Jag hade sedan länge target för SPX på 3,900 +/- 50 punkter. Nu tror jag vi kan nå 4,000. Jag trodde länge på rekyl i Q1. Det tror jag fortfarande i storleksordningen 7-10%. Jag tog ner risken den 9 januari. Det var alldeles för tidigt (som vanligt). SPX har gått 110 punkter, eller knappt 3% sedan dess. Det kan jag leva med. Men det har varit felaktigt beslut helt klart. Får se om det betalar sig närmaste veckorna. Jag tror det!

Det långa bull caset är intakt. Q4orna och makrodatan har rullat in bättre än väntat. Det har hållit upp marknaden, men det betyder inte att den inte kan rekylera. För det kan den, och gör den, även i stigande trend.

I veckan som kommer ser jag fram emot Empire FED, US Retail sales, NAHB index, Philly FED och preliminära PMIs från hela världen. CPI  och Hox Valuegard från Sverige. Spännande som vanligt!

Tbc….

Ha det gott!

/Jonas

——

Klokt om inflation av Manner, läs

https://www.affarsvarlden.se/kronika/inflationen-sover-bara

———————

Rapportperioden för Q4 har varit stark över hela världen. Innan den drog igång väntade jag mig att vinst för SPX skulle ligga på c137 usd. Nu när vi närmar oss facit för 2020 så verkar den bli 142usd. 2019 låg den på 165usd. Förra året 14% vinstnedgång. Det är klart bättre än vad konsensus trodde i mars förra året. Inklusive jag själv. Men det är också klart sämre än vad man trodde i början av året, innan C19 fått fäste. De starka rapporterna har fått marknaden att skruva upp estimaten för 2021 och nu börjar de flesta närma sig mitt target på 180usd, där risken snarare är på uppsidan än nedsidan. Dvs jag tror det är mer sannolikt att den landar på 190 än 170.

Sett till SPX stängning i fredags 3,934 så handlas vi till PE 21,9X. Sett till us10yrs på 1,20% så ligger vi på ERP 3,4%.

Ser man till kvartalen förra året så blev Vinsterna YoY% (dvs jämfört med 2019) -15% i Q1, -32% i Q2, -8% i Q3 samt +2% i Q4. Enligt mig är vi i recession när BNP tillväxten är negativ YoY% vilket ofta innebär att vinsterna är det eftersom Revenues korrelerar med BNP och vinsterna med Revenues. Ur det perspektivet kan man säga att USA befann sig i recession under årets 9 första månader. Men knappast de sista tre. Nu när det är nytt år kan man krasst konstatera att Q1 och Q2 kommer bjuda på extrem vinsttillväxt bara mot bakgrund att jämförelsetalen är låga. Under Q3 och Q4 klinga den effekten av fast då hoppas man att faktorer som stimulanser, upphävda C19 restriktioner, jobbskapande, fallande sparkvot m.m hjälper till desto mer. 2021 kommer 100% säkert bli ett starkt vinstår. Den stora frågan är hur de kommer stå sig relativt förväntningarna.

Om man leker lite med siffrorna, jag har ju 4,500 som target nu. SPX startade året på 3,756. Det är 20% uppsida. Om man tänker att vinsterna ökar från 142 till 180 så är det 27%. Av uppsidan i år på 20% så kommer +27% av vinsttillväxt, och då måste -7% komma från multipelkontraktion.

Förra året började SPX på 3,231. Avkastningen förra året var alltså 16%. Givet att Vinsterna föll från 165usd (FY19) till 142usd så är det -14%. Då måste multipelexpansionen bidragit med 16 – (-14)= 30%!!!!

Tittar man historiskt så är det legio att när Multiplarna drar som mest så gör inte vinsttillväxten det, och tvärtom. Väldigt sällan går de hand i hand. Det finns många logiska förklaringar till detta naturligtvis, som ex att multiplar prisar in vinster i förväg, räntornas utveckling osv….

Men när man tänker på hur 2021 kommer att bli så måste man alltså bilda sig en uppfattning om vinsttillväxt och multiplar. Personligen tycker jag vinstdelen känns ganska solid just nu, givet att det inte seglar in nån svart svan någonstans. Det är multipelfaktorn som spökar. Räcker 7% kontraktion? Ja svaret på den handlar till stor del om räntornas utveckling, vilket har sin koppling till inflation och centralbankspoltik….. och det har vi ju pratat en del om så jag ska inte repetera mig här.

—————–

Hur viktiga är stimulansera? Jag tillsammans med många andra är ju bull konjunkturen av lite olika skäl. Men man kan undra hur stor inverkan de olika faktorerna ha…

a, lägre räntekostnader.

De Amerikanska hushållen har c14,000 usd i skulder (varav bostadsskulder utgör 10tr). I snitt har FEDs politik gjort att räntekostnaderna på den skulden är c1% lägre jmf pre c19. 1% av 14tr är 140mdr usd.

b, normalisering av sparkvot.

pre covid låg den på 7%. Nu ca14% av inkomsterna. En återgång till 7% skulle innebära ca ökad spending med 500mdr usd.

c, jobbskapande.

Pre Covid var det 159miljoner som steg upp på morgonen och gick till jobbet. Nu ligger det på 150 miljoner. Diff 9 miljoner. (arbetslösheten diffar bara med c3% vilket skulle innebära endast 4,5-5 miljoner, men det handlar om att 4miljoner+ har lämnat arbetsmarknaden). De 9 miljonerna får såklart fina bidra idag, men om vi till ex bidrag vad det innebär om de återfår jobbet så bidrar det med drygt 450 mdr dollar om de får tillbaka sina vanliga jobb och börjar spendera lönen som vanligt.

Så normaliserande av sparkvot, lägre räntekostnader och jobbskapande kan ge köpkraften en push i storleksordningen 1,100mdr. Detta är alltså när sparkvoten är HELT återställd, när ALLA blivit sysselsatta igen…. så det är ju en gradvis push upp mot 1,100.

Stimulanserna då? Ja 900mdr i är ju redan klubbat. Sen är det frågan vad Biden får igenom. Kongressens budgetkontor har nyligen sagt att man räknar med ca 2,300mdr i underskott i år. Dvs att Biden får genom 2,300-900=1400mdr.

Stämmer detta, dvs att de samlade stimulanserna blir 2,300mdr i år så är de nästan dubbelt så stora jämfört med de andra faktorerna. En jävla push för köpkraften helt enkelt.

Nu förstår ni kanske varför marknadens fokus idag ligger på stimulanserna, och för att marknaden har vägrat att gå ner. Inte bara pga okej Q4or och makrodata utan för att stimulanserna är så satans omfattande.

Nu ska jag inte springa händelserna i förväg, men inför 2022 så är det inte orimligt att vänta sig att efter ett starkt 2021 så kommer man inte vilja köra mer budgetunderskott. Om budgeten ska balansera så måste Biden antingen dra ner på spending eller dra på med skatter. Den del av spending som går till C19 stöd kan han ju ta bort, men mycket spending vill han ha kvar. Alltså måste han höja skatterna för att finansiera dem. Då tänker jag på högre skatt för höginkomsttagare, bolagsskatt osv….  Men det är inget vi behöver bry oss om nu. Men det kan vara värt att ha i bakhuvudet.

————————

Tisdag

Empire FED index kom in på 12,1 mot väntat 6,0 och fg 3,5. Starkt. Förra siffran var mycket svag och kunde indikera att ISM skulle kunna dra sig ner mot 50. Något som jag tror hade varit negativt för marknaden, även om vissa säkert hävdar motsatsen då förutsättningarna för feta stimulanser ökar, vilket netto är positivt. Hursomhelst, dagens siffra pekar på ISM kring 55 vilket är klart bättre. Senare i veckan har vi Philly och US PMI. Det är den sammanvägda bilden som är viktig. Empire speglar aktiviteten i New York området, och där har smittspridning och dödsfall börjat komma ner en hel del, så det spelar säkert in.

———-

Det här är beviset!

En stor grej på allas läppar är om den långa börstrenden kommer att punkteras av högre räntor, som en följdeffekt av stigande inflation? Ni vet att jag INTE tror detta, och beviset har ni nedan. Att råvarupriser och svag dollar kommer trycka upp inflationen i USA i år behöver man inte vara raketforskare för att räkna ut. Men detta är negativa inflationsbärare enligt mig som över tid inte är räntedrivande. Anledningen är enkel. Om oljan gör att bensinpriserna stiger så blir bara amerikanerna fattigare allt annat lika. De kommer tvingas konsumera mindre av nåt annat. Att i detta läge höja räntan som innebär att räntekostnaderna stiger, och sätter ännu större press på konsumtion och tillväxt kommer inte att hända. Så dumma är inte FED. Stigande råvarupriser och svag valuta leder snarare till svagare tillväxt vilket gör det omöjligt för företagen i en värld som fortfarande domineras av globalisering och digitalisering att höja priserna. Gör man det säljer man bara mindre i volym. Vad som är den verkliga räntedrivande inflationen är lönehöjningar. De tvingar företagen att höja priserna, men det är okej, för att löntagarna har fått mer i sitt lönekuvert. Stigande löner kräver tajt arbetsmarknad och stark tillväxt.

I år kommer vi få stark tillväxt, en pigg arbetsmarknad…. men kommer vi få stigande löner. Enligt mig NEJ, och inte enligt Goldman heller enligt en ny rapport. Jag tycker chartet nedan talar sitt tydliga språk. Arbetsmarknaden är otajt, och tidigast nästa år, lite beroende på hur mycket jobb som skapas, kan vi tala om en tajt arbetsmarknad som eventuellt resulterar i högre löner. Jag tänker andra halvan 2022. Först 2023 får detta genomslag i Core PCE…. och 2024 kan som TIDIGAST bli aktuellt med höjd styrränta från FED. Om detta stämmer så borde 10-åringen ha ett glastak kring 1,50%.

Om detta stämmer så är det helt avgörande för börsutvecklingen på medel- till lång sikt. Jag skulle säga att om man bara behöver ha rätt i EN sak som man sedan baserar sin aktieexponeirng på… så är det den här. För om det visar sig fel, och 10-åringen handlas på 3% i sommar… då kommer det inte vara en bra ide att äga aktier. Hur fantastiska bolagen än är.

————–

Onsdag

Dollarn stärks, räntorna faller… det är lite risk off där ute. Har vi sett toppen. Inte omöjligt. Tror vi ska ner 1-2% till, sen är det frågan om nivåerna där håller. Gör de inte det så är sannolikheten stor att vi sett toppen.

Det har kommit lite uppseendeväckande data.

US PPI, dvs Inflation i produktionsledet (till skillnad fr CPI som är Consument ledet). PPI kom in på 1,7% YoY mot väntat 0,9 och fg 0,8. PPI rensat för mat och energi kom in på 2,0 mot väntat 1,1 och fg 1,2. Rejäla prisuppgångar över hela linjen. Det handlar om svag dollar, höga råvarupriser, komponentbrist m.m. Inte helt oväntat. Spontant tänker nog många, OJ! nu höjer företagen priserna så får vi klassisk prisinflation, och med detta kommer stigande räntor och börskrasch. Det tror inte jag. Jag tror visst att detta kommer innebära viss press på core CPI/PCE men sett till de senaste 10 åren så har företagen haft mycket svårt att överföra den här typen av kostnadsökningar på konsumenterna. Det tror jag även kommer vara fallet den här gången. Då tänker någon, men Oj då kommer det innebära en marginalförsämring för företagen när kostnaderna ökat snabbare än priserna mot kund, och med detta kommer sämre vinster, och börskrasch.. ÄNDÅ. Även det tror jag är fel. Fast mindre fel än det föregående. Jag tror nämligen inte att inverkan på vinsterna behöver vara så stor. Grejen är att efterfrågan håller på att ta fart från kunderna. Retail sales för januari kom idag, som jag skriver om längre ner. Den var stark. I min bok kommer företagen att höja priserna något, men de kommer framförallt att sälja mer i volym. Detta gör att Bruttovinsten blir hygglig trots att bruttomarginalen krymper något.

Låt mig vara övertydlig, Tänker er ett företag som säljer 10 stycken varor för 10usd styck, dvs för 100usd och har kostnad för varorna med 50usd (fördelat på 10 varor a 5usd). Brutto vinst 50, bruttomarginal 50%.

Säg att kostnaderna ökar med 10% från 5 till 5,5. Kostnad 55, då gör man bara 100-55=45 i vinst. Men man lyckas höja priserna på varorna med 2% från 10 till 10,2 samtidigt som man säljer 5% mer pga god efterfrågan, dvs volymen ökar från 10 till 10,5. Intäkterna blir då 10,5 * 10,2 = 107,1

Resultatet blir 107,1 – 55 = 52,1….. så trots att man inte höjde priserna lika mycket som kostnadsökningen så lyckades man ändå höja bruttovinsten från 50 till 52,1. Marginalen krympte från 50% till 48,6% (52,1 / 107,1).

Detta är bara ett teoretiskt exempel, men ni fattar. Faktum är att detta har varit melodin senaste 10 åren.

1, man lyckas inte kompensera för kostnadsökningar i %, men man ökar bruttovinsten ändå trots att det blir sämre marginal

2, man utnyttjar inte stark efterfrågan till att höja priser utan att sälja mer volym. Man kan nämligen inte höja priserna pga tuff konkurrens. Dvs det räcker ju att grannföretaget väljer volym vägen så tar han alla kunder från dig om du väljer ”höja prisvägen”. Tänk er ICA och COOP där varenda vara numera erbjuds till ett lägre pris om du tar två istället för en. Dvs det är bättre att tjäna 10 kr i bruttovinst om du säljer två, än 11 kr om du bara säljer en.

US Januari Retail sales kom in precis. Sinnessjukt stark, faktum är att det är den högsta uppmätta någonsin. Egentligen är det inte så konstigt. Jag har ju redogjort för köpkraften, dvs låga räntekostnader, stimulanser  osv osv osv…. så pengarna finns, men det måste även till confidence, köpvilja, att man inte amorterar istället för att konsumera osv… och i januari verkar det som om amerikanerna lättade på lädret rejält. Framförallt är det utbetalade stimulanser som hittade ut i konsumtion som ligger bakom, men det faktum att Biden är installerad, vaccineringen fortskrider, börsen är stark, bidrar också positivt. Vi lär se mer av detta under året. Var så säker. Jag vill också knyta an till det jag skrev tidigare om inflation. Vänta er stigande Revenues, men pga primärt ökade volym, inte höjda priser. Höjda priser kommer inte förrän lönerna börjar dra, och de drar inte förrän arbetsmarknaden är tajt, vilket kräver att vi minst sysselsätter 9 miljoner amerikaner först. Detta är vad stimulanserna går ut på, både de finans- och penningpolitiska. De är inte rädda för överhettning. Ni ska veta att skulle inflationen slå över (typ överhettning) så räcker det att FED höjer från 0 till 2% så är det som att sätta in alla jävla bromsar i ekonomin (pga storleken på skulder) och då vänder tillväxten tvärt ner och arbetslösheten upp, löneinfation och annan inflation tvärdör på någon månad, och inflationshotet är undanröjt. Problemet är inte att få ner inflationen om det skulle behövas. Problemet är att få upp den…. många verkar inte ha fattat detta. Retail sales kom alltså in 5,3% högre i januari jämfört med svaga december. Analytiker hade väntat sig +1,1%. Jämfört med januari 2020 ökade detaljhandeln med 7,4%. Allt var starkt. Till och med restauranger och barer…. Som sagt, januari var extrem pga utbetalde checkar…. men ni kommer få se mer av detta. Mark my words.

NAHB kom in på 84 mot väntat 83 och fg 83…. fortsatt stark, mycket pga av att bostadsoblisarna i USA är fortsatt record low, och uppgången i 10-åringen från 0,5 till 1,3 har ännu inte haft någon bäring på bostadsoblisarna, och så länge som den inte har det så kommer NAHB ligga högt, och således innebära att fastighetsmarknaden i USA kommer må bra…. detta är bra för confidence, och har varit hela tiden. Hade vi inte haft bostadspriserna så hade confidnce varit ännu sämre, och sparkvoten troligtvis ännu högre, och således hade konsumtionen varit ännu lägre, och tillväxten lägre och arbetslösheten högre. TACK för det FED…

Trevlig kväll!

——————

Äntligen fredag

Lite småstökigt där ute kan man säga. Marknaden oroar sig i första hand över

1, inflation (och stigande räntor). Inflationen kommer framförallt från Valutakanalen (svaga valutor), stigande råvarupriser och Flaskhalsar i Supplykedjorna (komponentbrist till följd av C19).

2, stimulanser. Det verkar som om börsen hellre vill se svag konjunktur och mycket stimulanser, än stark konjunktur och lite stimulanser. Sjukt va!

Det finns även ett QE tapering case, när Biden väljer att finansiera sina utgifter med skattehöjningar istället för budgetunderskott (trycka statsobligationer). I detta läge behöver inte FED agera lika aggressivt på QE sidan, och därför kan man tänka sig att de drar ner på QE. Detta är ett case inför 2022, och tidigast ”börs aktuellt” i höst.

Börser som ex Stockholm har klarat sig ganska bra, vilket inte är så konstigt. Stigande räntor gynnar Growth/Value trejden, nästa oavsett om börsen går upp el ner.

Rent tekniskt så är 1,45% en intressant topnivå för tioåringen. Ärligt talat så förstår jag inte hur den ska fortsätta väsentligt högre, säg 2%+, om inte FED ändrar sina styrränta. Alltså missförstå mig inte, jag tror 10-åringen ska till 3%…. fast när FED ligger på 1%+ i styrränta. Det är givet FEDs nollränta och QE som jag har svårt att se hur 10-åringen ska kunna gå högre än 1,5%. Då faller liksom hela grejen med att de vill hålla nere räntekostnaderna för alla belånade, som i sin tur stimulerar jobb och tillväxt, och sin tur leder till strukturell inflation på minst 2%. Drar 10-åringen till 3% så kommer de misslyckas med detta eftersom skuldberget är så stort och då kommer räntekostnaderna sabba festen. Faktiskt lite som under 18/19 efter att FED höjt från 0 till 2,25 och kört igång QT.

Toppar den ur kring 1,45% och vänder ner brant, så borde det vara synonymt med svag börs (risk off och fallande ränta) och i synnerhet borde Value inte outperforma Growth.

För OMX är ju hela området kring 1990-2010 intressant. Så länge som det håller så är det köparna som håller i stafettpinnen. Håller inte den tror jag 1870-1920 väntar.  Mars kan bli stökigt! För SPX borde det innebära ett återtest av Januari low… troligtvis lite lägre! Som börsoptimist hade det varit skönt och gå ner och samla lite kraft om vi ska nå nya toppar i år.

Från Sverige kom det inflation igår, kärninflation CPIF ex energi kom in på 1,8% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,2. Tidigare svag krona, råvarupriser, supplychain bottlenecks osv sätter press uppåt, MEN framförallt är det en baseffektsgrej som gör att YoY siffran blir hög. Givet ett lönetryck förra året på 1,5% förra året (Konjukturlönestatistik – Medlingsinstitutet (mi.se)) så har vi inget strukturellt inflationstryck i ekononin. Arbetsmarknaden är inte särskilt tajt heller. Det är arbetsgivarens marknad. Inte tvärtom. Ingves kommer sitta stilla i båten, dvs fortsatt QE och nollränta. Inget kommer att förändras.

Philly FED kom in på 23,1 mot väntat 20,0 och fg 26,5. Inte så pjåkigt. Det var till stor del Pris komponenten som drev på. Framtiden, jobb osv var svagare. Men den pekar på en ISM kring 55+. Så hela temat att makro kommer in starkt håller i sig… vilket tidigare innebar att marknaden inte ville rekylera…. men frågan är om det är så bra givet att marknaden ogillar höga räntor och vill ha stimulanser? Om det resonemanget håller så vill vi har svag data för att få stark börs. Hmm det är knepigt.

Hox Valueguard kom med Svenska bostadspriser, och de var record high! Q1 är den säsongsmässigt starkaste perioden på bostadsmarknaden. Räntenivåerna motiverar i princip den här nivån. Grafen visar att priserna borde hålla sig starka under hela första halvåret. Men den visar också att uppsidan borde vara klart begränsad. Om det fortsätter upp härifrån så lär det rätta till sig. Om inte i år, i varje fall nästa år. Mitt base case är utplaning. Åtminstone under andra halvåret. Räntorna motiverar med nöd och näppe dagens nivåer… men inte mer.

Någon tänker säkert, ”men 10 åringen I USA stiger ju”. Är det inte bara en tidsfråga innan bostadsoblisen vänder upp och priserna ska ner igen? Jag förstår hur ni tänker och allt annat lika har ni rätt. MEN, i USA är det framförallt 10 åringen som stiger mot bakgrund av allt starkare konjunktur och inflationsförväntningar (samt viss risk on). De korta räntorna har inte stigit lika mycket. Det är därför som en stigande yieldkurva just pekar på bättre tider. Korträntorna speglar mycket mer rådande konjunktur och penningpolitik, och de långa tar höjd för faktorer längre ut. Det innebär att den amerikanska 5 åringen inte gått upp lika mycket. Us5yrs har en koppling till den 5åriga räntan i Europa. Förhållandet handlar om penningpolitik och utsikter mellan EU och USA. Den svenska 5 åriga statsobligationen har sedan en koppling till den Europeiska 5 åringen som handlar om samma saker. Sen slutligen har den 5 åriga bostadsoblisen en koppling till den 5 åriga statsobligationen som handlar om syn på risk, konjunktur och hur välmående den svenska bostadsmarknaden är. Så det är många faktorer mellan en amerikansk långränta och den svenska 5yrs bostadsobligationen. Men visst, allt annat lika. Jag tror att så länge som FED ligger fast vid noll, och 10 åringen inte går mycket högre än 1,5% så kommer det inte hända särskilt mycket med vår bostadsobligation. Men får vi extremt stark konjunktur, och FED börjar förändra sin politik, då finns det fog för bostadsoblisen att dra mot 0,5-1,0%. Det skulle sätta enorm press på priserna allt annat lika. Dock är vi inte där ännu på ett bra tag. DOCK, har jag noterat att den svenska 5 åriga statsobligationen gått från -0,40 till ca 0,00%. Är det rimligt att en bostadsobligation ligger på samma nivå? Såklart inte, och så har det inte varit historiskt. Jag tycker inte det…. risken är att bostadsoblisen pressas upp mot 0,25-0,5% under året. Det kan tyckas vara lite, men titta på grafen!!! Det ger en ganska rejäl diskrepens mot dagens priser. Typ hälften av den uppgång som vi sett på sistone borde återtas. Detta är inte base case just nu.. jag vill se att räntan börjar röra på sig. Då ropar jag efter vargen!!!!

Från Tyskland kom Flash Mfg PMI in på otroliga 60,6 mot väntat 56,5 och fg 57,1. Europeiska motsvarigheten kom in på 57,7 mot väntat 54,3 och fg 54,8. Otroligt starkt och det är fullt blås i tillverkningssektorn. Q1 rapporterna kommer att bli bra. Service sidan var svagare. Men i Europa är inte den lika viktig. Rent makromässigt så dundrar konjunkturen på bra. Restriktioner eller ej. Man kanske inte ska vänta sig för mycket av en börsrekyl…. hur gärna man än vill ha en

US Mfg Flash PMI kom in på 58,5 mot väntat 58,5 och fg 59,2. Non Mfg kom in på 58,9 mot väntat 57,6 mot fg 58,3… alltså det är starkt. Precis som Phily och Empire. ISM lär vara stark. Alltså fokus på C19 inverkan på ekonomin enda sidan dödsfallen tog fart i höstas har varit helt jävla meningslös. Ekonomin dundrar på… och bättre kommer det att bli med tanke på vaccinering. Känns som om det är dags att helt släppa c19 nu och gå vidare. Men börsen då?

Im struggeling, antingen

1, så är datan både stark i absoluta termer och rel förväntningar, och således kommer även ekonomin vara det, och bolagsrapporterna. Börserna faller ALDRIG för att de är för dyra. De behöver en trigger (+ att de är för dyra), och denna trigger saknas. Tugga i er detta alla korkade JOMO´s….

eller

2, Så är datan stark med allt vad det innebär, vilket förvånar marknaden som hade räknat med viss svaghet, och som varit en typ av garant för kommande stimulanser. Nu fungerar inte den här garanten, och storleken på stimulus är satt på spel… och det är stimulus som driver den här marknaden så länge som en och annan där ute tvivlar på hur de närmaste åren faktiskt kommer att bli. Marknaden kommer sälja ner det här pga osäkerheten kring stimulus. Det är ett problem att ekonomin är stark

eller

3, Det spelar ingen roll om det är 1 eller 2…. Marknaden har handlats upp på rekordnivåer, räntorna stiger, hedgefonder har aldrig varit så nettolånga, retail aldrig så köpglada, sentiementet är sjukt uppskruvat, alla är så bull positionerade…. så det finns bara en väg. NER!!! Fattar ni inte det så förtjänar ni att bli piskade av marknaderna framöver!

Vilken av det är det? Jag vet ärligt talat inte. Men jag lutar ändå åt en variant av 2 och 3 i det korta perspektivet…. men om vi skulle komma ner så gäller det att komma ihåg nr 1…. för det ser ganska starkt ut trots allt. Jag skulle inte sagt nåt om PMI dippade mot 50 idag… då hade det varit blodrött…. eller inte för då kanske marknaden hade varit helt säker på 1,900 mdr i stimulus inom kort!!! Det är ju rätt najs det också.

Trevlig helg!