Affärsvärlden skriver om en studie som pekar på att det var Kinas Boom som startade The Bust, eller finanskris och lågkonjunktur.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3528191.ece

Resonemanget är att Kina sparade 50% av sin BNP genom att köpa amerikanska statspapper som tryckte ner räntorna och därmed byggde upp en Amerikanska bostadsbubbla, som sen ledde till Lehman/Bear Sterns och resten är historia.

Men jag håller inte riktigt med. Det här blir lite hönan eller ägget resonemang. Om inte Amerikanarna hade shoppat Kinesiska varor i den utsträckningen som de gjorde, så hade inte Kina kunnat köpa US statspapper så mycket som man gjorde.

Varför kunde amerikanarna shoppa så mycket. Självklar berodde det på att de flesta hade ett jobb, men i grunden handlade det om att de ökade sin belåning. Varför gjorde dem det? Jo dels för att bankerna ville och kunde låna ut, dels för att räntorna var låga, men kanske viktigast av allt, de kände sig rika i takt med att deras förmögenheter växte, främst pga av stigande fastighetspriser.

Alltså är det Amerikansk penningpolitik det var fel på (för finanspolitiken var inte så extremt expansiv). Var räntorna alltså för lågt satta av FED? Jag skulle säga JA, men jag förstår varför FED vid den tidpunkten inte tyckte det. FED tittar i huvudsak på två saker, Sysselsättning och Core CPI (alt core PCE). Vid den tidpunkten var inte arbetslösheten nere på så låga nivåer alternativt Core CPI på så höga nivåer, att det MOTIVERADE markant högre räntor. Snarare tvärtom. Det motiverade rätt låga räntor.

Problemet var att FED inte förstod konsekvenserna av ASSET INFLATION. CPI och PCE handlar alltså om priserna på det du och jag köper varje månad. Mat, Energi, Hyra, Semester, Hårklippning, PlattTv. Om du får 500kr mer i lönekuvertet så kan du tänka dig att handla lite bättre mat till helgen. Men du går inte till banken och tar mer lån. Asset inflation däremot handlar om vad vad som händer med värdet på ditt hus, obligationsportfölj och aktieportfölj. När de stiger så känner sig folk rika. Så rika att de kan tänka sig att belåna den underliggande tillgången. Effekterna blir alltså mycket kraftfullare än vid vanlig CPI. Det var dem här effekterna man missade. Det finns även en annan stor skillnad mellan CPI och Asset Inflation, och det är att värdet på ditt hus kan gå upp kraftigt, precis som en liter mjölk. Men värdet på ditt hus kan lätt halveras, vilket inte mjölken gör i brådrasket. Detta är problematiskt då lånet som du tagit (med husets värde som underliggande säkerhet) inte går hand i hand med värdet på huset. Lånet förändras väldigt lite. Då är det mycket bättre samklang mellan förändringen av priset på mjölken och förändringen av din lön.

Det var alltså Greenspans fel att allt gick åt helvete… men förmodligen skulle vem som helst gjort samma misstag som honom.

Lika viktigt att ”finetuna” Core CPI och Sysselsättningen, lika viktigt är det att finetuna Assetinflation och Utlåningsvolymer. Detta tror jag de flesta centralbanker fattar idag.

ps. Jag har updaterat min ”about” med lite nya tankar och ”råd” för de som är intresserade ds.