Det är en bit kvar till 2021 men jag vill ändå göra en ansats. Hur ett år blir brukar dessutom prisas in av börserna under perioden oktober-maj. Där oktober syftar på året innan.
Jag kan säga det redan nu, mitt mål för SPX ligger på 3,900-4,000. Målet för OMX ligger på 2,100. Detta target gäller innan 2021 års utgång. Jag vet inte när target kan uppnås.
Target bygger på att vi kravlar oss ur Covid-19. Att senaste tidens uppgång inte är ”våg2” i egentlig mening. För det hade krävt att vi tagit ner smittspridningen till noll och att den sen kom tillbaks. Nej vi är fortfarande i Våg 1, för vi har aldrig nollat den. Våg 1 består istället av olika delvågor där mönstret är att vågornas kraft avtar, vilket gör att vi kan skaka av oss Vocid19 helt senare i höst. Detta är ju en diskussion i sig, men inget vi tar här och nu.
Under Q1 och Q2 föll BNP i USA med -5% resp -9% YoY. Första halvåret summerade alltså -7% YoY. Vinsterna föll med -15% resp -35%. Under första halvåret -25% YoY.
Andra halvåret så tror många på BNP fall på -5% under Q3 och -2,5% under Q4, vilket lirar med vinster på ca -20% och -10%. Sett till andra halvåret pratar vi alltså BNP tapp på minus 3-4% samt vinster på ca -15%.
Sett till helåret 2020 blir det BNP -5% och vinster på -20% i USA.
Låt oss titta på 2021. Tänk er en indexering av BNP där 2019 är 100. Då blir 2020 100*0,95=95 eftersom BNP fallet ligger på ca 5%. Jag tror BNP nästa år tack vare stimulanspaket, låga räntekostnaders genomslag, svag dollar, catch up effekter, optimism post Covid, replacement cycle effekter etc så kan USA växa med 2,5% jämfört med 2019 som var ett ”basår”. Dvs ekonomin kan ta sig till 102,50. Det innebär en tillväxt på 7-8% (102,5/95). Mycket är baseffekter här absolut, men det kommer föra med sig optimism.
För SPX låg EPS (earnings per share) 2019 på 165$.
I år lär den bli 130, i bästa fall 140. Men givet ovan scenario så kan den bli 180$ nästa år. Det är 30-40% tillväxt jämfört med i år vilket är otroligt starkt. Men handlar mest om baseffekter i beräkningen. Sett till BNP ökning om 7-8% är det inte orimligt.
Det är viktigt att komma ihåg att desto sämre 2020 blir, desto starkare kommer återhämtningen att se ut rent matematiskt.
Hur sätter man target? Jag utgår från att marknaden i denna optimism kan nå ERP (aktieriskpremie) om 2,5%. Där har den bottnat flera gånger tidigare senaste årtiondet. Givet en miljö där ekonomin växer med 7-8% så kommer inte FED tycka det är naturligt att ligga på noll i styrränta. Marknaden kommer förstå detta också och handla upp 10-åringen till ca 2%, vilket prisar in en styrränta på sikt på c1,25% vilket är rimligt givet en kärninflationstakt kring 1,5-2%. Om räntan är 2%, och ERP är 2,5% så måste Earningsyield bli 2+2,5=4,5%. Detta är samma sak som PE 22X (eftersom 1/22=4,5%) vilket även är den nivå där det toppat ur flera gånger.
PE 22 baserat på EPS (earnings per share) på 180 ger 3,960. Så mitt target för SPX är alltså 3,900-4,000. Dit upp är det ca 15%. Inte så juicy sett till riskerna och sett till att 2021 ännu inte riktigt är på tapeten för investerarna.
Jag tror ju på 10% rekyl här under hösten uppbackat av 1, Q3 rapporter når inte upp till förväntningar 2, fallande macro surprise index 3, för klena stimulanser från finans- och penningpolitiken 4, Biden/Trump stök 5, ihållande Covid19 restriktioner och 6, marknaden är helt enkelt för optimistisk nu givet 1-5.
Skulle marknaden tappa 10% så stiger uppsidan till 25% och då börjar det bli riktigt intressant. Lägg där till att man investerar i rätt marknad/sektor/faktor eller bara är en skicklig stockpicker så kan det bli ännu bättre. Då får man bra betalt för risken. Dock har vi ännu inte fått någon rekyl signal ännu.
För Sveriges del är det inte lika lätt att översätta BNP till vinster. Men svensk BNP växte med 0,5% under 1q och föll med dryga 8% under 2q. Den föll alltså med ca 4% under första halvåret YoY. Jag tror det finns goda chanser att tro att BNP blev riktigt bra under Q3 tack vare att vi svenskar stannade hemma och semestrade. Sen är det alltid svårt att plotta export och lagereffekter, men det skulle inte förvåna mig ett dugg om Svensk BNP är flat under andra halvåret. Det skulle betyda att Sverige kan landa 2020 på minus 1-2% BNP. Det är inte dåligt, och kommer alltså att ställas i relation till USA -5 och Europa nåt sämre. Men när man sneglar in på 2021 så kommer tillväxten kanske blir 2% sett till 2019. Ur ett baseffektsresonemang borde därför tillväxten i Sverige landa på 3-4%. Inte dåligt, men klart sämre än Usa. Även sämre än Europa. Detta pga ren baseffekt. Frågan är hur älskad kronan är då?
Europeiska aktier har laggat USA, Cykliskt har laggat, Value (ex bank) har laggat. På alla de här områdena är Stockholmsbörsen stor. Åtminstone bland OMX30 bolagen. Givet en stark konjunktur sett till BNP tillväxt både cykliskt göra viss catch up (cykliskt brukar gå bra om när BNP% är stark och värderingarna låga), givet att räntorna stiger borde VALUE göra viss catch up (då fallande räntor gynnat dess motsats Growth då vinster i framtiden blivit mer värda). Givet detta så borde Stockholm gå minst lika bra som SPX, dvs ca 15% härifrån. Det innebär ett target på 2,100. Nu tror jag att en rekyl kan ta oss ner mot 1,600 vilket såklart är ett köpläge givet att target resonemanget håller.
Det lär flyta mycket vatten under broarna, och vi kommer revidera ovan. Men man måste börja i tid, för marknaden har en tendens att diska framtiden, och då kan vi inte sitta här och vara några extrapolerande nulägesanalytiker. Mycket av ovan är förenat med hög osäkerhet. Men det är inte bättre att sitta att utgå från ”det vi känner till idag” för det går inte att tjäna pengar på!
Ha de gott.
Kortsikt's Blog 
Många företag delade inte ut något av 2019 års vinst i våras, pga osäkerhet, politik, PR etc. I år ser de flesta av dem ut att trots allt gå med vinst, förvisso i många fall helt/delvis (svårt att veta) tack vare statliga stöd men ändå. Vad händer med utdelningarna nästa år? Kommer man dela ut pengar för 2020 nästa vår eller kommer man fortsätta låta bankkontot (eller var man nu placerar vinsten) svälla och isf i väntan på vad? Eller ökar man CAPEX i hopp om att få bättre ROE på sikt? Vad skulle respektive scenario få för effekt på börskursen (generellt och allt annat lika)?
Tänker att det finns en förväntan/beroende av ett kassaflöde i form av utdelningar hos privatpersoner men främst institutioner och stiftelser. Samt att det ligger i företagets intresse att inte sitta på alltför mycket passivt kapital?
Ja du… Svenska staten har väl spenderat 300 mdr på korttidspermiteringar. Man skulle ju kunna tänka sig att de resonrerar så här… i dåliga tider, då hjälper vi, men när det blir goda tider så plockar vi tillbaka pengarna, och därmed höjer man temporärt bolagsskatten. Någon skulle ju då kunna kontra med att hade inte staten gjort detta så hade vi ändå fått en massa uppsägningar och långtidsarbetslösa, och då får staten ändå betala A-kassa. Men då kan ju nån annan kontra med att är det alltid staten som är lender of last resort, så behöver vi inga arbetslösa eller lågkonjunkturer… då kan ju alltid staten vara där, göra budgetunderskott, öka på statsskulden, låta riksbanken köpa statspapper för tryckta pengar osv… ja du fattar, det går inte heller.
Skämt åsido… många företag har en utdelningspolicy som innefattar ett mål för skuldsättning. Dvs säg att man har som policy att normalt sett dela ut 50% av vinsten. Men om skuldsättningen är under säg 3X netto skuld/Ebitda eller nettoskuld/Equity, så kan man även tänka sig en extra utdelning.
Så min gissning är att de delar ut vad de planerat att göra i år, som baserades på 2019 vinst, samt en eventuell extra utdelning baserat på 2020 års resultat.
Detta givet att Maggan inte kommer på nåt annat…. verkar som om vindarna blåser mot högre skatter faktiskt. Innerst inne tror jag hon känner att hon har kris spenderat i år, och vill ta tillbaka en del nästa givet att det blir ett bra år.
Men det är många som ska vara tacksamma… självklart tänker alla på kapitalägarna som fått se aktiekurserna rusa i höjden, men även att det ”bara blev mindre vinst i år” istället för ”enorma förluster”. Genomsnittsbolaget har kommit ur finansiellt starkare ur den här krisen jämfört med om vi inte gjort ett skvatt finans- och penningpolitiskt. Men även många knegare ska vara tacksamma, för att de fortfarande har en anställning som ger dem en okej lön, istället för arbetslös och A-kassa och osäkerhet. Vet inte hur kul Svemestern hade varit om hela familjen stämplat… nu kunde man skål och skratta istället. Men även den offentlig anställda läraren eller läkaren ska vara tacksam. SKatteintäkter är direkt korrelerade till BNP tillväxt… när BNP viker så viker skatteintäkterna. De finansierar lärarlönerna. Hade man hårdnackat kört en balanserad budget så ska man skära i kostnaderna. Okej, man kanske inte skickar hem en lärare, men någon kostnad måste bantas, och oftast blir det en lön. De gick till jobbet hela våren…
Maggan öppnade på spjällen och tillåt budgetunderskottet att skena… dock mindre än andra länder. Men ändå! Man väljer istället att sälja statspapper och öka på skulden. Det är ett skolboksexempel på hur en stat ska agera i kris. Men skolboken säger också att stimulanser ska hämtas hem i goda tider… så att man kan stimulera igen nästa gång man har kniven på strupet…. jag är rädd att Maggan tänker följa den skolboken… och då är det inte omöjligt att det kommer påverka utdelningarna. Det är tvärtom rätt sannolikt. Man har ju ex pratat om att ändra 3:12 reglerna tidigare…
Mycket intressant! Spontana kommentarer:
1. Ja, statsskulden har ökat och företagen har fått stöd. Men statsskulden är fortfarande väldigt låg jämfört med de flesta andra länder i Europa och Maggan har inte skickat pengar till Volvo och Ericsson för att hon älskar företagen, utan som du är inne på för att hon är rädd för vad som skulle hända med BNP, statens utgifter etc om de skulle säga upp sina anställda. Även om det säkert är en lockande pedagogik att anamma för en socialdemokrat, känns det lite enkelt att säga till företagen ”vi räddade ER, nu får ni betala tillbaka”.
2. Ja, staten är en lender of last resort (se bara på tidigare bankkriser) men liksom det är vanskligt att låta företag gå igenom kriser utan stöd är det också vanskligt att beskatta dem för hårt, då måste du ju kunna få samma effekt fast på lång sikt? Uppsägningar, flytt av verksamhet utomlands… Det blir ju i praktiken en vinsttak – ni får inte tjäna för mycket under goda tider för då kan inte vi försvara att vi hjälper er i dåliga tider. Vem vill starta ett nytt företag i en sån miljö? Skulle man inte istället kunna hävda att det är statens uppgift att över en konjunkturcykel lägga undan så mycket (samt justera belåningen åt båda håll) att man har råd med dylikt stöd?
3. Den gamla klassikern: bolagsvinster och skatt på kapital är notoriskt svåra att beskatta nationellt, eftersom de är så rörliga. Den högra sidan av riksdagen, som ju är i majoritet, kommer väcka debatten om kapitalflykt vid liv innan Maggan hinner hälla upp morgonkaffet.
Men låt oss anta att din teori stämmer. Bolagsskatten höjs ”tillfälligt” (vilket visat sig vara ett vanskligt begrepp tidigare vad gäller skatter, se tex värnskatten) från 22 till säg 30%. Plötsligt har vi en av de högsta bolagsskatterna i den utvecklade världen. Maggan beskattar också/eller utdelningarna hårdare och allt sammantaget bryts för första gången skattesänkar-trenden vad gäller kapital, som varit mer eller mindre intakt sen början på 90-talet. Vad händer med börskurserna, allt annat lika? Svenska aktier bör ju nu vara mindre attraktiva (om vinsten äts upp av skatt) och avkastningskravet högre (om mindre del av utdelningarna kommer ägarna till del). Kommer Stockholmsbörsen halka efter andra börser och kommer bolag och kapital faktiskt börja flytta på sig, så som de gjorde under framförallt 60- och 70-talet?