www.di.se/artiklar/2015/11/3/var-fjarde-svensk-aningslos-om-smartgrans-for-borantan/

Jag blir så ledsen när jag läser detta, några snabba frågor till media och beslutsfattarna i vårt land:

1, Hur får ni ihop att bankerna använder sig av rigorösa kalkyler med generösa marginaler, och vad folk svarar?

2, Hur tror ni man avhjälper problemet genom att rycka pengar från de här hushållens plånböcker, genom att ex höja räntorna eller avskaffa ränteavdraget? De sänker bara deras redan svaga betalningsförmåga.

3, Finns det nåt skäl att inte reglera bankerna att minst en gång om året undersöka varje kunds skuldsättning, och informera dem hyr mycket de har över att leva på om ex räntan stiger till 5%?

4, Finns det nåt skäl att inte reglera bankernas max utlåning till låntagaren, baserat på sunda antaganden? Detta utan att inför regler som rycker pengar från kunden. Vilket skulle tvinga banker att konkurrera om lägsta räntan och inte den som lånar ut mest?

5, Amorteringskravet tvingar nya kunder att ta mindre lån. Det är väl bra. Men om räntorna drar så får kunderna ändå det tajt för att de tvingas amortera varje månad. Är det så smart med ett statiskt krav? Är amortering så bra egentligen, är det inte bättre med en sund nivå på lånet och lite eller ingen amortering, än en hög nivå på lånet med mycket och tvingande amortering?

6, Bulken av problemet ligger hos redan befintliga låntagare. Inte de nya kunderna. Finns det någon föreslagen reglering som åtgärdar problemet hos dem som redan har förmycket lån?

7, Är det här ett resultat av giriga banker? Eller gör våra bankdirektörer bara sitt jobb? Dvs de har fått styrelsens mandat att tjäna pengar åt banken. Styrelsen har fått sitt uppdrag, som är att tjäna pengar, av aktieägarna, och aktieägarna är vi själva. Men det fattar vi inte för att vi e så dumma!

8, Eller är det låntagarna som är dumma i huvudet för att de tar för stora lån för att vi inte kan räkna? Får de skylla sig själva when the shit hits the fan eller ligger det på statens bord att lösa problemet i så fall?

9, Om det i grunden är folkets fel, men folket fattar inte när de gör fel. Vem bör gripa in då?

10, Varför gör våra politiker inget åt saken?

11, Många tycker inte man behöver vara så orolig då många har små lån i förhållande till värdet på bostaden. Är det någon som på allvar tror att en låg lån/värde kvot räddar dem om de inte kan betala räntorna?

Jag bara undrar?

Personligen så hade jag inte haft något emot om jag hade fått ett kuvert hem från min bank varje år där det visar hur mycket jag har över i månaden om räntan drar till 5%, givet senaste taxerade inkomst mot mina samlade lån.

Sen skulle man kunna ett system med rött, gult eller grönt ljus givet bankens syn på den ekonomiska situationen och betalningsförmågan. Skulle inte många låntagare uppskatta att få ett grönt besked varje år? Skulle inte många röda kunder börja fundera. Skulle inte banken vilja få ner sin andel röda kunder över tid? Skulle inte nya låntagare kunder vilja ta så mycket lån att de fick åtminstone gult ljus, helst grönt? Skulle inte röda eller gula kunder uppskatta vad som krävs för att nå grönt ljus? Kanske förslag på en amorteringsplan för att nå dit? Skulle inte vi alla uppskatta om en undersökning gjordes, liknande den som publicerades ovan, där samtliga svarade att de har kontroll över sin ekonomiska situation och vet med bestämdhet att de klarar högre räntor.

Den här regleringen skulle inte, i motsats till alla de andra förslagen, ge sig på våra plånböcker Direkt. Indirekt gör den det för de överbelånade, givet att det vidtas åtgärder. Men då blir det åtgärder som BARA slår mot de med RÖTT ljus, inte alla som åtgärdersförslagen är utformade idag. Så varför ska vi sätta in åtgärder mot ALLA, även de som har rätt nivå på belåning. Det är ju bara onödigt och påverkar ekonomin negativt. Det är ju bara de RÖDA som man behöver åtgärda för att lösa problemet!

Eller har jag missat nåt?

Tack Fredde

http://www.di.se/artiklar/2015/10/30/chefsekonomen-darfor-har-riksbanken-fel-om-lonerna/

Det är Danskes chefsekonom som slår fast att Riksbanken och Konjinsitutet mfl är fel på banan när de talar om hur välmående svensk ekonomi är. Anledningen till att vi uppvisat högre tillväxt än våra grannar de senaste åren beror enkom på högre inhemsk konsumtion. Den handlar inte så värst mycket om att fler kommit i arbete eller lönerna stigit, något man kunde vänta sig om ekonomin i grunden är stark. Nej konsumtionstillväxten går istället att härleda till jobbskatteavdragen och räntesänkningarna. Finans- och penningpolitik.

Hade vi inte haft jobbskatteavdragen, eller bolåneräntorna legat på 3-4%, då hade tillståndet i Svensk ekonomi varit väsentligt sämre.

Investeringar är låga, jobbskapande är lågt, produktivitetsförbättringar och konkurrenskraft imponerar inte, exporten imponerar inte……… är inte det märkligt om ekonomin mår så bra?

Framöver, med tanke på flyktingsituationen, och med en vänster regering så är det inte troligt med expansiv finanspolitik.

Det enda som är mer troligt är fortsatt expansiv penningpolitik. Ingves prognoser är visserligen helt uppåt väggarna. Men samtidigt är han insiktsfull och förstår att ekonomin inte är särskilt stark, och den behöver de låga räntorna. Han förstår effekterna om vi rycker tusenlappar från de belånade hushållen. Men samtidigt är han orolig för om de låga räntorna gör att folk tar för stora lån. JAg förstår honom. Begränsa låneutrymmet NU, detta utan att rycka tusenlappar från hushållen. Det är enda vägen!

I morse kom Mfg PMI från Kina, 48,3 mot väntat 47,6 och fg 47,2. Nivån är låg, men det är old news. Att det vänder upp och är bättre än väntat är mumma för marknaden. Från Europa kom det också Mfg PMIs. Den tyska kom in på 52,1 mot väntat 51,6 och fg 51,6. Eurozonen kom in på 52,3 mot väntat 52,0 och fg 52,0. Det här är bra!!!

I eftermiddag kommer ISM/PMI. I veckan kommer lite blandad data, men det viktigaste är på fredag då vi får amerikanska jobbdata, NFP.

Buy on dips med target 1,545ish….. givet att marknaden inte väntar sig räntehöjning i december. Det är den korta versionen. Jag står dock tekniskt utanför, trots att jag är positiv. Tyvärr. Tycker väl marknaden behöver komma ner lite, främst Eurostoxx 600 samt SPX, innan det ska dra vidare. Men det är en seg väntan 🙂

ps. Jag slog ett slag för Turkiet för en 1,5 månad sedan.

Urstoppad och rapport från DB

Sedan dess är Turkiska marknaden upp ca 30% i SEK. Med tanke på valutgången var extremt marknadsvänlig så kan det säkert fortsätta upp 10-20% till, men den som suttit med tar hem en del av vinsten redan nu.

ds.

Idag kom Q3 ECI, den siffran som Yellen anser bäst beskriver löneinflationen i USA. Eftersom den fångar Q3, juli-sep, så hade vi en aning var det barkade med tanke på att NFP timlöner varit svaga.

ECI kom in på 0,6% QoQ vs väntat 0,6 och fg 0,2. I årstakt, som är det intressanta, kom den in på 2,0% YoY. Lönetakten under Q2 låg också på 2,0% YoY. Steady as a rock. Lönernas översättning på Kärninflation är ECI minus 1% cirkus… vilket alltså pekar på 1%.

Därför var det ju lämpligt att även Core PCE kom in idag. Den kom in på 1,3% YoY mot väntat 1,4 och fg 1,4.

Alltså Yellen kanske inte är så orolig över Kina längre, men någon inflation i USA behöver hon inte oroa sig över.

Dock tror jag ändå mars ligger risigt till med tanke på dollarns baseffekt. Fed funds rate prisar in 100% säkerhet i juni 2016. Men det handlar mer om att man inte tror på december, och lite mer på mars, än att man är väldigt säker på juni.

Det vi också måste börja diskutera är två saker. När Yellen ändå höjer så är det min absoluta tro att marknadsräntorna lyfter med ca 100 punkter. I likhet med vad de gjorde under våren 13 när man började prata tapering. Ännu mer säker blev jag efter onsdagens lite mer hökaktiga uttalande av FED…. bara lite tendenser fick 2-och 10åringen att lyfta.

I alla fall, min fråga är:

1. Hur kommer världskonjunkturen och jobben reagera på att X tusenlappar försvinner när räntorna stiger, om än väldigt lite. Tänk på att ditt bolån går från 1,5% till 2,5%. Det gör ändå 20,000kr på ett lån på 2mkr. Pengar som kunde gått till konsumtion. Tänk dig att alla belånade hushåll, företag och stater får X pengar mindre. Det måste ge en viss effekt på tillväxt eller? Vad händer med inflationsutsikterna då?

2. ECB, BoJ mfl står ju inte direkt i begrepp att höja räntor…. vad händer med dollarn när Yellen väl gör det. Den borde stärkas eller? Vad händer med tillväxt och importerad deflation då?

Yellen är i en svår sits. Hon hade behövt att det var lite bättre gas i omvärlden. Risken är stor att hon höjer, men som sagt, hon lär inte kunna höja så mycket.

Tyska IFO kom också i veckan, 108,2 mot väntat 107,8 och fg 108,5…. not too bad

EZ core inflation kom in på 1,0% YoY mot väntat 0,9 och fg 0,9. I linje med tillväxten skulle jag säga

Case Shiller huspriser kom också in. Den är viktig. Den kom in på 5,1% YoY mot väntat 5,1 och fg 5,0. Amerikanska huspriser är ca 10% från toppen 2006. På många ställen är de i nivå med topparna. Samtidigt är obligationspriserna höga, och SPX nästan på ATH. Jänkarnas balansräkningar har aldrig varit bättre. Men den tillväxten detta utmynnar i är faktiskt klenare i förhållande till detta kan jag tycka.

Kina oron har runnit ut i sanden…. för tillfälligt iallfall!

Det här visar varför det är så viktigt för Draghi med en svag Euro. Så fort den börjar bli lite stark, så kommer nedrevideringarna av top line sales för de europeiska företagen. Svag Euro är nyckeln för det export drivna Europa. Draghi har flaggar för förlängning av QE, Yellen lät lite mer hökaktig häromdagen. Kontentan är att eur/usd kan fortsätta mot par.

Tittar man på korrelationen mellan aktier så är den extremt hög på sistone. Av nån anledning brukar det leda growth/value traden… så kanske även denna gång. Om du ska köpa aktier, köp European Growth!!!!

Trevlig helg…

La ut en graf i våras över den svenska börsen.

Smartare pensionssparande?

Men tänkte att de skulle kunna vara intressant att se lite mer internationellt och under en längre tid om samma fenomen gäller. Det gör det!

Ovan graf, ursäkta dålig upplösning är den klassiska S&P500, SPX, sedan 1928. Dvs de senaste 87 åren!!!!

Det mest intressanta är lutningen på denna graf. Den ligger på 7% om året. Utdelningen ligger inte med men jag höftar den på 3%. Således borde lutningen ligga på ca 10%. Detta kan jämföras med Stockholm som legat på 11% sedan 1991. Så det är lite äpplen och päron.

Man ska INTE tolka grafen som att aktier även i fortsättningen kommer stiga med stöd av den här linjen UTAN att lutningen på den här linjen är en funktion av Vinsttillväxt. Så om man tror att den här linjen går att dra ut ytterligare 80 år, så måste alltså det argumentet bygga på att man tror att vinsterna i snitt kommer växa med 10% om åren. För att de ska göra det kommer det att krävas en försäljningstillväxt i de underliggande bolagen, och för detta kommer det krävas en nominell tillväxt i ekonomin som går i samklang. Så det är egentligen den senare du bör fundera över!

Poängen är att man kan anta att vinsterna i SPX har ökat med 10% om året de senaste 87 åren. Nu har jag inte facit så jag vet inte. Men om vinsterna ökat med 5% då skulle SPX värdering till slut inta en hockey stick formation. Om vinsttillväxten legat på 15% så hade det blivit samma sak åt andra hållet.

Den andra intressant saken är att genomsnitts PE talet för SPX ligger på ca 16. Det är ingen slump. Bygger du en enkel DCF snurra, där vinsterna får växa med 10% om året så kommer du fram till ett Fair value som ligger just på PE16 sett till dagens vinst. Detta sett till normaliserade räntor, som bygger på genomsnittlig inflation. Alltså PE16 reflekterar väldigt väl ett företag vars långsiktiga vinsttillväxt ligger på 10%. Tror du på 5% tillväxt framöver. Ja då kan du inte heller räkna med PE16 på den framtida vinsten.

Effekten blir alltså dubbel. För att tydligöra

ex1. Vinst idag 10kr, värdering idag 17ggr, Mcap 170. Vinst om 10 år vid 10% vinsttillväxt = 10 X 1,10^10=26. Vi antar PE16 om 10 år. Detta ger target Mcap om 10 år till 16 X 26=416. Jämfört med idag 416/170=145% uppsida. Eller ca 9% om året…. not too bad.

ex2. Vinst idag 10kr, värdering idag 17ggr, Macap 170. Vinst om 10 år vid 5% vinsttillväxt = 10 X 1,05^10=16. Vi kan inte antal PE 16, utan låt säga PE 12, präglat av låg tillväxt. 12 X 16 = 192. Jämfört med idag 192/170=13% uppsida. Eller ca 1% om året. Very bad.

Jag har inte svaret vad vinsttillväxten kommer att bli. Visst, jag kan också måla fan på väggen, men jag tror att oavsett vem och när du frågat historiskt så har man nog underskattat den. Det som talar för god tillväxt närmaste 10,20,30 åren är att jordens samlade medelklass är fler än någonsin pga globalisering och utvecklingsländernas framfart. Det som talar emot är att public debt/gdp är större än någonsin. Det tvingar länder att balansera sina budget över tid. Under 1900-talet så växte statskulden, expansiv finanspolitik har varit regel, detta gäller inte längre. På många håll, men inte överallt så gäller detta även för hushållens skuldsättning. Om vare sig hushåll eller stater kommer ta lån i samma utsträckning så kommer det hålla tillbaks aggregerad tillväxt. Det finns andra viktiga grejor, men de här är viktigast.

Hur agera? Jo det gäller att köpa när det är billigt, köp när det kraschar, Buy and Glöm funkar inte som taktik. Detta skyddar dig om vinsttillväxten blir låg. Blir den inte det, ja då kan det ju inte vara fel att köpa billigt och sälja dyrt ändå.

Så om vi suttit med en påse pengar 1928 och vetat att vinsterna ökar men 10% om året sett på lång sikt, då blir din uppgift egentligen bara att köpa när marknaden är hyggligt värderad. Eller kanske snarare undvika marknaden när den är tokigt värderad. Frågan är om analysen stämmer idag. Dvs kommer vinsterna i genomsnitt växa med 10% om året de kommande 87 åren. Eller de kommer bara växa med 5%? Svårt att säga. Ingen har facit.

Men för en pensionssparare räcker det nästan att anta att vinsten för OMX eller SPX är väsentligt högre om 10 år. Då kan man göra det lätt för sig.

Det man behöver är att titta var i ovan grafer vi befinner oss. Över eller under den gröna linjen. Är det över tänds varningslampan. Nu räcker inte detta utan man behöver även komplettera med PE och en ROE/PBV analys. Faktum är att PE är rätt dålig på att larma om höga nivåer då vinsterna oftast också är höga högt upp i en konjunktur och börscykel. På samma sätt är PE oftast inte så låga i botten av en börscykel då vinsterna är låga. Däremot fångar ROE analysen om vinstnivåerna är höga eller ej, och PBV analysen visar om börsen värderar dagens vinstnivåer högt eller inte. Så ta ovan chart, och komplettera det med PBV och ROE analysen. Det är inte så svårt.

Det svåra är att ha is i magen och vara långsiktig. Det är alltså ditt eget psyke som är största hotet.

Grejen är att du med denna trubbiga analys kan ligga fel under 2-3 år, för att sen därefter börja få lite rätt. För att göra en adekvat utvärdering så behöver du nästan en horisont på 10 år. Det är många som har den i sitt sparande, men knappast när det gäller att utvärdera en investeringsstrategi.

Det är därför banker och rådgivare inte säljer det här heller, även om de vet att det förmodligen hade varit det bästa. En rådgivare kan inte säga, nu kör vi på det här… men räkna med att du ligger fel i några år, men skit i det, utan vi utvärderar 2025!!! Du hade knappast nappat!

Var är vi nu?

Det verkar som om vi är lite i ett mellanläge, både sett till kurvan som är mitt på gröna linjen, och värderingsmässigt. En sista våg uppåt på en 20% skulle förmodligen ge en fin ”stå utanför och invänta krasch” signal. Rätt kul när man ser till OMX chartet från i våras. Det var ju på rätt höga nivåer. Å andra sidan så vet jag inte hur höga de är om man hade kunnat dra ut kurvan 50 år till….

Trevlig helg!