Påskveckan

Stark handelsdata från Kina förra fredagen höll humöret uppe. Idag kom Empire FED in på 10,1 mot väntat 6,7 och fg 3,7. Det är en helt okej siffra som så smått pekar på att Q1 var soft patch sämsta kvartal. Å andra sidan är det bara EN siffra. Goldman skriver idag att de tror på recovery under 2H19, påhejat av 1, kinesiska stimulanser och ett handelsavtal 2, låga lager som måste byggas upp efter 1H19 reducering samt 3, genomslag av lägre räntekostnader för Amerikanska hushåll. Glöm inte att de amerikanska bostadsräntorna toppade ur i november förra året. Uppgången från Sep17 till Nov18 är en stor bidragstagare till inbromsningen vi vittnar nu. Men det är också räntefallet sedan Nov18 som kommer få genomslag senare i höst. Det tar några månader innan pengarna börjar hitta ut i ”butikerna” igen.

Senare i veckan kommer BNP och annan data från Kina. Svenska Hox Valuegard på torsdag. NAHB index, Flash PMIs och Philly Fed på fredag.

Närmaste veckorna är det fullt fokus på kvartalsrapporterna. I USA väntar sig marknaden att 1Q19 ska ligga på minus 2-3% YoY för SPX. Om Q1 nu är soft patch kvartalet med stort K, så kanske estimaten är lite väl optimistiska? Rapportesvikelser i kombination med stark kursuppgång ger såklart en ökad rekylrisk. Samtidigt är det många som räknar med recovery under 2H19, och senare under FY20, samt att cash nivåerna är fortsatt höga på sina håll, så många kan ändå tänkas ligga nära köpknappen. Dvs en dålig rapport får aktien allt annat lika att falla, men köparna finns där längre ner och fångar upp den givet att man tror att sättningen är temporär. SPX har ett gap på 2,836 som mycket väl kan testas ur det avseendet närmaste veckorna.

Tittar vi tekniskt på OMX så lirar SPX gapet med 1,600 nivån. På ovansidan har vi motstånds i form av 1650-1660 som är kopplade till Fib38, 1680 pivot, 1710-1730 som är kopplade till Fib50 samt 1720 Pivot. Så länge som 1550 området håller så räknar jag med ny ATH senare i år.

Maggan blev kritiserad för att hennes budget vidgar klyftorna i samhället. Hon sa inte emot, men gav samtidigt en känga till Riksdag och Riksbank. I sak har hon rätt. Den parlamentariska bilden tvingade fram en regering som med stöd av C+L bidragit till skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare. Förra regeringen med henne vid rodret hade inte agerat likadant.

Hade Riksbanken inte bedrivit så expansiv penningpolitik, så hade det inte skapats lika mycket tillgångsinflation, främst uppgång av bostadspriserna, som vi haft senaste 10 åren. Så långt har hon rätt. MEN, hon har även fel. För det är politikerna som valt att frysa ut SD. Hade inte politikerna haft samma inställning till SD så hade regeringen kunnat vara annorlunda, och så även budgeten. Exakt hur budgeten sett ut får vi aldrig veta. Men om det hade varit en Alliansregering med stöd av SD så är risken för skattesänkningar rätt stor. Så oavsett hade vi fått ett budget som vidgat klyftorna. Det är alltså folkets eget fel att klyftorna ökar. Fler borde rösta på S, V och MP om man vill se en rättvisare typ av budget.

Vad gäller Riksbanken har hon också fel. Hade Riksbanken legat på 2% styrränta senaste 10 åren, så hade bostadspriserna varit lägre. Rätt på den!!! Men tack vare att 1, hushållens räntekostnader varit högre/disp inkomst så hade konsumtion och tillväxt varit lägre. 2, Det hade skapat väsentligt färre jobb. 3, kronan hade varit starkare, och exporten hade varit svagare. Vilket i sin tur dragit ner tillväxt och jobb. 4, Byggsektorn senaste 10 åren hade inte blommat. Vilket kanske hade varit hälsosamt sett till Oscar Properites, men allt har inte varit Oscar och Tobin. En del bygg har varit bra, vilket gynnat ekonomin och jobb. På alla sätt hade ekonomin gått väsentligt sämre, vilket skadat vanliga människor. Men värdet på bostäderna hade varit lägre. Så rent förmögenhetsmässigt, så hade det varit mer ”rättvist”. Men till väldigt liten nytta. Netto negativt skulle jag säga.

Apropå orättvisor. Jag skrev sist om Reinfeldts utspel om pensioner. Har ni hört om Kinas ”996 regel”. Dvs att man jobbar från 9 på morgonen till 9 på kvällen. 6 dagar i veckan. Bland annat Alibabas grundade ställer sig bakom den här och menar att anställda som inte ställer upp på detta kanske ska söka sig någon annanstans. Det blir 72 timmar i veckan. Någon som ska jämföras med våra 40 timmar. Det är lite äpplen och päron eftersom strukturen på ekonomierna skiljer sig åt så mycket. Men man kan ju fundera på detta när man funderar på hur vi ska finansiera vår framtida ålderdom. Ytterst skapar inte ”staten AB” några värden. 80%+ av skatteintäkterna kommer från inkomstskatt, sociala avgifter och moms. Dvs de är helt kopplade till lönerna som genereras i vårt land. Har vi inte konkurrenskraftiga företag, så kommer vi inte ha ett skatteunderlag. Har vi inget skatteunderlag så…. blir pensionerna, även de privat sparade, därefter.

MMT diskussionen går het just nu. Inte för att gräva för mycket i detaljerna så kan man fråga sig hur vi tidigare kunde växa och frodas utan stora budgetunderskott? Dvs tongångarna verkar vara att utan MMT influerad finans- och penningpolitik så är det kört. Varför gick det inte åt fanders tidigare utan MMT undrar jag? Istället för att förändra hela vårt grundläggande banksystem, finans- och penningpolitik, så har jag två förslag på enkla åtgärder, något tråkiga kanske vissa tycker, fast med samma syfte och mål som MMT. Det ena är skuldkvotstak, och det andra är högre skatt på utdelningar.

Skuldkvotstaket knyter an skulder till utvecklingen av inkomster. Det ger en lugnare utveckling på bostadsmarknaden. Minskar framförallt risker och obalanser. Men gör även orättvisorna över tid mindre (inte för att jag anser att det är någon orättvisa men ändå).

Idag har vi två gruppen som är skattemässigt mest gynnade. Kapitalägarna och Låginkomsttagare. Höginkomsttagare är mest missgynnade och medelinkomsttagare mitt i mellan. Att Stefan Perssons aktieinnehav åker upp eller ner vare sig gynnar eller missgynnar honom. Ingen annan heller för den delen. Det är synd att hela rättvisediskussionen har fastnat i förmögenheter. Det är rent felaktigt ur ett aggregerat samhällsekononiskt perspektiv. Två exempel:

1, om en miljardär säljer sin aktieportfölj för att köpa champagne så måste nån annan rik snubbe avstå från champagne och köpa altier

2, om Pelle har tusen kronor och Kalle har 100,000kr och båda ökar med 10% så ökar skillnaderna. MEn ingen orättvisa har skapats. Lika lite som det skapas rättvisa om vi har en börskrasch på 50%.

Vad som däremot gynnar Persson är hans utdelning på x miljarder varje år. Dessutom betalar han lägre skatt på den än många andra förvärvsarbetare.  Stefans oro kring HM kretsar inte kring aktiekursen, utan framtida utdelningar och hur det går för företaget. Om han fick välja mellan att aktien stod i 1 krona, och utdelningarna ökade med 10% varje år närmaste 50 åren. ELLER att aktien ökar med 10% varje år, samtidigt som utdelningarna är noll varje år närmaste 50 åren. Så hade han valt det förstnämnda. Om målet är att platta ut skillnader på riktigt, så måste vi sluta prata om värdet på förmögenheter, och börja prata om inkomstströmmarna. Framförallt de från kapitalet, vilket är ränteinkomster och utdelning. Ska vi platta ut skillnader, så borde man börja med att lyfta skatten på utdelningar. Varför ska den vara lägre än vad många betalar i inkomstskatt?

Sverigefonder var tidigare populära. Men inte längre. Fler och fler väljer Global fonder. Anledningen är enkel. De har gått bättre. Men få funderar på varför de har gått bättre. Det är för att de innehåller en stor andel USA (c57%) som gått starkt senaste 10 åren. Men kikar man på USA så upptäcker man snabbt att det är två sektorer som sticker ut, nämligen IT- och Hälsovårdssektorn. De senaste 10 åren borde man haft en bra IT-fond och en bra Hälsovårdsfond. Inget annat! Det är kontentan. Detta fenomen är intressant. Hade du frågat någon för 10 år sedan om bransch/sektorfonder hade de sagt, nej akta dig för dem. Argumentet hade varit ”sektorrotation”. Dvs då förekom det väldigt mycket sektorrotation. Ingen bransch gick bra ”hela tiden”. Inte dåligt heller för den delen. Nej då var jargongen att man skulle vara exponerad mot ”alla” branscher, fast i rätt regioner och länder. Nu har den pendeln svängt, och jag tror det kan hålla i sig. Dvs det är lättare att peka ut en bransch som har framtiden för sig, eller framtiden emot sig. Än det är att säga om USA ska gå bättre eller sämre än Frontier markets. Det känns också mer trovärdigt med en förvaltare som är expert på hälsovårdssektorn, än en som säger att han är expert på ”frontier markets”. Point being, jag väljer hellre skickliga sektorförvaltare, med globalt fokus, än jag väljer skickliga land/region förvaltare. Men jag har inga bevis, utan det är mer av en känsla. Känslan för 10 år sedan sa att det var fel, och det visade sig vara tvärtom! Då borde man gjort sektoranalysen, och kommit fram till att en bra IT-fond var något för byrålådan. Men tidens tand talade för Utvecklingsmarknader och IT-kraschen fanns kvar i minnet. Så det var mycket begärt att gemeneman skulle hamna rätt i den analysen……

 

Glad Påsk och hoppas ni får tur med vädret!

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Påskveckan

  1. villatoca skriver:

    Kul med förslag om höjd skatt på kapitalinkomster! Jag har länge förfäktat den idén. Men inte enskilt, Samtidigt som man höjer skatt på kapitalinkomster borde man sänka skatt på arbete. Varför inte 30% på båda med generösa grundavdrag? Samtidigt kan man låta bolagsskatt som står kvar i bolag och ”arbetar vidare” sänkas till noll. Först när kapital tas ut som utdelning så ska bolagsskatt utgå på det utdelade beloppet. Har hämtat idén från Estland. Jag tycker också man kan ta bort ränteavdraget liksom vad som idag i princip utgör skattebefriat sparande i ISK och KF. Bättre då att ha sparkonton enligt samma princip som bolagsskatten, dvs skatt på vinst utgår först när sparandet tas ut för konsumtion. Givetvis ska både listade och olistade tillgångar åtnjuta samma förmåner. Finansiera detta genom att bl.a. slopa s.k. generell välfärd och statsbidrag till allsköns aktiviteter (t.ex. bidrag till konstutställningar för sniglar och insekter). Just my five cents…. GLAD PÅSK!

    • GaStan skriver:

      Hehe tack för svar…

      Alltså om du frågar du mig privat så vill jag att skatt på utdelning ska vara så låg som möjligt då det gynnar mig.

      Men diskussionen handlar om rättvisa… och då är det en annan femma. Diskussionen där ute är så platt för att alla alltid bara talar i egensak, oavsett sida man står på.

      Håller med dig om skatt på vinst… bra för ekonomin om kulorna får jobba i företagen.

      Men ur ett rättvise perspektiv gäller det att hålla tungan rätt i munnen. Om ett företag gör 100 i vinst idag finns det kvar c80 efter skatt. Delar vi ut rubbet på 30% får ägarna 56. Nollar vi vinstskatten så måste skatten på utdelning upp till 44% för att de ska få över 56 som idag. Kanske ska skatten på utdelning upp till 50% i så fall.

      Jag är även för lägre skatter än snittet på de med sämre inkomster än genomsnittet. De spenderar ändå allt fram till nästa lönebesked så det gynnar ekonomin.

      Håller med i dina övriga tankarj

      • villatoca skriver:

        Jag var nog litet otydlig. Min tanke är att bolagsskatt är noll så länge pengarna arbetar vidare i bolaget. På vinst som delas ut, tas normal bolagsskatt ut. Ovanpå det får mottagaren skatt på kapitalinkomst. Effektivt c:a 50%, vilket i grova slängar börjar likna skatten på arbete (när man räknar med arbetsgivaravgifter).

      • GaStan skriver:

        Vi är helt överrens!!!

        I Sverige är det hyfsat rim och reson… men i Usa har du 3,8% arbetslöshet, dvs i princip alla jobbar… fast där dubbelarbetande föräldrar inte får ekonomin att gå ihop pga att sjukförsäkring och skola är så sjukt dyrt…..

        SAMTIDIGT som

        Aggregerade löner i förhållande till bnp, total sales eller vinster a record low…. det är inget bra system.

  2. Glenn Pettersson skriver:

    Hej, hur lirar detta med återköp? Tycker det borde göras oftare bara som det ser ut nu..

    • GaStan skriver:

      Återköp har varit jätte viktiga i Usa…. men skillnaden är inte så stor som man tror.
      I europa står utdelning och återköp för 50+5% 55 % av nettovinster.

      I usa står de för 35+35.

      Så om man jämför SPX med Stoxx600 så är diffen väldigt stor, men tittar man på bägge index ink återlagda utdelning och återköp är inte skillnaden så stor som många tror. Europa har faktiskt gått rätt okej ink utdelning.

      Tittar man på US återköp isolerat står 10 bolag för 65% av återköpen.

      Det är också intressant att det är IT sektorn som totalt sett står för mest återköp. De har alltså både högst vinsttillväxt OCH återköp.

  3. Leif Andersson skriver:

    Intressant att du nämner Kina och förhållandena för de anställda där. När vi hamnar i lågkonjunktur nästa gång med en extremt skuldsatt befolkning kan företagarna agera och pressa dessa till längre arbetstid. Detta tillsammans med politikerna som behöver större skatteintäkter för att hålla illusionen om det svenska välfärdssamhället vid liv.

    • GaStan skriver:

      Kring förra sekelskiftet låg en genomsnittlig arbetsvecka i Sverige på 100timmar.

      Vi ska vara glada att vi inte syr T-shirts längre. Faktum är att jag tror inte svensk bnp hade varit särskilt mycket högre om vi så dubblade antalet jobbade timmar i veckan per person….

      Förhoppmingsvis jobbar vi bara 20 timmar i veckan om 20-30 år med bibehållen ekonomisk livskvalitet

  4. Tim skriver:

    Jonas. Well done, well predicted ang soft patch! Hur målar du kartan andra halvan 2019 och svårare 2020?

    hej igen, Jag har hållit en hög sannolikhet och positionerat mig att det skulle bli sämre konjunktur som rullar över i recession, late 2019 men jag börjar acceptera att det blir eller rättare sagt är en soft patch och att recession kan dröja. Men med tillägget att stigen vi vandrar på många ställen är betydligt smalare än 2018. Jag trodde faktiskt att FED denna gång skulle göra som de sagt att inte rädda the markets om det blev lite stökig, eller så såg de andra data!

    Det stora som stört mig, och förmodligen för mycket, sista halvåret är räntemarknaden som har varit mycket tveksam till framtiden. NU tycks den piggnat lite till as I speek, 2,6 % ish.

    Ok jag är tillbaka på ritbordet och ska rita om min taktiska tanke, även tiltningen kommer vara mycket försiktig.

    Tack och glad påsk tillbaka!

    • GaStan skriver:

      Inte så konstigt egentligen…. 9 höjningar från FED och ett oljepris som dubblas från 17 till 18 suger pengar ur plånböckerna. Sen stark dollar och handelskrig på det.

      2019 tänker jag så här…. soft patch under 1H19 (där Q1 nog är värst), lite recovery under 2H19…. totalt sett ett år där Europa växer med 1-1,5 och USA c2%. Översatt till vinster tänker jag mig flat vinster under 2019 vs 18. Där 1H19 borde landa på -5% och 2H19 +5%.

      Under 2020 räknar med att tillväxten växlar upp något, vilket borde ge 10% vinsttillväxt.

      Anledningen till uppväxlingen är att hushåll och företags räntekostnader är fortsatt låga, och inte stiger, vilket gör att det finns pengar i plånboken att konsumera. Det krävs dock confidence, vilket inte är några problem så länge som asset prices håller sig.

      Den andra faktorn är att Asien växlar upp med Kina i spetsen…. finansiellt stimulanser och handelsoptimism mot bakgrund av ett avtal ligger till grund för detta.

      SPX handlas till PE17 på 2019, cirka 15,5 på 2020. Givet 10-årsraäntan mellan 2,5-3% så är det inte särskilt dyrt.

      På kort sikt har börsen spungit på i kombination med potentiella rapportbesvikelser….. profit taking risk finns på kort sikt… men det är köplägen.

      Jag börjar luta åt att räntemarknaden har haft fel, eller rättare sagt är lagging denna gång… dvs räntemarknaden tar fasta på nuvarande ekonomiska läge… dvs soft patch, samt FEDs mjuka politik. I takt med att recovery får fotfäste så borde räntan fortsätta att stiga. Men så länge som FED är duviga, så lär den inte gå högre än 3%.

      Största risken som jag ser det är fortfarande att i nästa recovery mode, så kommer inte lönerna hålla sig kring 3%, utan optimsimen pushar upp dem mot kanske 4%…. och då måste FED svänga. JAg är alltså mer rädd för att räntehöjningar än sänkningar i förlängningen….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.