Konsolidering innan rally

Man vill ju gärna att det drar i endera riktning, och särskilt om man tror at vi handlas kring bottennivåer så vill man att det tar fart uppåt, men ganska ofta konsoliderar marknaden. Veckan ser rätt lugn ut datamässigt så konsolidering är inte helt otippad, och då tänker jag mig SPX 3600-3800. Nästa stora händelse är ECB möte den 27e oktober och FED den 3e november. Stora höjningar väntas, men det som skulle kunna få marknaden att tänka annorlunda är vad de säger om rådande räntenivå. Dvs FED lär ju höja från 3,00% till 3,75% vars effekter vi känner av först till våren och framåt. FED sa också redan vid 2,25% att man låg på en neutral ränta, så vid 3,75 måste de se sig som ganska åtstramande. Flaggar de för lägre höjning redan i december skulle det kunna ses som en typ av Pivot…

I veckan har vi Empire FED, NAHB index, Inflation från Europa, Philly FED samt HOX Valueguard bostadspriser från Sverige. Inget livsavgörande… men rådande tema är dålig data är bra för börsen…tbc

Michigan kom in i fredags på 59,8 mot väntat 59,0 och fg 58,5… bättre men fortsatt svag nivå. Vi får inte glömma att de flesta har jobb, det är ganska lätt att få jobb, och lönerna höjs ändå med 4-5% i årstakt. Realt fattigare, men fortsatt pengar att handla för. Räntorna har inte hunnit bita riktigt ännu.

Retail sales kom in 0,0% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,4. Hyfsat inline. YoY ligger siffran på 8,4%. My take är följande 1, Det har skapats ordentligt med nya jobb senaste året och löneökningar har varit historiskt höga så om man lägger ihop detta så finns det aggregerat mer pengar i plånboken än för ett år sedan och i vanlig ordning så shoppar hushållen upp sina slantar. Detta håller uppe Retail sales i nominella termer men 2, vi vet att priserna där ute har ökat mer än de nominella inkomsterna så i reala termer får man mindre för pengarna. Volym varor sjunker, och detta känner tillverkningssektorn av. Det är också därför råvarupriser kommit ner, frakt rater och andra bottlenecks. Lagernivåerna har också kunnat komma tillbaka. MEN, 3, nästa steg kommer att handla om att när jobbskapandet klingar av, lönerna slutar att höjas och räntekostnaderna ökar. Då kommer alltså den nominella inkomsterna att minska varpå även retail sales gör det i nominella termer. Månadsdatan kommer slå om till negativ. I real termer blir det såklart ännu sämre. När detta kommer är ju svårt att säga men borde vara synkront med recession nästa år.

Den siste oktober kommer Löner i form av ECI för Q3. Den kommer bli intressant. Hittills har NFP timlöner legat på en rätt okej nivå.

Ha en fin höstvecka

————-

Empire FED som mäter aktiviteten i New York området kom in precis på -9,1 mot väntat -4 och fg -1,5. Sämre, vilket marknaden gillar. Samtidigt lirar siffran med ISM Mfg kring 50 så det är fortfarande inget fritt fall som gäller. Augusti-siffran för två månader sen låg på -30 och då jag verkligen att nåt var på gång, men den studsade tillbaka och visade sig vara falskt alarm. Mycket riktigt har ju även ISM varit rätt stark, och ekonomin motståndskraftig. MEN, som tidigare påtalat, så är det min förväntan att siffran en vacker dag som falla ihop, och med den övrig data. Men vi är inte där ännu. New York området planar ut från en hög nivå… vi får se om Philly FED senare i veckan säger samma sak!

———-

Tisdag och NAHB index senare i em…

Läser på twitter att Sentimentet där ute är surt, samtidigt som Positioneringen mot aktier är hög. Hur går det ihop? Lite tankar;

1, Om man ska vara helt ärlig, så finns det ingen anledning att dissa vinst estimaten där ute. Jag har skrivit om det innan. Alltså vinsterna upprätthålls av bolagens försäljning, som upprätthålls av nominell BNP som faktiskt inte ser ut att krackelera ännu, då ISM (kombo Mfg och Service) inte har gått i backen ännu. Inte jobbskapandet heller. Allt talar för det, men det har inte hänt ännu. Marknaden diskar framtiden, meaning att när vinsterna kommer in dåligt så har börsen redan tankat. MEN ISM diskar framtiden, och för varje månad det skapas nya jobb, så finns det nya löner utöver alla befintliga, som det ska sättas sprätt på. Vi ser heller aldrig negativa vinstrevideringar på spekulation, de kommer när jobben försvinner och ISM dyker. Detta har ännu inte hänt.

2, Positionering är också ett vanskligt begrepp. Ibland får man intrycket att det finns olika lägen där många eller få äger aktier. Låt mig vara tydlig, Alla aktier ägs av någon hela tiden. Sen kan det vara så att alla aktier ägs efter en jämn fördelning, eller bara några få äger alla. Eller att det bara är kortsiktiga investerare som äger men inte långsiktiga eller tvärtom. Strukturen kan skifta. Men inte det absoluta ägandet. Sen ska man komma ihåg att stora delar av Retail kör en Buy en Hold och petar inte så mycket i sin aktierexponering, långfonder och ETF måste också ligga fullinvesterade. Så swingfaktorn i marknaden, bestående av hedgefonder, viss del av retail osv är mindre än man tror sett till hela kakan. Framförallt ökar aktiers andel av total Wealth med pris. Dvs efter en stor börsuppgång, så väger aktieandelen mer av den enkla anledningen att den prisas högre och tar därmed större plats. Det säger inte så mycket om positionering egentligen utan mer om pris.

3, Sen ser jag data som visar på att ex Köpta puttar är den hösta någonsin. Man borde kanske se exponering mot marknaden som en funktion av aktier + derivat. Dvs någon som äger en portfölj kanske väljer att dra ner beta, marknadsrisks, på andra sätt än att bara sälja aktier. Blankningar ingår inte heller alltid i beräkningarna.

I svenskan går ett antal fackförbund ut och lobbar för en intressant model. De skriver en del jag håller med om, mycket jag inte håller med om. Man får ju inte heller glömma vad deras uppdrag är, dvs ge sina medlemmar så god löneutveckling som det bara går. Samtidigt som Arbetsgivarens sida gör precis tvärtom.

https://www.svd.se/a/0QQLQ0/fackforbund-slut-ett-rattviseavtal-for-hela-arbetsmarknaden

Ni vet var jag står. Jag tror på att man ska se till inflationsmålet om 2% och då är löneökningar på 3% rimliga. Detta då det finns en koppling historiskt som ser ut ungefär så att inflationen taktar löner minus 1%. Det finns en logik bakom detta. Om företag får 3% högre lönekostnader, så räcker det att höja priserna med 2% för bibehålla lönsamheten. Detta då lönerna utgör ca 70% av försäljningen.

OM man höjer med säg 5% så utmynnar det bara i en av två saker. Är konjunkturen stark, så höjer företagen priserna för att kompensera sig för detta, varpå Riksbanken höjer räntan ännu mer, så då blir löntagarna ändå lidande i slutet. Arbetsgivarna också när efterfrågan dyker pga höga räntekostnader. Eller är konjunkturen svag, och då varslar företagen fler människor än om löneuppgången varit lägre. Då är det bättre att se till inflationsmålet. Avviker man från det är båda parter förlorare, och inte minst Samhällsekonomiskt, vilket är det perspektiv jag föredrar.

Sen menar de till att det blivit så mycket dyrare nu och detta måste justeras. Well… då hade man ju kunnat kontra med och säga att de fick reala löneökningar i 20 år innan det här året, och att de därmed fått mer kompensation än nödvändigt under så lång tid, och detta rättar bara till kalkylen. Well, då kan de alltid kontra med att vinstnivåerna i företagen sett till BNP är bland de högsta någonsin, så det är inte särskilt synd om företagen. Sant det också.

Men jag gillar deras modell som de föreslår. De säger att alla löntagare i Sverige får samma höjning i pengar under ETT år. Inkomsterna ligger på ca 1,900mdr och vi är 5,150,000 löntagare. Medellön 37,000kr (median lön egentligen på c27,000 vilket handlar om att höginkomsttagare drar upp snittet). Säg att den ökar med 3% som jag föreslår. Det är 1,100kr, ALLT får detta. Tjänar du 27000 så är det 4,1% ökning. Tjänar du 47,000 så är det 2,3%. Men det är okej tycker jag…. för modellen löser knuten med att det är höjda mat och energipriser som slår hårdast mot låginkomsttagare, och de som denna avtalsdebatten egentligen handlar om. Inte om höginkomsttagarens möjlighet att åka till Gran Canaria över jul som han brukar. Samtidigt som vi har en kontrollerad löneökning som inte skapar en lönespriral som sabbar det för allt parter. Ingen dum ide faktiskt. I normala tider lite ”kommunistisk” men i tider som den här tjänar den ett högt och praktiskt syfte. Well Done!

———-

NAHB index kom in på 38 mot väntat 43 och fg 46. Den bryter ihop fullständigt och är nu nere på nästan C19 nivåer. Med den skillnaden att nu kommer vare sig finans- eller penningpolitik till undsättning. NAHB guidar bostadspriser med 12-18 månader, så man kan lugnt säga att priserna kommer falla på ordentligt nästa år. Detta är ju ingen nyhet, vi har fastställt detta för snart ett år sen, men det intressanta är att det tog sån jäkla tid. En stark ekonomi, har hållit tillbaka de negativa effekterna av stigande räntor. Men nu kommer det.

Vad beträffar USA och bostadslån fungera det lite annorlunda. De flesta har lån med 10 år, upp till 30 års löptid. I svensk media läser jag ibland en missuppfattning kring detta. Många tror att det är som våra bundna bolån. Dvs som om nån köpte en bostad, tog ett 30 årigt lån, och hade fast ränta i 30 år. Så är det inte. Räntan varierar, och med den hushållens räntekostnader. Det är lite som om ni tog ett 5-årigt lån i Sverige, men varje månad betalar ni den räntan som det 5-åriga står i för tillfället. Normalt blir swingfaktorn lägre. Dvs om ett kort lån går från 1 till 2% så dubblas dina räntekostnader, men om ett 5årigt går från 3 till 4 under samma tid, så stiger dom bara med 33%. Amerikanerna har anpassat sin skuldsättning efter en högre räntenivå redan från början. Det är därför som de har mindre skuldsättning än oss. Men skillnaden är inte jättestor. Amerikanerna har stora lån för utbildning, som inte vi har. Men totalt sett har vi större lån sett till inkomsterna. Å andra sidan betalar vi mer skatt och finansierar välfärden den vägen, samtidigt som amerikanerna måste ha mer över så de kan betala ”dagisräkningen”. Det är lite svårt att räkna på så att det blir äpplen och äpplen…. men det behövs inte. FED står på 3% ränta och höjer snart till 3,75%. Believe me…. det kommer kännas och vi kommer se resultatet av detta nästa år. Precis som i Sverige.

Ser ut som vi kan utmana 3800 i veckan… sen blir det paus tror jag! Vix och dollarn ger stöd åt vidare uppgång, US10yrs vill inte riktigt vika ner sig ännu…

Imorgon kommer inflation från Europa…

——————-

Det går fort i hockey. SPX studsade nästan 8% från 3490. Känns som att de flesta delarna för ett fortsatt höstrally finns med… utom långräntorna. US10yrs harvar fortsatt på höga 4%. Jag ser att SPX kan gå 10% till men det kräver att räntorna börjar trenda ner.

Så länge som US10yrs faller, så kommer dollarn ha det svårt att stärkas, och då kommer VIX trenda nedåt, och så länge som den trendar nedåt så fortsätter SPX uppåt. Enkelt va!

SPX har ju motstånd här kring 3800.. kan lätt falla ner mot 3700-3750… och sen komma tillbaka mot 3900. Där lär det bli paus igen ner mot 3750-3800. Sen ny attack mot 3900. Antingen håller den, och då är det över för den här gången. Eller fortsätter det mot 4084. Det beror på räntorna som beror på data + FED.

En US10yrs ner mot 3,25 i november hade varit mumma…. det i sin tur innebär en massa saker:

1, Marknaden säger att den inte är så orolig för FEDs hökighet på lite sikt, vilket är samma sak som att säga att den inte är så orolig för inflation på lite sikt… det är bra

2, Det ger aktiemultiplarna bränsle… också bra

3, men det kommer också ge en starkt inverterad yieldkurva… och starkare och mer tillförlitlig signal om kommande recession får man inte…

4, det innebär att marknaden egentligen köper bonds (då räntan faller) vilket är steget mot Risk off vilket är förenligt med recession, vilket egentligen inte är bra för aktier, då man tror på fallande vinster.

Sen när det kommer till räntan så är det ingen holy grail… dvs vi kan inte vänta på att den ska falla för att veta när vi ska köpa börsen. Det har de senaste 8% visat. Jag bara säger att ska det fortsätta upp 10% till så kommer vi i efterhand kunna konstatera att Us10yrs inte låg kvar på 4%. Så den risken måste man ta. Vad får den att falla? Jag skulle en säga en framtida syn på FED, som såklart är kopplad till data… svag data. Så svag data = björnrally lever!

Jag vill även TACKA Gustav som postade en intressant artikel i kommentar nedan… jag har läst den, och haft en del synpunkter i vanlig ordning.

För er som bara vill läsa artikel

https://themarket.ch/interview/russell-napier-the-world-will-experience-a-capex-boom-ld.7606

Inflation från Europa kom precis.. glömde att detta var Final… Flash kom ju för ett tag sen, så då vet man ju redan vad den ska bli ungefär. Final är inte så intressant. Men kärn inflationen ligger på höga 0,9% MoM. Andra mått ligger också där i svängarna…. ECB kommer höja från med 75 från 0,75 till 1,50 om ni frågar mig. Europa är dessvärre lite gäsp för det är samma sak som USA med en twist… dock bara försenat med ett halvår eller så. Europa har aldrig varit leading.

Ingves ligger på 1,50 och höjer snart till 2,25%. Han stör sig på den svenska kronan som gör bekymret med inflation ännu större. Men trots att vi ligger 75 punkter över Europa så hjälper inte det. Kronan är svag. Varför? Njae, ser två STORA skäl. 1, Sverige är en lite öppen, exportberoende ekonomi. Om jag var utlänning och trodde på recession så är det inte kronan jag skulle köpa 2, Vår statsskuld är peanuts, men hushållen har 5000 mdr i skulder varav fyra av dom ligger i bostäder och så har vi kommersiella fastighetsbolag på detta, samt skulder i bostadsrättsföreningar. Om jag var utlänning så hade jag nog inte riktigt känns mig superbekväm med detta med tanke på dagens räntor och inte köpt kronor i varje fall. Vi har en spread mot Europa och vi hade haft en ännu svagare krona om det inte vore för den spreaden. Sad but true!

Valueguard HOX kom data på svenska bostadspriser och de var ner knappt 3% i september. De fortsätter ner, och det kommer fortsätta ner. Ränteläget i världen i kombination med Ingves åtstramningspolitik håller uppe bostadsobligationerna, vilket kommer hålla nere lånelöftena. Ovanpå det är utbudet rekord stort på bostäder för att bankerna säger till husköparna, att sälja först, så man vet vad man har att röra sig med. Det blir en hönan och ägget situation. Många säljare vill dessutom sälja till den gamla prisbilden, samtidigt som köparna vill köpa till den ”nya”…. och det ironiska att köpare och säljare till 90% i fallen är samma person. Anyhow, coctailen är blandad och priserna kommer fortsätta ner åtminstone till pre-Pandemi nivåer… till att börja med! Till alla er som vill se en begränsad nedgång och stabilisering av priserna, ni kan börja be till gudarna att recessionen världen över slår till FÖRR, inte senare, då detta punkterar räntor och inflation.

Om en stund kommer Philly, som är en personlig favorit även om den inte väger supertungt för marknaden.

Philly kom in på -8,7 mot väntat -5,0 och fg -9,9.. sämre men inline med förra. Lirar med ISM kring 48-50… inget som skrämmer slag på marknaden tror jag!

Philly Employment kom in på 28,5 mot fg 12,0… indikerar att arbetsmarknaden fått en rejäl uppryckning. Hmmm undrar vad det beror på?

Philly Prices kom in på 36,3 mot fg 29,9 fortsatt indikationer om att man slutar höja priserna… men recession och sänkta priser… ja där är vi inte ännu

Philly New Orders kom in på -15,9 mot fg -17,6.. fortsatt svag

Siffran är verkligen inte Dålig data – Bra börs kalliber. Om jag skulle summera är att den beskriver Philly regionen som en ställe som bromsat ner från hög tillväxt, men vi har fortfarande inte tagit oss över the recession cliff…

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

29 kommentarer till Konsolidering innan rally

  1. Mikael B skriver:

    Följer bloggen med stort intresse! De flesta verkar räkna kallt med recession 2023 men vad tror du om ekonomin på sikt om man tillåter sig att spekulera lite?

    Nollar CBs räntorna 2023 pga recession och sen är vi tillbaka i lågräntemiljö 2024-2025? Eller blir det 2-3% styrräntor även framöver?

    Vad tror du om den svenska BM? Vi har antagligen fortfarande 10-20% fallhöjd men sen? Om man nollar räntorna ger det stöd till återhämtning, om vi behåller höjda styrräntor pekar det mot nedgång och sen flat utveckling? (för att lönerna ska hinna återhämta sig från den brutala uppgång vi sett senaste åren, BM upp 70% medan löner upp 30% sedan 2012 enligt FI)

    Svåra frågor men vore intressant att höra ditt resonemang kring utvecklingen bortom inflation/räntor/recession-snacket vi lever i just nu!

    • GaStan skriver:

      Blir recessionen hyfsat djup vilket jag tror den kommer att bli så kommer de i princip att behöva nolla räntorna.

      Även om centralbankerna inte säger det rakt ut så anser dom INTE att det är enbart låga räntor + Qe som skapat dagens situation, utan snarare för expansiv finanspolitik, nedstängningar under Covid och kriget med Ryssland. Där har dom faktiskt rätt. Sen ska man vara ärlig att säga att ovan faktorer hade goda förusättningar att slå genom som dom gjorde tack vare expansiv penningpolitik. Hade vi haft ett annat ränteläge hade effekterna inte blivit så stora.

      Men om man tittar in i 2023-2025 och tänker sig att recessionen blir hyfsat djup så kommer räntorna att nollas, och inflationen inte längre vara ett problem.

      I nästa skede när ekonomin börjar repa sig, typ 2024-2025 så är det frågan vad som händer med inflationen. Finns det något strukturellt som lyfter upp den så tvingas de höja igen. Men gör det inte det… då kan vi nog få nollräntor igen under en tid faktiskt.

      Vad skulle kunna vara strukturellt? Tja, att löntagare vill ha 5% löneökningar i USA igen, jämfört med de 2,5% de fick under 2010-2019. Att populistiska politiker börjar rulla ut stora budgetunderskott igen. Svårt att säga…. det kan vara många saker, men mitt base case är nog att vi faktiskt går tillbaka till ett liknande läge som 2010….. vilket såklart känns otänkbart idag för många.

      Jag tror efterfrågan kommer strukturellt låg under 24/25 för att även om inflationen försvinner, så ligger den reala köpkraften hos konsumenterna en bra bit under prisnivåerna. Detta kommer ta min st 2-3 år att jobba ikvapp, och under den här tiden kommer tillväxten vara svag.

      Vad gäller Svenska BM så har vi betydande nedsida kvar. Minst 10%.

      Men när man nollar räntor, så ger det stöd, fast eftersom vi kommer vara mitt i lågkonja, och eftersom räntor slår genom med fördröjning så tror jag inte marknaden repar sig så fort. Det gjorde den inte under 2009 heller.

      PRecis som du säger kommer den här krisen göra alla uppmärksamma på vad mycket lån innebär. Dvs det handlar bara om möjligheten att amortera ner lånet till en rimlig nivå över 30 år. Vilket är själva poängen med amorteringskravet. UTan nu blir det uppenbart vad som kan hända under själva perioden när lånet fortfarande är stort. Det kommer dra ner aptiten bland hushåll att ta för stora lån. Ordet skuldkvot kommer diskuteras mer än idag. Hittills har det pratats väldigt mycket om skuldsättning, dvs lånet i förhållande till värdet på bostaden. Men du betalar inte dina räntor med tegelstenar. Så det blir nog en lugnare utveckling. Även om räntorna nollar och konjunkturen repar sig, så är jag inte säker på att vi får se högre rekordnoteringar än de vi haft på ett bra tag.

      Hoppas detta var lite svaren du fiskade efter.

      mvh

      • Gustaf Karlsson skriver:

        Här är en intressant take på hur framtiden eventuellt kommer utspela sig när det kommer till inflation, skuldberg och regeringars stöd till olika samhällsförändringar som inletts. Tyckte den var läsvärd så delar här (Michael burry postade den på twitter):

        https://themarket.ch/interview/russell-napier-the-world-will-experience-a-capex-boom-ld.7606

      • GaStan skriver:

        TACK, intressant!

        Har läst,

        han har rätt i att skuldsätningen världen över innebär att tillväxten strukturellt blir lägre. Det har redan varit så sedan 2008 skulle jag säga. Den innebär också att finans- och penningpolitik har en mer avgörande roll än tidigare. Dvs i ett system som saknar skuld, så kan politiken ge morötter och piskor, som ger förutsättningar för en viss riktning, men det är i huvudsak privata sektorn som bestämmer. Nu är systemet skuldtyngt, och då dikterar politikerna villkoren. Där valutan egentligen är domare!

        Det innebär också, som han pekar på helt korrekt, att det skuldsystemet INTE får braka ihop. Då kommer depressionen på 20-talet framstå som en sommarbris… vilket alltså gör att politiker hela tiden kommer plocka fram kris åtgärder… vilket såklart inte är fel. Bara det att det kommer småkriser typ hela tiden som de måste ta tag i. Så var det inte när systemet inte var skuldtyngt.

        Men han menar, och här håller jag inte med, om att det enda sättet att hantera detta skuldtyngda system på är att reducera skuld, eller öka nominell bnp. skulden säger han kan inte reduceras, vilket jag inte riktigt håller med om. Men okej i stora drag. Då säger han att politikerna kommer fokusera på nominell bnp, men eftersom skulden är hög så lär inte real bnp växa så mycket. Då måste man låta inflationen vara hög. För att nominell bnp ska kunna växa ifrån skulden. Således vill politikerna ha hög inflation. Detta håller jag inte med om.

        Hög inflation får negativa effekter. Det framtvingar höga löner till slut, som ger en spiral med till slut negativ tillväxt. Hög inflation ger höga räntor, men som vi ser nu svgar sig alla valutor utom världsvalutan dollarn…. och en stark dollar ger till slut negativ tillväxt. Svag valuta brukar vara bättre, inte minst för bytesbalansen genom export, men den gör att man importerar inflation och svag valuta brukar inte vara till stor hjälp när det blir dåliga tider.

        Så jag tror han har fel att politikerna eftersträvar hög inflation för att nominellt växa från skulden. Hög inflation ger höga räntor som med hög skuld leder till recession, och de problemen är värre än det fina med att växa från skulden. Så jag tror politikerna vill ha inflation ner mot 2%.

        Jag tror inte alls den stannar kring 4-6%

        Han pratar om att 4-6% gör att man hugger ner mot sparare, då pengarnas värde minskar fort. Det stämmer inte heller i praktiken. Jag anser att hög inflation, dvs höga räntor, gör att alla ägare att skuld/obligationer, får fina ränteintäkter, mot tidigare när de fick noll. Samtidigt som stockholmare inte har råd att gå på restaurang för de måste betala räntor. De som får ränteintäkterna är ”pensiinsförvaltare” som sitter på bonds. Således är det sthlm som skjuter upp sitt restaurang besök från idag till när de är 65 bast. Höga räntor ger framtida konsumtion, precis som låga räntor har get extremt hög konsumtion idag.

        Han har rätt i exemplet med Tyska el bidrag, som egentligen blir en motpol mot det ECB försöker bromsa in. Vi har samma diskussion i Sverige. Men även om det passar in i hans ”tema”… så har han fel. Syftet med bidragen är inte att göra centralbnakernas arbete svårare, eller en del av en större plan. Det är helt enkelt att hjälpa dom hushållen som har det sämst under en övergångsperiod. Dvs man ger inte elbidrag för att folk ska fortsätta kunna gå på restaurang. Man vill elbidrag till dom som inte riskerar att kunna betala sina räkningar UTAN att ens övervägt att gå på restaurang. Problemet med sådana bidrag är att dra pennan i sanden. Var går gränsen för vem som ska få. Där man drar gränsen kommer det ju vara två personer med väldigt liknande siatution, där en får och en annan blir utan. Det ställer till problem, och därför ger man alla. Lite som med barnbidraget. Inte fan behöver alla barnfamiljer det. Men var drar du gränsen i så fall.

        Jag håller inte med om fiscala åtgärdspaket, som nån holy grail. Pengar som pengar. Om en regering gasar så skapas budgetunderskott, de finansieras genom treasury och utgivning av bonds. Blir bond supply för stort pressas priset ned. Går priset på bonds ner, går räntan upp. Går räntan upp blir räntekostnaderna för höga. Det bromsar ekonomin. Skiter regeringen i detta och bara kör på, så tappar marknaden förtroendet och då dumpar man valutan som faller. Valutan är domare. Titta på senaste utvecklingen i Storbrittanien…. vadå ”mäktig” regering… den har fått backa när pundet krascha… finansminstern avgick, och premiärminstern hänger löst. Det är inte makt.

        Håller inte heller med om centralbankerna tappat makt… det är dom som sitter på den egentliga makten idag i ett skuldtyngt system. ”don t fight Fed ” do whatever it takes” osv… de kan bara höja räntan så sätter bromsklaffarna in… ingen kan göra nåt. Bara dra ner på konsumtion och investeringar… och det finns ett företag som orkar höja priserna i den miljön… de har fulla lagerhyllor och kör realisationer. Deflation, inte inflation.

        Hans resonemang att regeringar kan bessämma growth rate faller också. Varför gör inte Turkiet, Tanzania och Argentina det… de är i kontroll av sin valuta? Welll… för att privata sektorn måste vara produktiva. Tillverka nåt världen vill ha, gör dom inte det , så måste landet 1 importera det som saknas, utan att 2 ha nåt att exportera som nån vill ha… det gör att landet nettosäljer sina valuta, som försvagas, skapar hög inflation, och räntor , svag tillväxt och ännu svagare valuta. KRis. Då hjäper det inte att regeringen kör ofinansierade krispaket.

        Men han har rätt i banksystemen är too big to fail… så bankerna förlitar sig på regeirngarna. Lehman skapade detta. Man lät den falla, det var inte värt det tycker man i efterhand. MEN, i dåliga tider vill kanske bankerna låna ut för att de ser ingen risk med nåt… problemet är att ingen vill låna. Regeringar vill inte heller ha ett moral hazard problem som idag. Vi får visserligen ingen ny Lehman… men vid nästa Lehman så tar staten över banken för EN krona. Det vill inte aktieägarna… så de bryr sig ändå om risk.

        DEt här med att en regeirng vill ha 4-6 inflation ovanpå 2 real tillväxt för att skapa 6-8% tillväxt, och växa från skuld funkar inte. 4-6% inflation ger en viss typ av räntor som skapar recession, och då krymper real tillväxt till negativ, och inflation blir deflation… och då är man tillbaka på ruta ett.

        Det här med att flytta hem produktion köper jag inte… Kineserna är för långt upp på learning curve… de kan tillverka det billigare och bättre än oss, och vi behöver 20 år för att komma ikapp och det kommer bara att kosta sämre materiell standard.

        Till och med kineserna är inte konkurrenskraftigta på många grejor, och då tappar dom det. Se på textilindustrin i Bangladesh, Vietnam och Indonesien. De tar upp det kineserna vuxit ur. Det är marknadskrafter vi inte klarar ändra på. Det skulle krävas krig med Kina för att sluta handla med Kina… Ingen vill ha det.

        Sen vissa varor kan vi tillverka här hemma… trenden är också närproducerat, betala mer för kvalitet osv… men det har inte med det här att göra.

        Techkriget Kina-USA handlar inte om att Kinas frammarch. Herregud, de tillverkar ju redan Iphones… kriget handlar om att det är USA genom Apple, som kammar hem vinsterna på produkterna från hela världen. Köper du en Volksswagen i Kijna är den tillverkad i Kina. Det är inget problem… problemet är om vinsten för bilen inte skulle hamna i Tyskland… eller om kineserna gör en egen kopia som gör att de slutar sälja VW.

        Vi kommer inte ha stagflation… om ett år är inflationen ett minne blott. Jämförelsen med 70-talet är felaktig på så många sätt. Fasta valutaregimer, en icke globaliserad värld, service näringen utgjorde en väldigt liten del av ekonomierna, kapacitetstaket var verklighet osv osv…. går inte att jämföra.

        Det enda jämförelsen med 70-talet som stämmer är att Putin bidragit till en energikris, som kommer ställa om hela vårt energisystem. Det var redan på G, klimat målen liksom. Men detta gör besluten ännu enklare. På 70-talet körde nästan alla jänkare bilar med V8…. på 80-talet hade den försvunnit och man körde en liten bränslesnål japanare istället.

        Så för att sammanfatta… en del rätt, mycket fel…. men det är lätt att ryckas med för det låter logiskt!

  2. Simon Andrèasson skriver:

    Du ser inget risk med att ett sådant här avtal just leder till fortsatt inflation, trots att de totala lönerna bara ökar med 3 procent vilket som du säger borde likställas vid en inflation på 2 procent? Tänker så här….. Ju lägre ner i lönenivån du kikar ju större andel av lönen går åt varje månad och ju högre upp på löne spektrat ju högre andel av lönen sparas. Om denna modellen skulle bli verklighet så skulle vi se löneökningar på ca 3,5-5 procent hos den andel av befolkningen som tenderar att använda varenda korvöre fram till den 25:e månaden efter. Medan de som hamnar på lägre löneökningar i många lägen har marginalen att fortsätta handla matvaror osv i samma nominella termer trots ökade priser. Bör inte detta kunna leda till fortsatt inflation nästkommande år och inte ta slut förens marginalerna börjar sina hos de med högre löner som möjligtvis kräver ett antal år med reala lönesänkningar?

    • GaStan skriver:

      Intressant poäng. Det är ju ett nytt tänk så svårt att veta. Jag tror man måste vara tydlig med att det här är en engångsgrej givet det knepiga läget. Likt elbidrag, och Covid bidrag typ.

      Företagen brukar också vara duktiga på att inte betala ut mer lön än nödvändigt, och väntar dåliga tider och inflaiton inte längre är ett stort problem… så borde det lösa sig självt.

      Men du har rätt i sak… låginkomsttagare gör av med allt till den 25e. Men faktum är att det rör sig ganska högt upp inkomstmässigt, där många spenderar det mesta. Visst, de sätter kanske av pengar varje månad. Men de sprätter bort dom på semesterresan.

  3. HejSan skriver:

    Hej, Tack för jättebra blogg!

    Läser denna bloggen som jag tycker är spännande med.
    https://adventuresincapitalism.com/2022/10/09/the-fed-is-fuct-part-4/
    Hur ser du på följande påstående? (Bättre förklarat i länkens artikelserie)

    1. FED har målat in sig i ett hörn där de inte kan höja räntorna till över 4,5% då amerikanska statsskuldens storlek gör att bara betala ränta på den skulden blir en jättebelastning på amerikansk ekonomi. Istället kommer de efter de höjt färdigt, inflatera bort amerikanska skulden och sänka räntorna vilket skapar en galen tillgångsbubbla och hög inflation, där aktier går upp jättemycket. För investerare gäller det då att vara lång aktier, gärna med hävstång för att parera inflationen. FED klarar helt enkelt inte av att slå inflationen med räntehöjningar.

    2. Kopplat till 1 är olja. FED försöker bromsa inflation genom att bromsa global oljeanvändning (genom höga räntor och stark dollar), men bristen i tillgång kommer göra att trots nedgång i ekonomin kommer inte oljepriset gå ner så mycket. OPEC har taktpinnen gällande oljepriset, inte FED, och OPEC minskar produktionen vilket gör det omöjligt för FED att nå en jämvikt med låga oljepriser. Energi-inflationen finns kvar. 2023 kommer domineras av stark uppgång i energi-relaterade tillgångar men särskilt olja. Mycket drivet av ökad efterfrågan från Asien där folk vill uppgradera sitt leverne i takt med ökade inkomster.

    • GaStan skriver:

      TACK, ska kolla upp!

      1, Du har rätt i teorin… 140% statskuld/BNP… och så betalar man 4,5% ränta på den, så räntekostnaderna utgör 7%. Så givet att de vill köra en balanserad budget så måste de tokhöja skatter, vilket de inte gör, eller kapa kostnader. Vilket är svårt i den omfattningen, och ännu surare om vi går mot sämre tider. MEN, a big MEN, en stor del av statsskulden ligger i bundna papper, som taktar väsentligt lägre ränta. Så det som emiteras nu, rullas över är dyrt, men lejonparten ligger till låga räntor. Jag skulle gissa att räntan på statsskulden ligger på högst 2% som med 140% drar c3% av BNP. Kör man 3% budgetunderskott, så behöver man inte röra vare sig skatter el utgifter.

      Men skulle räntorna, ligga kvar på dagens nivåer i 5 år till… då blir det problem.

      2, Tror du har fel…. OPEC kan skruva lite här och där på supply, men demand faktorn är såååååå mycket kraftfullare. Triggar FED recession nästa år, så är det buy buy demand, och även om OPEC skrivar, så kommer oljan halveras från dagens nivåer. ”brist på tillgång” har jag hört många gånger om många råvaror… men helt plötligt var det inte så bristigt när demand försvinner under fötterna. OPEC har aldrig kunnat kapa supply lika fort som demand krymper… dvs lager stiger… priserna kapsejsar.

      Asien är i recessuon nästa år… det du pratar om är en multiyear trend,,, som inte spelar någon roll nästa år om vi är i recession

      • HejSan skriver:

        Tack för bra svar, alltid spännande med olika perspektiv. De som oljebulls säger är skillnaden denna gång är den långa perioden (sedan 2014) av underinvestering i oljebranschen och att demand inte gick ner så väldigt mycket i finanskraschen -08, och supply-problemen skulle denna gång väga upp.

      • GaStan skriver:

        Tack själv!!!

        well, har hört det här argumentet med underinvesteringar länge och köper inte riktigt det.

        Oljan har varit stark för att vi har haft en synnerligen stark DEMAND push senaste 3 åren. Den i sin tur handlar om expansiv finans- och penninpolitik samt starkt jobbskapande och övermedel lönebildning. Ovanpå det har vi kriget.

        Underinvesteringar mot olja slår med 7-10 års fördröjning. Således måste du gå tillbaka till 2012-2015 för att förstå om underinvesteringarna slår mot supply nu. Jag kan säga att det gör det inte..

        På sikt, framåt 2025+ då kan det göra det. Å andra sidan är det osäkert hur demand ser ut.

  4. Oskar skriver:

    Hur tänker du kring demografi?
    Utgör demografin förutsättningarna för tillväxt och inflation eller skulle man kunna ”hänga av” demografin och go full Cathie Wood ”30-50% GDP per year”, exponential age, ”robots are demographics” osv?
    (Tänker att spenderingsmönster sitter kvar och Amazons robotar tillför inget demand på bostadsmarknaden liksom)

    Blir värstvärldens skuldberg ikappsprunget av automatiserad produktivitet eller går vi Japans väg – och länder som Indien där snittåldern är typ 30 år blir med tiden nya spetsen i global tillväxt?

    Tack!
    // OO.

    • GaStan skriver:

      spelar såklart jättestor roll på riktigt lång sikt… jag har inte fördjupat mig i ämnet. Men jag tror verkligen att USA och Europa kommer får en släng av Japanisering… egentligen har man redan fått det då den strukturella tillväxten varit låg sen 2008 Lehman….

      Sen Robotar etc… well digitaliseringen har varit i full swing i 20 år, vissa hävdar 40 år, men ändå har antalet syyselsatta aldrig varit högre.

  5. Amco skriver:

    Gallande bostadslan i USA, de ar faktiskt bundna pa 10-30 ar, oftast 30. Skillnaden ar att du kan refi till lagre ranta utan stora kostnader, vilket manga gor. Detta har manga gjort under 2021, i manga fall 2.6-3% i 30 ar vilket nu har skapat inlasningseffekt. Den som inte maste, saljer inte eftersom nya rantan kommer att ligga pa 7+%. Sa NAHB

    • GaStan skriver:

      Det stämmer inte riktigt så som jag har fått det berättat för mig…

      Alltså de tecknar som du säger en Mortgage på 30 år.. men det är inte som här där du tecknar ett bundet på 5 år och betalar samma ränta varje månad i 5 år. Deras 30års låns ränta rör på sig med marknadsräntan på 30-åringen.

      Sen kan du säkert ref lånet till ett 5 årigt om du hellre vill det.

      Men den rör sig mycket långsammare och mindre än om lånet varit rörligt 3 månaders…

      Så helt klart en fördröjningseffekt jämfört med Sverige.

      • Amco skriver:

        Vet inte om vi kanske pratar bredvid varandra. Jag bor i USA och nar jag pratar med folk som har mortgage och aven nar jag hade mote i banken for att diskutera bostadslan har budskapet alltid varit: samma ranta 15/30 ar, beroende pa vilken bindningstid du tar. Rantan pa 30 aringen har gatt fran 2.6% till 7.1% nu och alla har pratar om att de aldrig kommer att salja. Sa lange de inte saljer eller gor refi sa behaller de samma ranta och darmed har de inte paverkats av ranteuppgangen. ”The best investment you could do was to refi to 2.5% in Dec 2021”

        ”One of the most popular loan options is a 30-year fixed-rate mortgage loan. This means that you’ll pay back the loan over 30 years, and your interest rate will remain the same throughout the life of your loan”

      • GaStan skriver:

        Hej, då borde du verkligen veta. Frågan är om jag är felinformerad eller den typen av produkt finns också i marknaden.

        Det skulle ju i så fall betyda att FED kan höja till 10% om de vill, hushållens räntekostnader givet att de inte refinansierar lånet kommer inte röra sig ur fläcken.

        Det skulle också innebära att fatighetsmarknaden borde tvärdö. Vem vill köpa ett hus och binda upp dagens räntor på 30år? Ingen

      • Amco skriver:

        Precis, det ar det som NAHB HMI visar. Aktiviteten har kollapsat utan att priserna har rort sig mycket eftersom inlasningseffekten har strypt supply ocksa. Folk tanker sa har: avvakta prisnedgang, kopa med 7% ranta, vanta pa FED pivot, refi till lagre ranta. Bygger mycket pa antagande att vi gar tillbaka till lagrantemiljo under 2023/2024.

        Tre saker som kan fa priserna att falla ar
        a)jobbforlust, ser ganska osannolikt just nu,
        b)builders sanker priset pa nya hus och darmed drar ner priset pa bef bestand ocksa
        c)under 2020-2022 har manga kopt 2nd, 3rd hem (strandhus, STR via Airbnb etc). I vissa stader har andelen investorkop av hus varit upp mot 20%. Om de inte far CF som tacker manadskostnaden, p.g.a. t.ex. recenssion, kan det oka supply.

        Men sa lange amerikanerna behaller jobbet ar de till stor del isolerade fran rantehojning bortsett fran cc skulder, bilkop etc.

      • GaStan skriver:

        a, jag tror tyvärr det är en tidsfråga innan vi ser negativt jobbskapande. 7% arbetslöshet om ett år fullt rimligt. Men det är klart, det bygger på att konsumtionen kollapsar, och ökar inte räntekostnaderna så minskar den risken. Samtidigt föll bostadsmarknaden och konsumtion rejält under 2008-2009. Varför fick räntorna genomslag där om ingen refar sig till högre räntor? Visserligen har vi sub-prime i marknaden då, som vi inte har idag på samma sätt. Men ändå

        b, håller med… denna koppling ska inte underskattas. I Sverige utgör nybyggnation en så liten del. När marknaden är stark, då finns dom där. När den inte är det, så försvinner den. Men det får inte så stor inverkan på befintligt bestånd…

        c, well, i min bok spelar det inte så stor roll om man 1 eller 5 hus. Inkomst relativt skuld är det som räknad, men tenderar ju att öka med fler hus. Har man då en plan att dryga ut sin inkomst med hyresintäkter, och de faller bort. Så är det ju samma sak som någon med ett hus som blir arbetslös. Så visst är det en negativ faktor.

        Det är kanske den stigande arbetslösheten som knäcker systemet. Men den bygger på stigande räntekostnader.

        Visserligen har vi en typ ”räntekostnadseffekt” genom högre inflation på allt, samtidigt som lönerna inte kompenserat för detta… det räcker kanske? För att ge konsumtionen den där lilla knäcken som får jobbskapandet att dö.

        Det här med att folks räntekostnader inte rör sig trots att FEDs höjningar… skulle vilja se lite mer data kring det.

        Varför har inte FED addresserat detta?

        Riksbanken är ju ute och sågar elkostnadsbidrag, slopande av amorteringskrav, för det underminerar deras åtstrmningar. FED borde belysa detta mer kan jag tycka.

      • Amco skriver:

        Intressant ocksa att de som refi-d i Dec 2021 OCH cashade ut equity fran prisuppgangen kan nu t.ex. kopa US1, eller for den delen US10 treasury bond med over 4% yield och darmed finansiera stor del av sin rantekostnad :). Man slipper ocksa betala FED/state skatt pa yielden…

      • GaStan skriver:

        Arbitrage med andra ord.

        Det borde trots allt utgöra en väldigt liten del av totalen.

      • Amco skriver:

        a) Skillnaden jmf med 2008/2009 ar andelen ARM och underwriting standarder. Da utgjorde ARM 30% av bostadslan och underwriting var extremt bristfallig. Vanligt med mtg >100% av huspriset aven om du inte hade fast jobb etc samt 1/1 och 3/1. Idag okar visserligen ARM igen, men fortfarande valdigt liten del av marknaden, <10%. Oftast ar det 5/1, sa genomslaget av hojda rantor kommer om 4-5 ar och kraven for att fa lan ar ocksa mer rigorosa.

        Rantekostnader for folk ar inte flat men inte alls samma effekt som t.ex. i Sverige. Framst kommer det via cc (for de som carry balance) samt allt nytt som kops pa kredit (bilar, kop-nu-betala-sen), etc. Tror att mekanismen i USA ar lite annorlunda, FED forsoker dels minska efterfragan via ovan samt oka finansieringskostnader for foretag for att doda jobbtillvaxt/loneokning. T.ex. sager man att liknande NAHB utveckling som vi har nu alltid har "lett" till recession. Sen kan man diskutera om det ar korrelation eller casuality. Sen ar det lika mycket psykologi som verklig kostnadsokning.

  6. Gustaf Karlsson skriver:

    Tack för ditt långa och utförliga svar!
    Tycker också hans resonemang kring att 4-6% inflation skulle vara det nya normala fallerar då högre räntor borde sätta stopp för det. Exemplet med u-länderna exemplifierar ju det.

  7. Lars skriver:

    Angående strukturella förändringar och missnöje med den förnärvarande rådande världsordningen globalt, så känns det läskigt att div. odemokratiska länder inte tar tydligare avstånd från Ryssland och det som denna skurkstat håller på med. Det känns verkligen som att man just nu skiter i värderingar som mänsklighet och miljö inte minst hos dessa monster.
    Den här artikeln som jag läste igår, skrämmer mig mycket. Ang olja, så funderar jag på hur villiga OPEC är på att gå väst tillmötes om efterfrågan minskar?
    Kan det rentav bli så som Putin vill att man enas om ett högre pris bara för att skapa kaos och få till en förändring i världsordningen. Läs denna artikel och ge gärna ett svar på vad ni tror kommer att ske. Som sagt det känns väldigt skört nu, med allt som rör ekonomi och olika slag av obalans i världen. Jag antar att det är fler än jag som försöker förstå vad som händer med ekonomin i världen. Ett varningens ord! Denna artikel målar inte upp någon munter bild. Frågan man ställer sig, hur ska man investera, med tanke på alla dessa omvärldsfaktorer. Man kan ju trots denna profetia ha tur och överleva.
    https://www.politico.com/news/magazine/2022/10/17/fiona-hill-putin-war-00061894

    • GaStan skriver:

      Tack för artikel, men dessvärre är inte politik min starka sida. Håller med om att mycket ser mörkt ut där ute. Tror dock att det är svårare att sia framtiden än vad många tror. Det oväntade brukar hända. På både gott och ont.

  8. Oskar skriver:

    Hej!

    Inom fastighetsbolag så pratar man om Nettokapitaliseringsmetoden.
    Att driftnettot/avkastningskravet kan utgöra en marknadsvärdering.

    Är det tänket alls relevant för privatpersoner som köper bostad?
    Att man baserar sin värdering på vad man skulle kunna hyra ut för, minus kostnader, delat med ett relevant avkastningskrav som förmodligen är bra mycket högre i Norrland än i Gamla Stan.
    Eller blir det knas oavsett då lagen om skälig hyra typ föreslår att 125m2 villa i Åmål och 125m2 villa på Särö ska ha samma hyra?

    Kanske bara dum tanke haha
    Tack i alla fall!

    • GaStan skriver:

      Det är ju nästan det man gör vid ett lånelöfte, dvs stoppar in inkomst, ränta, och vad man behöver att leva på under månaden, för att få fram hur mycket man får låna, varpå det beloppet sen bestämmer prisbilden i marknaden.

  9. Erik skriver:

    Den där grafen över bostäderna ser inte rolig ut! Visar på rejäl nedsida? Om jag inte ser fel så pekar den på priser vi inte sett sen innan 2008?! Men antar du räknar med att obligationen kommer ner och möter prisfallet, annars är det ju godnatt?

    • GaStan skriver:

      Det stämmer, men precis som du säger så räknar jag med att räntorna vänder ner nästa år.

      Jämförelsen så långt bak i tiden stämmer inte heller då svenska löner i snitt är upp 40% sedan dess, vilket alltså inte räntan fångar. Därför går det inte att säga att priserna ska ner dit även om räntan ligger kvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.