SPX lär testa 3600 i januari. Jag tror även att risken är stor att vi ska ner till 3250-3350. Men detta kräver en fundamental anledning, typ Data eller nåt.
Case att det ska ner under Q1 bygger på att räntor slår genom med 6 månaders fördröjning och därmed kommer dagens räntor tynga konjunktur, jobbskapande och vinster rejält i vår/sommar. Eftersom börsen diskonterar framtiden med 3-6 månader så är det ner som gäller eftersom börsen handlas till fwd PE 17 på felaktiga vinstestimat, och cirka fwd PE 23 på recessionsvinster. Och sen räntenivåerna på detta.
Det finns ett optimistiskt scenario också. Börsen kan gå bra även om man får rätt i slutändan. Där senaste nedgången från 4100 bara är en rekyl i stigande trend, där första vågen gick från 3490 till 4,100, och att vi står inför en uppgång, ett tredje och sista ben till 4,400 (+14%). Uppgången skulle förklaras av att marknaden börjar se klart lägre räntor till våren, samtidigt som man fortsätter att tro på soft landing och vinstestimat. Och det är inte förrän senare uppe på 4,400 som datan börjar förstöra vinstestimaten. Så egentligen samma case som vi pratat om länge, fast där tajming delen ställer till det. Visserligen handlas marknaden redan till PE17 på årets estimat, vilket jag tycker känns dyrt även om man skulle tro på vinsterna (vilket jag inte gör) och då skulle de pressas upp mot 19-20. Men på kort sikt spelar inte 17 eller 20 någon roll. Många långa pengar ligger dessutom utanför så pain trade är helt klart på ovansidan. Hursomhelst, detta är inget jag tror på. Men det är ett alternativt scenario för att ni ska förstå vad som kan driva marknaden åt andra hållet. En stängning ovan 4,000 skulle göra mig orolig och peka på att vi kan nå 4,400 i februari.
2023 kommer bli året där räntorna sjönk kraftigt, för att företagen slutade att höja priserna och inflationen började droppa, för att sen slå över i recession vilket resulterar i sänkta priser. Eftersom företagen inte kan sänka lönerna, så krymper vinsterna, och man börjar varsla folk, varpå arbetslösheten tar fart. Stigande arbetslöshet gör att löneökningarna tvärdör ner till historiska nivåer. Detta i kombination sänker köpkraften, som sänker BNP. Detta får centralbankerna att sluta höja, och börja sänka räntan. Jag siktar på att FED sänker till 1,50% någon gång i år, som första sänkning. FED brukar göra Alexander hugg när det krävs. 1,50% har de visar flera gånger att de ser som en neutral styrränta. Andra centralbanker följer efter FED med en fördröjning. Detta pressar ner räntorna vilket är bra för börserna genom aktiemultiplarna. MEN, då vi hamnar i recession och vinsterna faller med c20-30% ner till 160-180usd så orkar inte börsen stå emot. Börsen bottnar när allt ser som värst ut. Börsen stiger sedan för att 1, börsnivån är billig 2, börsen prisar in framtida vinster efter recessionsnivåer 3, börsen inser att räntesänkningarna kommer att hjälpa ekonomin på sikt, då höga räntor gynnar konsumtion i framtiden (då de höga räntekostnaderna är pensionsportföljernas ränteintäkter), och låga räntor gynnar konsumtion idag på bekostnad av framtiden.
Det är inte första gången datan under årets första vecka får börserna att reagera starkt.
I helgen kom PMI från Kina,
NBS Mfg PMI 47,0 mot väntat 48,0 och fg 48,0. Sämre än väntat men ingen huvudstupa recession.
NBS Non-Mfg PMI 41,6 mot fg 46,7. Riktigt svag nivå… vilket är kopplat till att man nu skrotat alla Covid regleringar varpå smittspridningen har tagit fart rejält. Det är inte konstigare än någon annanstans. Bara att Kina haft noll-tolerans så länge. Men vi vet att den strategin inte fungerar, för att du kan stänga in viruset, men inte få bort det. Så det är bara en tidsfråga…
I förlängningen är detta rätt väg för Kina att gå, men det är stökigt närmaste halvåret, samtidigt som Europa och USA bromsar in….
Veckans hållpunkter är följande:
Måndag:
Tyska Mfg PMI kom in på 47,1 mot flash 47,4 och fg 46,2…. klar inbromsning i Tysk industri, men ingen recession ännu. Men får LaGarde fortsätta att svinga ränteyxan i kombination med höga elräkningar så borde det snart vara ett faktum.
Europa Mfg PMI kom in på 47,8 mot flash 47,8 och fg 47,1… samma analys som ovan
Tisdag:
Kina Caixin Mfg PMI kom in på 49,0 mot väntat 48,8 och fg 49,4… inline. Något starkare än NBS datan, men i samma ”ball park”… svag tillväxt absolut, men ingen recession.
US Mfg PMI kom in på 46,2 mot flash 46,2 och fg 47,7… helt enligt förväntingar, och inget som flyttar marknaden. Imorgon onsdag blir viktigare…
Onsdag:
FED protokoll
ISM Mfg kom in på 48,4 mot väntat 48,5 och fg 49,0… inline. Ingen recession, men inte heller högkonja. Softlanding förespårkarna får vatten på sin kvarn
ISM Mfg Prices 39,4 mot fg 43,0…. starka disinflatoriska krafter i rörelse. Företagen i tillverkningssektorn höjer inte längre priserna. De behöver inte det. Inköpspriserna stiger inte heller längre. Men vi är inte deflationslägret ännu, dvs där företagen sänker priserna, men det brukar komma med recession.
ISM Mfg Employment 51,4 mot fg 48,4… bättre, men nivån är inte i linje med att företagen anställer folk. Men det har de inte gjort på ett tag. Det är service sektorn som står för detta. NFP på fredag…
ISM Mfg New Orders 45,2 mot fg 47,2… svag, men inte heller alarmerande recession. Men det kommer!
Totalt sett en siffra som visar att inflationen är no more a problem. Det stärker FED i att sänka nivån på sina höjningar. Jag räknar med 25 prickar i februari från 4,25 till 4,50. Sen säger FED att de tänker fortsätta att höja med 25 vid varje möte, fram till recessionen är ett faktum. Det är mer än tajming fråga. Jag är ju pessimist, och tror därför att detta är sista höjningen. Men tror man att recessionen inte är ett faktum förrän till sommaren, vilket det finns en klar risk för (lite beroende på hur räntehöjningarna slår igenom) så kan det bli både en och två höjningar till… dvs 5,0% styrränta är inte omöjligt. Men just nu räknar jag med 4,5%. Tillväxt och vinster då? Ja datan styrker så här långt softlanding, och då penslar marknaden med 220-230 dollar i vinst, och inte 160-180 dollar som jag gör… men enligt mig är inte detta heller en OM från utan en NÄR fråga…. Den dagen New Order faller mot 30… då slår det också om från 220 till 170dollar… och då lär vi får en Risk off marknad med svag börs, VIX mot 30, stark dollar och fallande räntor. Frågan är alltså inte OM, utan NÄR.
Sen även om allt detta är fel, så är jag tveksam till börsen. För blir det ingen recession, så har vi visserligen 220 dollar vinster, men då har vi inte heller räntesänkningar och US10yrs lär ligga kvar kring 3,5%… och då undrar jag varför man vill köpa dagens börs till PE17??????
Det är pest eller kolera i min bok!
Torsdag:
Kina Caixin Service PMI 48,0 mot fg 46,7… bättre men fortsatt svag nivå. Väntas repa sig i takt med att de slopar restriktioner..
US Service PMI kom in på 44,7 mot flash 44,4 och fg 46,2…. vi visste redan vid flash siffrorna att denna skulle bli svag. Det är andra gången i år den är riktigt svag, samtidigt som ISM Non-Mfg inte är det. Detta förbryllar mig… och morgondagens siffra blir därför av stort intresse.
ADP Employment 235k mot fg 182k (uppreviderat fr 127k). Stark!!! Sen är det en dålig indikator över NFP, men visst, nivåerna lirar… dvs om ADP ligger kring 150-250k så gör sannolikt NFP också det. Dvs NFP lär inte komma in på minus 200k.
Styrkan i ADP gjorde marknaden deppig, då en stark ekonomi kommer att få FED att fortsätta att höja med 25 punkter vid varje möte.. Det hela är ganska enkelt. Förutsatt att man tror på vinstestimaten i år, och SPX handlas till PE17, så köper man ju bara denna börs om man tror på en kraftig nedgång av räntorna. Earnings yield på 1/17=6% är ju ingen höjdare om långräntan ligger på 3,7%. Men för att tro på lägre ränta så måste man tro på att inflationen försvinner, dvs företagen slutar höja priserna. Detta kräver att deras inköpspriser blir lägre, och att lönetakten avtar, så att deras kostnadstryck avtar. För att detta ska hända så måste det sluta vara ett tryck på arbetsmarknaden. Det måste sluta skapas jobb. Tillväxt skapar jobb, och nu är den för hög. Därför gillar inte marknaden ADP siffran. Den gör det svårt för FED att sluta höja.
Köparna av denna marknad balanserar på en lina. De vill att tillväxten faller till noll, att det skapas nol jobb, att inflationen faller till noll (på månadsbasis). Då kommer till slut att FED gå tillbaka till en balanserad styrränta om 1,5% vilket gör att långräntorna också kommer ner till 1-2%. Men att det inte rullar över i kraftig recession, som gör att vinsterna inte håller. Dvs man vill ha PE17 med klart lägre räntor. Inte PE23+ vid recessionsvinster. Då spelar det ingen till var räntan hamnar. Jag tror ju inte på detta av två skäl. 1, Dagens styrräntor i kombination med obefintliga budgetunderskott ger en för stor inbromsning på ekonomin 2, FEDs verktyg är inte skapta för att ”fin-kalibrera” ekonomin.
I den andra vågen efter räntor kommer köpkraft. Ta förra året som exempel. Vid ingången av året var cirka 149miljoner människor anställda. Nu med december siffran har den ökat till c153,5. Förra året skapades cirka 4,5m nya jobb i USA. Det är en ökning med cirka 375k i månaden. 4,5m nya jobb innebär en ökning av aggregerade inkomster med cirka 3%. Ovanpå det har alla fått cirka 5% högre lön under förra året. Nya jobb + Löneökningar ger cirka 8% ökning av köpkraften. Det finns 8% mer i plånböckerna. Det har behövts för att företagen har höjt priserna med nästan lika mycket. Så all ökning har i princip slukats av högre priser.
Vad som kommer hända nästa år, om jag får rätt är att jobbskapandet fortsätter ner. Det har ju redan bromsat in om man jämför första halvåret med andra halvåret förra året. Det blir ingen 375k i månad i år. Jag tänker att snittet ska ner mot Noll under första halvåret. Sen negativt under andra halvåret. För att detta ska hända krävs recession. I en recession sparkar företag anställda, och då höjs inga löner med 5% i årstakt. Den faller ner mot snittet 2-2,5% (under åren 2008-2019). Om man gör samma beräkning som ovan, dvs där köpkraften ökar med nya jobb och högre lön, så inser man att den inte kommer öka likt den gjorde 2022/2021. Den kommer minska. Och det är dom här pengarna som ska nå företagens försäljning.
Ovanpå det finns ytterligare faktorer. Under 2022 belastades inte hushållen särskilt mycket av räntekostnader. Detta slår genom fullt ut 2023.
Budgetunderskott låg på 15% av BNP 2020, 12% 2021 och typ 5% 2022. Detta har gett fin gas. Men på senare tid håller man hårt i tyglarna. Inte minst för att inte ge bränsle åt inflation. Denna effekt uteblir under 2023. Eller ska jag säga delar av 2023. Om vi hamnar i djup recession, så sparkas en massa människor, säg 7% för enkelhetens skull (10 miljoner jobb) och då försvinner motsvarande del av skatteintäkterna. Men statens kostnader finns kvar. För poliser, militärer etc…. och man kommer inte börja sparka dom för att ha en balanserad budget. Det gör ingen politiker, och det ska man inte göra enligt läroboken. Läroboken säger att en stat ska gasa när privata sektorn bromsar. Alltså kommer man göra budgetunderskott igen, vid djup recession. För att säkerställa finansiering av underskott, dvs både till omfattning och rätt pris (läs ränta), så kommer FED till undsättning. Dvs man nollar räntan och lanserar ny QE. Detta kräver såklart djup recession, och vi pratar alltså att det försvinner i snitt 500k+ jobb i månaden. Vilket är vanligt under recession.
Men vi är inte i recession ännu…. Både ISM Mfg och Non-Mfg har underkomponenterna Employment som visar på företagens vilja att anställa eller avskeda, och de pekar fortfarande på lågt men positivt jobbskapade. De måste falla kraftigt först, vilket dom gör om efterfrågan dör, vilket kräver att konsumtionen avstannar, vilket kräver att hushållen blir tillräckligt tyngda av räntekostnader. Där är vi inte ännu…..
Fredag:
Flash estimat över inflation i Europa. Inflationen kom in på 9,2 YoY mot väntat 9,7 och fg 10,1. Bättre, men det är tack vare fallande energipriser, Ni har sett olje och gaspriserna. Ex mat och energi kom siffran in sämre och pekar fortfarande på ett förhöjt inflaitonstryck. På månadsbasis dock bara 0,2 vilket lirar med fallande inflation framöver. Europa bromsar in… dock ingen recession ännu. Eftersom ECB ligger lite efter med sin styrränta så lär man fortsätta höja… idag ligger ECB på 2% och höjning till 2,5% är ingen no brainer. Vilket alltså sätter press på Riksbanken som har problem med svag krona, som gör att vi importerar inflation. Samtidigt som tillväxten väntas mattas av när räntekostnader och elräkningar stiger… not fun! Välkommen Thedeen!
NFP Jobben kom in på 223k mot väntat 200 och fg 256 (fr263k)… inline och pekar fortfarande på en ekonomi som växer. Inte stark konjunktur, men klassisk konja tillväxt, tänk 2010-2019 snitt. Man kan se det på lite olika sätt. Antingen är ekonomin är motståndskraftig eller att den bara reflekterar räntor för halvår sedan, då de var väsentligt lägre, och att det bara kommer bli värre. Båda antaganden stämmer.
Timlönerna kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4 (nedreivderat fr 0,6). Detta är positivt. Ekonomin, trots att den växer, och arbetsmarknaden är relativt tajt skapar inte längre löner på 5% utan det rör sig nedåt. Det borde göra FED glad. Det kan naturligtvis bli lägre, men det kräver surare tider.
På det hela taget en rätt stark siffra, som inte flyttar FEDs planer att höja i februari. Men det kommer sannolikt att räcka med 25 punkter… och att man sedan håller den nivån till något går sönder. Då slutar man… och sen när blodet börjar flyta så sänker man. Som jag brukar säga… det är inte frågan om OM, utan NÄR.
ISM Non-Mfg kom in 49,6 mot väntat 55,0 och fg 56,5…. så jag, nu börjar även service och tjänste näringen att vackla!!!!
ISM Non-Mfg Prices kom in på 67,6 mot fg 70,0…. fortsatt högt inflationstryck här. Vänta er inte för mycket inför nästa veckans CPI. Men det är klart, vacklar efterfrågan så kommer företagen till sluta att höja priserna, och då faller den här! Så länge som lönekostnaderna ökar, vilket de gör med nya anställningar och lönehöjningar, så vill man i service näringen kompensera denna kostnadsökning med höjda priser. Efterfrågan är ledordet här….
ISM Employment kom in på 49,8 mot fg 51,5…. likt ISM Mfg Employment så har man dragit ner på takten, men man sparkar inte folk ännu. Även här så måste efterfrågan vika ännu mer…
ISM Business Activity kom in på 54,7 mot fg 64,7… en rejäl sättning. Nivån är fortsatt god, men det här kan vara början på något ruggigt… fortsätter den att tappa så kommer det sätta sig på Employment och priser.
ISM New Order är den som är mest graverande med ett tapp till 45…. men jag brukar inte rapportera New Orders, som jag ex gör vid ISM Mfg, då New Orders är ganska flummigt när det kommer till den service näringen. Då ser jag Biz Activity som viktigare. Dock ska man komma ihåg att nivåer kring 45 här rimmar med recessionen under 2020 och 2009.
Jag uppdaterar allt eftersom….
Marknaden tycker såklart onsdagens data är viktig, men viktigast är förmodligen fredag. Personligen tycker jag ISM non-mfg är superviktig. Det är i servicenäringen inflationen bråkar, där skapas jobben, 70%+ av ekonomin bygger på den, och det är där räntorna ännu inte fått grepp om den höga aktiviteten. Det är liksom kungen på schackbrädet som ännu står upp….
Ha en fin start på året! Vi hörs
———–
Fredag…
Marknaden, SPX, konsoliderar fortfarande. VIX likaså….datan i veckan har inte tvingat fram någon riktning. OMX är visserligen stark pga svag krona. DAX är stark pga fallande gaspriser, vilket översätts till att energinotan i Europa inte tvingar fram någon omedelbar recession och då kan man gott övervikta utbombade europeer när styrräntan är blott 2%, och index till stor del saknar large cap tech.
Den enda som visar på någon signifikans i min bok är dollarn som börjat stärkas igen. Fortfarande svårt att säga om den ska ner mot par mot euron, vilket borde vara förenligt med svag börs… eller bara konsolidera efter resan 0,96-1,07. Brott av SPX 3780 borde trigga nedgång mot 3600…
I nästa vecka har vi data över Svensk och US inflation… kanske det senare kan sätta riktning?
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Inflationen kollapsar just nu runt om i världen. I slutet av Q1 lär den vara 2 % eller lägre. Flaskhalsarna är borta. Räntekollaps -> stigande tillgångspriser.
Inflation var transitionary och ej drivit av löneökningar. Det var brist på mat, el, olja, datachip och havsfrakt till följd av covid och krig som drev inflationen.
Dessa flaskhalsar löses i Q1 och inflationen återgår då till 1-3 %.
Det är inte minskad efterfrågan som kollapsar inflationen utan det att flaskhalsarna lösts.
Jag tycker att man på 1920-tals känsla med en börs som kan explodera på uppsidan.
Jag håler delvis med. Men lönerna har faktiskt drivit på inflation i service sektorn som utgör större delen av den amerikanska ekonomin.
Jag instämmer även i att inflationen snart är ett minne blott… och det beror till viss del på flaskhalsar, lägre fraktpriser, råvarupriser etc… precis som du säger. Men varför tror du att flaskhalsarna löses upp???? Av fallande efterfrågan såklart, fallande demand, gör supply less tajt.
däremot är vi inte överrens om slutsatsen. Inflationen kommer till stor del för att tillväxt och efterfrågan mattas av kraftigt. Så det här med räntekollaps ger INTE stigande tillgångspriser, utan stigande aktiemultiplar. För att få ut tillgångspriser så måste du även ta in vinster, och de faller med försäljning som faller med efterfrågan.
OCH man kan också ifrågasätta hur mycket multiplarna kan stiga härifrån då börsen handlas till PE17 på peak earnings som sannolikt inte kommer att uppnås.
Så för mig är det ner som gäller…
”då vi hamnar i recession och vinsterna faller med c20-30% ner till 160-180usd så orkar inte börsen stå emot”
Tusen tack till en underbar hemsidan, väldigt lärorikt. Vi är snart proffs hela gänget efter att har hängt hos dig ett par år nu, haha. Min fråga: Hur räknas en sån vinst prognos, lite suddigt här, vill förstå din ovan meningen lite bättre. Kanske en länk.
Tack på förhand
Adel
Tack Adel,
Det är en blandning av saker…
1, Historiskt har vinsterna för SPX tappat mellan 20-30% i recession över 12 månaders period, över fg topvinst 12 månaders period. Detta har jag plockat dels från en rapport från Morgan Stanley och dels en från Goldman Sachs, som jag dessvärre inte har möjlighet att sprida.
Så det är historiskt antagande, med dess brister såklart
2, I samma rapport har man tittat hur operational Leverage slår.
Dvs det finns en koppling mellan nominell BNP och företagens aggregerade försäljning. Dvs ett år när BNP växer med 3% realt och inflationen är 2%, så är nominell tillväxt c5%, och då har även företagens försäljning ökat med ca 5-7%.
Det finns såklart en logisk koppling mellan nominell tillväxt i en ekonomi och företagens aggregerade försäljning.
Sen finns det operationell leverage, dvs tänk dig ett företag som säljer för 100kr, har 50kr i inköp av varor, bruttovinst på 50, fasta kostnader på 40kr, gör 10 kr i vinst. Säg att försäljningen ökar med 10%, från 100 till 110, bruttovinsten är fortsatt 50%, så 55kr i bruttovinst, minus fasta kostnader (om man antar att man inte behöver anställa fler för att sälja 10% mer) så landar vinsten på 15kr. En ökning med 50% från 10kr, trots att försäljningen bara ökade med 10%.
Historiskt har man sett när försäljningnen för SPX bolagen (de 500 största i USA) ökar med cirka 5% så ökar vinsten med 10-15%. Op-lev på c 2-3ggr.
Det räcker alltså med en försäljningstapp på 10% för att få vinstnedgång på 20-30%
Så när Goldman/MS tittar på hur en normal recession ger negativ tillväxt, så kan man härleda det ner till vinsten och då landar man på minus 20-30%. Det är också där vi landat historiskt.
Men visst, det är extremt trubbiga mått, MEN sambanden är väldigt logiska.
3, Slutligen, i samma rapporter har man gått in och tittat på årsförsäljningar, dvs under 2009 låg aggregerad försäljning klart under 2008 men på samma nivå som under 2005, och så har man sagt gjort liknande beräkningar där man kommit fram till att bolag x kommer ner till 2016 års försäljning om 2023 är recessionsår.
Sen har man lagt ihop alla dessa och landat på en aggregerad försäljning, och då är det relativt lätt att extrapolera vinsten utifrån kostnadsmassa etc. Även där har man kommit fram till att en någorlunda djuprecession ger vinstnedgång på 20-30%
4, sen den enklaste övningen är att titta på aggregerade vinster på en kurva på mycket lång sikt. Sen gör man en regressionslinje och då ser man att vinster växer med 7-8% årligen sett på 20års+ sikt. Men att vi i goda tider rör oss över denna ”trendlinje” men att det sällan är uthålligt (då det ofta också är förenligt med för höga marginaler, avkastning på eget kapital etc) och att vinstlinjen förr eller senare svänger tillbaka mot trendlinjen. Självklart är det dåliga tider som får detta att hända. Men vinsterna stannar nästan aldrig på trendlinjen, utan skjuter under en bit. Extrapolerar man även detta så landar man på en nedsida om 20-30%.
Jag skulle säga så här: Det är inte själva prognosen jag är orolig för. Får vi en någorlunda svettig recession, så är jag rätt säker på att de här nivåerna kommer att infrias.
Min farhåga är att jag kan ha missat nån koppling som gör att vi inte hamnar i recession av någon anledning.
På Yardenis sajt finns en hel del data att titta på för att se hur det sett ut historiskt
Klicka för att komma åt yriearningsforecast.pdf
yardeni.com
Där ser du hur Sales och Operating profit under ex 2009 tappade extremt mycket mer än det jag tror på nu.
Kom också ihåg att vinstnivån under Covid året landade på 140 dollar… så 160-180 är hyfsat optimistiskt.
Det finns ett case, som jag iofs inte målat upp som är mycket värre än target 2800-3000 på SPX. Det ligger på SPX 2200-2300…. vilket låter extremt men det var där vi var under Covid mars 2020….
Jag hoppas detta var lite svar på din fråga.
Mvh
Jonas
Ja, vad ska jag säga Jonas, en sån utförlig och generös svar har jag inte väntat mig alls. Väldigt nöjd och tror många med mig som läser här tycker det. Tusen tack för din engagemang och generositet, verkligen.
Mvh
Adel
”Min farhåga är att jag kan ha missat nån koppling som gör att vi inte hamnar i recession av någon anledning.”
Har du någon åsikt om QT/QE under 2023?
Man kommer fortsätta med qt fram till att recessionen blir riktigt tuff… då kommer politikerna köra budgetunderskott, vilket egentligen handlar om att skatteintäkterna viker med stigande arbetslöshet samtidigt som kostnaderna är oförändrade, för att man väljer att inte ge poliser och brandmän sparken av naturliga skäl. Om recessionen, läs atbetslöshet, blir väldigt kraftig blir budgetunderskott väldigt stor, och då är risken stor att Fed kommer sin QE sedelpress maskin igen… men man kommer sänka styrräntan först!
Så här skrev du den 27e december:
”Sen bjuder januari på en hastig nedgång mot 3600-3700, där det förstnämnda är mer troligt. Alternativet är att det rasar i 4 dagar ner mot 3600-3700 och sen får inledningen av januari bjuda på studs mot 3800-3850”
Facit är än så länge precis tvärtom. Både idag och igår rusar börsen.
Du har felaktigt utgått ifrån att inflationen kraschar pga minskad efterfrågan när inflationen istället var transitorisk pga extrema omställningar vid covid och kriget men som nu löses upp i Q1.
Q2 kommer folk känna sig rika igen, löneökningar på 5-6 % i de stora ekonomierna samtidigt som kostnaden att fylla bilen med bensin minskat med en tredjedel. Efter 3 år med covid och nu krig är folk köpsugna. Inget kan hindra oss från en kraftig köplust när lönen kommer in efter att vi suttit isolerade i ett par år
Du får gärna svara på mina argument i fg inlägg.
Det du rycker ur sitt sammanhang är den mycket kortsiktiga tekniska analysen som jag brukar skriva om från tid till annan. Jag gör också klart för alla att den är helt frikopplad den stora fundamentala bilden, och att den är högst spekulativ för att den sträcker sig högst några dagar…
Din analys har stora brister.
Inflationen faller i varuledet för att flaskhalsar släpper och råvarupriser sjunker. Detta händer för att efterfrågan släpper.
Folk känner sig inte rika, då priserna har gått upp mycket mer än lönerna. Även om lönerna stiger snabbare i år än priserna så är vi fortfarande realt fattigare. Detta bidrar till lågkonjunkturen efter vi efterfrågar mindre i volym (när lönerna inte täcker upp för de dyrare priserna)
Ovanpå detta har vi energinotan, som trots att energipriserna sjunker kommer bli hög, och sen råntekostnaderna som slår med full kraft i år (vilket de intw gjorde förra året).
Folk är inte köpsugna… titta på consumer confidence mätningar… de är mycket svaga på båda sidor Atlanten…
Du får också gärna göra dig till känna med namn, som alla andra. Dels för att öka trovärdigheten och dels av hövlighet som vi brukar praktisera här på bloggen. Tack på förhand!
Bra att du ryter ifrån!
God fortsättning!
Tack Christer, och tack detsamma
Som Jonas förmedlat flera gånger är denna blogg inte investeringsrådgivning utan mer bolla tankar och ideer. Den är heller inte avgiftsbelagd. Visst kan man ifrågasätta och diskutera, vilket jag inte tror Jonas har något problem med, men att göra det nu i flera olika inlägg som har karaktären ”gotcha”, har ju bara syftet att skapa dålig stämning. Det är detta beteende som raserar communities och skapar dålig stämning och ett klimat som avskräcker människor från att uttrycka några åsikter och tankar online. Ingen tvingar dig att läsa. Jag uppskattar bloggen nåt otroligt, det är aldrig negativt att höra olika inputs av ideer, oavsett om du håller med helt eller inte.
Tack Hampus, det du säger stämmer till punkt och prickar!
Jag har bloggat i 12 år, och vid endast TVÅ tillfällen har jag varit tvungen att strypa/radera en kommentarslinga pga dålig attityd och tveksamma syften. Givet att tusentals kommentar så är jag ganska nöjd. 99,9% av alla följare håller en mycket god ton även om vi inte alltid är överrens. Det är ju mycket glädjande.
Jag vill också ge alla chansen till en värdeskapande diskussion, och man måste inte tycka likadant. Men någonstans måste man också dra gränsen.
Ang nedan resonemang:
JAg kan förstå om många tänker att börsen har gått svagt pga stigande och höga räntor, och det är i sin tur ett resultat av hög och stigande inflation. Om nu inflationen vänder, så måste börsen gå bra. Men riktigt så enkelt är det ju inte.
Tänk er följande förenklat exempel:
I en normal miljö är utbud och efterfrågan oftast i balans. Inga företag vill producera mer än vad de tror de kan sälja. Sen skiftar efterfrågan, men bolagen försöker förstå vad efterfrågan kommer att vara och anpassar utbud därefter.
Om vi säger utbud och efterfrågan är 100 resp 100… i balans.
Under Covid sänkte man räntorna till noll, och vältrade världen med budgetunderskott. Väldigt snabbt steg arbetslösheten, men kort därpå började den sjunka igen. Detta innebar att efterfrågan stimulerades och steg till 110, samtidigt som Covid satte käppar i hjulen för produktion etc så supply sjönk till 90. Vi fick en obalans 110/90 som gjorde att priserna började stiga kraftigt. Detta är old news.
Eftersom det var stark tillväxt skapades en massa jobb, arbetsmarknaden blev tajt, och i kombination med hög inflation, började även lönerna att stiga. Detta drev på inflationen ytterligare.
Vad vi sett senaste året är hur efterfrågan börjar mattas av från 110 till 100 i takt med att det inte längre skapas lika många jobb, uteblivna budgetunderskott, stigande räntor etc…. samtidigt har Covid restriktionerna kommit igång vilket fått igång produktionen, så supply stiger mot 100.
Nu är dom i balans, och därfr som råvarupriser faller, fraktpriser faller och flaskhalsar försvinner. Detta gör att företagen inte behöver höja priserna, och därför kommer inflationen ner. Det är detta vi är inne i nu. Detta resulterar i fallande räntor, vilket är bra för aktiemultiplar, vilket är bra för börserna.
MEN, jobbskapandet avtar, kommer till slut nå noll, och sen gå över i negativt, då försvinner även löneökningarna, färre nya jobb + lägre löneökningar gör att köpkraften inte orkar lyfta tillväxten framåt. Ovanpå det har vi stigande räntekostnader och att prisnivåerna r fortsatt höga vilket slår mot Volym. EFterfrågan kommer sjunka till 90 samtidigt som supply ligger på 100. Detta ger ännu mer disinflation, och sannolikt även deflation. Vilket i sin tur ger ännu lägre räntor.
Men i grunden handlar allt om att efterfrågan gått från 110 till 90, vilket innebär att företagen inte kommer kunna sälja för lika mycket som under ex 2021 och 2022, och därför kan dom inte heller generera lika höga vinster.
Många tror att börserna går upp och ner med FEDs politik, vilket i sin tur är en funktion av inflation. Men det är bara halva sanningen.
Vi har även gjort rekordvinster. Vinster som inte kommer att kunna upprätthållas. Det saknas köpkraft. Visserlingen kommer löneöknignarna vara okej i början av året, men det är en starkt laggande indikator. Så fort arbetslöshen börjar stiga, så försvinner dom.
Räntorna kommer vara lägre, det är bra. Men vinsterna kommer också vara lägre. Nettot av detta beror på hur börsen värderas. Hade SPX stått i 2900 idag så hade jag sagt att den hade tagit höjd för recessionsvinster och varit köpvärd. Men den står i 3900 och handlas till PE17 på vinstestimat som inte kommer att infrias. Så i min bok finns bara en väg… detta trots att räntor och inflation kommer vara markant lägre om ett år.
Såg en tweet från David Bagge där han utifrån TA jämfört två scenarier: 2000-2002-kraschen, vilket skulle innebära -33% (SPX typ 2500) från idag och pågå ytterligare 1,5 år. Det andra scenariot, ”2008-2009” är ett kortare men kraftigare fall, -51% från dagens nivåer (typ SPX 1900) och sex månader björnmarknad kvar.
Du låter något mer positiv än båda scenarierna ovan, både i tid och fallhöjd. Är sifferlekar som dessa bara just lekar eller kan det finnas en poäng i att titta tekniskt på tidigare nedställ likt Bagge gjort ovan (med reservation för att jag inte citerat honom helt korrekt)?
Jag är rätt skeptiskt till sådana jämförelser. Det vet jag att han också är. Han säger inte heller att det ska bli si eller så, utan visar mer på hur mycket det gått ner historiskt, och att fjolårets nedgång var nätt och jämnt en krusning.
Rent generellt så ser jag lite prognos värde i att jämföra prisgrafer på detta sätt.
Däremot kan man titta på värderingsfaktorer, som ex var bottnade det i termer av vinstmultipel baserat på trailing vinster (som är höga) eller på fwd earnings (som är låga) eller aktieriskpremie som fångar räntan.
Ex, När SPX bottnade under Covid året 2020 i mars så var det på 2,200. Det året landade Earnings på 140dollar. Så PE16 på det årets vinster.
År 2009 låg vinsten på 60dollar. SPX bottnade på 670. Dvs PE11.
Så ganska stor skillnad. Men på våren 2009 stod långräntan i nästan 4% (US10yrs) medan den var nära 1% våren 2020.
Så om man ser till aktieriskpremie så låg den på 2009: 1/11=9% – 4%= 5%
2020: 1/16=6,25% – 1% = 5,25%
och det är vad jag tror även denna gång, dvs att köpa vid aktieriskpremie kring 5% är ingen dum ide….
Men som du förstår finns det en massa ingredienser här. Pris på SPX är ju den du vill bryta ur, och då måste du ha räntan och vinst.
Jag tänker att nästa gång FED sänker så gör man det ner till 1,5%. Eftersom konjunjturen ser fortsatt svag ut så faller US10yrs mot 1%. Dvs fortsatt inverterad yieldkurva.
Aktierrisk premie 5%, ränta 1%. Earnignsyield= 6%.
Alltså typ PE 16-17 på recessionsvinster.
Jag tror på 160-180dollar i vinst.
DEt ger 16 X 160 = 2,560
till
17 X 180=3,060
Riktvärde 2560-3060.
Jag har sedan tittat tekniskt på det och kommit fram till 2800-3000
Så lite mer raffinerat än att bara jämföra med Pris graf…
Därmed inte sagt att det blir rätt…
Men man kommer högst sannolikt i efterhand kunna konstatera att SPX bottnade kring aktieriskpremie nivåer runt 4-5%…. men det är lätt att säga i efterhand när man vet vad vinst och ränta blev…
Fattar, mycket intressant resonemang. Tack!
Jag som postade inlägget ett par inlägg upp. Fortsättningsvis postar jag under samma synonym: Novis.
USA och Sverige har verkligen i år gått åt olika håll på index. Sverige upp över 1 % 3 dagar i rad och närmar sig nu indexnivåer som inte setts sedan april 2022, USA följer dock Kortsikt prognos och faller marginellt idag och igår.
Kan inte erinra mig något tillfälle där index mellan Sverige och USA så tydligt gått isär. Är det enskilda indextunga bolag i USA med interna problem typ Tesla (oro minskad efterfrågan) och Google (oro ökad konkurrens från BING/OpenAI) som drar ned index därborta eller varför ser vi just nu den svenska börsen gå så starkt medan USA visar svaghet de första dagarna på det nya året?
3 dagar i rad med rejäl uppgång i Sverige samtidigt som USA åter vänder till minus. Sverige brukar ju verkligen inte visa sådan här optimism när USA surar?
Hej,
Jag följer inte OMX specifikt men kan tänka mig att det har en hel del att göra med kronan. Bara för att kronan försvaga med säg 10% så är det inte meningen att börsen ska bli 10% billigare allt annat lika, och då överpresterar i regel börsen. Skulle kronan stärkas på nytt, så borde OMX göra catch up mot andra börser
Det märks att många är lediga den här veckan, det finns alldeles uppenbart mycket tid över att lägga på ifrågasättande kommentarer…
Haha ja så är det kanske
Sådär är det alltid… Folk säljer för att de läser nåt, sen är det upp 3% och då får folk panik eftersom de INTE FICK FÖLJA MED PÅ DEN UPPGÅNGEN!!!
Sen köper de in sig och då börjar det rasa.
Man får ha lite is i magen, och acceptera att man aldrig tajmar toppen/botten exakt.
Tack för bra läsning Jonas och god fortsättning!
Sen ska man komma ihåg att Jonas brukar vara tidig i sina profetior – det brukar han själv konstatera i inläggen också.
hehe ja det där med tajming är inte min starka sida. Som du säger brukar jag ligga tidigt. Men hellre det än Nulägesanalytiker….
Tack för Sveriges bästa makroblogg Jonas,
Två funderingar; första relaterad till inlägget och det andra till Europas relativstyrka gentemot US index.
Gällande inlägget så penslar du fortsatt efter betydande nedgång i SPX här i Januari: 3600, eller i värsta fall hela vägen ner mot 3250-3350.
Har du någon take på vad som ska trigga nedgången? Uppfattar datan lite varken eller bä, och SPX tenderar att harva vidare här i rangen. Är det pyspunka eller en polett som kommer trilla ner kommande veckorna?
Anyhow,
Noterar Europas relativstyrka vs USA sedan förra årets botten:
DAX + 21%
OMX +18%
Nasdaq +4%
SP500 +9%
Finns det någon förklaring till dessa spreadar? Undrar vidare ifall allt kommer gå hand i hand, eller om Europa på något sätt kommer klara sig bättre.
Stort tack!
Dollarn har ju varit svag ett tag nu, efter att Fed sänkte höjningen till 50 fr 75 och inflationsprognoserna börjar se bättre ut. Om dollarn är svag och euron är stark, så vill du allt annat lika sitta på eur. Dessförrinnan gick europa väsentligt sämre än usa. Inte minst för att man trodde att kriget skulle få värre konsekvenser för europa. Ekonomin i Europa har bromsat in, men ändå varit mer motståndskraftig än väntat. Detta har också spelat in. Usa är också tung på tech/Growth… som kostat relativt.
Över tid är korrelationen stabil… dvs om spx ska ner 15% härifrån, så kommer allt annat också gå ner. Men det är mer osäkert vilken som går bättre än den andra..
På tal om inflation: ”Ekonomiska experter från hela världen förväntar sig att inflationen gradvis kommer att sjunka. Det visar senaste ekonomiska expertundersökningen som genomförs kvartalsvis av tyska Ifo-institutet och Swiss Economic Policy Institute.
Enligt undersökningen kommer inflationen i världen att nå 7,1 procent under det nya året, därefter falla till 5,8 procent 2024 och 4,5 procent år 2026.”
Låter ju galet högt om du frågar mig.
Korrekt. De har fel, Det är för högt.
Men du ska börja följa månadsdata istället, för årsdata innehåller baseffekt som kan ställa till det..
Fredag, jäklar va snabbt det vände.
SEKetas var ner 3% sen årsskiftet mot USD för att efter statistiken stärkas och ”bara” handlas till minus 0.9% mot USD. Nästan så jag tycker valuta- och obligationshandeln är intressantare än aktier nuförtiden.
kanske den här videon övertygar mer de som drömmer om uppgång https://www.youtube.com/watch?v=SdW6ds3dhFs&ab_channel=StockCharts
Tack… håller med om mycket!
Bloggat i 12 år skrev du i kommentarerna ovan.
Ville bara ta tillfälle till att lyfta på hatten. Strongt och köra dagliga uppdateringar under så många år! Stort tack för att du delar din kunskap. Läser här dagligen sedan ett par år tillbaka
Det är ett gediget intresse kan man säga…..
Tacksam att du följer, det gör det så mycket roligare!
Tack för väldigt bra blog och att du så generöst delar dina tankar här. Jag följer dagligen 🙂 Kan inte en stor del av EUR (samt europabörsernas) relativa styrka härledas till mildare väder, högre lagernivåer och därmed lägre TTF-priser jämfört med de scenarier som målades upp när det var som värst förra året? Withdrawal season har fortfarande 3 månader kvar ungefär och blir det kallt i slutet av januari/februari kan det bli väldigt negativt för Europa. Framöver behöver de även konkurrera med Kina om LNG leveranser. På tal om Kina så ser basmetaller starka ut. Vi får se om det är en kortsiktigt re-opening trade eller om det är något som påverkar fler råvaror (samt energi) vilket kan stöka till det med inflationsnedgången (”higher for longer” känns mer och mer rimligt i min bok).
Det stämmer, Europas outperformance har gått hand i hand med fallande gaspriser, som är kopplat till höga lagernivåer, som är kopplat till lägre efterfrågan, som är kopplat till milt väder.
Visst kan en kall jan-mars temporärt ändra på detta… men samtidigt går vi mot sommaren, så det blir nog mer av en mean reversion grej…
Kina re opening är intressant, särskilt om det sätter sig på råvarupriserna och gör att inflations nedgången studsar tillbaks….
Men det är svårbedömt, för samtidigt som västerländska hushåll nu under första halvåret åker på storsläggan när det kommer till räntekostnader, och drar ner övrig konsumtion, så skulle alltså inköpspriser börja stiga, vilket alltså företagen kompenserar genom höjda priser.
På ett makroplan, så tror jag svagare efterfrågan trumfar stigande råvarupriser…
Men på kort sikt finns det såklart tajmingaspekter och nyansskillnader som påverkar börserna… vilket gör det svårt att ligga rätt i gungan…