Inköpscheferna tycker till….

Mfg PMI för Europa kom på morgonen in på 62,9 mot flash 63,3 och fg 62,5. Tyska motsvarigheten kom in på 66,2 mot väntat 66,4 och fg 66,6. Jag skulle nästan våga på mig ett statement och säga att de toppar nu. Det är som ljusast före skymning….

Senare i eftermiddag har vi samma data från USA där flash var 60,6 och fg 59,1. ISM mfg väntas bli 65,0 mot fg 64,7. Chicago var bra i fredags så…

På onsdag kommer PMIs från tjänstesektorn. De är nästan viktigare då det är där alla jobb ska skapas närmaste året. 8,5-9 miljoner amerikaner hade jobb innan C19, men inte nu.

Apropå jobb så har vi jobbdata på fredag. Skapas det 0,5-1 miljon jobb i månaden i genomsnitt så tar det alltså 8-17 månader att återanställa alla ”Corona arbetslösa”. Det skulle betyda att tidigast framåt jul kan vi ha en tajt arbetsmarknad igen. Som senast tidigt nästa höst. Därefter kan vi vänta oss löneinflation givet att ekonomin är stark. Lönerna borde alltså röra på sig någon gång nästa är, och med viss fördröjning kommer inflationen då företagen kompenserar stigande lönekostnader med att höja priserna. Givet att det finns efterfrågan, dvs ekonomin går starkt. Gör den inte det så varslar de folk istället för att hantera kostnadsökningen, och då lugnar lönerna ner sig på en eftermiddag. Således behöver vi BÅDE en tajt arbetsmarknad OCH stark ekonomi för att skapa lönetryck och strukturell inflation. Det är en bit kvar, men base case är fortsatt att FED höjer första gången i december 2023 mot bakgrund av att 12m snittet av Core PCE då ligger på 2%.

Tapering däremot lär komma tidigare. När och hur Handlar till stor del av hur stort, eller litet kanske, budgetunderskott Biden kommer att köra nästa år. När FED vet det, så vet man vilket utbud av statspapper som kommer från Treasury, och då vet FED hur mycket man behöver köpa för att upprätthålla balansen i den marknaden, och det är först när man vet detta som man kan säga hur man ska designa tapering. Dvs pga att vi inte vet exakt hur Bidens BBB paket kommer att utformas, och hur stora skattehöjningarna blir, så kan INTE heller Powell ge några detaljer kring tapering. Utan det är tidigast i september som vi kan få färg på detta. Tapering är viktigt då en viss typ av utformning kan hålla tillbaka räntorna, och en annan kan få dem att rusa vidare mot 3%. Som ni förstår är det hyfsat viktigt för börsutvecklingen. VI får ta ett steg i taget helt enkelt.

Hoppas våren kommer nu… så trött på nollgradigt

och ha en fin vecka såklart.

TBC… vi hörs!

……………………

US Mfg PMI kom in på 60,5 mot flash 60,6 och fg 59,1.

ISM Mfg kom in på 60,7 mot väntat 65,0 mot fg 64,7….. Då var toppen nådd kan man säga. New order var fortsatt rätt stark, och Prices likaså. Men det är rätt uppenbart att makro toppar ut nu

En del fladder nu men jag dollarn är stark och räntorna faller. Risk off liksom… helt SINNESSJUKT att börserna står emot. Fattar typ ingenting!

—————

Igår onsdag kom PMI från tjänstesektorn. ISM non mfg kom in på 62,7 mot väntat 64,3 och fg 63,7. Sämre än fg och sämre än väntat. US Service PMI kom in på 64,7 mot flash 63,1 och fg 60,4. Tvärtom mot ISM… min tolkning är ändå att datan toppat ur rent generellt och borde komma ner en bit.

Imorgon kommer jobbdata. Känns som att baissen håller i sig. SPX/OMX är verkligen starka vilket är överraskande då räntorna sjunker och data kommer in sämre. Vi får väl se hur det utvecklar sig…

……………………..

Igår fredag kom jobbdata från USA. Det skapades 266,000 jobb i april, klart sämre än väntat 978,000 och kan jämföras med föregående månads 770,000 vilket var en nedrevidering från 916,000.

My take, Siffran är svag, både sett till förväntan och jämfört med föregående, men även nedrevideringen. Alltså 266+770=1,036 mot väntat 916+978=1,894. Det är inte småpotatis.

Men här krävs lite finlir. Månaden förväntans siffra bygger rätt mycket på förra månadens siffra. Dvs vi visste att ekonomin gjorde en rivstart i mars och man förväntade sig inte något mindre i april. Hade vi vetat att den egentliga siffran i mars var 770 så hade nog april också legat där.

Man ”räknade fel” på 200k jobb i mars… vi vet inte hur stor skillnaden blir nästa gång. Kanske är 266 istället 466 och då snittar månaderna på över 500k. Det är inte en dålig takt på återhämtning. Men jag ska inte spekulera.

Tittat man på Employment faktorn under ISM/PMI Mfg samt, som kanske är den viktigaste, Non-Mfg ISM samt Service PMI, så har den varit rätt så seg. Det är andra faktorer som new orders och prices som drivit dessa index. Att sikta på 1m jobb i månaden lirar inte riktigt med employment komponenter kring 55.

Sysselsättning är en laggande faktor i ekonomin. Detta är logiskt. När efterfrågan återvänder så tvingas befintliga sysselsatta att jobba så att svetten lackar. Det är inte förrän senare som arbetsgivare börjar nyanställa givet att det fortfarande finns behov OCH att efterfrågan känns uthållig och bestående. Dessutom finns det en förseningsfaktor mellan faktisk efterfrågan, att arbetsgivaren bestämmer sig för att anställa någon, och att denna faktiskt börjar jobba.

Detta ska dock högavlönade analytiker kunna lista ut och kunna ta med i sina förväntningar.

Frågar du mig så gick det verkliga startskottet för den amerikanska ekonomin i Mars, och det är första under andra halvåret som jag vågar tro och lita på stadiga sysselsättningsökningar. Att vi nu ligger på 770+266=1,036 / 2 = c500k är inte så dåligt faktiskt.

Min tro är fortsatt att när vi sitter i mars 2022 och ser tillbaka senaste 12 månaderna så har amerikansk ekonomi skapat 500*12=6 miljoner jobb och sen framåt sensommaren/hösten kan vi börja tala om en ekonomi i FULL sysselsättning. Har vi då även god tillväxt, vilket jag tror, så kommer lönerna, och med viss fördröjning kostnadskompenserar företagen, och höjer priserna. Strukturell inflation är ett faktum.

Precis när datan kom gjorde marknaden följande tolkning. Sämre jobbskapande, inte så bra tillväxt, tar längre tid att nå tajt arbetsmarknad och löneinflation… risken för räntehöjning minskar.

QE/tapering: Om ekonomin inte växer och skapar jobb lika snabbt som man hoppats på så kommer inte Biden att kunna dra tillbaka budgetunderskotten lika snabbt och aggressivt, vilket gör att utbudet av statspapper inte minskar så snabbt. Minskar inte utbudet så kan inte FED dra ner för snabbt på efterfrågan, dvs köper, dvs tapering planerna blir mindre än väntat.

Båda de här faktorerna är såklart duviga… och mycket riktigt föll 10-åringen under 1,5%.

Men den repade sig och kom tillbaka.

Enligt mig för att marknaden insåg att den dåliga siffran inte är så dålig egentligen. Att 500k i snitt under mars och april är relativt bra givet att vi är i början av återhämtningen. 500k/mån indikerar som sagt 6 miljoner jobb i årstakt. Vilket är en sysselsättningsökning med ca 4-5% vilket lirar med en något högre tillväxttakt. Det är lägre än de BNP prognoser på 6-8% som finns där ute för i år, vilket är mer förenligt med 750k-1m jobb i månaden. Men vi får inte glömma fördröjningsfaktorn. Diskrepensen är INTE så stor.

Så när räntan faller under 1,5% så är det samma som att obligationspriset stiger till det högsta på en tid. Om du allt annat lika inte är så orolig att ekonomin är i fara, och priset är ”högt” på din obligation, då väljer många att sälja, och då stiger räntan.

I en risk ON marknad stiger räntan (marknaden säljer obligationer/trygghet) och dollarn försvagas. Det var detta som till slut hände igår. I grunden är Risk ON bra för aktier.

Många analyser där ute verkar bygga på att siffran var dålig, nu får vi stagflation, och då kommer vi kunna upprätthålla expansiv finans- och penningpolitik, och detta är alltså bra för aktier. Denna analys delar inte jag… då borde inte räntorna vänt upp som de gjorde.

Återhämtningen är aldrig spikrak. Det viktiga är att den är intakt, och min bedömning är att den är det. Det verkar Yellen också tycka. Hon brukar ha koll på sina grejor.

Framöver borde vi trots allt borde fästa lite mer vikt vid employment siffran i PMI Services samt ISM non-mfg…..

Trevlig helg.

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Inköpscheferna tycker till….

  1. Fredde skriver:

    Warren Buffett: We are seeing substantial inflation and are raising prices

    Verkar hända en del med priserna i USA enligt Buffett

    • GaStan skriver:

      Ja bottlenecks, komponentbrist och pent up demand driver priser…

      Men det är inte långsiktigt hållbart… och väldigt få tycks fatta varför… och det är för att den underliggande köpkraftsförändringen inte matchar priserna.

      Dvs tänk dig en ekonomi med EN affär. De kan märka om priserna till det dubbla från en dag till en annan, men om alla har exakt lika mycket pengar där ute dagen efter så kommer man sälja hälften så många varor, till det nya priset… och intäkter i verksamheten blir samma som dagen innan.

      DEtta är en grov förnenkling såklart, och det finns många nyans skillnader i vad som händer idag, MEN faktum kvarstår, prisuppgången är inte långsiktigt supportad av köpkraften och kommer därför kommer priserna att till slut plana ut, och vissa ställen komma tillbvaka… så inflationssiffrorna vid samma tid nästa år, när man mäter Year over Year i %, kommer vara låga. 100% säkert!

      Så till alla som tror att NU kommer inflationen, nu drar räntorna till historiska nivåer… de har inte koll på hur det funkar!

      Men visst, kortsiktigt här och nu… JA, vi ser stigande priser som ett resultat av att företagen möter stigande kostnader, samtidigt som den goda efterfrågan gör det möjligt att till viss del höja priserna…… jag bara säger att det inte är något strukturellt!

      • Fredde skriver:

        Hur menar du att alla har exakt lika mycket pengar? Budgetunderskotten är relativt stora världen över, och alla verkar vara överens om att ta i ordentligt. Lägg därtill en expansiv penningpolitik.

        Lite som att avsluta krogrundan med ett tequilarace kanske

      • GaStan skriver:

        Nej, det var därför som jag sa att det var en grov förenkling. Just nu har vi låga räntekostnader och expansiv finanspolitik som absorberar en del. Samtidigt har vi ett bortfall i termer av ökad arbetslöshet och förhöjd sparkvot. Men visst, budgetunderskotten är den stora grejen just nu, och de hjälper köpkraften en bra bit på traven…. men de är övergående.

        Finanspolitiken är annorlunda då det är ett slutet system…. FED kör inte helikopterpengar om du förstår vad jag menar. Dvs trots att de köpt upp en massa obligationer med hjälp av Cash. Så matchas obligationerna på deras balansräkning av en skuldpost som heter bank reserves, som i sin tur matchas av en tillgångspost i banksystemet som också heter Bank reserves…. så det är inte riktigt samma sak som finanspolitiken… men det är klart att hade man kört lika expansiv finanspolitik och begärt att bara privata sektorn skulle stå för fiolerna, så hade det inte bliv9it mycket pengar över till aktier, fastigheter, konst och gud vet allt. Så då hade du fått negativ asset inflation…. det är själva grejen med FEDs stimulanser, dvs QE, att skapa tillgångsinflaiton. Men det ska inte blandas ihop med budgetunderskott som alltså är ren spending rakt ut i ekonomin. Visst, där finns också en motpost, som heter statskuld. Men den har man aldrig som avsikt att amortera, utan på sikt, tänk 30 år, växa ifrån.

  2. Peppe skriver:

    På B2B sidan tror jag en mindre marginal förbättring kan vara på plats, redan nu väljs dom minst lönsam kunder/kontrakt bort då supply är vad det är. Lite det man ser nu, vissa har ”slut” men inte andra av dom delar dom behöver för att färdigställa. Typ man har 10 kunder, men bara 8 lastbilar man kan leverera, då väljs dom ”sämsta” kunderna bort som förhandlade ”bäst” för ett år sen, så någon variant av pris ökningar har vi redan nu.

    • GaStan skriver:

      Visst är det så… man ta det ett steg längre. Vad är konsumenten beredd att betala för varan inklusive transport kostnad…jag vet inte om jag är så imponerad av pricing power där ute?? Visst dyrare varor, men har medel konsumenten mer i plånboken så kommer volymerna att gå ner på sikt, och då vet vi alla vad som händer till slut. Köpkraften styr till slut…

  3. Mikael Lindberg skriver:

    Hej,
    Menar du inte att inflationen tar fart nu som Buffet säger?
    /Micke

    • GaStan skriver:

      jo, men den kommer sen att falla tillbaka,,, dvs den är inte strukturell i sättet, och därför har den begränsad effekt på räntorna!

      Det är skillnad på inflation och inflation…

      • BigL skriver:

        @GaStan: En artikel skriven av Phoenix Capital Research om inflationen:
        https://www.zerohedge.com/news/2021-05-05/how-will-fed-deal-latest-bout-inflation

        Tror att centralbankerna nu försöker luska ut ett sätt att få till en reflation (tillfällig inflation utan att behöva höja räntorna) och tillsammans med omfördelningspolitik minska skuldbördan innan man till slut tappar kontrollen och måste höja och USD tappar sin status som reservvaluta.

      • GaStan skriver:

        Inflation kommer inte ur råvarupriser…

        Inflation kommer ur stigande köpkraft..

        Stigande köpkraft kan ge stigande råvarupriser..

      • B2 skriver:

        Tycker det är ett himla prat om inflation. Fanns ju till och med de som trodde riksbanken skulle höja räntan redan sist. Märkligt, personligen tror jag en sänkning ligger närmre, dock lite mindre efter de senaste veckornas siffror. Men kommer inte inflationen igång så kanske till hösten.

        Bra du är tydlig, Jonas.
        På tal om råvaror – rust never sleeps 🙂
        Koppar rostar dock inte

  4. BigL skriver:

    @GaStan: Om råvarupriser ökar så gör dom väl det p.g.a. stigande köpkraft och/eller en acceptans om högre priser och eftersom dom gör det nu så innebär det också att köpkraften stigit och därmed inflationen? Kommer inte all QE och folk som plockar hem en börsvinst på minst 50% påverka inflationen eller priserna på någonting menar du? Människor kan ju skapa inflation genom att sluta tro på fiat valutans värde också vilket jag tror händer nu.

    • B2 skriver:

      Vad menar du med _nu_. Nu är väldigt specifikt. Du kanske menar att bollen har varit i rullning några år och fortsätter rulla snabbare framöver. Då är jag med och enig. Ingen ko på isen dock.

    • GaStan skriver:

      Råvarupriser kan stiga pga ökad efterfrågan och/eller minskad utbud. Nu har det varit en kombination.

      Men ser man till den aggregerade efterfrågan där ute så har den stigit, men främst pga lägre räntekostnader + stimulus. Båda kommer går ur datan så småningom, och då är det återigen tillbaks till löneökningar i kombination med nyanställning.

      Så när det kommer till råvarupriserna så kommer efterfrågan att sjunka tillbaka, samtidigt som utbudet ökar nästa år, och då kommer priserna att vända ner.

      Börsvinst och köpkraft har väldigt lite med varandra att göra. Enkelt uttryckt, om du gör 50%+ i din portfölj och realiserar dessa för att shoppa upp pengarna, som ger alltså ökad efterfrågan, så måste någon köpa dina aktier, och denne köpare kan alltså inte shoppa upp sina pengar, så nettoeffekten är nästan noll.

      Valutor är totalt sett ett nollsummespel, och har därför ingen inverkan på global inflation. Men i ett enskilt land kan det göra skillnad, typ om kronan försvagas med 20%. Det finns även en variant där alla flyr till guld/bitcoin och därmed skulle försvaga alla valutor, vilket skulle kunna ge ett globalt inflationstryck…. där är vi inte ännu! Men i terorin går det.

  5. Mikael Lindberg skriver:

    Ser ut som vi ser början på en stagflation nu med dessa NFP siffror. Eller vad tänker du?

    • GaStan skriver:

      Med stagflation menas en ekonomi som inte alls växer, eller rent utav krymper samtidigt som inflationen är hög. Det tror jag inte en sekund på. Tillväxten kommer vara stark i år. Inflationen likaså.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.