Kortsikt's Blog

En drönarattack mot Saudiarabien slår ut nästan 5% av världsproduktionen. Några snabba tankar:

1, Oljepriset har varit strukturellt svagt pga lagernivåerna generellt är höga. Det beror dels på en stor världsproduktion (För stor faktiskt, vilket OPEC med Saudi i spetsen försökt begränsa med måttlig framgång), men även att världen inte efterfrågar lika mycket olja till följd av en svagare
industrikonjunktur.

Rent teoretiskt, om c5 miljoner fat per dag i produktion försvinner till följd av situationen i Saudi, då kommer lagernivåer ätas upp snabbt. Oljepriset är extremt känsligt för balansen mellan supply-demand och lager, och lagerna pressas ner samtidigt som utbudet fortsätter att ligga under demand, då kan man rätt enkelt härleda oljepriser väsentligt högre. Dvs allt annat lika, så innebär Saudi situationen, om den inte leder till någon förändring, att oljepriserna kan fortsätta upp.

Sen säger förvisso Saudi att man kommer att kunna återuppta stora delar av produktionen inom dagar/veckor.

2, Är höga oljepriser bra eller dåligt. Generellt kan sägas att stigande oljepriser är som en skatt på den oljekonsumerande världen till den oljeproducerande. Det är sämst för Asien och Europa, och bra för många utvecklingsmarknader och till viss del USA. Men många gånger när oljan stiger så gör den det pga av stark industrikonjunktur och världshandel. Då spelar inte ett högre pris så stor roll. Det är alltså skillnad om det är demand el supply som driver priset på olja. Nu är det en supply chock, och det är dåligt. På 70-talet hamnade världen i recession pga att oljepriserna stack i väg, till följd av minskat utbud. Skillnaden idag jämfört med då är att kostnaderna för olja, ex sett till kostnad för bensin relativt disponibel inkomst, är MYCKET lägre idag. Därför är det svårare för oljan att sabba världsekonomin.

Ett för lågt oljepris har också visat sig vara dåligt då många av de oljeproducerande länderna får problem. I USA fick industrin problem, som slog på High Yield marknaden, vilket i sin tur fick spridningseffekter. Länder som finansierar sin budget med oljeinkomster börjar sälja utländska tillgångar för att hitta alternativ finansering. I förlängningen kan också för låga oljepriser göra att man stänger ner viss produktion, vilket ger utbudsproblem längre fram. Så ett för lågt pris är inte bra heller.

3, Just i dagens specifika fall är risken, eller ska jag säga chansen, stor att produktions disciplinen nu släpper, då alla tillåts producera så mycket de kan för att kompensera för bortfallet. Detta gör i förlängningen att vi på nytt kan hamna i en situation med ett överutbud av olja, vilket alltså sätter press på priset.

4, Många tänker att inflationen nu drar vilket tvingar centralbanker att höja. Det stämmer inte. Snarare leder ett stigande oljepris till att annan konsumtion trängs bort, vilket försvagar ekonomin och leder till att det skapas färre jobb, vilket på sikt leder till lägre kärninflation. Rent tekniskt leder ett högre oljepris till högre topline inflation, men den här typen av kris, om den är uthållig leder snarare till duvig centralbankspolitik. Inte tvärtom!

5, Extrapolerar man detta till ett krig mellan Iran och Saudi/USA…. då kan man vänta sig högre oljepriser, vilket allt annat lika är negativt för världskonjunkturen. Det här är inte vad Trump vill tror jag. Å andra sidan ser han nog gärna att USA tar marknadsandelar i den globala oljemarknaden….

6, På kort sikt, borde oljerelaterade tillgångar gå starkt. Inte minst för att de årets stora förlorare, värderingarna är låga, de är vinnare på growth/value traden….. och Saudi är kryddan. Problemet är om produktionsdisciplinen nu sviker, då är det bara en tidsfråga innan det är oversupply igen, och då kommer oljan att falla tillbaks. Det gäller att vara snabbfotad.

7, På lite längre sikt så borde det vara bra för Renewables. Dagens energisystem är uppenbarligen bräckligt. Visserligen kan man slå ut ett kärnkraftverk, men det ger mer regional biverkningar. Transporter som bygger på el är, allt annat lika, säkerhetspolitiskt säkrare.

—————————–

Veckan stora grej är FED mötet på onsdag. De kommer sänka till 1,75%. Men det intressanta är inte sänkningen utan hur de guidar framåt. Jag tror att de kommer guida för en sänkning till i december GIVET att datan är tillräckligt dålig. Nu tror inte jag att datan behöver bli så dålig, och att december sänkningen troligtvis inte blir av. En ränta på 1,75% ligger också i linje med inflationstrycket, så man kan hävda att de gått från åtstramningsläge, till ett mer neutralläge. Fortsatta sänkningar skulle successivt ta dem mot expansivt läge…. vilket inte är nödvändigt om man inte tror på recession nästa år. Vilket jag inte tror att nån i FED tror på…..

——————

Empire FED kommer idag, och senare i veckan Philly. De lokala indexen har varit väldigt starka och divergerat mot ex ISM. Ska de göra en catch down mot ISM…. eller är det ISM som laggar?

Det kommer även NAHB index, som leder bostadspriserna i USA. Det är viktigt för det påverkar hushållens balansräkning, vilket i sin tur påverkar consumer confidence, vilket slår mot sparkvoten. Dvs vi vet att lägre räntekostnader är gynnsamt för hushållen…. men om de väljer att spara pengarna istället så uteblir den positiva effekten.

………………..

Valuegard HOX kommer med statistik över bostadspriserna på torsdag…

——————-

Kommit en radda data från Kina. Den visar att Industriproduktionen är svag. Inte recessionssvag, men svag liksom. Då har ändå regeringen gjort sitt yttersta för att stötta den, bla genom valuta depreciering. Frågan är om man orkar hålla 6%sih i årlig tillväxttakt? Många handelskonflikts skeptiker menar att det stora problemet är inte Trump, utan kinesernas ovilja att gå honom till mötes. Det ligger mycket i det. Vidare pekar man på att Kina kan vara uthållig i det här. Det är här jag ställer mig lite frågande….. handelskonflikten känns för Kina. Tro inget annat. Kanske det inte är helt ointresserade av att komma överrens ändå? Trump borde vara det med tanke på val nästa år. Yuanen fortsätter att vara stark…. just sayin!

To be cont.

—————————-

Empire FED kom precis in på 2,0 mot väntat 4,0 och fg 4,8. Inline med en ISM nivå strax över 50 skulle jag säga. Implicit 2% årlig tillväxttakt, 150k nya jobb i månaden, Flat vinster YoY%. Typ. Ska bli intressant att se hur PMI datan kommer in den här månaden. Just nu står den i väldigt stark kontrast till ISM Mfg New Orders….. hittills har jag inte fått nåt bra svar, mer än att tjänstesektorn är stark!

—————————

Med vänlig hälsning
/Jonas

Ecb sänker inlåningsräntan från -0,40 till -0,50%. Således är deras ränta numera -0,5% mot 0,0%.

Man lovar att hålla räntan låg till och med första halvåret 2020.

Man kör igång QE med 20mdr i månaden.

Rätt inline faktiskt. Många hade nog hoppats på mer.

Euron försvagas mot dollarn…. det var själva poängen. Kreditkanalen kommer inte att påverkas om du frågar mig.

Eftersom jag tror att FED höjer i december 2020, så tror jag att nästa steg från ECB också är i december 2020, alt april 2021. Fram tills dess ligger man stilla.

Jag anser fortfarande att Ingves bör höja nu i december. Dagens besked ändrar inget. I min värld är inte Sverige i behov av expansiv penningpolitik av den kalibern, och en höjning är inte en åtstramning, utan ett steg från extremt stimulativ, till något mindre extremt stimulativ.

—————

US core CPI kom precis in på 2,4% mot väntat 2,3 och fg 2,2. Rätt högt faktiskt. Normalt sett ligger CPI några tiondelar högre än PCE. Men detta är rätt mycket. Det här är lite confusing, och MYCKET viktigt. Varför, jo det finns två lönemått. ECI samt NFP timlöner. ECI har kommit in rätt lågt, och lirar rätt väl med Core PCE, som också ligger rätt lågt. NFP timlöner har kommit in en bra bit högre på sistone, och lirar lite bättre med Core CPI som ligger rätt högt.

Ur FEDs perspektiv just nu spelar det ingen roll. Man sänker med 25 nu i september.

Men skulle tillväxten ta fart nästa år, så är det en jävla skillnad om inflation/löner ligger på 1,6/2,6 eller 2,4/3,4%. Om det förstnämnda stämmer så kan de sitta rätt lugnt i båten. Typ tidigast höja efter valet i december. Men om det är den senare…. så finns det ju risk att så fort tillväxten tar fart igen så eldar vi på en brasa som redan brinner rätt bra. Det kan innebära att FED tvingas höja innan valet, vilket kommer framstå som hafsigt, samt Trump fientligt, så det lär dem inte göra. Men när väl valet är över…. då kanske de tvingas till en extremt hökig politik.

Jag vet faktiskt inte vilken som stämmer. Kniven på strupen…. FED har tidigare sagt att PCE är att föredra framför CPI, och ECI framför NFP. Så ur det perspektivet väljer jag det förstnämnda och då är det lugnt. Men frågan kvarstår…. är det PCE/ECI som ska konvergera UPP mot CPI/NFP… eller är det dem senare som ska konvergera ner mot den förstnämnda.

Detta låter som makromässigt dravel, men är sinnesjukt viktigt.

HAve a nice one!

Riktigt drag i de amerikanska räntorna nu, särskilt 10-åringen.

Vad handlar detta om?

1, CNY, dvs Yuan ligger kring 7,11. Visst, det är nåt starkare, och bättre än om den fortsatt upp mot 7,30-7,60 som vissa tullhot implicit innebär. Men det innebär ju icke att handelshotet är över…

2, Global Mfg PMI var efter augustis data faktiskt snäppet bättre än juli, även om USA specifikt inte var det. Kanske tänker marknaden att de negativa effekterna av handelsbråket inte blir värre än vad de är nu…..

3, Non-Mfg PMI, dvs tjänste och service näringen har både i USA och Globalt ångat på ganska bra under den här ”handelskrisen”, och då har vi inte ens börjat känna av de fulla effekterna av lägre räntekostnader ännu. Handelskriget är såklart negativt, men marknaden börjar kanske ta till sig av att lägre räntekostnader, framförallt i USA, är så mycket positivare.

4, Marknaden prisar in framtiden. En självklarhet, men lätt att glömma. Rörelsen i våras prisar in nuläget. Rörelsen nu prisar in våren 2020. Om marknaden börjar se positivt på 2020 så kommer den inte att vänta på 2020…. det är ett som är säkert!

5, Många har trott på recession, vilket såklart gett x% discount i marknaden. För varje dag som det blir färre som tror på recession, så bör allt annat lika den rabatten försvinna med lika mycket.

Rent tekniskt noterar jag att 1, vi lämnat många gap bakom oss i viktiga index 2, att marknaden är överköpt 3, men att de gamla Pivot punkterna från i somras nästintill fungerar som magneter.

Som vanligt säger jag… håll koll på CNY och US10yrs.

———————–

Jag fick nedan chart av Deutsche

Den visar att när ”3m rullande medel av arbetslösheten” blir 0,5% högre än ”den lägsta noteringen av arbetslöshet senaste 12 månaderna”. Då står vi inför recession.

Den flaggar inte för recession just nu!

Men låt oss bena ner det. Arbetslösheten kom in i förra veckan på 3,7% i USA. Lägsta nivån senaste 12 månaderna var i april/maj då den låg på 3,6%. För att ovan ska signalera så behöver arbetslösheten framöver komma in minst 0,5% över den lägsta, dvs 3,6+0,5=4,1%. Inte under EN månad, utan som snitt på 3 månader. Alltså måste arbetslösheten börja stiga från dagens 3,7% till minst 4,1%, helst lite till, för att flagga för att recession står inför dörren.

Detta kan ske på två sätt. Antingen genom att Labor force, dvs alla som är tillgängliga för arbete, men som inte jobbar, minskar kraftigt. Detta kan ex hända om många sjukskriver sig, förtids pensionerar sig eller börjar plugga istället. I vanliga tider så sker detta i normal takt. Men en osedvanlig ökning kommer egentligen bara när tiderna försämras. Vilket leder oss in på nästa faktor av arbetslöshets siffran. De arbetslösa…

Arbetslösa kan såklart bli fler….. en gång i månaden publiceras NFP över hur många jobb som skapas i amerikansk ekonomi. Senast låg den på 140k. Den måste bli negativ.

Således, så länge som jobbskapandet ligger kvar på positiva siffror så är inte USA på väg in i recession. Men om den slår om till negativ….. då är det fara och färde.

Den andra recessionsindikatorn, inverterad yieldkurva, handlar ju om att räntorna pressats upp som ett resultat av stigande inflation-löner-tajt arbetsmarknad…. som får ekonomin att rulla över. Marknaden upptäcker i god tid detta innan och börjar köpa lång räntor som faller. Faller mer än korträntorna.

Det var mer eller mindre detta som hände i augusti…… men ingen tycks ställa den relevanta frågan: Blev räntekostnaderna för amerikanska hushåll och företag så höga tidigare att de lyckats trigga i gång en recession? Av samma anledning verkar inte heller folk fråga sig: Är det rimligt att USA är på väg in i recession utan att jobbskapandet är negativt?

Jag vet vad jag tror….

Men visst finns det risker…

Nedan charts röda indikator visar att NFP kan slå om till negativt likt föreg recessioner…. men den var negativ även kring 2012, 2006 och 1996….

Nedan chart visar att detta är en kris i tillverkningssektorn… inte tjänste och service näringen. Det har vi vetat ett tag!

och nedan chart visar att det kan bli ännu värre i tillverkningssektorn, då New order komponenten pekar på ännu lägre ISM Mfg….

och nedan visar att Emplyment faktorn inom ISM Mfg, LEDER ISM non-mfg…. logiken är inte konstigare än att om du får jobb/eller blir av med ditt jobb inom den amerikanska tillverkningssektorn, så är det inte konstigare än att du har råd, eller inte råd, att gå och klippa dig, handla på Wall Mart och betala din mobiltelefonräkningen månaden senare….

och sista grafen visar, som jag påpekat tusen gånger, att ISM Mfg leder non-Mfg av den enkla anledningen att tjänstesektorn är ganska stabil, och swingfaktorn snarare är i tillverkningsindustrin… trots att den är mindre…

Men, som jag skrivit tidigare, kan det vara lite annorlunda den här gången, då handelskriget så specifikt slår mot världshandeln, som specfikt slår mot industriproduktion och tillverkningsindustri, samtidigt som låga räntor så specfikt hjälper konsumenterna och service näringen… och att det räcker med lite positivare tongånger (som nu kanske) så tynar oron för handelskonflikten bort, och då finns det en swingfaktor i datan ovan.

Jag tror nämligen räntor och CNY är mer leading, än vad ovan data är…. även denna gång!

Imorgon intar Draghi scenen!

Stay tuned!

Svensk inflation, CPIF ex energi, kom precis in på 1,6% mot riksbankens förväntningar om 1,8% och fg 1,7%.

Svagt, och kronan faller som en konsekvens av att räntorna sjunker, som sjunker för att man tror att Ingves INTE kommer att kunna höja i december, utan blir tvingad att låta eller bli, eller rent utav kanske sänka räntan.

Här gäller det att ni zoomar ut och förstår läget.

Lönetakten ligger på 2,5%. Vi kan alltså vänta oss en strukturell inflation på c1,5%. Ovanpå det får ni lägga tillväxt+krona. Stark tillväxt och svag krona ger påslag. Svag tillväxt och stark krona ger avdrag. Att inflationen nu kommer in på 1,6 istället för 1,8 spelar lika liten roll om inflationen kommit in på 1,9 eller 1,5%. Det ligger där den ligger utifrån löner+tillväxt+krona. Varför är alla så förvånade? Fattar ni inte?

Frågan återstår, hur ska Ingves förhålla sig till det här?

Vi har en styrränta på -0,25%. Det är utgångsläget.

Då skulle jag säga att det spelar ingen roll om Sverige växer med 1,5% eller med 2,5%. Det spelar ingen roll om inflationen ligger på 1,5 eller 2,0%.

Slutsatsen är densamma. Sverige är inte i ett läge som fordrar expansiv penningpolitik.

Därför bör han kunna höja räntan i december.

Det hade varit en annan sak om styrräntan var 2%. (som i USA). Då hade det varit läge att flagga för sänkning, både en och två gånger)

Det hade också varit annorlunda om kronan stått i 9kr/eur. Då hade en höjning i december inte varit önskvärd. Men det gör den inte.

Det ENDA som gör att han borde avstå är om vi är på väg in i recession.

Vissa tycks tro det.

Svenska hushåll har c4,000mdr i skulder, för delade på 3,300mdr i bolån (där 2,300 ligger till rörlig ränta och 1,000mdr till bunden) och 700mdr i bil-och blancolån.

På den här skulden betalar vi ca 70mdr i räntekostnader (före avdrag). Vi har c1,500mdr i disponibel inkomster. Räntekostnadernas belastning är 70/1500=c5%.

Typ Record low.

Är det någon som kan förklara för mig hur vi får recession under de förutsättningarna? Givet att vi inte importerar en recession från utlandet som under 2009. Jag har nämligen aldrig fått en förklaring som pekar på motsatsen…

En annan sak…. om kronan är så svag, och gör importerade varor så dyra. Varför är inte inflationen högre som ett resultat av att företag höjer priserna (och gör oss svenskar fattigare). Svaret är att de inte klarar höja priserna. Importörerna tar kronförsvagningen på egen bok i form av lägre marginaler. Vi svenskar blir av den anledningen INTE fattigare.

Men det finns en derivata på detta. De företagarna som tjänar mindre, vill anställa mindre, eller rent utav göra sig av med folk för att försvara vinsten. Det är negativt för jobbskapande, negativt för tillväxt. Så är det. Å andra sidan finns det exportörer som känner av samma sak, fast tvärtom. Det är nettoeffekten av de båda som är intressant. Jag misstänker att den är närmaste noll, till svagt positiv.

/J

Den kinesiska Yuanen stärktes i förra veckan vilket naturligtvis är bättre än motsatsen. Men jag anser inte att Börsernas positiva reaktion (och räntemarknadens negativa reaktion) står i paritet till den här rörelsen. Det måste handlar om något annat också. Min teori är att ISM Non-Mfg siffran ligger bakom. Den tolkas in av marknaden att Service näringen mår väldigt bra och troligtvis gör att USA lyckas undvika recession. ISM Non-Mfg siffran gjorde också att Surpriseindex lyckades slå om till positivt för första gången på mycket länge.

Men ISM Mfg var ju dassig, och speglar den allt svagare världshandeln som är ett resultat av handelsbråket. Är inte det negativt?

Man ska komma ihåg följande: Sedan 1975 så har ISM Mfg gått under 50 elva gånger. 5 gånger lyckades den att prediktera recession. 45% hit ratio. Men under 70/80-talet låg hit ration på 75%, medan den sen 90-talet har gått ner till 30%. Under samma period har Tillverkningssektorn i USA gått ner från c20% av BNP till c10% av BNP. Olje- och gas industrin utgör dessutom en mycket större andel av tillverkningsindustrin idag jämfört med då.

Kontentan är att Tillverkningsindustrin är inte lika viktig idag som tidigare. Att ISM Readings under 50 inte predikterar recessioner särskilt väl.

Men ISM Mfg värden ner mot 40 då? Ja då ökar såklart tillförlitligheten, men det betyder också att man kommer sitta med i nedgången mycket längre.

Ska vi sluta att titta på ISM mfg och istället fokusera på non-mfg. Nej verkligen inte. Fortfarande så tar de tempen på ekonomin båda två i ett relativt tidigt skede, och vinstrevideringar kommer vara känsliga för förändringar i båda ISM. Vinstrevideringar driver börsen. Det är också viktigt att förstå varför ISM Mfg är stark el svag, och dess koppling till Non-mfg. Hade vi haft en kraftig ränteuppgång (som ökar hushållen och företagens kostnader) så är det rimligt att ISM Mfg hade blivit dålig, och med någon månads fördröjning kommer även ISM Non-Mfg haka på den här nedgången. Vi ser att cykliska aktier gått dåligt, ie ISM Mfg, medan Defensive sektorer gått starkt, ie ISM non-mfg.

För att vara helt konkret. För ett år sedan växte USA med 3% och marknaden trodde att SPX skulle öka sina vinster med strax över 10%. För den som följt ISM så har man tidigt kunnat förstå att 2019 skulle bjuda på c2% tillväxt och 0% vinsttillväxt. Skillnaden mellan Mfg och Non-Mfg har visat att tack vare hyggligt stark arbetsmarknad och låga räntekostnader så mår tjänstenäringen rätt bra. Medan handelsbråket har gjort att tillverkningssektorn har det jobbigare. Detta är viktig information som det gått att tjäna pengar på.

Men som recession varnare är inte ISM särskilt bra.

Många lyfter fram Divergerad Yieldkurva i kombination med ISM Mfg sub 50 som en god recessionsvarnare. Det är sant, den är bättre. Men återigen, det är handelskriget som fått detta att hända. Både för ISM mfg och räntorna.

1, Om handelskriget går mot en lösning, så har det varit false alarm
2, Om handelskriget inverkan på världshandeln BARA leder till inbromsning som värst (där Tysklands NOLL tillväxt är the tail of the dog) och inte recession, då är det återigen FALSE ALARM
3, Om nettot mellan de låga räntekostnadernas stimulans, och världshandelns inbromsning, ändå är POSITIV, då är det False Alarm.

Därmed inte sagt att Handelskriget kanske kan sabba consumer confidece som gör att de minskade räntekostnaderna inte konsumeras i ekonomin, och därmed uteblir återhämtningen, vilket i sig kan tvinga in världen i recession….. men det är inget jag vågar betta på i dagsläget.

SPX mfl har gett tekniska köpsignaler som ni vet, men lämnat en massa gap bakom sig. Det är möjligt vi ska upp till ATH innan vi stänger gapen…. men de borde stängas förr eller senare.

Såg nedan chart på Twitter…. den är bra!

ECB på torsdag är veckans viktigaste.

/J

SPX har brutit upp men bildat en massa gap efter sig. De kommer att stängas, nån gång! Jag noterar att CNY är fortsatt stark…. BIG hmmmmmm. Nån som vet nåt?

Jobbdata kom precis från USA som visade att det skapades 130k jobb mot väntat 158k och fg 159 (nedreviderat fr 164). Sämre absolut. Men fortfarande inom ballbark 2% BNP tillväxt. Jag tittar på 3m och 12m glidande för att få bort bruset och då är bilden stabil. Kommer datan locka till recessions-ångest? Tror inte det! Snarare tror jag att marknaden kan glädjas över att FED nu inte behöver tveka på att sänka. Vilket FED iofs inte gör, då de för längesedan bestämt sig för att sänka i september. Men ändå!

Lönerna förbryllar. De kom in på 3,2% YoY mot väntat 3,1 och fg 3,3 (uppreviderat fr 3,2). Timlönerna håller verkligen i sig. Trots inbromsning. Det är lite märkligt då lönerna enligt ECI kommit ner i linje med kärn inflationen. Jag vet ärligt talat inte varför ECI och NFP säger olika saker. Över tid borde spreaden gå tillbaks.

Analysen är viktig…. om inflationen går ner, som den gjort så innebär det att företagen inte klarar att höja priserna lika mycket som innan. Men det gör inget om lönerna går ner lika mycket. Men ligger lönetakten kvar så borde det sätta press på vinsterna, vilket i sin tur leder till att företagen slutar anställa och eller varslar. Vilket i sin tur slår mot köpkraft, som slår mot tillväxt. Alternativt så är det bara en tidsfråga innan företagen försöker höja priserna för att kompensera för lönerna, och då väntar högre inflation. Vilket kan göra det jobbigt för FED. Eller är NFP bara lagging eller visar en annan bild, medan ECI är mer korrekt. Svårt att säga.

Jag är inte jätteorolig för lönerna, trots ovan resonemang. Jag tror bara det blir ett problem den dagen tillväxten och optimismen kommer tillbaks, för då finns det en bra grogrund för ännu högre löner, vilket till slut leder till högre räntor, FÖR HÖGA räntor… END GAME! Men vi är inte där ännu!

Nedan chart tycker jag är rätt kul. Handelskonflikten har påverkat global handel negativt. Den har i sin tur påverkat ISM Mfg negativt. Amerikanska räntemarknaden har hållit ISM Mfg i handen hela vägen ner. Men tack vare låga räntor så blir räntekostnaderna allt lägre, vilket gynnat den stora tjänstesektorn, vars humör speglas av ISM non-mfg som var stark. Puuh, snacka om rundgång. Man kan alltså strippa ut ett antal delar i mellan och säga… tack vare handelskonflikten går service och tjänstenäringen bra i USA. Än så länge…. det är alltså inte realistiskt att tillverkningssektorn är i recession medan den andra är i högkonja. Tids nog ger nån vika…. ni vet vilket jag tror på!

I nästa vecka blir det ganska lugnt, Svensk och Amerikanska inflation samt ECB möte. Får se hur mjukt ECB kommer in…. kan kronan gå till 10,50 måntro?

Trevlig helg
/J

Ni kanske har noterat att CNY stärkts. Är det för att de ska träffas i oktober, eller är det nåt annat? SPX har fortfarande inte brutit ur konsolideringsintervallet, och man har på nytt lämnat ett gap bakom sig. Marknaden är bullig… but just sayin´. Kanske bara jag som inte fattar att marknaden håller på att ”växa ur” handelskonflikten. Time will tell!

———————-

Riksbanken alltså! Vilken integritet.

De meddelar idag att de avser att höja räntan i december el senast februari nästa år.

Ni som tycker att Ingves varit för duvig genom åren, vad säger ni om detta?

Ni som tycker Ingves varit för vek och gått i ECB ledsnören, vad säger ni nu?

Nu hackar man istället på Ingves att han gör policy misstag a la 2010. Eller gör han?

Kolla här, svensk ekonomi växer med c1,5% och det finns inget starkt case för att den ska falla mot noll. Åtminstone inte så länge som USA inte hamnar i recession och/eller svenska hushåll har så pass låga räntekostnader, Lönerna ligger stabilt kring 2,5%. Inflationen har druttat ner från c2% till c1,6%. I linje med lönerna. Jobbskapandet är svagt, men positivt. Det är en ekonomi i soft patch. Inte recession. Ärligt, hur fan ska Sverige hamna i recession när vi betalar ca 1% ränta efter ränteavdrag på skulder på 4,000mdr. Dvs ca 40mdr i samlade räntekostnader. Cirka 3% av disponibelinkomsterna? JAg bara undrar? Jo just det, vi kan få en IMPOTERAD recession likt 2009, från antingen Europa eller USA. Men om inte ens ECB eller FED tror på recession i deras hemländer. Ska Ingves agera utifrån att USA är på väg mot recession som kommer slå mot oss när inte ens deras egen centralbank tror på det? HELLO!!!

Kräver dagens ekonomiska situation:

en åtstramningspolitik? NEJ, det är knappast överhettning
en stimulans politik? NEJ, vi är knappast på väg mot recession.

Det kräver något mitt i mellan. En styrränta på -0,25 och inflation och tillväxt kring 1,5% uppfyller inte detta. Av den anledningen förstår jag honom att en höjning inte är några problem.

Jämför med USA…. de låg på 2,25% styrränta när inflationen låg under 2%. Samtidigt som dollarn är stark. Då finns det att ta av.

Jämför med ECB…. Europa har större problem än vi, inflationen är lägre, tillväxten lägre, OCH euron har varit rätt stark. För dem finns det skäl att gasa lite, även om det kommer göra liten skillnad.

Jag tycker det är stort att Ingves & Co står på sig. Det visar att de följer datan, och inte medias nyckfullhet. Starkt jobbat!

Sen är det klart att kronans svaghet gör detta möjligt. Hade den stått i 9,50 mot euron så hade han aldrig gjort det här. Så han borde delvis tacka valuta marknaden för det här.

Sen kan handelskonflikten kanske starta en recession, och då ritas kartan om. Men där är vi inte ännu!

Riksbanken tror på 1,5% BNP i år. Jag instämmer. De tror på 1,7% kärninflation, jag instämmer. De tror på löner på 2,6%. Njae, snarare 2,4-2,5%. Men vem räknar. Nästa år tror man på 1,5% tillväxt. Det tror inte jag. Fortsatt låga räntekostnader för hushållen och ett Europa som kommer tillbaka i spåren av starkare konjunktur i USA och Asien talar för höger tillväxt enligt mig. De tror på 2,9% löner. Glöm det. Lönebildningen nästa år kommer vara ett resultat av aktiviteten i år, alltså kommer lönerna typ inte röra sig. Avtalsrörelsen är ingen faktor att räkna med. Riks hoppas för mycket. Kärninflation tror de på 1,9% nästa år vilket är rimligt med det löneantagandet, men sorry, lönerna kommer göra dem besvikna och därmed inflationen. Nästa höjning, till 0,25 tror de kommer under 2H21. Jag tror den kommer i december 2020, eller senast 1H2021.

Den Svenska 5-åriga statsobligationen studsar från -0,71 till -0,61. 10 punkter. Det borde även bostadsoblisen göra, men avtrycket på bostadspriserna borde vara försumbart. Jag uppdaterar det vid nästa HOX siffra. Men visst, by definition är dagens Riksbanks besked negativt för bostadspriserna.

Stibor3m rör sig inte ett skvatt utan ligger kvar kring nollan. Samma nivå som sedan april i stort sett. Det innebär att svenska rörliga bolån, som prisas efter Stibor3m, inte borde förändras. Alltså förändras inte svenskarnas räntekostnader. Alltså påverkas inte svensk ekonomi av dagens räntebesked.

Kronan stärks till 10,68eur. Men det kommer inte göra nån skillnad. Kronan är fortsatt stimulativ ur ett strukturellt perspektiv. Dagens besked borde få den att successivt röra sig mot 10,50. När vi närmar oss december kan den mycket väl nå 10kr. Det handlar såklart även om hur Draghis september paket faller ut, och hur datan och handelskonflikten utvecklas. Men med kniven på strupen så är inte 10kr i december en omöjlig gissning. Det ska dock flyta mycket vatten under broarna innan.

När Riksbanken höjer till noll i december så borde även diskussionen om negativa inlåningsräntor dö ut. Skönt!
———————–

Kampen mellan tjänstesektorn, uppbackad av låga räntor, och tillverkningssektorn, nedtryckt av handelskrig och minskad handel, står i full blom.

Ism non-mfg kom precis in på 56,4 mot väntat 54,0 och fg 53,7. Mycket starkt.

US Service PMI kom in på 50,7 mot flash 50,9 och fg 53,0. Hmm svagt!

Vilken ska man tro på. Vilken leder? Jag vet inte, men i marknaden anses ISM väga tyngre.

Låt säga att ISM bättre speglar verkligheten, låt mig ställa en fråga….

Om ni tvingas välja, vad väger tyngst: låga räntor för amerikanska hushåll och företag, eller lägre världshandel?

En följfråga:

Kan vi få en djupare global recession, utan att Usa är i recession?

Godkväll

/J

ISM kom precis in på 49,1 mot väntat 51,3 och fg 51,2. New order viker mot 47,2. Ration new order/inventory pekar på ännu lägre ism framöver. Svagt!

US Mfg Pmi kom in på 50,3 mot flash 49,9 och fg 50,4. Helt okej.

Philly, Empire och Chicago har märkligt nog inte pekat rätt. Ism och pmi är svaga.

My take är följande: Datan är inte bra, men den visar inte heller på någon signifikant försämring. Det är helt uppenbart att 1, handelskonflikten även påverkar den amerikanska industrin och att 2, omvärldens inbromsning påverkar usa.

Men i mina ögon så visar datan, än så länge, att landet växer med c2% i årstakt. Högst nån tiondel sämre. Det är inte recession, och jag har svårt att se att världen skulle hamna i en global recession så länge som Usa är så pass starkt. Det skulle i så fall vara första gången.

Men det är klart, ur ett börsperspektiv skulle jag gärna vilja se ett kraftigt uptick av Ism new order… där är vi inte ännu.

Jag är också lite orolig över det faktum att Mfg ISM leder non-mfg Ism. Den kommer på torsdag tror jag, och den är viktig då det är de amerikanska konsumenterna som håller usa, och världen, under sina armar. Får se om de orkar gasa mot bakgrund av de lägre räntorna… trots handelskonflikt. Jobbdatan på fredag är också viktig ur det här perspektivet. Glöm inte att över 70% av den amerikanska ekonomin bygger på privat konsumtion och över 80% av jobben ligger i tjänstesektorn. I’ll be back!

Rent börsmässigt borde dagens data få SPX att stänga sina gap. Huruvida vi ska fortsätta att konsolidera är mer osäkert, men det är klart att summerar rekordlåg CNY med den här ISM siffran, och med kniven på strupen så väljer jag brott ner ur intervallet. Det skulle i så fall peka mot majbotten för SPX.

————————

Jag tror Trumps plan är så här:

Inleda ett handelskrig för att få bättre villkor mot världen, och kina i synnerhet. Vi har alla varit lite veka där. Samtidigt får han in lite tull intäkter att sätta sprätt på. Fed blir lite knäsvaga och sänker räntan. Det stimulerar tillväxt 2020. Handelsbråket har gjort att sentimentsindikatorer har tappat och med dem surpriseindex. Detta har gjort att börsen tappat. Det känns dåligt! Många är pessimister. Vid nåt läge, gärna när många har tappat hoppet, så får han till ett avtal. Inköpschefer kommer då automatiskt svara positivt från låga nivåer. De kommer studsa kraftfullt och dra med sig surpriseindex och vinstrevideringar. Börsen börjar ralla och optimismen spirar. Detta samtidigt som hushåll och företag har mer över på kontot efter räntekostnader är dragna. Ekonomin accelererar vilket drar med sig jobbskapande. Trump kommer hyllas, inte minst av sig själv, som mannen som skapat detta (fixat både Fed och Kineser) åt såväl amerikaner som resten av världen. Han vinner valet om drygt ett år lekande lätt. ”It’s the economy stupid”

Jag kan ha fel… men det låter inte helt galet va?

————

Jag är ingen stor supporter av arbetslöshetsmåttet, då det går att trixa med. JAg gillar egentligen sysselsättningsgrad mycket bättre. Men nedan chart från investerardygnet.se visar att arbetslösheten över hela världen varit fallande senaste 5 åren. Detta är inget konstigt, vi har haft tillväxt, och tillväxt skapar jobb. Men det som är märkligt är att räntorna varit fallande. Varför är detta märkligt? Jo för att när det skapas jobb så blir arbetsmarknaden allt annat lika tajtare. Det tvingar fram större löneökningar. Företag kompenserar löneökningarna genom att höja priserna. Det leder till inflation. Stigande inflation leder till högre räntor. Dels för att centralbanker som har inflationsmål höjer räntan, och dels för att en rationell marknaden inte borde vilja äga en obligation vars ränta inte kompenserar för inflationen under obligationens löptid.

Men vi har alltså haft FALLANDE räntor, som alla vet, under den här perioden. Detta handlar ju ytterst om att inflationen inte tagit fart. Det i sin tur handlar om att lönerna inte tagit fart.

VI kan diskutera inflation, räntor och penningpolitik hur länge som helst. Men varje diskussion borde börja med, ”varför är löneinflationen så låg i världen, trots att vi har haft 10 år av stigande konjunktur och jobbskapande, och var kan man tänka sig att lönerna tar vägen kommande år?”. En bra diskussion kring detta, gör att nästa diskussion, oavsett vad och vilken sida man står på, blir så mycket intelligentare om man kan landa den här frågan. Omvänt, kan man inte svara på den här, så blir vilken diskussion som helst ganska ointelligent.

Jag har tidigare lyft fram ett antal strukturella faktorer som motverkat och motverkar löneinflation:

1, globalisering

2, digitalisering

3, demografi, dvs äldre högavlönade slutar och unga lågavlönade börjar i större utsträckning än tidigare

4, fackens avtagande roll

5, tjänstesektorns dominerande roll

6, att låg inflation leder låga löner. Dvs moment 22.

7, låg produktivitet motverkar höjda löner

8, strukturen på bolag har gått från pyramid till timglas, stora företag har mer pricing power över löner

9, låg tillväxt leder till låg nominell försäljningsökning, vilket motverkar utrymmet för företag att öka sina kostnader

10, gig ekonomi, visstidsanställning, har sällan lönepower

11, Trots 10 år av jobbskapande, så är sysselsättningsgraden lägre än den var 2007 i många länder.

12, många stater med hög statskuld klarar inte köra budgetunderskott (som de gjort historiskt), vilket motverkar tillväxt och sysselsättning och löner.

Det finns fler punkter. Alla punkter gäller inte i alla länder, och de slår igenom i varierande grad. Men NETTO har de haft och har inverkan.

Så berätta för mig var lönerna tar vägen kommande 5 åren…. och ge mig en beviskedja på varför, så kan vi diskutera vad som helst efter det ;-). Kan man inte svara på det, så kan man nästan inte svara på nåt annat heller.

Trevlig kväll

/Jonas

OMX, DAX och STOXX bröt upp i förra veckan och gav tekniska köpsignaler. Inga gap har de bakom sig heller. Man skulle ju nästan kunna bli lite bullig här om det inte vore för att CNY fortfarande inte försvagats ett uns, vilket är marknadens sätt att säga att handelskonflikten inte tagit ett enda steg i rätt riktning. SPX har ännu inte brutit ur sitt konsolideringsintervall samt att vi har ett gap på 2,890. Jag vågar ännu inte bli tekniskt positiv, utan tror på en set back inom kort. Där och då ska det bli intressant att se hur köparna beter sig.

———————

Lite data uppsummering

Från Kina har det kommit Mfg PMI data. NBS, den stora officiella, kom in på 49,5 mot väntat 49,7 och fg 49,7. Caixin kom in på 50,4 mot väntat 49,8 och fg 49,9. På marginalen positivt. Men på det stora hela pekar på en stabilisering.

Från Europa kom Mfg PMI in på 47,0 mot flash 47,0 och fg 46,5. Från Tyskland kom den in på 43,5 mot flash 43,6 och fg 43,2. Samma analys som vid Flash datan, dvs stabilisering.

Så det är inte recession, men det är inte knappast högkonja heller. Världshandeln måste få luft under vingarna innan det blir riktigt bra igen. Tjänste och Service näringen har hittills gjort att Asien och Europa inte druttat ner i fördärvet. Tacka låga räntekostnader för det.

Chicago PMI kom in i förra veckan på 50,4 mot väntat 47,5 och fg 44,4. Muntert och lirar med Philly och Empire. Kommer ISM överraska imorgon? US PMI har pekat på andra håller. Observera att surpriseindex ligger på låga nivåer….

Core PCE kom in på 1,6 mot väntat 1,6 och fg 1,6. Snark. Lirar med löner (ECI) och 2% BNP tillväxt säger jag. NFP timlöner ligger högre. Inflationen är inget hinder för FED att agera. Åt något håll. Den är sekundär nu.

Amerikanska fastighetspriser, Case Shiller, kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4. Rekordlågt säger nån? Titta på priserna i absoluta termer… de ligger på ATH. Bra för cons. confidence. De kommer ligga kvar där så länge som USA har 1, låga räntor och 2, inte är i recession.

Svenska löner kom in på 2,5% för årets första 6 månader. Enbart juni låg den på 2,6%. Steady as a rock. Verkar ju inte spela nån roll om Sverige växer med 3% eller 1,5%.m kronan är stark eller svag. Om resursutnyttjandet är högt eller lågt. Lönerna är där dem är. Lirar med 1,5-1,6% kärninflation. Lönerna varken hjälper eller stjälper Riksbanken. Någon överhettning är det inte i Sverige. Vare sig nu eller förra året. Inte lågkonja heller. Att lönerna skulle börja stiga finns inget som tyder på. Exportindustrin fajtas med ett svag Europa. Joppskapandet i Sverige har halkat ner från 100k+ jobb plus i månaden till c25k. Då är arbetstagarna inte lika kaxiga vid lönesamtalen.

I veckan fokuserar vi på ISM/PMI och US jobbdata.

—————————–

Riksbanken har möte på torsdag. Så här tror jag. Rent datamässigt, och strikt penningpolitiskt, så borde han stå kvar vid en höjning i december. Men givet allt stök i världen och andra centralbankers agerande så är chansen/risken stor att han skjuter den på framtiden. Att han kanske ändå inte gör det skulle kunna bero på den svaga kronan (som prisar in en svängning i politiken) som gör att det ”finns att ta av”. Dvs han skulle kunna gå på tvärs med Draghi. Om kronan stärks mot 10,50 är det inget problem. Dock är detta inte sannolikt.

——————————-

Att tänka utanför boxen är bra. Inte för att det alltid blir rätt. Det finns liksom ingen naturlag som säger att det måste bli rätt bara för att det är utanför boxen. Å andra sidan brukar inte nulägesanalys och konsensus bli så jäkla rätt heller. Mer för att det är nyttigt att vara dynamisk i sitt tänk.

Därför skulle jag vilja pensla ut en alternativ syn än den allmänt rådande

FED kommer att göra följande:

Sep19: sänker till 1,75%

Dec19: troligtvis avvaktar, kanske sänker

April20: konjan ser rätt bra ut, de rör inte räntan

Sommaren20: konjan är bra och de börjar guida för höjning

Sep20: de vill höja men gör det inte för att inte störa valet

Dec20:höjer till 2,0%. Lönerna har börjat röra på sig igen. Core pce väntas följs efter.

Våren 21: höjer till 2,25

Sommaren21: höjer till 2,50

Hösten 21:höjer till 2,75

Dec21:höjer till 3,0%. Detta räcker för att sätta krokben på konjan. Kanske blir det nån höjning till…

Konjan vänder ner under början av 2022. Recession under andra halvan 2022 och/eller 2023

Räntemarknaden har fel idag i sin tro. att soft patch och handelskonflikt kommer att leda till recession.

Yieldkurvan inverterar när räntekostnaderna som andel av inkomsterna blir för hög. Yieldkurvan har inverterat även denna gång men av fel skäl. Räntekostnaderna blev aldrig tillräckligt höga för att starta recession. Handelskriget är till stor del en förklaring varför konjan kom av sig och därmed sköt upp recessionen. Tvärtemot vad alla tror.

När marknaden inser att den haft fel kommer räntorna att stiga.

2-årigen kommer först att gå till c2% och ligga kvar där. Under andra halvan 2020 kommer den att fortsätta att stiga, och gör det till slutet av 2021 då den kommer stå i c3,25% el högre.

10-åringen är svårare att säga. Det finns en risk att den inte orkar hänga med lika mycket och därför fortsätter yieldkurvan att vara inverterad. Men den kommer att stiga i absoluta termer, men om det blir 2,50 eller 3,50+ går inte att säga. Troligtvis det förstnämnda.

Detta gör att man börjar misstro yieldkurvan som signal. Men det är fel då den återigen kommer flagga för recession helt korrekt.

Börsen toppar ur 6 mån innan recession. Säg i slutet av 2021 eller under våren 2022

Minst två år till av Buy the dip börs.

Uppsidan bestäms av vinstillväxt under 2020 och 2021. Säg 10+10% för enkelhets skull. Resten beror på multiplar vilket är knepigt att sia om.

Jag förstår att detta låter galet, men det är kanske därför det är så intressant. Tänk vad konsensus och den ”smarta nulägesanalysen” ofta har fel.

Ett passus… handelskonflikten kan inte fortsätta att hålla på som den gör och dra ner världshandeln. Då kan det paja ovan scenario. Men jag tror inte det blir så… men jag kan inte bevisa nåt!

Men visst, allt kan hända, jag kanske tänker helt annorlunda om ett halvår.

Time will tell…

Ha en bra vecka!

Trump meddelar att han tänker höja tullarna den 1 oktober på varor värda 250 mdr från 25% till 30%, dvs 12,5mdr dollar, samt den 1 september höja tullar på 300mdr med varor från 0 till 15%, dvs 45mdr dollar. Tullhöjningar på totalt 57,5mdr.

Detta från tidigare förslag om 10% på 300mdr, dvs 30mdr i december, som tidigare var 1 september.

Det intressanta här är att man kastar bort löftet om december väldigt lättvindigt. Men det är också intressant att man höjer över 25%. 25% är alltså inget tak.

Den kinesiska Yuan fjädrar upp (försvagas) och noterar 7,18 som högst. Översätter man ovan tullhot till hur mycket Yuan behöver försvagas för att kompensera för tullarna så borde man landa på 7,60 på ett ungefär.

Det här är såklart inte bra för börsen…. utan de Asiatiska börserna faller kraftigt. Det borde även Europa göra nu, men istället kom nedgången av sig!!!!!!!! Trump meddelar nämligen att kineserna har kontaktat honom och vill förhandla. Mnuccin säger även att ett avtal kan signeras på ett par sekunder. Såklart han säger…. problemet är väl inte att det finns ett avtal att skriva under, utan vad som står i det. Kineserna har ju inte visat sig att vara särskilt tillmötesgående.

Jag vet inte hur den här farsen kommer att utvecklas. Bara att jag är fortsatt negativ på kort sikt så länge som CNY handlas över 7.

Tittar man på OMX hade det varit tekniskt vackert med en nedgång till cirka 1445. Det hade också lirat med att SPX föll mot sin Maj botten. Det är såklart SPX som sätter tonen för utvecklingen här.

Jag noterar även att SPX gap stängdes i fredags. Tack för det . Även gapet i OMX stängdes idag, samtidigt öppnades ett annat på ovansidan.

Den tekniska konklusionen är rätt enkel. Visst, man kan fiska efter botten men det är svårt. Så länge som CNY är över 7 kan det bli värre innan det blir bättre. OMX och SPX har nyckelnivåer på 1550ish och 2950ish som gör att jag blir positiv igen. Ett brott av dem får gärna lira med en positiv rörelse i CNY. Naturligtvis kommer detta att kunna kopplas samman med positiva nyheter kring handelskonflikten.

Veckan är ganska nyhetsfattig ur ett makro perspektiv. Jag fäster vikt vid svensk lönestatistik på fredag. IFO från Tyskland. Case Shiller, Core PCE, Chicago PMI från USA. PMI från Kina.

Utvecklingen av handelskonflikten kommer att överskugga allt annat.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för att jag blivit intervjuad av Erik och Jonas i Börssnack. Bra tugg med smarta killar!

https://borssnack.libsyn.com/47-recession-eller-soft-patch

Njut av solen

/Jonas

——————-

IFO kom in på 94,3 mot väntat 95,1 och fg 95,7. Inte riktigt samma optimism som flash pmi i förra veckan. Samtidigt är detta ingen exakt vetenskap. Dagens IFO lirar ungefär med hur det var 2012, som ingalunda var nåt muntert år, men ingen recession heller. PMI indikerar samma sak. Europa är där vi är, och Tyskland har tack vare sin export till Kina det snäppet värre. Så kommer det fortsätta att vara till Asien och USA tar fart igen. Det kan inte Draghi göra så mycket åt…. mer än att på marginalen försvaga euron något. Att Europa ändå inte är i recession handlar om att hushållen har låga räntekostnader, och jobb att gå till. Det är främst tillverkningssektorn, och exportindustrin, som lider tack vare den minskade världshandeln. I förlängningen funkar det inte att servicenäringen lever ett liv (service PMI) och tillverkningsindustrin en annan (Mfg PMI) utan någon kommer att ge med sig. Jag hoppas och tror det är Mfg PMI som ska fjädra tillbaks…. men om jag har fel så kommer till slut servicenäringen känna av industrins inbromsning…. time will tell!

——————

Svensk handelsbalans om precis (export minus import) och den var väldigt stark. Låt mig säga så här, den hade inte varit bättre om kronan varit väsentligt starkare. En positiv handelsbalans bidrar positivt till ett lands bnp tillväxt. Tänk så här, export är bra för vårt lands tillväxt, importen är bra för ett annat lands tillväxt. BNP tillväxt är korrelerat med jobbskapande. Ungefär BNP – 1% ger sysselsättningsökning. Så växer Sverige med 1,5% så ger det 0,5% fler jobb. 0,5% ökning på Laborforce på 5,1 miljoner människor är va 50,000 nya jobb. Så en bra handelsbalans…. ger allt annat lika FLER jobb, än om handelsbalansen varit sämre. Fler jobb ger mer aggregerad lön, som konsumeras upp och bidrar till tillväxt, som i sin tur ger fler jobb. Ni fattar!

————————-

Jag noterar att CNH är fortsatt svag, trots Trumps twittrande om att Kineserna vill sitta vid förhandlingsbordet….. I DO NOT LIKE!

————————–